Påverkar EU det svenska civilsamhället
– exempel från pågående forskning
Presentation på Vetenskapsrådets konferens: ”Arenan för civilsamhälle
och vetenskap”, feb 2011.
Docent Håkan Johansson, Socialhögskolan, Lunds universitet
LU forskning om civil samhälle och socialt
arbete
• Ett tiotal personer knutna till Socialhögskolan som arbetar med
studier av välfärdsstatlig förändring och frivilligt socialt arbete.
– Studier av mobilisering och organisering bland välfärdsstatens
brukargrupper
– Studier av den svenska Överenskommelsen inom det sociala området
och integrationsområdet
– Studier av EU:s strukturfondsprogram och speciellt Equal-programmet
– Studier av EU:s konsultationsregimer inom det sociala området
– Studier av EU-baserade nätverk av civilsamhälle organisationer (CSOs)
• Nyligen beviljat ett ramstöd från VR för ”Bortom välfärdsstaten:
europeiseringen av det svenska civilsamhällets organisationer”
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Forskningen om EU och ”civil society”
• Ett forskningsområde i snabb tillväxt
• Forskning om intressegrupper: visar starkt utveckling antalet
organisationer, också ’public interest groups’
• Forskning om europeisering av politiska protester – visar på
svårigheten av att skapa sociala rörelser med EU som bas
• Forskning om EU:s styrning (governance) – nya öppna
metoder, men stora skillnader mellan organisationers access.
• Gryende forskning om politisk representation - är de aktiva
organisationerna representativa för sina grupper?
• Normativ diskussion om EU som en ny arena för politisk
deliberation och ett unikt European civil society
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Civilsamhälles organisationer i en ny
politisk kontext (I)
• Pågående förflyttning av politiskt ansvar från nationalstaten till
EU?
– Förutsättningar för EU:s institutioner: ett svagt politiskt mandat,
komplexa styrningssystem (multi-level/multi-tier), begränsad
ekonomisk och administrativ kapacitet m.m.
– EU:s institutioner mkt aktiva: Kommissionens som policy
entreprenör, lång tradition av koalitioner/samarbeten med
samhällsaktörer (privata och ideella)
– Effektivitet och legitimitet? Utvidga politiskt mandat? Genuin tanke
om ett komplement till den representativa demokratin?
– Kanalisering av ekonomiska resurser, kontakter och politik från
EU:s institutioner och till transnationella, nationella, regionala och
lokala CSOs
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Civilsamhälles organisationer i en ny
politisk kontext (II)
• EU institutioner (framför allt kommissionen) allt mer
intresserade av kontakter och samarbeten
– Deltagande demokrati (participatory democracy) en central princip i
Lissabonfördraget, rollen för CSOs som en kanal till medborgarna
– EU parlamentet använder sig av ”Citizens Agora” som för samman
CSOs och politiker
– EESK skarpare profil som representant för CSOs intressen på EUnivå
– Kommissionen nya regler för öppenhet och transparens, ex. ekonsultationer och registrering av intressen
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Framväxten av CSOs aktiva på EU-nivå (I)
• Fas I (50- till 70-tal):
– Enstaka CSOs etablerar sig i Bryssel: övervaka politik, skapa
partnerskap.
– Öppnar kontor, men avsaknad av resurser.
• Fas II (80-tal och början av 90-tal):
– 1970- och 1980-talens strukturfondsprogram har skapat
transnationella kontakter;
– kommissionen deltar i mobilisering/skapande av
paraplynätverk, ex. FEANTSA European federation of
national organizations working with the homeless, 1989); the
European anti-poverty network (EAPN) (1990); the European
Women’s Lobby (1990).
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Framväxten av CSOs aktiva på EU-nivå (II)
• Fas III (senare delen av 90-talet):
– samordning och skapandet av EU-övergripande paraplyer,
ex. the European social platform (1996) med ca. 30-40
deltagande EU-övergripande CSOs
• Fas IV: (början av 2000-talet):
– fortsatt intern samordning och skapandet av hierarkiska
strukturer bland CSOs verksamma på EU-nivå, the EU Civil
Society Contact Group (2002)
– samlar åtta “familjer” av CSOs på EU-nivå, dvs. i) kultur, ii)
miljö, iii) utbildning, iv) utveckling, v) mänskliga rättigheter, vi)
hälsa, vii) socialpolitik och viii) kvinnofrågor.
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
NGO confederation for
Relief and
Development
EU civil society
contact group (8
thematic umbrella
networks)
The European Civil
Society Platform on
Lifelong Learning
EWL, the European
Women’s Lobby
Culture Action Europe,
the Forum for the Arts
and Heritage
Green10,
environmental NGOs
EPHA, the European
Public Health Alliance
European social
platform (ca. 40 EU
networks)
HRDN, the Human
Rights and
Democracy Network
SOLIDAR
AGE
ATD – Quarth Monde
FEANTSA
CARITAS
EDF
EAPN, European
anti-poverty network
National Networks
in all MS (27)
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Approx. 25
European
members
Ett komplext system för
intresserepresentation på EU-nivå
• Ett system av CSOs på EU-nivå
– Kontinuerlig tillväxt i antalet CSOs aktiva på EU-nivå
– Stora skillnader mellan olika nätverk/organisationer (resurser,
legitimitet och status)
– Övervaka/påverka EU:s institutioner
– Framväxt av strukturer/hierarkier bland EU-baserade CSOs
• Nätverk av CSOs med en komplex relation till kommissionen
– Aktiv roll i att mobilisera denna form av intresserepresentation
– Central anslagsgivare till flera EU-baserade nätverk av CSOs
• Nätverk av CSOs med en komplex relation till sina medlemmar
– Ger stöd och service till nationella medlemmar
– Men ofta oklara former för representation
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
En svaghet i den befintliga forskningen:
EU:s betydelse för nationella CSOs?
• Europeisering, en mångfacetterad term
– Vad europeiseras: polity (ex. styrelseskick eller politiska system),
politics (ex. maktförhållande och politikskapandet) policies (ex.
politikområden och politikens innehåll).
– Hur sker denna påverkan: ex. lagstiftning, normativt tryck, ändrade
möjlighetsstrukturer eller ”framing”.
– Med vilket resultat: nationellt motstånd, införlivande i befintliga
nationella strukturer, omvandling av befintliga nationella institutioner
• Frågor ofta analyserade i relation till nationella politiska
institutioner, men sällan i relation till nationella CSOs och än
mindre i relation till ”marginaliserade grupper” i samhället
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Att europeiseras och att europeiseras
• Nationella CSO är både objekt och subjekt i
europeiseringsprocesser
– Med vilka strategier europeiserar nationella CSOs, mot vilka
institutioner och har de något politiskt inflytande?
– Kan vi se en ”boomerang effect” av deltagande i EU projekt,
ändrad status och inflytande nationellt?
– Vad kännetecknar de organisationer som europeiserar jmf. med de
som inte (ideologi, profil, resurser m.m.)?
– Hur påverkas organisationerna av deltagande i olika EU processer:
förändrat organisationslandskap, interna splittringar, nya
organisationsformer, mer NGOs och mindre folkrörelser?
– Sker det ngn form av kontroll, styrning eller kooptering på EU-nivå
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
VR program om ”Bortom välfärdsstaten….”
• Forskare från statsvetenskap, socialt arbete och sociologi
och samarbete mellan olika universitet (LU, ORU, SH,
MAH).
– Övergripande syfte: att analysera EU som en
möjlighetsstruktur för nationella CSOs, att analysera
CSOs som företräder marginaliserade grupper i
samhället och att analysera CSOs som både objekt och
subjekt i europeiseringsprocesser
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Fem tematiska delstudier för att analysera
hur CSOs europeiseras och europeiserar
• TS 1. Analys av institutionella öppningar för CSO på EU-nivå,
framför allt rörande välfärdspolitik
• TS 2. Jämförelse av nätverk av CSOs på EU-nivå,
inflytandestrategier, aktiviteter och interaktion med medlemmar
• TS 3. Enkätundersökning med svenska CSO för att studera
europeisering i det svenska organisationslandskapet
• TS 4. Historisk analys av svenska CSOs (urval) rörande
internationalisering och europeisering
• TS 5. Organisationsanalys av ett stort antal nationella CSOs
inom välfärdsområdet rörande europeiseringsprocesser
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Potentiella mekanismer av europeisering
av nationella organisationslandskap
1. Direkt politisk påverkan: utveckling av politik som kan ha konsekvens
för organisationer (ex. moms) eller om deras grupper (ex. antidiskrimineringsdirektiv)
2. Indirekt diskursiv reglering: etablering nya begrepp och idéer som kan
översättas till nationella och lokala kontexter
3. Brygga för internationella kontakter: EU:s program har stimulerat
transnationella kontakter
4. Tillförsel av ekonomiska medel: betydande för vissa typer av
organisationer, men ofta begränsad i omfattning.
5. Access till tidigare slutna arenor: EU:s politiska processer kan öppna
upp dörrar på nationell nivå
6. Barriärer och hinder för deltagande i EU-arbete: språk, ekonomiska
resurser och legitimitet för arbete
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
Tack för visat intresse
• Kontaktinformation:
Håkan Johansson (docent, universiteteslektor)
Socialhögskolan, Lunds universitet
Box 23, 221 00 Lund
046-2220988
[email protected]
Lunds universitet / Socialhögskolan/ Håkan Johansson / EUROCIV
