Först vännerna, sen släkten
Det sociala umgänget förändras genom livet. I ungdomen träffar man
vänner som flitigast. Bland äldre
har grannkontakter stor betydelse.
Kvinnor umgås mer än män med
nära anhöriga. Män träffar vänner
och arbetskamrater något mer än
kvinnor gör.
Lika mycket umgänge
Faktum är att umgänget utanför det
egna hemmet är av ungefär samma omfattning i dag som för år sedan. Av
befolkningen i åldrarna – år brukar
procent träffa och umgås med någon
eller några personer utanför det egna
hushållet minst någon gång i veckan.
Unga träffar vänner
Av Jessica Persson
S
edan efterkrigstiden har arbetstiden minskat, semestern förlängts och fritiden ökat. Detta har
gett större möjligheter till sociala kontakter på fritiden. Samtidigt har ambitionsnivån för både arbets- och familjeliv trissats upp och stressen i samhället
ökat. Förändringar i arbetslivet med nya
krav på snabba omställningar, minskade
personalstyrkor och större konkurrens
upplevs stressande för många. I många
fall påverkas också familjelivet av stress
i arbetet. Dessutom förekommer ofta en
spänning i familjen mellan lojaliteter till
arbete och till familj/barn.
Bland unga människor är samvaron
med vänner och arbetskamrater en viktig del av livet. Nästan alla –-åringar träffar vänner varje vecka. Därefter
sjunker den andelen med åldern. Lite
drygt hälften av alla vuxna (– år)
träffar vänner och bekanta varje vecka.
Män umgås överlag något tätare med
vänner och bekanta än vad kvinnor gör,
särskilt de yngre.
I -årsåldern, då många har börjat
arbeta men kanske ännu inte bildat
familj, är umgänget med arbetskamrater
som tätast. Nästan var femte –-åring
träffar sina arbetskamrater varje vecka
utanför arbetstid. Bland alla anställda är
det ungefär procent som umgås med
arbetskamrater på fritiden. Den ande-
len har minskat något under - och
-talen.
De unga har minst kontakt med
sina anhöriga. Detta kan bland annat
förklaras av att många flyttar från uppväxtorten för att studera. Emellertid har
unga vuxna ofta en tät kontakt med sina
syskon. Närmare hälften av alla –åringar träffar något syskon varje vecka.
Bland –-åringarna är det endast
procent som träffar sina syskon så ofta.
Störst släktumgänge i medelåldern
Drygt hälften av alla vuxna träffar någon nära anhörig utanför det egna hushållet varje vecka. Det handlar om att
träffa utflyttade barn, föräldrar eller syskon. Umgänget med nära anhöriga är
vanligare bland kvinnor än bland män
och betydligt vanligare med stigande
ålder. I åldern – år är umgänget
med anhöriga som störst. Då träffar två
av tre någon anhörig varje vecka. Skillnaderna mellan kvinnor och män är
inte så stor hos de unga, men ökar med
stigande ålder.
Små skillnader över tiden
Umgänge bland kvinnor 16–84 år
Umgänge bland män 16–84 år
Procent
Procent
100
100
80
80
Nära anhöriga
60
60
Vänner
40
40
Grannar
20
0
80/81
20
Arbetskamrater
84/85
88/89
92/93
96/97
2000
0
80/81
84/85
88/89
92/93
96/97
2000
Det är med släkten kvinnorna umgås mest. Männen däremot umgås helst med
vänner. Grannkontakterna har under de senaste 20 åren minskat men kontakterna
med vänner har ökat.
18
Välfärd Nr 2 2003
FRITID
Unga träffar vänner, äldre träffar släktingar
Kvinnors umgänge minst en gång i veckan
Mäns umgänge minst en gång i veckan
Procent
Procent
Nära anhörig
100
100
Vänner
Grannar
80
80
60
60
40
40
20
20
0
16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år
0
Arbetskamrater
16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år
Relationerna förändras genom livet. Vänner och arbetskamrater är
viktiga i unga år. På äldre dar träffar man nära anhöriga mest.
Ungefär två tredjedelar av alla föräldrar
träffar sina utflyttade barn varje vecka.
Kvinnor har ett tätare umgänge med
barn som inte bor i det egna hushållet
än män har.
I den övre medelåldern träffar man
vänner som minst. Knappt procent
av alla –-åringar uppger att de umgås med sina vänner och bekanta varje
vecka.
Grannar viktiga för äldre
I pensionsåldern ökar återigen kontakterna med vänner och grannar. Denna
tid präglas också av täta kontakter med
släkten. Umgänget minskar dock i de
allra högsta åldrarna, – år. Detta
gäller emellertid inte för grannkontakterna, som verkar vara som mest frekventa just bland de allra äldsta.
För vissa grupper av människor som
är mer bundna till sin bostad och dess
Om undersökningen
Uppgifterna om sociala relationer är hämtade
från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) åren 1980–2001. Urvalsstorleken är ca 7 500 personer per år och omfattar
personer i åldrarna 16–84 år.
Välfärd Nr 2 2003
närhet, t.ex. barn och pensionärer, kan
umgänget med grannar vara av stor betydelse. Drygt en ärdedel av den vuxna
befolkningen träffar och är tillsammans
med grannar minst någon gång i veckan.
Särskilt frekventa är grannkontakterna
bland de allra äldsta och bland de
yngsta. Speciellt frekventa är de bland
de äldsta kvinnorna. En tredjedel av de
äldsta kvinnorna uppger att de umgås
med sina grannar varje vecka. Grannumgänget har dock minskat något för
både kvinnor och män sedan -talet.
ra riktigt nära vänner har ökat de senaste åren. procent av alla vuxna män
har inte någon nära vän som de kan ta
kontakt med och prata med om vad som
helst. Bland kvinnor är det procent
som inte har någon nära vän. Andelen
utan en nära vän ökar med stigande ålder. I åldersgruppen – år saknar
procent av männen och procent
av kvinnorna en nära vän.
Ensamhet och brist på nära vänner
Majoriteten av den vuxna befolkningen
känner sig aldrig ensam eller upplever
ensamhet som ett problem. Ungefär
procent önskar däremot öka sitt umgänge med andra människor. Några
skillnader mellan kvinnor och män
finns inte. Andelen som har en eller fleJessica Persson arbetar med social
välfärdsstatistik vid SCB,
tfn: 08-506 944 27
e-post: [email protected]
Lästips
Mer om ULF-undersökningarna finns
att läsa på SCB:s hemsida www.scb.se/
statistik/le0101/le0101.asp
19
