Gene editing CRISPR – Cas 9
Comments from an ethical perspective
Göran Hermerén
Medicinsk etik, BMC, Lunds Universitet, Lund
Statens medicinsk-etiska råd, Stockholm
Working Group for Science and Ethics, Federation of European
Academies, Berlin
En grundläggande skillnad
• En grundläggande distinktion när det gäller
förändring av människans DNA (arvsmassa) är
mellan sådana ingrepp som går i arv till kommande
generationer och sådana som inte gör det. I det
senare fallet gör man förändringar i DNA i ett antal
kroppsceller för att bota eller lindra någon
sjukdom.
• Ingrepp i arvsmassan som går i arv är förbjuden i
många länder, däribland Sverige. Men det har
diskuterats då och då om inte förbudet borde
luckras upp, senast i samband med s.k.
mitokontriella sjukdomar. Detta har skett i UK.
En annan viktig distinktion
• Forskning, systematiskt sökande efter ny kunskap
• Klinisk tillämpning av resultat av forskning för olika
syften
• Det förra är svårt och i regel kontraproduktivt att
reglera, inte det senare
• Men: är det någon poäng att forska i medicin om
man inte tänker tillämpa resultaten?
• Hur skall man ställa sig om det finns goda skäl att
tro att forskningen leder till tillämpningar som är
farliga, om risken för missbruk är stor?
Hinxton gruppen: pragmatisk approach
• ”While this technology has tremendous value to basic
research and enormous potential for somatic clinical
uses, it is not sufficiently developed to consider human
genome editing for clinical reproductive purposes at
this time”
• ”We recommend that a detailed but flexible roadmap is
produced to guide the development of standards for
safety and efficacy.”
• ”Policymakers should refrain from constraining
scientific inquiry unless there is substantial justification
for doing so that reaches beyond disagreements based
soley on divergent moral convictions”
CRISPR- Cas9
• CRISPR- Cas9 (”clustered regularly interspaced short
palindromic repeats”).
• Detta är en metod att, som det sägs, ”redigera”,
(”edit”) det mänskliga genomet med hjälv av
bakteria-baserad teknik som använder RNA
molekyler vilka känner igen specifika mänskliga DNA
sekvenser.
• Med hjälp av dessa biologiska saxar kan man klippa
och klistra i det mänskliga genomet och därmed i
princip förhindra ärftliga sjukdomar
Argument för
• De viktigaste argumenten för denna teknik är att
den är kraftfull och enkel med fördelar jämfört med
andra tekniker att korrigera DNA.
• Den gör det möjligt att nu genomföra experiment
som förut var svåra eller omöjliga att genomföra.
Några sådana beskrivs i en artikel i Sciencexpress av
David Baltimore och medförfattare (ref till sist)
• Hinxtongruppen har i ett uttalande 2015 närmare
utvecklat det vetenskapliga värdet av denna teknik
Argument mot
• Men argumenten mot att ge grönt ljus för att denna
teknik skall användas för att reparera mänskligt DNA
är många, som framgår av en artikel i Nature (ref till
sist) nyligen
• Kunskapsluckor
• Alternativ finns – åtminstone ibland
• Negativa effekter på annan forskning
• Sluttande planet
• Global rättvisa
Kunskapsluckor
• Ett argument har med kunskapsluckor och säkerhet
att göra när det gäller kliniska tillämpningar.
• Det är i dagens läge omöjligt att förutse vilka
effekterna av en genmodifikation av ett befruktat
ägg blir förrän efter det att barnet är fött.
• Det handlar om experiment med mänskliga liv som i
andra sammanhang vore oacceptabla.
• Vi vet inte idag tillräckligt om mänsklig genetik, om
sambandet mellan DNA uttryck och miljö
(epigenetik) och mellan olika genförändringar hos
samma patient.
Alternativ finns – åtminstone ibland
• Genetiska sjukdomar i en familj kan undvikas på
annat sätt, idag framför allt genom PGD, dvs
preimplantatorisk genetisk diagnostik,
• dvs att man i samband med provrörsbefruktning
analyserar de befruktade äggen och inte inför ägg
som är bärare av sjukdomen i livmodern.
Effekter på annan forskning
• Försök att införa förändringar som går i arv skulle kunna
ge upphov till svåra etiska betänkligheter – särskilt hos
dem som har tidigare generationers
rasförädlingsprogram (bl a i Nazi-Tyskand) i minnet.
• Dessa betänkligheter skulle kunna hota också liknande
forskning på kroppsceller, bl a på s k T-celler, en typ
vita blodceller. Syftet är att reparera eller eliminera
mutationer (genförändringar) som orsakar sjukdom.
• Forskarna gör då ändringar i kroppscellers DNA som
inte går i arv i syfte att bota svåra ärftliga sjukdomar
som blödarsjuka, sickle cell anemi och några former av
cancer.
Sluttande planet
• Man börjar med att införa denna teknik för att
försöka bota mycket svåra ärftliga sjukdomar.
• Sedan tar man ett steg till, använder tekniken för att
bota andra svåra sjukdomar, och …
• Sedan på mindre svåra sjukdomar
• till sist används den också för icke terapeutiska
syften, där det inte är fråga om sjukdom
• exempelvis för att förbättra människors
minneskapacitet, fysiska prestationsförmåga och
liknande.
• Två förutsättningar: planet är sluttande, och
slutstadiet är etiskt oacceptabelt
Global rättvisa
• Ett argument som inte diskuterats särskilt intensivt i
det här fallet men aktualiseras av många nya
biomedicinska teknologier gäller
• Risken för att klyftorna ökar mellan dem som kan
utnyttja tekniken till sin fördel och de som inte kan
det.
• För vem utvecklas teknologierna? Behandlingarna?
Vem gynnas? Vem kommer att få tillgång till dem?
Kriterier för prioritering av tillämpningar?
Moratorium föreslaget
• Forskarna bör frivilligt avstå från att forska på och
utveckla denna teknik för tillämpning på mänskliga
könsceller.
• Tanken är att man under denna tid skall samla grupper
av människor som från olika utgångspunkter kan belysa
dessa svåra frågor: genetiker, etiker, regulatorer, läkare,
bioteknologiföretagare, patienter, anhöriga och
allmänhet…
• De skall precisera under vilka villkor, om några,
ansvarsfull forskning, utveckling och tillämpning av
denna teknik skall få förekomma.
Förutsättningar
• Det räcker inte att bara träffas och diskutera medan
forskarna avstår från att utveckla terapeutiska
tillämpningar på människor.
• För att ett moratorium skall vara meningsfullt
förutsätts att ett klart syfte eller ett mål anges.
• Kriterierna för ansvarsfull forskning, utveckling och
tillämpning av denna teknik måste preciseras.
• När detta mål uppnåtts, kan moratoriet upphöra.
Varför viktig fråga?
• Debatten handlar inte bara om framtida genetisk
spetsforskning. Den har konsekvenser också för
sjukvården genom att den skapar nya
behandlingsmöjligheter inom genterapi.
• Det framstår därför som en viktig fråga inte bara för
Vetenskapsrådets etikgrupp utan också för Statens
Medicinsk-Etiska Råd, som i år firar trettioårsjubileum.
• Det är angeläget att se till att det skapas debatt
kring dessa frågor också i Sverige – innan
forskningspolitiska beslut tagits och investeringar i
verksamheten skett.
”Moss does not cling to rolling stone”
• The International Summit Planning Committee on
Human Gene Editing, on behalf of the Chinese
Academy of Sciences (CAS), the Royal Society (RS),
and the U.S. National Academy of Sciences (NAS)
and U.S. National Academy of Medicine (NAM),
invites you to attend an international summit on
human gene editing.
• When: December 1-3, 2015
• Where: Washington, DC
Några referenser
• Nuffield Council on Bioethics. Novel techniques for the prevention of
mitochondrial DNA disorders: an ethical view. London 2012
• Doudna JA, Charpentier E. The new frontier of genome engineering with
CRISPR-Cas9. Science 28 Nov 2014 vol 346, issue 6213./ Science 346,
1258096 (2014). Doi: 10.1126/science.1258096
• Hermerén G. Genvägar till bättre människor. Läkartidningen 2015, 20-21.
• Hinxton Group, Statement on Genome Editing Technologies and Human
Germline Genetic Modification, September 2015.
• Hyongbum K, Jin-Soo K. A guide to genome engineering with programmable
nucleases. Nature reviews/genetics. Doi: 10.1038/nrg3686, published on
line 2 April 2014.
• Baltimore D, Berg P, Botchan M et al. A prudent path forward for genomic
engineering and germ line gene modification. Sciencexpress 19 March 2015.
Doi: 10.1126/science.aab1028.
• Lanphier E, Urnov F, Haecker SE et al. Don't edit the human germ line.
Nature. Comment, 12 March, 2015./ Nature 519, 410-411.
Doi:10.1038/519410a