Europeiska ekonomiska och sociala kommittén UTTALANDE FRÅN ORDFÖRANDE STAFFAN NILSSON "Europa kommer att formas av kriser och utgöra summan av de lösningar man funnit för kriserna" Jean Monnet, Memoirs, 1976 EU i vågskålen Europeiska unionen befinner sig i en djup kris – en finansiell kris, en ekonomisk kris, en statsskuldskris, en social kris med nästan 23 miljoner arbetslösa, men också en grundläggande kris i den europeiska integrationen. För att komma ur denna kris, avvärja en långvarig recession och skapa villkor för tillväxt och sysselsättning krävs mer Europa, inte mindre: mer Europa för att säkerställa finanspolitiskt ansvarstagande och integration, mer Europa för ömsesidigt ansvarstagande för statsrisker, återställande av långsiktig solvens och användande av hävstångseffekter för EU-omfattande investeringar i tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen. Allt detta kräver starkt ledarskap från Europeiska kommissionen och en återgång till gemenskapsmetoden. Kommissionen måste använda sin initiativrätt och lägga förslag som står i proportion till de dimensioner som krisen nu har, i stället för misslyckade mellanstatliga åtgärder som ger tillfällig lindring. Mer Europa, ett nytt Europa, kommer att kräva ett grundläggande gemensamt utnyttjande av resurser och en fördelning av ansvaret. Detta är att föredra framför en situation där enskilda nationella regeringar inte längre kan överleva trycket från fordringsägare och privata kreditvärderingsinstitut. Det krävs ett kvantsprång, ett kvalitativt språng framåt i den europeiska integrationen, inte bara för att skapa skuldinstrument och en tillväxtmodell som investerarna kan hysa tillit till, utan också – och huvudsakligen – för att bekräfta det demokratiska styresskicket. Den institutionella ramen för detta nya Europa måste därför säkerställa lämpliga former, som präglas av representativitet och deltagande, för att garantera ansvarighet inför medborgarna. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har också en aktiv roll i detta sammanhang, både som bro till det civila samhället och som förespråkare för innovationer och förändringar. Finanspolitisk disciplin som en grundläggande beståndsdel i den ekonomiska och monetära unionen EU måste stärka det ekonomiska styret för att säkerställa finanspolitisk disciplin i de olika medlemsstaterna, särskilt inom euroområdet. Det reformpaket man kommit överens om ("six-pack") tillsammans med nya lagstiftningsförslag och den åtföljande "europeiska terminen" för bättre samordning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och för ökad EU-övervakning måste genomföras snabbt och på ett korrekt sätt. DI 20/2011 EN/TÖ-Sv/PH/lhp .../... SV -2- Den finanspolitiska disciplinen i medlemsstaterna räcker inte som förutsättning för tillväxt och sysselsättning och ekonomisk och social sammanhållning. Kommittén hyser farhågor för att de nuvarande villkoren för utfärdande av statsobligationer har lett till en marknadssituation som riskerar att underminera återhämtningen i fråga om stabilitet och tillväxt. Framsteg i diskussionerna om stabilitetsobligationer Därför välkomnar kommittén grönboken om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer. Kommittén anser att hanteringen av statsskulderna med gemensamma garantier i euroområdet kommer att utgöra ett viktigt bidrag när det gäller att komma till rätta med såväl de akuta problemen som motsättningen mellan åtstramningar och tillväxt. Detta kan åstadkommas under förutsättning att det finns strikta regler och motsvarande styresformer på EU-nivå som syftar till att utesluta "moraliska risker" och uppmuntra ansvarsfullt och förutsägbart beteende från regeringarnas sida i medlemsstaterna. Framsteg på området kan också ge ECB möjlighet att fasa ut sitt program för inköp av statsobligationer, som behövs för närvarande för att ge de enskilda medlemsstaterna möjlighet att återfinansiera den offentliga skulden. ECB skulle i stället kunna besluta att stödja de nya stabilitetsobligationerna, vilket skulle lugna marknadsaktörerna ytterligare, åtminstone under en övergångsperiod. Det kan bli aktuellt med fördragsändringar, men som kommissionen påpekar i sin grönbok "kunde förhandsgodkännande av en gemensam emission påverka marknadens förväntningar och därmed sänka genomsnittliga och marginella finansieringskostnader för de medlemsstater som för närvarande har finansieringsproblem"1. En sådan politisk överenskommelse och ett åtagande från alla aktörer att införa stabilitetsobligationer skulle onekligen förbättra finansieringssituationen i euroområdet, särskilt om ECB skulle besluta att stödja de nya stabilitetsobligationerna. Skapa rätt ramvillkor för finanssektorn Samtidigt är det viktigt att ta itu med de allvarliga bristerna i regleringen och övervakningen av den internationella finansen. Den allt större obalans som uppstått i finanssektorn, där vinsterna blir privata medan förlusterna blir samhällets, måste åtgärdas snarast. En regelram måste upprättas så att finansförmedlare axlar sin främsta uppgift, att tjäna realekonomin genom att tillhandahålla lån till verkliga projekt och investera i tillgångar, i stället för att spela på skulder. Allt offentligt stöd till finansinstitutionerna måste åtföljas av nödvändiga förbättringar i företagens styresskick, ett första steg mot att i grunden reformera branschen till stöd för tillväxt- och sysselsättningsagendan. 1 KOM(2011) 818 slutlig, punkt 1.2.1. DI 20/2011 EN/TÖ-Sv/PH/lhp .../... -3Att komma till rätta med motsättningen mellan åtstramningar och tillväxt Budgetdisciplin och insatser för att på nytt bringa statsbudgetarna i balans måste gå hand i hand med en konsekvent och trovärdig europeisk modell för tillväxt och penningpolitisk återhämtning (reflation). De försvagande effekterna på tillväxten som asymmetrisk nationell politik leder till kan omvandlas till positiva multiplikatoreffekter om man kan nå fram till en mer långtgående europeisk integration. Kostnaden för utebliven integration (non-Europe) bör lämna plats åt ömsesidigt förstärkande skalekonomiska effekter och en sund investeringsutveckling för ökad europeisk integration (more Europe). Därför är Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla ett kraftfullt strategiskt verktyg som erbjuder en samlad ram och en metod för hur framåtblickande och hållbara reformer ska genomföras. En övergripande tillväxtstruktur för Europa 2020-strategin måste hålla farten uppe och säkra ett bredare erkännande, och den behöver också en tillräcklig budget. Den största svårigheten för EU är i dagens läge bristen på förtroende från allmänheten sida, och inte bara från marknaderna. Ett återupprättat förtroende hos konsumenterna och investerarna är av stor betydelse för den privata och offentliga efterfrågan. De beslut som tas – eller inte tas – i dag är avgörande för EU-medborgarnas framtid. För att främja tillväxten måste Europa komma ur motsättningen mellan åtstramningar och tillväxt. Kampen mot arbetslösheten – särskilt bland unga – måste vara den främsta politiska prioriteringen. Man måste skapa en välavvägd balans mellan de tre delarna av Europa 2020-strategin: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande aspekter. Om vi vill uppnå tillväxtmålen i Europa 2020-strategin krävs avsevärda investeringar på både nationell och europeisk nivå, vilket innebär särskilda svårigheter i åtstramningstider, framför allt i svagare ekonomier. Solidaritet och sammanhållning på EU-nivå är av särskilt stor betydelse med tanke på att genomförandet av Europa 2020-strategin i huvudsak är en fråga för medlemsstaterna själva. Tillväxten kommer endast att återvända om konkurrenskraften och innovationsförmågan förbättras. De små och medelstora företagen och entreprenörskapet, även det sociala entreprenörskapet, har en nyckelroll som drivkrafter bakom ekonomisk tillväxt, innovation och nya arbetstillfällen. Deras tillgång till krediter och sunda investeringar måste stödjas och underlättas av EU. Att fullborda inre marknaden och att se till att den fungerar i verkligheten för de små och medelstora företagen är helt klart en mycket viktig uppgift. Utbildning av hög kvalitet och fortlöpande uppdatering och höjning av kompetensen i överensstämmelse med arbetsmarknadens behov är också av avgörande betydelse. Av absolut största vikt är att man fastställer prioriteringar för att säkerställa investeringar på rätt områden, sådana som förstärker tillväxten: utbildning och färdigheter, FoU, innovation, nätverk, sammankoppling på energi- och transportområdet. Offentliga investeringar på nationell eller europeisk nivå för smart och hållbar tillväxt för alla kan ge stor utväxling och uppmuntra ytterligare privata investeringar. DI 20/2011 EN/TÖ-Sv/PH/lhp .../... -4- Socialpolitiken som ekonomisk stabilisator Grundläggande sociala rättigheter och ekonomiska friheter måste vara jämställda. Socialpolitik och ekonomisk styrning är två likvärdiga pelare. Korrekt utformade socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är en positiv kraft, inte bara för social rättvisa utan också för ekonomin som helhet och för hållbar tillväxt. Kostnaderna för att inte ha ett socialt Europa måste erkännas: Social och ekonomisk solidaritet utgör tillsammans den europeiska modellen. Det sociala kapitalet ska generera Europas välstånd och utveckling i framtiden; social ojämlikhet kommer att hämma utvecklingen. Förebyggande av fattigdom, samt integration på arbetsmarknaden, social sammanhållning och icke-diskriminering, hälsovård och solidaritet mellan generationerna är därför lika viktiga faktorer som de skattemässiga och finansiella inslagen i en europeisk modell för tillväxt och utveckling. Det krävs en förnyad och mycket kraftfullare europeisk social agenda, något som man kan uppnå genom att aktivera de olika instrumenten och verktygen i fördraget, och framför allt genom att förstärka den sociala dialogens och samhällsdialogens roll. Utnyttja EU-budgeten som hävstång Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 bör också utformas som ett av de nyckelinstrument som ser till att Europa 2020-strategin ger resultat. Med tanke på EU-budgetens begränsade storlek kommer en åtstramning på EU-nivå inte att ge några större besparingar. Däremot kan effektivitetsvinster uppnås genom bättre samordning av utgifterna på EU-nivå och nationell nivå, och genom att öka EUbudgetens mervärde. EU:s åtgärder kan också bli mer effektiva genom ett mer systematiskt utnyttjande av lån från Europeiska investeringsbanken för mindre investeringar, offentlig-privata partnerskap och inrättandet av skuldinstrument för investeringar. Kommittén stöder helt Europa 2020-initiativet om projektobligationer för att finansiera storskaliga infrastrukturprojekt, men menar att det är av största vikt att de bygger på lämpliga arrangemang med den privata sektorn vad gäller fördelningen av risker. EU-budgeten måste ökas genom att man skapar egna EU-resurser. En särskild EU-skatt skulle möjliggöra finansiering av tillväxtfrämjande åtgärder, som bara genom att införas skulle kunna fungera som positiv stimulans. Kommittén välkomnar kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner och hoppas att det ska gå att skapa samförstånd både inom och utanför EU. Kommittén anser att en skatteväxling för att skapa nya inkomstkällor som energiskatter och koldioxidavgifter bör behållas på dagordningen. Vi uppmuntrar kommissionen att utarbeta åtföljande lagförslag. De nationella budgetarna och EU-budgeten bör komplettera varandra så att man uppnår stordriftsfördelar som gynnar EU:s politiska huvudmål. DI 20/2011 EN/TÖ-Sv/PH/lhp .../... -5Engagera det organiserade civila samhället I den nuvarande situationen räcker det inte längre att bara reagera i efterhand eller att göra punktinsatser mot olika aspekter av krisen. EU måste bevisa sin förmåga att agera som en stark union. Förtroendet för demokratin och de demokratiska institutionerna måste byggas upp på nytt om man ska undvika populism, EU-fientliga stämningar, nationalism och rasism som kan äventyra vad EU har uppnått hittills. Den sociala och civila dialogen måste stärkas på alla nivåer om man ska kunna bygga upp ett brett samförstånd som verkligen tar fasta på allvaret i situationen. Om vi på ett framgångsrikt sätt ska kunna ta oss ur krisen och uppnå hållbara arbetstillfällen och tillväxt måste hela samhället engageras och alla aktörer ta fullt ansvar. I en tid då viktiga beslut tas som påverkar alla EU-medborgares liv är deras engagemang och ansvarstagande för reformerna nödvändigare än någonsin. Kommittén är fast besluten att fortsätta sitt samarbete med nätverket av nationella ekonomiska och sociala råd för att förbättra samrådet med det organiserade civila samhället och öka dess deltagande och mobilisering på både europeisk och nationell nivå. EU har alltid lyckats gå framåt i kriser: låt oss ta tillfället i akt och se till att EU tar sig ur krisen med ny styrka. _____________ DI 20/2011 EN/TÖ-Sv/PH/lhp