Psykoser - siteadmin.fi

advertisement
Psykoser
Prof. Kristian Wahlbeck
Vasa 24.09.07
Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus
Vasa kompetenscentrum för mentalvård
Vaasa Excellence Centre for Mental Health
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
PSYKOSER
Deltagaren känner till de vanligaste
psykoserna
Deltagaren kan de allmännaste symtomen
vid psykos
Deltagaren kan ge första hjälpen till en
person med psykotiska symtom
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Psykiatrisk nivådiagnostik
• PSYKOSER
• GRÄNSTILLSTÅND
• NEUROSER
ångestsyndrom
somatoforma syndrom
• ANPASSNINGSSTÖRNINGAR (kriser)
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VAD ÄR PSYKOS? 1
• Psykos är en allmän term för sådan
psykisk ohälsa, där verklighetsuppfattningen
är förvrängd.
• Tankegången, känslolivet och beteendet är
avvikande.
• Dessutom kan det finnas vanföreställningar
och hallucinationer, till exempel röster.
• Sjukdomsinsikt kan helt saknas.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VAD ÄR PSYKOS? 2
• Oförmåga att särskilja inre intryck och
yttre verklighet
• Kriterium för vård oberoende av egen
vilja
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÅRD
OBEROENDE AV PATIENTENS VILJA
•
En person kan enligt lagen
föreskrivas psykiatrisk sjukhusvård
oberoende av sin vilja endast om:
1. Patienten konstateras vara mentalsjuk.
2. Patienten på grund av mentalsjukdom har
ett sådant vårdbehov att om personen inte
får vård skulle detta:
väsentligen förvärra mentalsjukdomen eller
allvarligt äventyra personens eller andras
hälsa eller säkerhet
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VÅRD OBEROENDE AV PATIENTENS
VILJA
3. Andra mentalvårdstjänster inte är
lämpliga att användas eller är otillräckliga.
Samtliga ovan anförda förutsättningar
1–3 bör uppfyllas samtidigt!
Mentalvårdslagen 8 §
OBS!
Man bör alltid sträva till vård i
samförstånd med patienten.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DE MEST ALLMÄNNA PSYKOSERNA
Schizofreni (livstidsförekomst 1 %)
Rusmedelspsykos (0,4 %)
Psykotisk depression (0,4 %)
Schizoaffektivt syndrom (0,3 %)
Bipolär sjukdom (0,2 %)
Vanföreställningssymdrom (0,2 %)
• Sammanlagt insjuknar 3,5 % av
finländarna i psykos under sitt liv
Perälä et al, AGP 2007
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS
UTVECKLAS
• Förändringar i känsloliv och motivation:
depression, ångest
irritabilitet, misstänksamhet
apati, avflackade känslor eller inadekvata
känslor
förändringar i matlust
minskad energinivå och viljestyrka
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
UPPKOMST AV PSYKOS
• En psykos kan bryta ut i vilket livsskede som
helst och hos vem som helst, utan tidigare
symtom under t.ex.barndomen.
• De första symtomen kan sammanblandas med
beteenden och känslor som är typiska
ungdomsåren.
• Identifieringen av psykos hos äldre kan vara
svårt, på grund av t.ex. minnesstörningar.
• Psykotiska symtom kan även framträda i
samband med fysiska sjukdomar.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
UPPKOMST AV PSYKOS
• Symtom behöver inte alltid
innebära ett insjuknande!
Obs! Även en frisk människa kan höra
röster.
• Den som insjuknat i psykos kan vara rastlös
och orolig, men är sällan våldsam.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS
UTVECKLAS
Förändringar i beteendet
sömnsvårigheter
social isolering eller avståndstagande
svårigheter i arbetet eller i sociala roller
Symtomen kan dock ibland vara mycket
begränsade och inskränka sig till ett smalt
område, och personens funktionsförmåga
kan verka helt normal.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
FAMILJ OCH VÄNNER KAN HJÄLPA
TILL GENOM ATT:
Lyssna lugnt och utan att moralisera eller
kritisera.
Minska stressen i den insjuknades liv, så att
risken för ett återfall ska minska.
Uppmuntra till att söka ändamålsenlig
professionell hjälp.
Genast agera, när de märker att den
närstående personen är självdestruktiv.
Erbjuda likartat stöd, som de skulle erbjuda
en person som har insjuknat fysiskt.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
SCHIZOFRENI
• Schizofreni betyder ett splittrat psyke.
• Syftar på förändringar i psykets inre
funktioner: störningar i tänkande och
varseblivning.
kaotiska tankar och kaotisk sinnesvärld.
• Vid schizofreni har personen en tendens att
dra sig tillbaka från sociala relationer till sin
egen värld av vanföreställningar och
hallucinationer.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Förekomsten av schizofreni
• Livstidsprevalens i Finland: 1,0 %
incidensen (antalet nya fall) sjunker
• Ojämn geografisk distribution
• Män insjuknar tidigare än kvinnor
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
FÖREKOMST AV SCHIZOFRENI
• Ungefär 50 000 finländare lider av
•
schizofreni, ungefär en på hundra personer.
Det är en sjukdom som förekommer speciellt bland
unga vuxna och personer i arbetsför ålder. Tre
fjärdedelar av dem som insjuknar är 16–25 –åringar.
• Lika allmän bland kvinnor som bland män.
• En ung person kan insjukna i schizofreni i samband
med flytt hemifrån och vid inledning av arbetsliv eller
studier.
• Sjukdomen kan ha ett snabbt förlopp eller så kan
den utvecklas långsamt under flera månader eller
år.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Riskfaktorer för schizofreni
• ärftlighet
(risk =10-faldig)
förklarar 60-80% av
fallen
• tidig virusinfektion
i kvedet eller som
nyfödd
(risk = 1,8)
• syrebrist under
• att bo i en stad
(risk=1,7)
• tidiga miljöfaktorer
• könsberoende
faktorer
• årstidsberoende
faktorer
födsel i januari-april
förlossningen
(risk = 2)
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Schizofreni och utveckling
• Schizofrena har ofta haft
lägre födselvikt
mera motoriska störningar under barndomen
senare psykomotorisk utveckling
mera läs-skrivsvårigheter
sämre skolprestationer
lägre IQ
• >85% av patienterna har kognitiv störning -ofta
sedan barndomen
inlärning och minne
utförande funktioner
uppmärksamhet
motorisk koordination
språk
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Stress-sårbarhets-modellen för schizofreni
SÅRBARHET
•neurokognitiva
svårigheter
•social rädsla
•isolering
PSYKOS
Ökad dopaminfrisättning
TIDIGA
ORSAKER
•gener
•födselkomplikationer
m.m.
•SENA ORSAKER
Störd
glutamaterg
kontroll
•narkotika
•dopaminerga läkemedel
•social stress
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Sjukdomsförloppet vid
schizofreni
Good
Function
Psychopathology
Premorbid
Prodromal
Progression
Stable
Relapsing
Poor
10
20
30
40
50
60
Age (years)
Data of J. A. Lieberman.
20
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Sjukdomsbilden vid schizofreni
positiva (psykotiska) symtom
» tankestörningar
» hallucinationer
» vanföreställningar
negativa (bortfalls-) symtom
» störningar i viljestyrka
» avflackade känslor
» social tillbakadragenhet
disorganisation
kognitiva symtom
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI
Tankestörningar
Tankebortfall, tankeinsertion
Svårigheter att koncentrera sig och
planera samt minnessvårigheter.
Tankestörningarna inverkar negativt på
slutledningsförmågan, kommunikation
och dagliga funktioner.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI
Vanföreställningar
Är felaktiga uppfattningar, till exempel om:
•förföljelse
•skuld
•Känsla av att vara utvald för någon
specialuppgift
•upplevelse av pånyttfödelse
•Känsla av att vara kontrollerad av yttre
makt
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI
Hallucinationer
Är felaktig varseblivning.
Det mest typiska är att höra röster men kan
också innebära att man ser saker, känner,
smakar eller känner dofter.
Kan vara mycket skrämmande, speciellt
röster som kritiserar och klandrar.
Känns mycket verkliga, varför den som
insjuknat i schizofreni inte alltid upplever sig
som sjuk.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI
Störningar i viljestyrka
Innebär att det saknas viljestyrka t.o.m. för
att sköta om sig själv.
Avflackade känslor
Är avsaknad av känsloliv eller för situationen
inadekvata känslor.
Social tillbakadragenhet
Kan höra samman med försämrade sociala
färdigheter eller rädsla för växelverkan.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Behandling av schizofreni
• Tidig diagnos och behandling är viktig
• Psykosmediciner här alltid till
behandlingen (90 % får hjälp inom ett
år)
• Psykosocial behandling är också viktig
• Behandlingen sträcker sig över flera år
• 1/3 tillfrisknar, 1/3 klarar sig någorlunda,
1/3 behöver mycket stöd i livet
• Se Gängse vård/Käypä hoito
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV
SCHIZOFRENI
• Läkemedelsbehandling är en väsentlig
del av schizofrenibehandlingen.
• Psykosmediciner är det effektivaste sättet att
minska de psykotiska symptomen.
• Genom läkemedelsbehandling strävar man
även till att avlägsna depression och ångest.
• Ifall personen genomgått flera psykoser,
rekommenderas en livslång, preventiv
psykosmedicinering.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
INVERKAN PÅ LIVET
• Övriga personer har svårt att förstå den
insjuknade. Det kan uppstå ett gap mellan den
sjuke och medmänniskorna.
Det här förvärrar symtomen och förhindrar
rehabilitering.
• Den som insjuknat i schizofreni kan vara rastlös
och orolig, men inte våldsam.
• Våldsamhet kan dock uppträda, om den
insjuknade befinner sig i ett tillstånd av kraftiga
hallucinationer och vanföreställningar.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Schizofreni -att möta
människan
• Var klar och entydig
• Var ärlig
• Förstärk realiteterna
• Var supportiv
• Bind kritik till sak
• Undvik att passivera
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
BIPOLÄR SJUKDOM
• Även den äldre benämningen maniskdepressiv psykos används.
• Den som insjuknat lider periodvis av
depressionstillstånd, periodvis av mani där
stämningstillståndet är förhöjt på ett
avvikande sätt.
• De depressiva perioderna pågår ofta längre
än perioderna av mani.
• Bipolär sjukdom är ofta en livslång störning.
• Självmordsrisken är förhöjd.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VANLIGA SYMTOM PÅ MANI
förhöjd energinivå och överaktivitet
förhöjt stämningstillstånd
snabbt tänkande och tilltagande talförhet
irritabilitet
minskat sömnbehov
hämningslöshet
Storhetsidéer (grandiosa tankar)
sjukdomsinsikt saknas
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
INVERKAN PÅ LIVET
• Sjukdomen inverkar på förmågan att planera,
styra och kontrollera den egna vardagen.
• I manitillståndet kan människan röra till det
ordentligt för sig.
Skulder, vänskapsförhållanden, förlust av
arbetsplats...
• Med hjälp av behandling förbättras
patientens funktionsförmåga och livskvalitet.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
FÖREKOMST AV BIPOLÄR SJUKDOM
• Endast ungefär hälften av de insjuknade
identifieras och får vederbörlig
behandling.
• Den bipolära sjukdomen diagnostiseras
vanligen vid 20–30-års ålder.
• Det kan räcka länge innan den kan
diagnostiseras, eftersom både manin
och depressionen bör diagnostiseras.
• Är ofta en livslång störning.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
BEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM
• Behandlingen har god effekt, om den får
förverkligas planenligt.
• Att patienten förbinder sig till vården är av
stor vikt för behandlingens framgång.
• Tyngdpunkten ligger på att utbilda
patienten till att bli en expert på sin egen
sjukdom.
• Rekommenderas även olika grupper för
symtomkontroll och kamratstödgrupper.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
LÄKEMEDELSBEHANDLING VID
BIPOLÄR SJUKDOM
• Bipolär sjukdom behandlas primärt med
läkemedel som stabiliserar
sinnesstämningen.
• Litium är ett traditionellt stabiliserande
läkemedel.
• Ofta är det skäl att använda sig av
läkemedelsbehandling i förebyggande
syfte även mellan sjukdomsepisoderna.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
ANDRA PSYKOSER
Psykotisk depression
En djup depression som ger upphov till
psykotiska symtom såsom hallucinationer.
Schizoaffektivt syndrom
Patienten har symtom på schizofreni och
bipolär sjukdom. Humörsvängningarna är
snabba.
Psykos i anslutning till rusmedelsbruk
Droger som kan orsaka psykos är cannabis,
kokain, ecstasy, amfetamin och vissa
svampar.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
ALKOHOLPSYKOSER
• Delirium tremens: Uppstår efter långvarigt och
rikligt drickande. Bland annat förvirring, sänkt
medvetande, kraftiga vanföreställningar,
svettning. Livshotande, sjukhusvård behövs.
• Alkoholhallucinos: Hallucinationer som upplevs
mycket verkliga. Symtomen lindras i öppen- eller
anstaltsvård med hjälp av psykosmediciner.
• Korsakovs syndrom: Närminnet påfallande och
långvarigt försvagat. Symtomen kan lindras med
långvarig nykterhet, men en del av symtomen
kan bli bestående.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
OM BEHANDLINGEN AV PSYKOSEN
DRÖJER:
Förhöjd risk för depression eller självmord.
Sämre prognos för tillfrisknande och
funktionsförmåga i framtiden.
Fördröjd psykisk mognad och utveckling av
vuxenidentitet. Sänkt självförtroende och
självuppskattning.
Ökat bruk av alkohol och droger.
Större sannolikhet att råka i svårigheter med
myndigheter eller omgivningen.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
BEHANDLING VID PSYKOS
• Att patienten binder sig till behandlingen
är av stor vikt.
• Psykosmediciner är en viktig del av en effektiv
vård. Bör användas enligt anvisning.
• Om personen lidit av flera psykoser,
rekommenderas en livslång förebyggande
psykosmedicinering.
• Vid behandlingen av psykos ligger
tyngdpunkten på att utbilda patienten till att
bli en expert på sin egen sjukdom.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKOS
1.
2.
3.
Bedöm risken för självdestruktivitet.
4.
Uppmuntra till att vid behov söka
professionell hjälp.
5.
Uppmuntra till att ta hand om sig själv.
Lyssna lugnt och utan att moralisera.
Uppmuntra och informera om viktiga
saker.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
STEG 1:
Bedöm risken för självdestruktivitet
• Det kan finnas risk för att psykotiska personer
skadar sig själva eller andra personer.
• Av de som lider av psykotiska sjukdomar är
det en mycket liten del som hotar med våld.
• Våld är vanligare, ifall alkohol- eller drogbruk
är med i bilden.
• Ungefär en av tio som lider av schizofreni
begår självmord.
• Den som befinner sig i ett uppskärrat tillstånd
bör inte lämnas ensam! Professionell hjälp
behövs alltid.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
A) När personen själv är i riskzonen
Bedöm risken för självdestruktivitet
med tre direkta frågor:
1. Fråga direkt: har du självmordstankar?
Detta uppmuntrar inte till att omsätta
planerna i praktiken utan visar att du bryr
dig om.
2. Fråga om personen har en färdig plan för
att genomföra ett självmord
3. Fråga om personen tidigare försökt begå
självmord.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
B) När personen riskerar att skada
andra personer
1. Försök inte stoppa eller kontrollera personen
med fysiska medel, ifall det inte är fråga om
självförsvar.
2. Ring 112 och berätta, att personen lider av
psykisk ohälsa och beter sig hotfullt. Be om
hjälp och lyssna på de råd som ges.
3. Försök skapa en lugn och för personen trygg
atmosfär. Tala lågt och enkelt. Stå inte för
nära personen. Håll ett måttligt avstånd och
undvik fortlöpande, direkt ögonkontakt och
beröring.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA
ANDRA PERSONER
4. Försök få personen att sätta sig ner. Det
bästa är om ni båda kan sitta, hellre
bredvid varandra än mittemot. Du kan
också erbjuda t.ex något att dricka för att
öka personens förtroende för dig.
5. Ge inte uttryck för irritation eller ilska. Hota
inte, ropa inte, kritisera inte. Håll i minnet att
den andra sannolikt beter sig på detta sätt
på grund av vanföreställningar.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA
ANDRA PERSONER
6. Uttryck din medkänsla för de
obehagliga känningar som personen
upplever. Det är dock viktigt att du inte
låtsas att vanföreställningarna eller
rösterna är verkliga för dig.
7. Gå med på rimliga önskemål. Det här får
den andra att känna att han i någon mån
kontrollerar situationen.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
STEG 2:
Lyssna lugnt och utan att moralisera
• Acceptera, att förståndsvidriga
förnimmelser upplevs verkliga av personen.
• Tala lugnt, klart och kortfattat.
• Kritisera inte. Uttryck inte din frustration över
symtomen för personen.
• Ge inte råd som förringar och förklenar
problemen i stil med ”ryck upp dig”.
• Undvik konfrontation, ifall det inte är
oundvikligt för att förhindra en skadlig eller
farlig handling.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
STEG 3: Uppmuntra och informera
• Försök få personen att förstå att:
du vill hjälpa.
personen har en verklig, diagnostiserbar
sjukdom och det finns effektiv medicinering
mot förvirring och ångest.
Om du vet att personen ordinerats
psykläkemedel, fråga om han eller hon har
använt medicinerna enligt anvisning.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
STEG 4:
Uppmuntra till att söka professionell hjälp
• Det är viktigt att den insjuknade får
sakkunnig vård så fort som möjligt.
• Familj och vänner kan hjälpa till gällande
vårdsökandet.
• Den som lider av en psykotisk sjukdom bör
få en lämplig medicinering.
• Han eller hon kan eventuellt vara i behov
av en kortvarig vistelse på sjukhus.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
STEG 5:
Uppmuntra till att ta hand om sig själv
• Man kan lära sig att hantera symtom och
vanföreställningar.
• Använd de symtomhanteringsmetoder som
fungerat tidigare.
• Dock är det alltid skäl att konsultera en
sakkunnig inom mentalvård.
• Använd mediciner enligt anvisning.
• Kamratstödgrupper fyller en viktig funktion.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
VAD GÖRA OM DEN INSJUKNADE
INTE VILL HA HJÄLP?
Ring till hälsovårdscentralen
och diskutera problemet.
PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards