Plan
För att främja likabehandling och
förebygga samt åtgärda
diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Förskolan Prärien
Läsåret 2015-2016
Fastställd 2015- 08-31
Marianne Nilsson
Förskolechef
Postadress
nr
Sunne kommun
bankgiro
4. Bildningsnämndens kansli
org nr
686 80 Sunne
Besöksadress
Telefon och fax
Internet
Giro och org
Bildningsnämndens kansli
0565-160 00 växel
www.sunne.se
744-2684
Kvarngatan 4
0565-164 10 fax
[email protected]
212000-1843
Sunne
Sida
2 (9)
Innehåll
Inledning: ..............................................................................................Error! Bookmark not defined.
Bakgrund ...............................................................................................Error! Bookmark not defined.
Definitioner .................................................................................Error! Bookmark not defined.
Vad är kränkande behandling? ............................................................Error! Bookmark not defined.
Vad är diskriminering? .......................................................................Error! Bookmark not defined.
Främjande arbete (långsiktigt) ..............................................................Error! Bookmark not defined.
Förebyggande arbete. ............................................................................Error! Bookmark not defined.
Kartläggning. ......................................................................................Error! Bookmark not defined.
Förskolans utvecklingsområde ............................................................................................................. 5
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling .................................................. 8
Anmälan till rektor angående diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ....................... 9
Sida
3 (9)
Inledning
Vårt gemensamma arbete på förskolan Prärien skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så
att barnen känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och kunskapsmässiga.
Barnen skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion,
sexuell läggning eller funktionshinder.
På vår förskola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi se till att
dessa möten blir bra möten. På förskolan Prärien accepterar vi inte diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Förskolechef ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje år. Förskolechef
är också ansvarig för att vi på förskolan arbetar förebyggande mot diskriminering eller annan
kränkande behandling, att förskolan agerar och åtgärdar de situationer som innefattas av
likabehandlingsplanen.
Föräldrar och barn skall vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Allas olikheter och
erfarenheter ska ses som tillgångar och förskolan ska bidra till att utveckla social kompetens hos våra
barn.
Sida
4 (9)
Bakgrund
Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk – diskrimineringslagen
och skollagen. Förskolan ska nu årligen upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen).
De båda planerna kan sammanföras till en då dessa har många likheter och
beröringspunkter.
Likabehandlingsplanen skall utvärderas varje läsår i syfte att ständigt utveckla arbetet mot en
tryggare miljö. I detta arbete är det viktigt att personalen, barnen och deras vårdnadshavare får
möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka.
I planen ska det tydligt framgå på vilket sätt förskolan ska arbeta för att främja likabehandling,
förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska ha en årlig uppföljning och
utvärdering som ska tas med i efterföljande års plan.
Definitioner
Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Det som avgör om en handling är att betrakta som kränkande är individens upplevelse.
Kränkande behandling kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad ……..)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms)
En viktig utgångspunkt är att den som upplever att han/hon blivit kränkt, alltid tas på allvar.
Vad är diskriminering?
Diskrimineringsgrunderna







Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder (undantag finns i diskrimineringslagen 3 kap. 6 §)
Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de
diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar.
Sida
5 (9)
Främjande arbete (långsiktigt)
Detta värdegrundsarbete syftar till att förstärka respekten för alla människors lika värde samt
att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas utifrån sina behov
och förutsättningar. Arbetet ska vara en naturlig del i verksamhetens vardag och omfatta alla
diskrimineringsgrunderna.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra,
 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman
och livsfrågor i vardagen
 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
och funktionsnedsättning, och
 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
(Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010)
Förebyggande arbete.
Det förebyggande arbetet på förskolan syftar till att avvärja risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i den dagliga verksamheten.
Kartläggning.
Varje förskola gör årligen en kartläggning av nuläget som ska utmynna i ett aktuellt
utvecklingsområde. Kartläggningen av verksamheten ska ske i dialog med barn och
föräldrar (ex. Utvecklingssamtal, enkät).
En kartläggning ska ske varje år utifrån:
Klimat och miljö (språkbruk, attityder och värderingar, tillgänglighet, trygghet, mat,
aktiviteter, mångfald)
Kompetensutveckling (stöd, utbildning, aktiv ledning osv.)
Rekrytering/Antagning (alla erbjuds plats oavsett kön, etnisk tillhörighet osv.,
webbplatsens information)
Introduktion (information till föräldrar och vårdnadshavare, önskemål, rutiner osv.)
Kommunikation (föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen)
Rutiner för akuta åtgärder (främjande och förebyggande och rutiner om man upptäcker
trakasserier eller kränkande behandling)
Utvärdering från föregående år
Förskolans utvecklingsområde:
Vi har i projektet bokresan belyst olikheter och allas lika värde. Vi har bland annat använt
oss av UR- serien Ugglan och kompisproblemet. Efter varje avsnitt har vi samtalat kring det
vi sett och det vi har märkt är att barnen tagit till sig innehållet. För att ytterligare förstärka,
att vi är olika, bra på olika saker och hur man är en bra kompis så har vi gjort en kompissol
som sitter i vår hall. Vi hör att barnen ofta samtalar och reflekterar kring det som står på
kompissolen. Vi ser i gruppen att det har blivit andra lekkonstellationer, att fler leker
tillsammans, att de är villiga att släppa in fler i en pågående lek oavsett kön och att deras
Sida
6 (9)
språkbruk har blivit bättre. Vi tror att detta beror på att vi lagt stor vikt vid allas lika värde
och att allas röst och åsikt är viktig att lyssnas på. Det har varit lättare för barnen att förstå
vad vi menat då vi i diskussioner med dem hänvisat till vad som hänt i någit av avsnitten i
Ugglan och kompisproblemet. Vi också försökt hålla “kompissolens” budskap levande.
Vi har tagit kort på positiva situationer som barnen har gjort och uppmärksammat det i
samlingarna. Vi har satt ord på och uppmuntrat vardagliga positiva händelser som barnen
sagt och gjort. Vina Vina har varit med i samlingen med sitt mjukishjärta och
uppmärksammat barnen. Han har även lärt oss ”Kompissången” som vi sjunger varje gång
och gjort ett stort hjärta där vi sätter upp fotona. Barnen har blivit ganska bra på att använda
”stopphanden” med lite påminnelse från oss pedagoger. Om någon gör något som man inte
vill så sätter man upp handen och säger ”stopp”. Vi tränar också på att man måste
respektera och lyssna när någon säger ”stopp”. Barnen står ofta vid det stora hjärtat med
fotona och berättar för varandra. Barnen börjar ta till sig det positiva förhållningssättet och
är lite mer hjälpsamma.
Bokresan utifrån Vina Vina med figurerna har gett både barn och vuxna inspiration. Alla har
varit stolta när Vina Vina har uppmärksammat dem. Att vi har satt upp bilderna på barnen
när dom har hjälpt en kompis har bidragit till att det blev konkret för barnen. Vi planerade
att vi skulle ha startat tidigare i vår med kompishjärtat, men barnen var så inne i sitt
byggande med pinnar. Vi skulle ha uppmärksammat bara ett barn itaget och gett det mer tid.
För att stärka vikänslan och stärka det goda samspelet har vi lekt samarbetslekar varje vecka,
barnen har i sin tur självmant fortsatt att leka dessa lekar. Om det uppstår ett problem eller
en konflikt så brukar vi pedagoger använda oss av dramatisering för att tydliggöra hur andra
kan känna eller uppleva situationen. Vi upplever att barnen lättare kan ta till sig
problemet/konflikten om vi dramatiserar, eftersom de inte är inblandade själva just då.
Barnen kommer ofta med egna lösningar på händelsen som varit.
Vi har uppdaterat och ställt ut en ny vikariepärm på varje avdelning.
Likabehandlingsplanen är utlagd på hemsidan och föräldrarna har fått en förenklad version.
Av olika orsaker blev det inget föräldramöte i februari så vi har inte presenterat den muntligt
för föräldrarna. Vi valde att ha andra föräldraträffar, såsom dropin kaffe, korvgrillning,
utställning och sommarfest.
Föräldrarnas utvecklingsområde:
Hastigheten utanför förskolan har sänkts till 30 km/h, men det saknas fortfarande
övergångsställe. Grindar och staket mot vägen är kvar som förut.
Barnens utvecklingsområde:
Barnens åsikter och önskemål på aktiviteter har vi försökt tillgodose. Vi har varit lyhörda
och följt barnens intressen, speciellt i arbetet med Bokresan.
Barnen har blivit ganska bra på att använda ”stopphanden” med lite påminnelse från oss
pedagoger. Om någon gör något som man inte vill så sätter man upp handen och säger
”stopp”. Vi tränar också på att man måste respektera och lyssna när någon säger ”stopp”.
Vi har blivit bättre på att muntligt förbereda barnen inför byte mellan aktiviteter. Vi har även
tagit hjälp av bilder så att barnen kan se hur dagen ser ut.
Sida
7 (9)








Förskolans utvecklingsområde:
Efter att ha gjort en kartläggning i huset har vi kommit fram till att vi ska jobba med:
Att stärka det goda samspelet bland barnen i barngrupperna gällande empati och medkänsla.
Att synliggöra likabehandlingsplanen för vårdnadshavare och vikarier
Metod för det förebyggande arbetet:
Personalen är bra förebilder
Vi förstärker arbetet med empati och medkänsla i våra pågående temarbeten
Vi använder oss av dramatisering av vardagssituationer för att tydliggöra ett gott samspel för
att visa på medkänsla och empati
Vi ska uppdatera vikariepärmen
Vi delar ut en förenklad version av likabehandlingsplanen under november månad.
Likabehandlingsplanen i sin helhet kommer att finnas på Förskolan Präriens hemsida
På föräldramötet i februari presenterar vi likabehandlingsplanen
Föräldrarnas utvecklingsområde:
I den enkätundersökning vi gjorde under våren -15 framkom det oro över att parkeringen
inte är tillräckligt stor. Det leder till att föräldrar parkerar längs Brogårdsgatan, vilket
upplevs otryggt. Det framkom även en stor oro över att staketet runt gården är för lågt och
framförallt den del som vätter ut mot vägen.


Metod för det förebyggande arbetet:
Skyddsombudet tar upp problemen på skyddsrond
Vi tar upp det på våra APT-möten
Barnens utvecklingsområde:
Efter intervjuer och observationer i barngrupperna har det framkommit att barnen är trygga i
sin miljö. I observationerna har vi sett att alla barn inte får lika mycket plats och inflytande i
grupperna. Vi vill därför stärka de barn som vi ser inte får lika stor plats.



Metod för det förebyggande arbetet:
Vi personal ska finnas till stöd för barnen så att de kan uttrycka sina åsikter, önskemål och
bli lyssnade på.
Vi delar in oss i mindre grupper.
Vi pedagoger arbetar mer medvetet med att alla barn ska få ta plats .
Tidsperiod:
2015-2016
Ansvarig medarbetare:
Anna, Linda, Terése, Petra




Uppföljning (med mätmetod ex. observationer, enkäter, intervjuer etc.):
Vi observerar och arbetar med pedagogiska planeringar på avdelningarna.
Vi följer upp och diskuterar likabehandlingsplanen på APT (arbetsplatsträff) i november,
januari och mars.
Vi lämnar ut enkät till föräldrar med frågor om likabehandlingsplanen
Barnintervjuer
Utvärdering:
Sida
8 (9)
Åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Barn – barn
1. Vuxna som bevittnar en diskriminerande och/eller kränkande handling ingriper genom att
omgående avbryta handlingen och trösta, medla och prata med de inblandade barnen. Berörd
personal informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Det som hänt tas vid
behov upp med föräldrarna vid den dagliga kontakten.
2. När vi i personalen i efterhand får vetskap om att något barn blivit kränkt eller
diskriminerat pratar vi med de berörda barnen och även i arbetslaget.
3. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningar/diskrimineringar/trakasserier informeras
berörda föräldrar och personal och föräldrar kommer överens om en handlingsplan.
Förskolechef informeras om handlingsplanen.
4. Om kränkningarna fortsätter tas kontakt med rektor.
5. Samtal med berörda barns föräldrar, personal och förskolechef för vidare åtgärder.
Barn – vuxen
1. Annan vuxen som bevittnar kränkning/diskriminering/trakasseri ingriper.
2. Samtal med berörda barn, den vuxne och annan personal.
3. Samtal med berörda barns föräldrar.
4. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningar/diskrimineringar/trakasserier kontaktas
förskolechef.
5. Samtal med barnets föräldrar, personal och förskolechef för vidare åtgärder
Vuxen – barn
1. När en vuxen kränker/diskriminerar ett barn ska den som bevittnar detta agera omgående.
Ta den vuxne åt sidan och samtala om det som hänt.
2. Samtal i arbetslaget.
3. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningar/diskrimineringar/trakasserier kontaktas
förskolechef.
4.Förskolechef ansvarar för att informera barnets föräldrar, utreda, åtgärda och följa upp
kränkningar/diskrimineringar/trakasserier.
Vuxen – vuxen
1.
2.
3.
4.
5.
Samtal mellan de inblandade
Annan vuxen samtalar med de inblandade
Arbetslaget samtalar om händelsen
Om kränkningar/diskrimineringar/trakasserier fortsätter kontaktas förskolechef
Förskolechef ansvarar för utredning och uppföljning med de berörda
Sida
9 (9)
Anmälan till rektor angående diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling
Förskola och avdelning:
Utsatt barn:
Övriga inblandade barn:
Beskrivning av situationen och vidtagna åtgärder:
(datum, tid etc.)
Anmälan gjord av:
Datum:
Vårdnadshavare är informerad:
Ja
Nej