Datorer och musik
CDT212 Vetenskapsmetodik
20100305
Saman Zarifnejad [email protected]
Zerevan Akravi [email protected]
1
SAMMANFATTNING
I den här rapporten kommer vi att ta upp datorns historia när det gäller olika utvecklings
områden och när utvecklingen var som störst både när det gäller hårdvara och mjukvara.
Musikinstrumentens historia dvs hur datorer och datorutvecklingen har påverkat våra musik
stilar, datorns och teknikens påverkan på musikens utveckling och försäljning av cd skivor. Vi
kommer att ta upp fördelarna och nackdelarna med att använda musikprogramvara utifrån
flera aspekter samt vilka för och nackdelar de har när det gäller den klassiska akustiska
musiken och den digitala musiken. Dem vanligaste ljud formanterna kommer att tas upp i
denna rapport som tex. MIDI och fördelarna med dem.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Contents
Datorer och musik ...................................................................................................................... 1
SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .................................................................................................. 3
INLEDNING .............................................................................................................................. 3
AVHANDLING ....................................................................... Error! Bookmark not defined.
Datorns historia ......................................................................................................................... 3
Musik instrumentens utveckling ................................................................................................ 5
Elgitarren .................................................................................................................................... 5
Elorgeln ...................................................................................................................................... 6
Elpianot ...................................................................................................................................... 6
Synthen ....................................................................................................................................... 6
Sampling................................................................................... Error! Bookmark not defined.
MIDI ........................................................................................................................................... 6
Analog till digital........................................................................................................................ 7
Musiken i datorn......................................................................................................................... 7
Musikmjukvara........................................................................................................................... 8
Musikprogram i skolor ............................................................. Error! Bookmark not defined.
Artister utan skivbolag ............................................................. Error! Bookmark not defined.
Motståndarna till digitaliseringen av musik ............................. Error! Bookmark not defined.
Musikprogram för mobiler ....................................................... Error! Bookmark not defined.
Musik på nätet .......................................................................... Error! Bookmark not defined.
Nackdel ..................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Framtidens musik ..................................................................................................................... 11
SLUTSATSER ......................................................................................................................... 11
REFERENSER ......................................................................................................................... 12
INLEDNING
Musiken har funnits i århundraden i människors historia. I vissa delar av världen har musiken
betraktats som heligt och andligt medan i andra delar har det haft som syfte som
tidsfördrivning och underhållning. Men vad är musik egentligen och vad har musik och
datorer för gemenskap, med tanke på datorernas korta historia respektive musikens historia
som funnits ända sedan människornas ursprung? . Detta är några av de frågor som vi ska
försöka belysa i denna uppsats.
Datorns historia
Datorn har en betydlig längre historia än vad många tror. Den har funnit lika länge som bilen
och gjorde genomslag under industrialiseringen, den har dock haft en vitalare utveckling och
expandering än bilen. Startskottet för datorns uppfinning skedde i USA på 1890-talet i
samband med folkräkningen. Det var Herman Hollereit som låg bakom denna uppfinnig där
3
han tog fram IBM (International Buisness Maxhines)maskiner som var hålkortsstyrda för
beräkningar.
Nästa stora steg kom i samband med reläets uppfinning på 1930-talet men
omkopplingstiderna som hade en hastighet på ca 5-10 gånger per sekund var inte snabba nog.
Utvecklingen tog ytterligare ny fart på 1940-talet under andra världskriget där maskinerna
fortfarande var reläbaserade. År 1941-tog Konrad Zuse från Tyskland den första
programstyrda datorn som jobbade binärt och hade tangentbord för inmatning.
Konrad Zuse med en av sina datorer
År 1946 kom USA med ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Computer)
På bekostad av amerikanska militären. ENICA var byggd av 18.000 elektronrör, 1.500 reläer
och täckte en golv yta på 140 kvadratmeter med en tyngd på 30 ton. Eftersom ENICA var
byggd på radiorör var den mycket snabbare än reläa maskiner och alstrade enormt värme
vilket krävdes enorma kylsystem med fläktar. Datorn kunde addera två tal på två
millisekunder ungefär som en vanlig miniräknare gör idag, men den klarade av även andra
uppgifter som väderprognoser. Den kommersiella datorn såldes 1951 med 4 kB som
”hårddisk ”.
År 1947 uppfann transistorn av tre amerikaner och döptes till andra generationens dator.
Transistorn var mindre dvs. tog mindre plats än elektronröret, drog betydligt mindre ström och
var billigare att producera. Till en början lödde man ihop transistorer till kretsar men år 1959
kom två amerikaner att man kunde tillverka hela kretsar på en gång, och några år senar hade
man lyckat packa ihop 30 komponenter på några kvadratmillimeter av kiselbricka dvs. en
integrerad krets var nu klar det som i dagligt tal kallas för chip.
4
Nya tekniker gjorde att man hela tiden kunde packa alltfler transistorer på mindre yta och
bidrog till möjligheten att placera alla centrala datafunktioner på ett enda chip det som idag
kallas CPU (centeral processning unit). De första mikroprocessorerna tillverkades 1970 och
möjliggjorde utvecklingen av persondatorer.
Den första persondatorn Altari 8800 lanserades 1975 av företaget MITS, men maskinen blev
ingen succé utan blev mer som en leksak för teknikintresserade personer. År 1977 lanserade
Apple sin framgångrikaste dator Apple II som även hade diskett stationer.
Nästa viktiga milstolpe i datorn är lanseringen av IBMs pc år 1981 och sedan dess har
utvecklingen bara accederat upp både för Windows och Apple.
IBM år 1981, med sin " PC".
En liten och kompakt modell från Macintosh kom
1984 och blev mycket populär.
Musik instrumentens utveckling
De mest klassiska och originella instrumenten inom musiken är gitarr, piano, flöjt, trummor
samt andra icke elektroniska instrument. Men under 1900-talet har musikens vägar och
klangerna ändrats i takt med de nya instrumenten som elgitarren, elorgeln, synten, samplern
och musik protokollet MIDI som i sin tur har påverkat kompositörer att hitta nya stilar och
klang.
Elgitarren
1931 tillverkade Georg Beauchamp och Adolph Rickenbacker sin första gitarrmikrofon och
runt 1940 tillverkades den första solidgitarren med mikrofonförstärkning av Paul. Elgitarren
är som en symbol för det mest använda instrumentet i musiken under de senaste femtio åren.
Elgitarrens utveckling sägs också vara en förutsättning för musikkategorin gitarrsolist men
också på jazzsidan. Gruppen Beatles som slog igenom på 60-talet använde elgitarren som en
5
central instrument i sin musik och är ett exempel på hur flitigt elgitarren användes samt vilken
genomslags kraft den hade inom musikinstrumentens sfär.
Elorgeln
Laurens Hammond som i huvudsakligen tillverkade klockor, utvecklade och pantenterade på
1930-talet den elektriska orgeln, vilken består av ett roterande hjul med förstärkningar som
alstrar tonen. Vid 1940-talet kom de första modellerna för hemmabruk och har använts flitigt
sedan dess, dock användes den som mest under 60- och 70-talen.
Elpianot
I mitten på 1930-talet utvecklade och patenterade amerikanen Ben Messner ett lätt
transporterat elpiano som hade en fyllig klang. Den första kommersiella versionen släpptes i
början av 50-talet av jukebox tillverkaren Wurlitzer. År 1965 köpte CBS företaget och
lanserade då en standardmodell under 70-talet. Några exempel på kända pianister som
använde denna piano är Steve Wonder, Herbie Hancock och Chick Corea.
Synthen
Leon Thermin uppfann ett märkligt instrument runt 1920-talet och döpte den efter sin
upphovsman till thermin. Hemligheten med den var att man kunde modulera amplituden och
frekvensen via två antenner. Instrumentet hördes alltmer i B-filmer då den blev känd för
västerlänningarna år 1945. Den blev dock bortglömd ett tag men återkom några år senare. I
början av 70-talet var det rock- grupper som Pink Floyd, Tangering Dream och många andra
grupper som bakade in synten i sin musik. I mitten av 70-talet övergick synten att vara
monotoniska till flerstämmiga instrument. Företagen Yamaha och Roland utvecklade nya
algorytm för sin syntar på 80-talet vilket gjorde att syntarna blev allt mer digitala och då
kunde man simulera de verkliga instrumenten bättre. Detta leder oss in på nästa
utvecklingsområde dvs. samplern.
Sampling
Man kan använda sig av sampling och det innebär att man har ett bibliotek av olika inspelade
ljuder som man använder sig av för skapa sin egen musik. I den musik man skapar kan man
lägga in loopar som gör att musiken upprepas om och om igen.
Ordet sampling tog fart i slutet av 1980-talet då var det Hiphopparna som använde det mest
från början men det behöver inte vara bundet till någon specifik musikstil eller genre. Då hade
man skapat elektroniska apparater som härmade andra ljud som kom från ”vanliga
instrument” . Det som påskyndade utvecklingen av sampling var nya datorer, musik program,
ljudeffekter, digitala instrument och musikstudions tekniska framsteg.
Fördelen med sampling är som jag skrev tidigare är att man inte behöver kunna spela alla
instrument och man har nästan all instrument man behöver på datorn det gör att man inte blir
lika beroende av instrumenten t.ex. man kanske klarar sig bara med en piano. Man blir mer
6
flexibel och jobbar när man har tid eller lust. Dessutom har man ljudfilerna på datorn det gör
att man kan mixa och experimentera med det för att få en ny musik. Detta har påverkat
möjligheten att skapa egen musik, istället för att använda klassiska instrument som piano,
gitarr, trummor och bas så kan man använda andra instrument som inte fans tidigare.
Om man jämför piano med daggens keyboard så har det hänt en stor förändring, keyboarden
har blivit mer datoriserad.
Tekniken har utvecklat så mycket att idag med hjälp av datorer och musikprogram så kan man
skapa egen musik och dela med sig på ett sätt som det inte var möjligt tidigare.
MIDI
I Början av 80-talet enades de fem stora syntillverkarna om en standard kallad MIDI (Musical
instrument Digital interface). Denna standard gjorde att man kunde spela musik från en synt
till en annan och lagra det digitalt i form av sekvenser. Detta sätt att producera musikljud gav
enorma fördelar i form av flertoniga uppspelningar som var upptill 32 toner och konkurrerade
med musiknoter. Synten var dyra till en början men efter prisfallet på digitalminne i samband
med persondatorns utvecklig så sjönk priset på synten.
Analog till digital
Föra att omvandla analoga signaler till digital så behöver man en AD-omvandlare(analog till
digital omvandlare). Ljudkortet på datorerna och cd-inspelare har oftast AD-omvandlare för
att omvandla analogt ljud till digital.
När man omvandlar analogt ljud till digital så måste man ta det verkliga ljudet och omvandla
det till data. Vid omvandlingen beskrivs frekvensen och amplituden med ettor och nollor.
Det digitala ljudets kvalité påverkas av hur ofta ljudet läses av och hur noggrant ljudets
amplitud beskrivs. Bitarna i ljudet kan komprimeras för att ljudfilen ska inte blir för stort.
Man får olika format på ljudet beroende på vilket sätt man komprimerar. Komprimering kan
7
koma till nytta t.ex. när man vill publicera ljud på webben då den inte klarar av uppspelning
av stora filer.
Dem vanligaste formatet är WAVE, AIFF, MIDI och MP3.
Övergången från analoga ljud till digital har påverkat musiken eftersom med digitalt ljud så
får man kristall klart ljud.
Musiken i datorn
Utvecklingen av persondatorerna började ta fart på allvar i mitten av 80-talet, De två stora
aktörerna på marknaden var då IMB och Apple som var dyrast också. Eftersom prisset på
dessa maskiner var för dyra för de mindre musikerna var de tvungna att nöja sig med de
billigare och enklare varianter som commandore 64 och ATARI. Med sequencerprogramm till
dessa maskiner kunde en kompositer nu helt plötsligt få en visuell bild av det han hade
producerat i sin sequencer . Nu kunde musikern redigera enstaka toner, ändra deras längd,
ändras deras volym och byta deras placering i musiken och få ut musiken från tangentbordet
som noter på sin 9-nålars skrivare med mera.
Midi-studio som för några år sen hade varit förbehållet och dyr inspelnings studio var nu
verkligt för musiker med begränsade ekonomi resurser, nu kunde de mindre musikerna för en
kostad på ca 10 000 kronor få en så kallade multi-timbral synt eller samplen plus dator med
program, där musikern hade möjlighet att göra en demo på sin musik.
Datorn utvecklades avsevärt vad gäller minneskapacitet och processor hastighet på 90-talet.
Nu var datorn så utvecklad att man kunde kalla den för en inspelningar studio, med tanke på
att man kunde generera ljud från syntar och Sampers nu med högkvalitet via ljudkortet i
datorn. Denna utveckling har påverkat sättet att komponera musik och att nya genrer har vuxit
fram som t.ex. techno och hip-hop av bara några av stilar som är musikerlös och uppbyggd på
samplade och loppade fraser.
Musikmjukvara
Användning av datorer ökar allt mer i samhället det har påverkat människans vanor, beteende
och det har påverkat musiken också. Innan datorer kom var man tvungen att ha några
instrumentella färdigheter och man behövde tillgång till de instrument man behövde.
Men idag kan man skapa egen musik med hjälp av olika program i datorn utan några
instrumentella färdigheter, i programmen finns det mesta av de instrument man behöver för att
skapa musik och det finns en uppsjö av olika program som man kan välja i mellan.
Med hjälp av datorer och program så kan man lägga till olika effekter, lägga till mer bas, ta
bort brus, ändra tonhöjd och tona ut eller tona in i den inspelade ljudet.
8
Musikprogram i skolor
Ett annat område som vi tycker att musikprogram skulle komma till stor nytta är i
musikundervisningar på skolor.
Det skulle göra att eleverna får mer lust och motivation på musiklektionerna, istället för att
undervisa bara på det traditionella sätet.
Detta skulle leda till att dem elever som inte har instrumentella kunskaper vara mera delaktig
på musiklektionerna vilket skulle leda till att dem skulle höja lusten, engagemanget och
prestationsförmågan för att skapa egen musik. Att använda musikprogram och samplingar i
musikskapande göra att eleverna skulle får större val möjligheter att skapa musik i en genre
som dem tycker om. Funktions hindrade elever skulle kunna var med på lektionerna och skapa
egen musik eftersom man ritar egna låtar, oftast använder man i princip bara musen.
Artister utan skivbolag
9
För var man tvungen att skriva kontrakt med något skivbolag för att kunna spela in sina låtar
och sälja dem på marknaden. Skivbolagen tog en vis procent av biljettintäkterna vid konserter
och försäljningen av cd-skivorna . Men idag har datorer och program gjort det möjligt för
dessa artister att jobba hemma och göra egen musik på sin dator utan att skriva kontrakt med
något skivbolag eller betala för någon studio för att spela in någon låt. Artisterna får pengarna
direkt i sina fickor istället. Tekniken har utvecklat så mycket att idag delningen och
spridningen av egna musikverk har blivit så enkelt att man inte behöver någon bolag för att
göra reklam för att nå ut till publiken. Detta har gjort lätt för skivbolagen också eftersom dem
inte behöver skicka scouter för att leta efter talanger, oftast har man en community sida för
musik där man publicerar sina musikverk t.ex. myspace.
Motståndarna till digitaliseringen av musik
Det finns olika grupper som inte tycker om digitaliseringen av musik.
Generellt så kan man dela upp de i två grupper, Det ena grupper är emot att skapa musik med
hjälp av musikprogram, dem tycker att man inte ska blanda in datorer och andra effekter i
musik och det ska vara riktiga instrument. Dem tycker att själva känslan ligger i att man
spelar på riktigt instrument och inte elektronik. Den andra gruppen tycker att digitaliseringen
av musiken har ledat till upphovs rättsskyddade material sprids ut på nätet.
Musikprogram för mobiler
Med musikprogramvara kan man skapa egna melodier direkt på telefonen och det har gjort att
man får mer valmöjligheter när det gäller att välja ringsignaler.
I dag finns det program i dem flesta mobiler för att skapa melodier och ringsignaler till
telefonen. Det finns även andra program man installerar på sin dator som konverterar andra
ljudformat till ringsignaler och de kan ta ljud från videofilmer, de kan till och med ta ljud från
YouToube-videor och göra det till ringsignaler.
Musik på nätet
Idag har internet och datorer underlättat handlanden av musik eftersom det finns många
nättbutiker som säljer musik skivor. Med bara få klickningar så får man hem skivan oftast tar
leveransen 1-2 dagar och det finns större utbud av musik. Det finns andra system som t.ex.
iTunes där man kan välja vilka låtar man vill köpa och men får låtarna direkt på datorn.
Nackdel
10
Nackdelen med digitalisering av musik är att man lätt kan kopiera det och sprida ut det på
nätet. Det är ett problem som musikbranschen och andra branscher som har problem med.
Man har inte kommit på en riktig lösning på det här, det enda lösningen dem har är att ta fast
dem som sprider ut kopierings skyddade mattrial och böt fälla dem men man har inte riktiga
utrustningar för att bevisa det om inte internet operatörerna sammanarbetar och ger
information om användaren. Dessutom finns det andra piratkopierare i Kina och andra länder
som säljer kopierings skyddade mattrial på svarta marknaden.
Framtidens musik
Den tekniska utvecklingen har två grenar, dels hårdvara sidan som bara expanderar när det
gäller processorhastigheten och minneskapacitet och dels nya kreativa innovationer från
program men även bidragen från musikinstrumenttillverkare som Yamaha, Akai, Roland,
Casio med flera. Med dagen kraftfulla datorer och avancerade programverktyg kan en
kompositör skapa hela sitt musik och spela upp det över 96 olika instrumentgrupper
representerade fler än 1000 instrument. Idag ryms en hel symfoni okets i en fickdator och även
i mobiltelefoner
SLUTSATSER
Genom att använda program så får man större frihet i musik skapanden och det ökar
kreativiteten för att skapa ny musik, det gör att man inte blir begränsad till instrumenten.
Dessa möjligheter har bidragit till att musiken utvecklat och nya ljuder har tillkommit i
musiken och nya genre har tillkommit som inte fanns tidigare.
Musikmjukvara ger möjligheter till personer som inte har så mycket kunskap inom musik att
kunna göra egen musik för att sedan använda det i presentationer i skolan eller för musiklärare
som kan använda det för undervisnings syfte i skolan.
För nybörjare som vill prova på att göra musik på datorn och inte har råd att köpa instrument
så tycker vi att musikmjukvara är det bästa alternativet.
11
REFERENSER
[1] http://download.cnet.com/Piano-FX-Studio/3000-2133_4-10394114.html?tag=lst-0-1
100302
[2] http://www.multimedia.skolverket.se/Kurser/Ljud/Musikpussla-i-ACID/Mala-ljud/
100302
[3] http://www.multimedia.skolverket.se/Kurser/Ljud/Musikpussla-i-ACID/Malaljud/Film---Mala-ljud/ 100303
[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Sampling_(musik) 100301
[5] http://www.retrosampling.se/ 100228
[6] http://en.wikipedia.org/wiki/Sampling_(music) 100302
[7] http://sv.wikipedia.org/wi 100301
[8] http://student.ch.lu.se/lth/mats/kurser/datkom/Ovn1.pdf 100228
[9] http://www.gratissaker.com/trakax-mixa-egen-musik-och-skapa-din-egna-video
100304
[10]
http://www.ronimusic.com/folkbildning/index.htm 100303
[11]
http://piratbyran.org/index.php?cat=666&id=75&view=articleski/Frekvens
100304
[12]
http://www.df.lth.se/~triad/book/blippblopp.html 100303
[13]
http://copyriot.se/2009/12/01/fran-ett-krig-mellan-manniska-och-maskin-1931/
100303
[14]
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elektronisk_musik 100302
[15]
http://www.dn.se/ekonomi/digital-musik-ger-branschen-framtidshopp-1.927769
100228
[16]
http://www.musikindustrin.se/artikel/1412/IFPI_Digital_Music_Report_2010.ht
ml 100228
[17]
http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/hist.html100229 100303
[18]
[19]
http://www.datakompaniet.se/datorns-historia/ 100304
[20]
[21]
http://w3.msi.vxu.se/multimedia/kurser/HUX121vt06/historik.htm 100304
[22]
12
13
