Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar hur man på ett enkelt sätt kan få en bra balans mellan olika livsmedel när man komponerar en måltid. Tallriksmodellen har tre delar: Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken. Den andra delen är potatis, pasta eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna! Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor. Tallriksmodellen visar proportioner mellan de tre delarna! Modellen säger ingenting om hur mycket man ska äta - det avgör hunger och energibehovet. Matcirkeln Maten vi äter ska ge oss den energi, det vatten och de näringsämnen vi behöver. Matcirkeln hjälper oss att se till att vi får i oss alla näringsämnen vi behöver. I matcirkeln grupperas livsmedel så att de som har liknande näringsinnehåll ingår i samma grupp. Om man varje dag äter något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får man en bra variation av näringsämnen. Man behöver inte äta lika mycket från alla sju grupperna. Välj gärna stora portioner av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär samt bröd, mjöl och gryn, men var sparsam med matfett på smörgås och i matlagningen. Frukt och bär ger oss i första hand C-vitamin och folat och innehåller fibrer. Juice kan vara ett alternativ till färsk frukt, men innehåller mindre fibrer. Välj frukt efter säsong och glöm inte bort bären! Grönsaker ger oss litet energi, men mättar ändå. De inne-håller fibrer, folat, C-vitamin och karoten. Välj gärna de grövre sorterna som broccoli, blomkål och brysselkål. Variera grönsakerna efter säsong − använd vitkål och rödkål vintertid, i stället för isbergssallad och gurka. Ärtor, linser och bönor är rika på protein och kan ibland ersätta köttet och fisken i måltiden. Potatis och rotfrukter är fiberrika och innehåller viktiga vitaminer och mineralämnen. Potatis, kålrot, palsternacka, morötter och rotselleri kan användas på många olika sätt, i gratänger, som mos och i grytor. Bröd, flingor, gryn, pasta och ris bidrar med energi och innehåller fibrer, B-vitaminer och järn. Andra livsmedel i denna grupp är matvete, couscous, bulgur och mathavre. Välj i första hand fullkornsalternativen! Matfett innehåller omättade och mättade fettsyror i olika proportioner. I fett finns också A-, D- och E-vitaminer. Till matlagning bör man använda mjukt eller flytande matfett som har bra proportioner av fettsyror. Lättmargarin passar inte till stekning. Mjölk och ost ger oss kalcium, zink, B-, A- och D-vitaminer. En skiva ost à 12 g ger ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk. För att undvika onödigt fett, välj mager ost och mjölkprodukter med låg fetthalt. Kött, fisk och ägg är framför allt rika på protein, mineralämnen och vitaminer. Kött och fisk stimulerar upptaget av järn från andra livsmedel och det järn som finns i kött tas lätt upp i kroppen. I den här gruppen ingår även lammkött, kyckling och inälvsmat. Charkuterivaror ingår också – välj helst de magra varianterna! Fisk är bra mat som många äter för litet av. Ät gärna mer, även av de feta sorterna makrill, stillahavslax och västkustsill − fiskfett har bra proportioner av fettsyror. En del måste på grund av allergier undvika vissa livsmedel. Andra, till exempel vegetarianer, avstår av andra skäl. De kan i stället välja något annat ur samma livsmedelsgrupp. Om man däremot inte äter någonting alls från en grupp måste livsmedlen kombineras på ett sådant sätt att näringsbehovet ändå uppfylls.