Kvalitetsredovisning

BARN OCH UTBILDNING
Kvalitetsrapport
för grundskolan
2013/2014
[Hellbergsskolan]
[Andreas krasser]
Innehållsförteckning
1
ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET ......................................................................... 3
2
SYSTEMATISK UPPFÖLJNING ................................................................................................... 4
2.1
HUR HAR REKTOR FÖLJT UPP MÅLEN I SKOLANS HANDLINGSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA
KVALITETSARBETET? ...................................................................... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
2.2 HUR HAR REKTOR ÅTERFÖRT RESULTATEN TILL ELEVER, PERSONAL OCH FÖRÄLDRAR? .... ERROR!
BOOKMARK NOT DEFINED.
3
PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN INFÖR KOMMANDE LÄSÅR ..................... 4
4
BESKRIVNING ÖVER SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR ....................................................... 4
5
VERKSAMHETENS MÅL............................................................................................................... 4
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
NORMER OCH VÄRDEN/TRYGGHET ................................................................................................ 5
UTVECKLANDE LÄRMILJÖ ............................................................................................................. 5
KUNSKAPER .......................................................................... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
UTVECKLA SIN FULLA POTENTIAL ......................................... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE/ BARN- OCH ELEVINFLYTANDE ........................................ 7
6
SKOLANS ÖVRIGA MÅL ...............................................ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
7
LIKABEHANDLINGSPLANEN ..................................................................................................... 8
8
ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ................................................................................... 9
2(9)
1 Analys och utvärdering av läsåret
Hösten 2014 öppnade Hellbergsskolan i nya och fräscha lokaler. De gamla
skolorna Skönsberg och Korsta finns inte längre. Skolstarten fick inledas aningen
provisoriskt fram till novemberlovet eftersom skolan inte var färdigbyggd.
Personal jobbade dock föredömligt utifrån de förutsättningar som fanns och var
även med och pyntade och gjorde skolan fin. Ungefär till novemberlovet så var
det mesta i byggnationsväg på plats.
Det här var även en skolstart som hade en mängd ögon på sig och inte minst från
föräldrar som var oroliga för vad som skulle hända nu när deras små skolor skulle
bli en lite större enhet.
Till detta hör att de båda enheterna drogs med betydande eskalerande budgetunderskott.
Skolans nya organisation behövde därför även effektiviseras men ändå leverera bättre
resultat än tidigare.
Våra 3 fokusmål har under våren varit
- Samarbete inom personalgruppen
- Trivsel och trygghet för eleverna
- Lärstilar
Dessa är våra tre viktiga och stora processmål, vi tror att gör vi dessa tre mål bra så
kommer ökad måluppfyllelse bli en naturlig del och egentligen inget vi behöver
fokusera på, utan de blir produkten som automatiskt kommer ur det löpande arbetet.
Som helhet har det första läsåret varit synnerligen lyckat. Budgeten är nu i fas och vi
gör även ett litet positivt resultat. Betygsmässigt så har resultaten blivit långt över
förväntningarna, skolans resultat för åk 6 och andelen som har alla godkända betyg har
ökat med ca 20 %. Vilket får ses som smått sensationellt eftersom en sammanslagning
av två skolor rymmer en mängd utmaningar som att integrera två helt skilda
personalgrupper och alla annan samordning som följt av en ny skola.
Trivsel och trygghet har faktiskt ökat, vilket inte var att vänta. Om man under ett antal
år gått i en väldigt liten enhet med få elever och slås ihop till en dubbelt så stor skola, så
var vår gissning att tryggheten och trivseln skulle minska som helhet. Av
trygghetsenkäten så framgår dock att så inte varit fallet utan vi har istället bland det
bästa resultatet i Sundsvalls alla skolor vad gäller. Vi kommer dock även
fortsättningsvis fortsätta jobba med och utveckla detta område. Detta är ett löpande
arbete som vi hela tiden gör och det kan vara allt från att flytta ut mer vuxen personal
på rasterna till att ha infört städnallar för att hållas skolan fin.
Samarbetet bland personalen har även varit klart över förväntan och vi har en
fantastiskt trevlig stämning på skolan. Detta har gjort att jag som rektor får många
personer som hör av sig och vill jobba hos oss då de hört att vi har så trevligt.
Lärstilsarbetet har utvecklats bättre än jag trodde och det är nu en naturlig del hos de
flesta bland personalen. Löpande kommer vi hela tiden fortsätta utveckla detta. Här blir
3(9)
vi aldrig färdiga utan bara bättre. Denna pedagogiska inriktning synes vara en viktig del
i de goda studieresultaten.
Eftersom det här är första året så kommer vi inte ändra våra fokusmål, för att
målsättningar verkligen skall få genomslag och skapa den kultur vi har så krävs det
ungefär 3-5 år innan vi kan nå full effekt. Det vi justerar under årens lopp är dock
innehållet beroende på vad som löpande dyker upp. Exempelvis om det skulle vara
något som gör eleverna otrygga om en månad så är det ngt som vi får ta tag i då.
Strukturen för fritidsverksamheten håller för närvarande på att ta sin form då vi inte
riktigt hunnit hitta de rätta formerna på alla plan ännu. Vi är dock på rätt väg och
systematiken är också på väg att sätta sig
Organisationsstrukturen har verkligen satt sig bra och de olika arbetslagen fungerar
med god autonomi och precis som vi pratat om får de en lite olika karaktär. Detta är
helt ok så länge man arbetar mot de övergripande målen, personerna i arbetslagen hittar
olika varianter på hur de exempelvis vill jobba med lärstilar utifrån deras styrkor. Det
här är precis enligt de intentioner som rektor haft under året.
2 Systematisk uppföljning
Forskningen kring utvärdering och uppföljning är synnerligen spretig. Det finns enligt
forskningen inget säkert sätt att utvärdera och oftast så blir utvärderingen mer en
belastning än ett stöd. Det systematiska utvärderingsarbetet sker framförallt på de olika
konferenserna och genom trygghetsenkäten som nästa år kommer bli mer talande då det
då kommer finnas ett referensmaterial.
Som rektor handlar det mycket om att löpande följa skolans arbete mot de uppsatta
målen och framförallt hjälpa till att leda verksamheten mot våra 3 fokusmål
3 Prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår
Fortsatt våra tre fokusmål som vi försöker bli bättre på
4 Beskrivning över skolans förutsättningar
Skolan har haft ca 270 elever i två paralleller från åk 1-6, samt ca 32 elever i fsk. Som
helhet har vi faktiskt ökat elevantalet, vilket varit aningen oväntat. Många föräldrar var
nämligen uttalat negativa till sammanslagningen och det fanns risk att vi skulle tappa
elever om starten inte blivit bra.
Som tidigare nämnts så är budgeten i fas, den största prioriteringen har handlat om att
satsa på att få in så många pedagoger som möjligt i klassrummet
5 Verksamhetens mål
4(9)
Normer och värden/trygghet
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk
vardaglig handling.1
Trygghetsenkäten för Hellbergsskolan åk 3-5
MÅL 1
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området trygghet
Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga
Grundskola
Insatser för att nå målet
Elevskattning årskurs 3-5, 6-9 (%)
2013/2014
Svarsalternativen instämmer helt och
delvis räknas samman
Andel
Jag känner mig trygg i skolan år 3-5
92%
Jag känner mig trygg i skolan år 6-9
Ej genomförd
Analys
Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året
Utveckla likabehandling gruppens arbete, starta tjej och killsnacks grupper med hjälp
av kurator
Utvecklande lärmiljö
MÅL 2
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utvecklande lärmiljö
Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande
1
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
5(9)
Hela lärstilspedagogiken handlar om att skapa en kreativ och utvecklande miljö vilket
vi verkligen har på skolan. Löpande investerar vi även i surfplattor och datorer där det
finns utrymme i budgeten
MÅL 3
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området kunskaper
Eleverna når målen i samtliga ämnen
Resultat
Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov i NP2 i svenska och matematik åk 3
Ämne
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
Matematik
53%
(inklusive resultat
för nyanlända
elever från andra
skolor som skriver
provet här)
Svenska
70%
(inklusive resultat
för nyanlända
elever från andra
skolor som skriver
provet här)
50%
43%
Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov i NP i svenska och matematik åk 6
Ämne
Matematik
2
Nationella Prov
6(9)
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
58%
70%
(inklusive resultat
för nyanlända
elever från andra
skolor som skriver
provet här)
Svenska
60%
75%
(inklusive resultat
för nyanlända
elever från andra
skolor som skriver
provet här)
Analys
Vi fortsätter jobba vidare individuellt med de elever som inte riktigt knäckt läskoden
ännu, det är dock individuellt hur det görs. Vi jobbar även vidare med och utvecklar det
praktiska mattearbetet. Inom matematiken år 3 missade i princip samtliga elever på det
område som man ej påbörjat i åk , samma tendens uppvisas i åk 6
MÅL 4
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området utveckla sin fulla potential
Elever utvecklar sin fulla potential och förmåga
Grundskola
Elevskattning åk 3-5 (%)
Svarsalternativen instämmer helt och
delvis räknas samman
Arbetet i skolan gör mig nyfiken så att jag
får lust att lära mer
2013/2014
Jag får stöd och hjälp om jag behöver det
83%
Totalt
87%
Mina lärare förväntar sig att jag når
kunskapskraven i alla ämnen
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen
i de olika ämnena
87%
81%
Analys : när vi har jämförbara siffror från flera läsårs verksamhet kommer dessa
utvärderas. Spontant så känns det här som en bra början
Elevernas ansvar och inflytande/
Barn- och elevinflytande
7(9)
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska
omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas
informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande
ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta
initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över
utbildningen.3
MÅL 5
Barn- och utbildningsnämndens mål inom området elevinflytande
Elever har ett starkt inflytande i skolan
Grundskola
Elevönskemål främst genom elevråd ges stort inflytande på allt från hur skolan skall
byggas till utemiljö till vad vi skall köpa in och lägga pengar på. Klassråd är ett annat
instrument för elevinflytande
Elevskattning i åk 3-5 (%)
Svarsalternativen instämmer
helt och delvis räknas samman
Läraren i min skola tar hänsyn
till elevernas åsikter
2013/2014
Totalt
79%
Jag får veta hur det går för mig i
skolan
78%
Jag vet vad jag ska kunna för att
nå målen i de olika ämnena
81%
6 Likabehandlingsplanen
Barn- och utbildningsförvaltningens mål
Alla skolor har en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning av elevernas
trivsel och trygghet samt om det finns risk för inslag av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling
Indikator
Det finns en likabehandlingsplan med en aktuell kartläggning: ja
3
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
8(9)
Löpande så följer vi upp elevernas trivsel och trygghet och ser vad som behöver
justeras. Eleverna är även duktiga på att snabbt komma till personal eller rektor om de
tycker ngt är fel eller tokigt. Likabehandlingsgruppen sätts in om ngt ärende skulle gå
utanför det de enskilda lärarna mäktar med. Se vidare i skolans likabehandlingsplan
Enkätresultat i grundskolan åk 3-5
2011/2012
%
Jag vet vem jag kan prata med i skolan
om jag eller någon annan blir illa
behandlad (retad eller mobbad)
Vi har arbetat i vår klass med
likabehandlingsplanen?
Totalt
2012/2013
2013/2014
Totalt
Totalt
83%
_
_
100%
7 Elever i behov av särskilt stöd
Barn- och utbildningsförvaltningens mål
Alla elever i behov av särskilt stöd i förskoleklass stimuleras till utveckling och
lärande
Alla elever når målen i grundskolan
Vi jobbar individuellt med alla barnen utifrån var de är och deras individuella mål. Hur
varje åtgärd ser ut varierar från elev till elev. Målet är självfallet att alla skall nå målen.
Speciellt genom vår elevvårdssamordnare har vi väldigt bra koll på samtliga skolans
elever.
9(9)