2015‐11‐17
Dålig hörsel kan leda till demens
Jerker Rönnberg
Linnécentrum HEAD består av ett tvär‐ och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping‐Örebro‐
Lund.
Huvudfokus är kognitiv hörselvetenskap.
Kopplingar till medicinska, tekniska, kliniska och sociala problemställningar och verksamhet.
Vad är kognition?
Kognition handlar om centrala mänskliga funktioner som uppmärksamhet, arbetsminne, långtidsminne (episodiskt och semantiskt), tänkande och förståelse. ?
1
2015‐11‐17
Problemet
Cowboy
Tango
Illustratör: Rupert Sheldrake
Kognitiv hörselvetenskap
Kognitiv hörselvetenskap
fokuserar på den subtila
balansakten mellan vad vi kallar signal‐driven och
kognitivt driven informationsbehandling
när det gäller talförståelse
hos hörselskadade
personer
2
2015‐11‐17
Kognitivt hörande
Kognitiva funktioner som är viktiga för olika kommunikationsformer
Förmågan till fonologisk behandling av språklig information
Hastighet som lexikon aktiveras i långtidsminnet
Arbetsminneskapacitet refererar till en individs kapacitet att hålla flera saker i minnet
just för tillfället (lagring och fonologisk eller
semantisk bearbetning) –
En mental jonglör.
Exempel på ett
Lässpan (Reading span)
Några korta meningar kommer att visas
framför er. Några av dem är rimliga medan
andra meningar är tokiga/absurda.
Läs meningen tyst för dig själv
Avgör om meningen är riktig (säg ‘Ja’) eller
absurd (säg ‘Nej’).
När ett antal meningar presenterats ombeds
du att återge antingen det sista ordet eller
det första ordet i varje mening.
OK?
3
2015‐11‐17
Tåget sjöng en sång
Kaptenen såg en båt
4
2015‐11‐17
Flaskan drack vatten
Pojken köpte korv
5
2015‐11‐17
Återge sista ordet i varje mening
RÄTT sång
båt
vatten
korv
SVAR:
6
2015‐11‐17
Ny lista?
LLaxen hoppade högt
7
2015‐11‐17
LRäven sjöng en sång
LVattnet forsade in i båten
8
2015‐11‐17
LPrästen predikade för barnen
Återge det första orden
9
2015‐11‐17
Laxen, Räven, Vattnet, Prästen
Kognitivt hörande
Arbetsminnet behövs vid belastande
lyssningssituationer, speciellt för
personer med hörselskada.
Pga (1) konkurrerande bakgrundsbrus;
(2) signalbehandlingen i hörapparaten/
implantatet, (3) hörselskadan i sig, eller pga
(4) långtidsminnets undermåliga fonologiska
representationer – uppstår en “mismatch”. Lexikon kan ej låsas upp.
10
2015‐11‐17
Brus, arbetsminne och hjärn‐
avbildning
Rött: tal‐i‐brus, blått utan brus
Målet var att utveckla ett Kognitivt hörande vid mismatch:
Delar av frontalloben aktiveras när man får anstränga sig för att förstå
tal‐i‐brus
11
2015‐11‐17
Reducerad arbetsminneskapacitet
Mindre kapacitet leder till kompensatorisk
aktivering vid utnyttjande av ledtrådar för att
förstå tal‐i‐brus (Zekveld et al., 2012).
Arbetsminneskapacitet (AMK)
AMK är viktigt för:
1. Att förstå tal i brus, speciellt modulerat
brus och med snabb kompression i
hörapparaten, samt för att utnyttja
ledtrådar
2. Ger oss reservkapacitet att lagra
information i det episodiska långtidsminnet
3. Negativa långtidsminneseffekter av
hörselskada
4. Demens?
12
2015‐11‐17
1. Lunner (Int J. Audiol, 2003)
Correlation: r = -0.53
8
6
6
SNR Hagerman without hearing aid (dB)
SNR Hagerman with hearing aid (dB)
Correlation: r = -0.61
8
4
2
0
-2
-4
-6
-8
0
10
20
30
40
50
60
70
READING SPAN (% correct)
80
90
100
4
2
0
-2
-4
-6
Regression
-8
95%0confid.10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Regression
95% confid.
READING SPAN (% correct)
Correlation between working memory (reading span) and S/N for 40%
correctly repeated words. a) with hearing aid, b) without hearing aid.
Arbetsminneskapacitet (AMK)
AMK är viktigt för:
1. Att förstå tal i brus, speciellt modulerat
brus och med snabb kompression i
hörapparaten, samt för att utnyttja
ledtrådar
2. Ger oss reservkapacitet att lagra
information i det episodiska långtidsminnet
3. Negativa långtidseffekter av hörselskada:
Framförallt episodiskt långtidsminne
4. Demens?
13
2015‐11‐17
2. Sörqvist & Rönnberg (2012) Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 55, 210‐218.
SIC Span: Är en elefant större än en mus: Zebra
Denna typ av uppgift förutsäger förmågan att
lyssna till en historia i ett konkurrerande
talbabbel och, framförallt, vad man kommer I håg av texten, episodiskt långtidsminne
2. SIC span
Är en tiger större än en katt: HUND 14
2015‐11‐17
2. SIC span
Är en älg större än en ren: ZEBRA
2. SIC span
Är en igelkott större än en hyena: ELEFANT
15
2015‐11‐17
2. SIC span
Är en varg mindre än en ko: LEOPARD
2. SIC span
Svar: HUND; ZEBRA; ELEFANT; LEOPARD
16
2015‐11‐17
Arbetsminneskapacitet (AMK)
AMK är viktigt för:
1. Att förstå tal i brus, speciellt modulerat
brus och med snabb kompression i
hörapparaten, samt för att utnyttja
ledtrådar
2. Ger oss reservkapacitet att lagra
information i det episodiska långtidsminnet
3. Negativa långtidminneseffekter av
hörselskada
4. Demens?
3. Negativa långtids‐
minneseffekter ‐ mismatch
•Vi har redan visat att
långtidsminnet (både det
semantiska och episodiska) blir
negativt påverkat av moderata
hörselskador (ej arbetsminnet) –
även när vi justerat för ålder
•Och, att det verkar vara hörseln
och inte synen som
påverkar..
17
2015‐11‐17
Arbetminneskapacitet (AMK)
AMK är viktigt för:
1. Att förstå tal i brus, speciellt modulerat
brus och med snabb kompression i
hörapparaten, samt för att utnyttja
ledtrådar
2. Ger oss reservkapacitet att lagra
information i det episodiska långtidsminnet
3. Negativa långtidminneseffekter av
hörselskada
4. Demens?
18
2015‐11‐17
4. Demens
•PLASTICITET
•Finns andra
internationellt
publicerade data som till och med hävdar att
demenssjukdomar, typ
Alzheimers, är kopplade
till hörselskada (Lin et al., 2011).
19
2015‐11‐17
Möjlig Mekanism
Om Episodiskt LångtidsMinne (ELTM) påverkas
negativt av hörselskada och om ELTM störningar
är ett kardinalsymptom på Alzheimers diagnos, då kanske hörselskada kan skynda på den utvecklingen via ELTM.
Finns också data på att delar av temporalloben
(de grå) påverkas negativt av hörselskada (Pelle
et al., 2011; Lin et al., 2014).
5. Plasticitet:
Kompensationsmöjligheter
Träning?
Hörapparatens effekter
Teckenspråk other parameters, 20
2015‐11‐17
WM training (Cogmed) tal i brus
Dahlström, Skagerstrand, Tunberg, Sörqvist, Rudner, Lyxell, Rönnberg & Möller (in prep) jmf. Zekveld data (2012)
5. Plasticitet:
Kompensationsmöjligheter
Träning?
Hörapparatens effekter?
Teckenspråk other parameters, 21
2015‐11‐17
56 olika projekt inom HEAD
Ett projektexempel: n600
Ett longitudinellt projekt, med tre testtillfällen
under en 10-årsperiod
En kontrollgrupp normalhörande, en
kontrollgrupp hörselskadade (utan hörapparat)
och en experimentgrupp hörselskadade med
hörapparat, 200 deltagare vardera
Typ av hörselskada, olika audiologiska,
fonologiska, minnes- (arbetsminne,
långtidsminne), uppmärksamhets-, och
taluppfattnings-/förståelsetest
Bakgrundsvariabler: Syn, hörsel, verbal
förmåga, icke-verbal IQ, demensscreening
56 olika projekt inom HEAD
Exempel på frågeställningar
• Hur påverkar hörselskadan
kognition, finns kopplingar till
demensutveckling?
• Skyddar hörapparaten från
negativa kognitiva
konsekvenser?
• Vad beror på åldrande och vad är
specifikt relaterat till hörsel och
hörselförsämring över åren?
• Är en kognitiv försämring
relaterat bara till hörsel, eller
spelar syn också en roll?
22
2015‐11‐17
5. Plasticitet
Kompensationsmöjligheter
Träning
Hörapparatens effekter
Teckenspråkother parameters, Varför och på vad sätt är denna forskning viktig ?
https://www.youtube.com/watch?
v=nziKcpZ7gG8
Vi hör med örat, men lyssnar med hjärnan
23
