Grundkurs i retorik 5LV21, 7.5 hp VT 2016

advertisement
Uppsala universitet
Litteraturvetenskapliga institutionen: Campus Gotland
Grundkurs i retorik 5LV21, 7.5 hp VT 2016
Lärare:
Tid:
Lokal:
29/3
13.15-15
B14
Göran O:son Waltå GOW (kursansvarig) Patrik Mehrens PM
tisd. 13.15-16 om inte annat anges
D22
Introduktionsföreläsning GOW
Seminarium 1: Seminarium 2: Retorikens grunder GOW
5/4
D22
Kap 1-2 (JLG); Churchill ”Blood, Toil, Tears and Sweat” (TT); Shakespeare ur Julius
Caesar (K); Johannesson, Kurt: Den klassiska retoriken, 1989 Vossius, kap. I – III. (texten finns
tillgänglig på institutionens hemsida)
Seminarium 2: Makt och retorik. Retorik och genus. Retorik och etnicitet GOW
12/4
D 22
Kap 3 (JLG); Per Albin Hansson, ”Det förfärliga har inträffat” (K); ”Alva Myrdal planerar för
den moderna människan” (K); Olof Palme ”Hanoi julen 1972”, samt
”Statsrådsberedningens förslag till uttalande” (K); George W. Bush, ”Address to the Nation
11/9-2001” (K); Sojourner Truth: två tal (K); Mral, ”Konsten att välja rätt mask” (K).
19/4
13.1516.00
Seminarium 3: Att anklaga och försvara. Att prisa och fördöma samt Genus och
retorik GOW
Kap 5 och 6 (JLG); Cicero, ”Mot Catilina”, i Kurt Johannesson, Den klassiska retoriken
(köpes vid kursstart); ”Mona Sahlin försvarar sig i kontokortsfrågan” (OM); Perikles tal över
stupade athenare (TT eller KJ Den klassiska retoriken); Earl Spencer talar vid Lady Dianas
begravning (K); Matilda Arvidsson, ”Malexandertalet: Ett tal – två situationer” (K)
________________________________________________________________________
20/4 13.1515.00
Föreläsning Logosargumentation PM
(K).Seminarium4: Retorisk argumentationsanalys GOW
26/4
D 22
Mehrens, Logosargumentation (texten finns tillgänglig på institutionens hemsida) Texter
för analys meddelas gången före. Aristoteles Art of Rhetoric Book I (K);
Under seminariet analyseras och redovisas texterna gruppvis.
3/5
D 22
Seminarium 5: Reklam och retorik. Icke-verbal retorik GOW
Kap, 7-13 (JLG) Lars Burman, ”Reklam som vill övertyga” (K); Stefan Hedlund & Kurt
Johannesson, Marknadsretorik. En bok om reklam och konsten att övertyga, 1993, kap. 1 –
3. Till seminariet tar varje basgrupp med varsitt exempel på reklam ur t.ex. tidningar,
tidskrifter, radio eller TV, och redovisar detta under ca 15 minuter.
Seminarium 6: Stilen och figurerna GOW
10/5
D 22
Kap 14-19 (JLG), Wallin prisar dödens ro och vila (K), Martin Luther King ”I Have a Dream”
(K), Lincoln ”Gettysburg Adress” (K), Sara Lidman ”Den ohörsamme” (K), Vossius, kap. IV.
Inför detta seminarium bör seminariedeltagarna dessutom orientera sig rörande ett eller
flera av de referensverk för retoriska termer som anges i litteraturlistan.
17/5
D 22
Seminarium 7: Vår tids retorik. Retorik och media GOW
Kap 20-26 (JLG), Lövféns Almedalstal 2012 (utdelas!) Åsard, ”Det politiska ledarskapet i
en föränderlig massmedievärld” (K); Otto Fischer, ” Retorikens medier – mediernas retorik”
(texten finns tillgänglig på institutionens hemsida) , Kari Andén-Papadopolous; s. 27 + s.
126-141, (K) samt ytterligare material enligt lärarens anvisningar.
27/5 Tentamen kl. 9.00-12.00
De korta texterna märkta (K) kommer att finnas tillgängliga som PDF-filer på portalen
Lindqvists bok bör införskaffas!
Kurslitteratur:
Andén-Papadopoulus, Kari: Kameran i krig. Den fotografiska iscensättningen
av Vietnamkriget i svensk press, Symposion, 2000, s. 27 + s. 126-141 (K).
Aristoteles: Art of Rhetoric, Loeb Classic Library, Harvard University Press, 1982, Book
I(
Arvidsson, Matilda: ”Malexandertalet: Ett tal – två situationer”; Retorik Magasinet
2000:6, s. 25-31 (K).
Burman, Lars, ”Reklam som vill övertyga” (K)
Bush G W ”Address to the Nation 11/9-2001” (K)
Churchill W Blood, Toil, Tears and Sweat (K)
Fafner, Jørgen: Retorik. Klassisk og moderne. Indføring i nogle grundbegreper,
Akademisk forlag, 1997 (ett antal tid. uppl. finns och kan användas), kap I.
Fischer, Otto, ” Retorikens medier – mediernas retorik”
Hedlund, Stefan & Johannesson, Kurt: Marknadsretorik. En bok om reklam och konsten
att övertyga, 1993.
Johannesson, Kurt: Den klassiska retoriken, 1989 (köpes på inst.).
Johannesson, Josephson & Åsard: Ordet är en makt, Norstedts, 1998
Lindqvist Grinde Janne Klassisk retorik i vår tid Studentlitteratur 2008
Löfven S Almedalstal 2012 (Utdelas)
Mehrens, Patrik, Logosargumentation – en översikt
http://www.littvet.uu.se/digitalAssets/40/40043_Patrik-Mehrens-Logosargumentation.pdf
Mral, Brigitte: ”Konsten att välja rätt mask. Kvinnors retorik”, Retoriska frågor, red. Christer Åsberg,
Norstedts, 1995, s. 98-114 (K).
Palme O ”Hanoi julen 1972” ”, samt ”Statsrådsberedningens förslag till uttalande” (K)
”Retorisk och litterär kommunikation: Grundkurs i Retorik” (K).
Shakespeare W ur Julius Caesar (K)
Spencer E Earl Spencer talar vid Lady Dianas begravning (K)
Truth Sojourner : två tal (K);
Vossius, G. J.: Elementha Rhetorica eller retorikens grunder, utg. av Stina Hansson
Åsard, Erik: ”Det politiska ledarskapet i en föränderlig massmedievärld”, Makten, medierna och myterna,
Carlssons, 1996, s.11-21 (K).
Åslund, Leif: Tal i tiden, Natur och Kultur, 1994
Referenser för retoriska termer (ej obligatorisk kurslitteratur):
Ejde, Tormod: Retorisk leksikon, 1990 .
Lanham, Richard A.: A Handlist of Rhetorical Terms, University of California Press, 1969.
Silva Rhetorica:
http://humanities.byu.edu/rhetoric/silva.htm
Förkortningar:
JLG:
Janne Lindqvist Grinde Klassisk retorik för vår tid
K:
Kommer att finnas tillgängliga i PDF-format på Studentportalen.
OM:
Johannesson, Josephson & Åsard, Ordet är en makt
TT:
Leif Åslund, Tal i tiden
Instruktioner för basgruppsarbete och redovisningar
Under terminen delas gruppen in i fasta basgrupper och förutom i de schemalagda
seminarierna förväntas den studerande att delta i ett antal basgruppsträffar. OBS! Dessa
träffar är obligatoriska!
Arbetet i basgrupperna har två syften:
1. Att förbereda er inför seminariediskussionerna.
2. Att förbereda de muntliga redovisningar som varje basgrupp skall genomföra under
kursen.
Att tänka på inför redovisningarna:
* Varje redovisning skall redogöra för det aktuella exemplets retoriska situation, genus,
disposition, argumentation, stil samt ev. actio. Särskild tonvikt skall dock ligga på det
tema som gäller för seminariet.
* Se till att alla pratar vid redovisningen. Redovisningen bör inte ta mer än 25 min. i
anspråk och gruppen bör avslutningsvis ställa någon eller några frågor som är avsedda
att initiera en kort efterföljande diskussion.
Loggbok: Basgruppernas arbete redovisas också skriftligt genom att en ’loggbok’ förs
över närvaro och diskussioner. Loggboken lämnas in till läraren via
STUDENTPORTALEN i anslutning till varje seminarium. Loggboken skall innehålla
följande uppgifter:
- när man träffats och vilka som var närvarande
- uppgift om protokollförare (deltagarna i basgruppen bör turas om att föra anteckningar)
- ett kort (punktvis) referat av diskussionen
Redovisningen av varje basgruppsmöte skall inte överskrida 2 A4-sidor.
Nedan följer förslag på frågor/ uppgifter som kan diskuteras i basgrupperna som
en förberedelse inför seminarierna.
OBS! Varje basgrupp diskuterar samtliga exempel. I loggboken redovisas dock
bara diskussionen kring ett exempel (se nedan).
Fet stil markerar vilken grupp / vilka grupper som skall redovisa under seminariet.
Observera att även den redovisande gruppen skall lämna in loggbok.
5/4 Sem. 1 Retorikens grunder
Inför detta seminarium har var och en läst : Lindqvist 1-2, Vossius I-III och
Johannesson samt Churchills tal och Shakespeares text.
12/4 Sem. 2 Makt och retorik. Retorik och genus. Retorik och etnicitet.
Sök i varje tal reda på huvudtesen. Fundera extra över vilka typer av argument (t.ex.
nytta eller moral) som används av talarna och hur argumentationen underbyggs. Notera
dessutom de respektive talarnas talsituation. Vilket syfte kan man skönja, vilken är den
retoriska publiken, och vilka särskilda omständigheter hade talaren att beakta i
talsituationen? Fundera också över de kvinnliga talarnas texter med utgångspunkt från de
hypoteser om kvinnliga talare som framförs av Mral. Tycker ni att resonemanget
förefaller fruktbart?
Basgrupp 1: Per Albin Hansson. Liksom Churchill träder Per Albin fram som ledare för
en hotad nation. Hur söker han skapa enighet? Vilka känslor förmedlar talet?
Basgrupp 2: George W. Bush. Ni är alla välbekanta med den situation i vilket talet
hölls. Men vilket är talets syfte? Och vilken är dess publik? Kan man se att GWB
använder ethos, logos och pathos på något särskilt sätt? Vilken stilnivå har han valt.
Basgrupp 3: Elise Ottesen-Jenssen. I Ordet är en makt står det om henne att hon
representerar en ny talarstil, den kvinnliga. Fundera över detta påstående. Stämmer det?
Och om så är fallet, finn eventuella exempel i texten.
Basgrupp 4 Sojourner Truth. Vilka loci (argument och saker) utgår hon från i sina tal?
Hur använder hon religionen? Vilka budskap har hon?
19/4 Sem. 3 Att anklaga och försvara. Att prisa och fördöma
Under detta seminarium redovisar både basgrupp 3 och 4.
Basgrupp 1: Cicero. Vem var han? Hur såg den politiska situationen ut i Rom när talet
hölls? Mot Catilina är ett anklagande tal. Vilka argument använder Cicero mot Catilina?
Analysera troper och figurer och fundera över deras funktion. Se särskilt till bildspråket.
Basgrupp 2: Malexandertalet. Fundera över den retoriska situationen. Diskutera talets
genretillhörighet. Fundera över användningen av ethos, logos och pathos.
Basgrupp 3: Mona Sahlin. Analysera Sahlins argumentation. Försök analysera hennes
språk och stil. Tänk också särskilt på det ethos som anläggs i talet. Hur kan statusläran
komma till användning i en analys av talet?
Basgrupp 4: Earl Spencer. I sitt minnestal över systern använder Spencer flera av den
klassiska retorikens loci för lovtal – vilka? Jämför t.ex. med vad Vossius har att säga om
demonstrativ topik. Talet direktsändes i TV, hur påverkar det texten och framförandet?
26/4 Sem. 4 Retorisk argumentationsanalys
Texterna analyseras med utgångspunkt från Mehrens kompendium. Hämta stöd hos
Johannesson och Lindqvist. Basgruppen skall redovisa analysen vid seminariet (ca 10-15
minuter).
- Sök i varje tal reda på huvudtesen. Finns det en tydlig sådan? Kan den beskrivas som
beskrivande, föreskrivande eller värderande, eller en kombination av dessa? Och finns det ev.
underteser?
- Beskriv argumentationen med hänsyn till huvudargument, stödargument, premisser och ev.
contra-argument. Redovisa gärna detta i form av ett argumentationsträd.
- Diskutera de olika argumentens hållbarhet och relevans.
- Fundera över om det rör sig om deduktiva eller induktiva argument eller en kombination av
bådadera.
- Var särskilt uppmärksamma på dolda premisser.
- Fundera över om man kan hitta någon särskild topik (nytta, moral, o.s.v.).
- Fundera över den retoriska situationen.
Grupp 1 redovisar artikeln ”Kårobligatoriet behövs för medborgarfostran”
http://www.unt.se/inc/print/karobligatoriet-behovs-for-medborgarfostran-594518default.aspx
Grupp 2 redovisar artikeln ”Sprit och sex knäcker oss”
http://www.expressen.se/nyheter/robinson-robban-sprit-och-sex-knacker-oss/
Grupp 3 redovisar artikeln ”Toppchefer betalas för dåligt”
http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article11014670.ab
Grupp 4 redovisar Skugges krönika om föräldraförsäkringen
http://www.expressen.se/kronikorer/linda-skugge-skrota-foraldraforsakringen/
3/5 Sem. 5 Reklam och retorik. Ickeverbal retorik
Till seminariet tar varje enskild student med sig ett exempel på reklam eller icke-verbal
retorik. Alla ska vara beredda att göra en kort presentation av sitt exempel.
Till detta tillfälle är det såväl reklam som ickeverbal retorik som står i fokus. Tanken
med seminariet är helt enkelt att vi skall pröva retorikens perspektiv på olika former av
ickeverbal kommunikation, samt på olika kombinationer av verbala och ickeverbala
element.
Kan man t.ex. säga att ett musikstycke eller en film försöker övertyga oss om någonting?
Eller en byggnad? Och hur kan man i sådana fall analysera sådana former av persuasion?
Hur långt kommer vi t.ex. genom att diskutera i termer av argumentation, disposition
o.s.v.? Eller för att ta det hela ett steg längre: kan vi finna någon motsvarighet till
retorikens troper och figurer när vi diskuterar ickeverbal retorik?
Redan under renässansen så försökte man med retorikens hjälp utveckla modeller för hur
man skulle kunna diskutera t.ex. måleri och musik, men samtidigt är det naturligtvis så
att retoriken ursprungligen utvecklats för att diskutera verbal, muntlig kommunikation
och en del av både svårigheterna och möjligheterna med infallsvinkeln ligger här.
Det här är ett forskningsområde där det händer en hel del för tillfället, En del tankar om
det här återfinner ni i kurslitteraturen till nästa seminarium, liksom i Otto Fischers
kompendium om Retorikens medier. Men känn er fria att pröva obanade vägar!
9/5 Sem. 6 Stilen och figurerna
I basgruppsdiskussionen skall ni undersöka vilka stilistiska egenskaper vi kan finna i
varje tal. Kan vi tala om en viss stilnivå, och i sådana fall vilken? Använder sig talaren
av några särskilda troper och figurer, och i sådana fall vilka? Förefaller stilnivån
anpassad till syfte, tes och den retoriska situationen?
Basgrupp 1: Sara Lidman. Lidman har en särpräglad stil som bland annat får sin
speciella karaktär genom att den är uppbyggd av flera textmodeller. Notera hur detta
märks i talet. Försök att identifiera de troper och figurer som används. Vilken eller vilka
får störst betydelse? Vad dominerar i talet pathos, logos eller ethos?
Basgrupp 2: Abraham Lincoln. Detta är utan tvekan ett av världshistoriens mest berömda
och lästa tal, som betytt mycket för generationer av amerikanska talare. Varifrån hämtar
Lincoln sina argument och uttryck?
Basgrupp 3: Martin Luther King. Tänk på talets bakgrund, talsituation och åhörarna,
spridning i media etc. Försök även här att göra en systematisk stilistisk analys. Jämför
talet med Lincolns.
Basgrupp 4: Wallin. Det märks tydligt att det är en kyrkans man som talar här, notera
religiösa element i talet. Studera särskilt användningen av troper och figurer och försök
att sammanställa en systematisk analys när det gäller elocutio. Vilken effekt kunde talets
stilistiska utsmyckningar skapa hos åhörarna? Lyssna på rytmen i Wallins prosa. Läs
talet högt!
17/5 Sem. 7 Vår tids retorik. Retorik och media
Tanken med seminariet är att ni skall undersöka hur retorikens villkor ser ut i några
vanliga massmedier i dag. Uppgiften består i att se hur långt man kan komma med den
klassiska retorikens redskap, och att diskutera vilka aspekter som denna inte fångar in i
dagens massmediala kommunikation. Finns det kort sagt en mediespecifik retorik och
hur skall vi diskutera den?
Att vi dagligen utsätts för påverkan via medier, ja, att tv och dataspel till och med skulle
påverka oss i så hög grad att det kan vara tal om ”hjärntvätt” (särskilt om vi är yngre) har
ni ju hört åtskilliga gånger vid det här laget. Men går det i sådana fall att diskutera denna
påverkan i termer av retorik? Eller, för att ta en annan fråga, hur hanterar traditionella
former av retorisk påverkan, sådan som man t.ex. möter i den politiska diskussionen, det
mediala landskapet? Utnyttjar man de fördelar som finns på ett effektivt sätt? Har
medialiseringen lett till nya typer av budskap, och har den tillåtit nya retoriska aktörer att
komma till tals? Och kan man kanske se någon förändring i vilken typ av argument som
prioriteras? Kan man t.ex., såsom ju ofta hävdats, se något samband mellan
visualiseringen av kommunikationen och den allt större roll som ethos sägs spela i den
politiska kommunikationen.
I basgrupperna skall ni genomföra följande analysförsök, som sedan redovisas
under seminariet (ca 10 min):
Basgrupp 1: Politisk retorik i tv
Att teven har kommit att bli det moderna politiska mediet framför andra råder det nog
ingen tvekan om. För att få ett genomslag i dagens offentliga diskussion måste man ta
vägen via tv-soffan. Men hur ser det ut egentligen? Och hur hanterar tv-makarna sin
egen roll som retoriker? Inför seminariet skall ni söka reda på ett exempel på debatt,
diskussion, opinionsbildning i tv-utbudet och presentera det för seminariet.
Basgrupp 2: Underhållningens retorik
Mycket av det utbud vi tar del av via tv betraktar vi kanske främst som underhållning.
Men innebär det nödvändigtvis att den inte försöker påverka oss eller övertyga oss om
någonting? Ofta hävdar man t.ex. att dokusåporna ger ungdomen en skev bild av
verkligheten, men kan vi finna några budskap här? Inför seminariet skall ni presentera ett
exempel på retorik i underhållningens form. Det kan röra sig om en pratshow, om en
dokusåpa eller om en sitcom.
Basgrupp 3: Digital retorik 1
En rad föreställningar om kommunikation och retorik knyts idag till de digitala
medierna. Men vilka retoriska möjligheter erbjuder de egentligen? Och utnyttjas dessa.
Alla retoriska aktörer vet idag att de måste vara närvarande också i de digitala
kommunikationskanalerna. För vissa blir detta ett komplement till andra kanaler, för
andra blir det kanske den enda möjligheten att få spridning för sitt budskap. Inför
seminariet skulle jag vilja att ni presenterade ett par exempel på digital retorik, till
exempel i form av politiska partiers hemsidor. Fundera över vilken funktion sidorna
fyller, vilken målgrupp de vänder sig till och vilken typ av argumentation de innehåller.
Basgrupp 4: Radions retorik i dag
Under några få decennier var radion det retoriska mediet framför andra. Men så är det
knappast idag. Men lika fullt så finns det fortsatt tydliga exempel på hur radion utnyttjas
som ett retoriskt medium. Och kanske går mediet genom att ingå i en produktiv symbios
med den nyaste informationsteknologin mot en ny vår? Inför seminariet skulle jag vilja
att ni letade reda på exempel på radioretorik, t.ex. från närradion eller från webradio och
presenterade dessa.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards