Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Luxemburg har ratificerat ett stort antal instrument om de mänskliga
rättigheterna på både europeisk och global nivå. God dialog och samverkan
råder mellan Luxemburg och de FN-kommittéer som övervakar tillämpningen
av konventionerna.
En allmän ombudsman finns samt en ombudskommitté för barns rättigheter.
Ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter har inrättats.
Brister beträffande situationen med överfyllda fängelser samt skydd för
frihetsberövades rättigheter, inklusive minderåriga, kan konstateras.
Luxemburg har ratificerat de centrala ILO-konventionerna (International Labour
Organization). Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna.
Kvinnors rättigheter, inte minst på arbetsmarknaden, behöver stärkas
ytterligare. Diskriminering av kvinnor vad gäller lön förekommer. Regeringen
har inrättat ett center för jämställdhetsintegrering.
Homosexuella kan ingå partnerskap med varandra, vilket har samma
rättsverkan som giftermål för heterosexuella par. Äktenskap genom kyrklig
vigsel kan dock endast ske mellan man och kvinna.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
2
Luxemburg ratificerade 1953 den Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sedan dess har landet
ratificerat ett stort antal instrument om de mänskliga rättigheterna på både
europeisk och global nivå:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) och det fakultativa protokollet
om enskild klagorätt samt det fakultativa protokollet om avskaffande av
dödsstraffet.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Det
fakultativa protokollet har endast undertecknats.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
- Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt det fakultativa protokollet
om förebyggande av tortyr.
- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter.
Tilläggsprotokollet om handel med barn och barnpornografi har endast
undertecknats.
- Flyktingkonventionen, Convention Related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967.
- Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC).
- Europarådets konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities har endast undertecknats.
- Konventionen mot påtvingande försvinnanden, Convention for the Protection of
All Persons from Enforced Disappearance har endast undertecknats.
Luxemburg har regelbundet lämnat rapporter till FN för de mest centrala
konventionerna. En allmän granskning av FN (Universal Periodic Review)
genomfördes under 2008.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i lag.
3
Europarådets kommitté för förebyggande tortyr gjorde ett besök i Luxemburg
senast i april 2009 inom ramen för Europarådets konvention om förhindrande
av tortyr. Kommittén såg över implementeringen av rekommendationer som
lämnats vid tidigare besök och fokuserade på frihetsberövade och situationen i
Luxemburgs fängelser. Kommittén rapporterar om överlag gott samarbete med
Luxemburg men lämnar ett antal rekommendationer rörande grundläggande
rättigheter för frihetsberövade (inklusive minderåriga) samt personer med
utländsk nationalitet i administrativt förvar.
4. Dödsstraff
Dödstraff är förbjudet enligt lag och tillämpas inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Den personliga friheten är reglerad i konstitutionen som förbjuder godtyckligt
frihetsberövande. Häktningsbeslut krävs för arrestering. Inom 24 timmar måste
den arresterade åtalas och ställas inför domstol. Den misstänkte har tillgång till
försvarare som betalas av staten och ett borgenssystem tillämpas.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet. Lagen slår fast rätten
till en rättvis rättegång vilket generellt också efterlevs. Rättegångarna är
offentliga med undantag av mål som rör sexuella övergrepp samt övergrepp
mot barn. Det råder ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till
rättsväsendet. Luxemburg har fällts 24 gånger sammanlagt i Europadomstolen
för mänskliga rättigheter. De allra flesta fall (42 procent) har handlat om alltför
långa rättsprocesser i nationell domstol.
Luxemburg har en allmän ombudsman (le Médiateur du Grand-Duché de
Luxembourg) som enskilda kan vända sig till om de anser att en myndighet fattat
ett felaktigt beslut och möjligheterna till rättslig prövning har uttömts.
Ombudsmannen kan dock inte företräda en part vid en juridisk förhandling.
Luxemburg har också ett konsultativt råd för de mänskliga rättigheterna
Commission Consultative des Droits de l'Homme (CCDH), som har till uppgift att
lämna yttranden till regeringen i alla frågor som rör de mänskliga rättigheterna.
CCDH tar inte emot klagomål från enskilda.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att straffrihet skulle förekomma.
4
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Konstitutionen garanterar press- och yttrandefrihet. Meddelarskydd för
uppgiftslämnare finns sedan en tid tillbaka i presslagen. Innan lagen trädde i
kraft noterades flera fall där myndigheterna sökt efterforska uppgiftslämnare.
Enligt lag är det tillåtet att organisera sig i fackliga föreningar och förbund och
det finns inga uppgifter om att någon av dessa rättigheter har kränkts.
Staten är officiellt skild från kyrkan men Luxemburg erkänner och stödjer flera
kyrkosamfund, vilket tillåter staten en viss beslutanderätt och insyn i kyrkans
verksamhet. Inga rapporter tyder på att det förekommer kränkningar av
religionsfriheten.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Statschef är Storhertigen som enligt författningen har den verkställande
makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet ansvarig
regering. Statsrådet (Conseil d´Etat) har en betydande roll i lagstiftningsarbetet.
Dess 21 medlemmar utnämns av statschefen på förslag från parlamentet.
Förnyelsen sker successivt och efter partilinjer. Parlamentsval hålls vart femte
år och det senaste valet hölls i juni 2009. Valet ansågs vara fritt och rättvist.
Ingen skillnad föreligger mellan män och kvinnor i fråga om rösträtt,
valdeltagande eller valbarhet. I Luxemburg råder valplikt. Av de 60
parlamentsledamöterna är 12 kvinnor. Endast fyra av 15 regeringsledamöter är
kvinnor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Luxemburg har ratificerat alla de åtta centrala International Labour Organization
(ILO) -konventionerna:
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98)
- Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna 100 och 111)
- Förbud mot tvångsarbete (konventionerna 29 och 105)
- Förbud mot barnarbete (konventionerna 138 och 182).
Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna och rätten att strejka fastslås i
konstitutionen.
Minimilön och 40 timmars arbetsvecka regleras i lag. Arbetslösheten låg under
hösten 2010 kring 6 procent.
5
Staten har effektivt genomfört en lag för att skydda barn från att utnyttjas på
arbetsmarknaden. Lagen förbjuder att barn under 16 år arbetar och ministeriet
för arbete och utbildning har effektivt införlivat lagen om barnarbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
De luxemburgska medborgarna är lika inför lagen beträffande sjukvård. Staten
garanterar de grundläggande rättigheterna för individen och för familjen, vilka
innefattar social säkerhet och hälsoskydd. Medellivslängden uppgick år 2008 till
77 år för män och 83 år för kvinnor.
12. Rätten till utbildning
Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i
åldrarna 4 till 15 år. Undervisningen sker på de tre officiella språken
luxemburgska, tyska och franska. Dessutom är undervisning i engelska
obligatorisk.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden är hög, även om fickor av relativ fattigdom finns,
exempelvis bland frånskilda kvinnor och deras barn. Löneläget i landet är högt,
liksom pensionerna, särskilt inom den offentliga sektorn. Luxemburg ligger på
24:e plats i UNDP:s välfärdsindex (United Nations Development Programme) som
publicerades 2010.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnor har samma rättigheter som män i lagstiftningshänseende. Män och
kvinnor har rätt till samma lön för samma typ av arbete. Trots detta finns i
praktiken skillnader i lön mellan män och kvinnor som inte går att förklara
objektivt. 2009 uppgick skillnaden till 15 procent lägre lön för kvinnor. Den
genomsnittliga bruttolönen för kvinnor är 85 procent av männens.
Frågor som rör jämställdhet och ickediskriminering mellan män och kvinnor
faller under Ministère de l’Egalité des chances. 2008 inrättade regeringen ett center
för jämställdhetsintegrering och ledde i samband med detta en årslång kampanj
för att främja jämställdhet mellan män och kvinnor.
6
Den fråga som Conseil National des Femmes du Luxembourg (CNFL, en ideell
organisation som finansieras av staten och består av 13
kvinnorättsorganisationer) driver starkast är kvinnors rätt till lika lön. En annan
fråga är att kvinnor som inte yrkesarbetat inte ges tillräckligt stöd vid
skilsmässa. Framsteg sker kontinuerligt men traditioner i kombination med det
höga löneläget gör att incitamenten är små för att få ut fler luxemburgska
kvinnor på arbetsmarknaden.
Våldtäkt, inklusive inom äktenskapet, är straffbart. Våld i hemmet är förbjudet
i lag men förekommer. Om en person kontaktar en av de frivilligorganisationer
som existerar för att få hjälp är polisen skyldig att utreda.
Prostitution är lagligt men reglerat och koppleriverksamhet är straffbart.
Den luxemburgska lagen förbjuder handel med människor. Dock finns det
rapporter om att handel med kvinnor som utnyttjats sexuellt förekommit.
15. Barnets rättigheter
Sedan 2003 finns en ombudskommitté för barns rättigheter, Ombuds-Comité fir
d’Rechter vum Kand (ORK), i landet. ORK har bland annat riktat kritik mot att
små barn vistas i fängelse tillsammans med sina mödrar. En annan prioriterad
fråga för ORK är barns rättigheter i samband med skilsmässor där man anser
att lagstiftningen behöver förstärkas.
I en rapport från UNICEF december 2010 rankas 24 OECD-länder
(Organisation for Economic Co-operation and Development) efter barns likställdhet
(hur stort gapet är mellan ”genomsnittliga/normala” barn och barn som
befinner sig på botten) vad gäller hälsa, utbildning och materiellt
välbefinnande. Luxemburg hamnar på områdena hälsa och utbildning i
gruppen under genomsnittet i OECD.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Andelen personer med utländsk nationalitet i Luxemburg är drygt 40 procent,
varav cirka 14 procent kommer från länder utanför EU. Den höga andelen
bosatta med utländsk nationalitet beror dels på landets geografiska läge som
transitland, dels på den arbetskraftsinvandring som skedde under 1970-talet.
En ytterligare bidragande orsak är landets strikta nationalitetspolitik. Sedan den
1 januari 2009 är det emellertid möjligt att erhålla dubbelt medborgarskap. Ett
krav är att personen varit bosatt i landet 5-7 år. Även ett språktest i
luxemburgska är ett krav, liksom en utbildning i samhällskunskap (med vissa
undantag).
7
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Det finns sedan
en tid en lag om partnerskap. Lagen utgör ett juridiskt ramverk för par som
lever tillsammans (heterosexuella eller homosexuella) utan att vara gifta. De
personer som berörs av lagen är de som lever tillsammans i parförhållande och
som lagligt har bott i Luxemburg i minst tre år.
Äktenskap mellan homosexuella är fortfarande förbjudet och är en känslig
fråga då den katolska kyrkan har en stark ställning i landet. Diskussioner kring
homosexuellas rätt att gifta sig och adoptera har förts i parlamentet men inget
konkret lagförslag föreligger.
18 Flyktingars rättigheter
Lagen tillerkänner flyktingstatus eller asyl enligt FN:s flyktingkonvention med
tillhörande protokoll. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissionär
och andra humanitära organisationer.
Utvisning verkställs generellt inte till länder där personen i fråga riskerar
förföljelse, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning.
Luxemburgs asyllag möjliggör frihetsberövande av asylsökande som inte
samarbetar eller ägnar sig åt illegal verksamhet. Lagen omfattar även
asylsökande med oklar identitet eller personer som fått avslag på sin
asylansökan i Luxemburg eller i ett annat EU-land. Efter nio månaders vistelse
i landet har asylsökande rätt att komma ut på arbetsmarknaden, under
förutsättning att ansökan alltjämt är under behandling och inte avgjord.
Frivilligorganisationerna har riktat kritik mot bristande möjligheter för
asylsökande att överklaga beslut samt att proceduren för att komma ut på
arbetsmarknaden visat sig vara så komplicerad och tidskrävande att många
arbetsgivare inte velat tillämpa densamma. Även möjligheten att frihetsberöva
personer medan deras ansökan om asyl behandlas har kritiserats.
2008 antogs en ny lag rörande fri rörlighet och immigration. Regeringen har
vidare lagt en proposition rörande nya regler om avvisning av
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Luxemburg. Förhoppningen är att
den nya lagen ska träda ikraft i början av 2011. Syftet med ändringarna är
framförallt att uppmuntra till frivilligt återvändande.
19. Funktionsnedsattas rättigheter
8
Lagen förbjuder diskriminering av funktionsnedsatta i arbetslivet, under
utbildning samt vid tillhandahållandet av statliga tjänster. Det finns en
lagstadgad skyldighet för bland annat staten, kommuner samt företag med över
50 anställda att anställa funktionsnedsatta, men det finns brister i efterlevnad.
Det finns ingen lagstiftning som tvingar offentliga eller privata byggnader att
vara åtkomliga för funktionsnedsatta men regeringen subventionerar
byggnader som tar hänsyn till sådana behov. Trots detta kan konstateras att
många privata och offentliga byggnader inte möter de funktionsnedsattas
behov. Brister finns också vad gäller hänsyn till funktionsnedsattas behov inom
kollektivtrafiken.
Regeringen har meddelat att man är i färd med att ratificera konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs 2006.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
I Luxemburg finns ett antal nationella och internationella oberoende
människorättsorganisationer.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Det förekommer inga specifika internationella eller svenska insatser på detta
område.
