BEFOLKNING
Färre försörjare
– fler åldringar
Åsa Nordström arbetar
med statistik om barn och
familj vid SCB och ingår i
VälfärdsBulletinens redaktion, tfn 08-506 949 45,
e-post:
[email protected]
Av olika anledningar, kända och okända,
föds det många barn under vissa perioder
och färre barn under andra. Att planera
samhället, t.ex. barnomsorg och skola,
är svårt när kullarnas storlek varierar
kraftigt över tiden. Men genom att följa
de befolkningsprognoser som görs, kan
samhällsplaneringen förbättras.
Av Åsa Nordström
U
nder 40-talet föddes väldigt många
Frågor om prognosen kan
barn i Sverige, liksom på 60-talet
ställas till internetadressen:
och runt 1990. Tillhör man en
[email protected]
sådan stor barnkull kommer man livet
igenom, i skolan, i arbetslivet och även när
man blir gammal, att trängas med en massa
människor i samma ålder. Det stora antal
barn som föddes runt 1990 har börjat skolan och bryter sig nu fram genom skolans
olika stadier. Lågstadiebarnen kommer snart
åter att bli färre. Under läsåret 2008/2009
kommer antalet elever i gymnasiet att vara
som högst – nästan 30
procent högre än dagens
Åldringsexplosion
antal. Regeringen har
Ungdomar i åldern 20–24 år samt personer
satt som mål att hälften
80 år och äldre
av alla ungdomar ska
1000-tal
söka sig till universitet
1000
och högskolor innan de
80+ år
900
20–24 år
uppnår 25 års ålder.
800
Uppfylls dessa mål
700
kommer dessa utbild600
ningsinstitutioner att
500
känna av de stora varia400
tionerna i efterfrågan på
300
utbildningsplatser. År
200
2013 kommer, enligt
100
bedömningar i progno0
1950 -60 -70 -80 -90 2000 -10 -20 -30 -40 -50
sen, antalet ungdomar i
20–24 års ålder att ha
Antalet 80-åringar och
ökat
från
dagens
515␣
000 till 645 000, dvs.
äldre fördubblas till 2050.
en ökning på 25 procent. Det är alltså fortfarande de stora kullarna födda runt 1990 som
ligger bakom denna uppgång. Därefter, när
KÄLL A
de små födelsekullar som föds nu blir 20 år,
väntas antalet ungdomar nå bottenrekord.
Sveriges befolkning, prog-
▲
nos 2000–2050. SCB 2000.
Se även: www.scb/befovalfard/befolkning/befram/
befinledning.asp
14
Stor nedgång i de arbetsföra åldrarna
Samtidigt som antalet ungdomar i 20–24 års
ålder ökar kraftigt under de kommande 10
åren, kommer antalet över 65 år, de som
lämnar de arbetsföra åldrarna, också att öka
kraftigt. Det är när den stora, så ofta omtalade 40-talsgenerationen börjar gå i pension
som antal personer i de arbetsföra åldrarna
minskar mest. Enligt beräkningar i prognosen inträffar den första nedgången i antalet
personer i arbetsför ålder år 2009, och pågår
fram till 2040.
Ålderspensionärer
Sverige har tillsammans med Italien världens
äldsta befolkning. Och fler äldre ska det bli.
När 1940-talets stora barnkullar når 65 års
ålder ökar antalet ålderspensionärer radikalt.
I dag är 17 procent av Sveriges befolkning
över 65 år. År 2015 beräknas procenttalet
vara 21 för att år 2040 nå maxvärdet 25.
Den snabba nedgången i dödlighet har
medfört att särskilt de allra äldsta, de över 80
år, blir allt fler. Sedan slutet av 1970-talet har
antalet fördubblats. I dag har vi 436 000
personer över 80 år i Sverige. På 2020-talet
blir det en dramatisk tillväxt, vilket resulterar
i att det år 2030 kommer att finnas 750 000
personer över 80 år. Ungefär vid år 2050
kommer det att finnas dubbelt så många
80-åringar och äldre, som det gör i dag. ●
Brist på arbetskraft?
Årlig förändring av antalet personer i
arbetsför ålder 20–64 år
1000-tal
60
50
40
30
20
10
0
–10
–20
–30
1950 -60 -70 -80 -90 2000 -10 -20 -30 -40 -50
▲ Antal personer i arbetsför ålder kommer
att minska från 2009. Både arbetskraftsinvandring och förhöjd pensionsålder diskuteras i olika
sammanhang.
VälfärdsBulletinen Nr 3 2000
