Lång väg till fjällets topp - Hjärt

advertisement
Forskning för hälsa
. 5 - - % 2 Stö d f o
rsknin
ge n o m
s
diabete
LING
INSAM ÅR
G
PÅ
Vändpunkt
Goda
G
d vanor vid
typ 2-diabetes
SCAPIS
Gunn är
G
deltagare
Kärlhälsa
Hopp om nya
H
behandlingar
Magnus Hedqvist fick svår hjärtsvikt
Lång väg till
fjällets topp
DESSUTOM: Ensamma män lever farligare a
Astma ökar risken för hjärt-kärlsjukdom a Så
stöttar Gerd sin KOL-sjuka pappa a Studie om
HLR a Thomas blogg gav pengar till forskning
Innehåll 2/2015
4
Rädda liv. Den
mest effektiva hjärtlungräddningen
undersöks i ny studie.
6
Blodtryck. Även lätt
förhöjt blodtryck bör
utredas för att minska
risken för sjukdom i
hjärta och kärl.
10
Kommando. När
Ingrid Fredholm fick
typ 2-diabetes tog
hon tag i sin livsstil
på en gång.
14
Diabetes. 3 av 4 personer med diabetes
riskerar sjukdom i
hjärta och kärl.
16
Närstående. Gerd
Franzon stöttar sin
KOL-sjuka pappa.
Hon vill att han ska
känna sig trygg.
17
Korsord. Lös krysset
och vinn boken
Hjärtat.
20
n
27
Vi stödjer
forskarens dröm!
Hjärtsvikt. 47 år
gammal drabbades
Magnus Hedqvist av
svår hjärtsjukdom.
Ett nytt hjärta klappar nu i hans bröst.
Fråga doktorn.
Docent Karl Franklin
svarar på frågor om
sömnapné.
Några kilo lättare och
Ingrid Fredholms typ
2-diabetes hålls i schack.
10
”Det är sant!” Forskaren Maria Gomez
upptäckt kan hindra
skador i kärlen.
18
Magnus Hedqvist
njuter av varje
steg han tar.
Hjärt-Lungfonden har tydliga mål för
den forskning vi stödjer och vi har en
stark tro på att vi tack vare era gåvor
och forskarnas hårda arbete ska nå dit
vi önskar. Ett exempel är forskningen
om sambandet mellan diabetes och
hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-Lungfondens
mål är att inom tio år förstå sambandet
mellan sjukdomarna och på så sätt
förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom
hos personer med diabetes.
Forskningen är angelägen. Två av
tre personer med diabetes drabbas
av hjärt-kärlsjukdom. För den som får
hjärtinfarkt vid diabetes ökar risken för
en ny infarkt och för tidig död.
I det här numret av Forskning för hälsa berättar professor Maria Gomez om
målet att ta fram en behandling riktad
mot just de skador diabetespatienter
får i blodkärlen. Det är fascinerande
att få en inblick i en forskares vardag
och att få en målande beskrivning av
varje forskares dröm – att få uppleva
ett verkligt genombrott som kan få stor
framtida betydelse.
I vår har vi för andra året i rad en
kampanj där vi uppmärksammar
diabetes och samlar in pengar till
forskningen. Tillsammans tar vi nästa
steg för att nå vårt mål för forskningen.
Stort tack för er tro p
på forskningen och fö
ör era gåvor!
Kristina Sparreljung,
generalsekreterare
20
Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Sjödin REDAKTÖR Karin Myhrström, [email protected]
REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Mats Samuelsson TRYCK EditaBobergs Citera oss gärna, men ange källan.
bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc).
I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och
lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och
fördelar pengar till forskning samt informerar om
hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor
från privatpersoner och företag.
2 Forskning för hälsa
Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, 114 84 Stockholm
Telefon 08-566 24 200 Fax 08-566 24 229
Org nr 802006-0763 ISSN1653-9753
E-post [email protected]
Hemsida www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927.
Gåvoservice Telefontid 08.00-18.00
Telefon 0200-88 24 00
E-post [email protected]
Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlingskontroll.
90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt.
Vad hände sedan?
”Livet har delats in i före och efter hjärtsjukdomen” Tre frågor till Ulrika Ivarsson,
49 år, som för två år sedan
intervjuades om sin obotliga
hjärtsjukdom. Har du förlikat dig med
din sjukdom? – Det har jag, och jag försöker göra det bästa av situationen. Förra året träffade jag en
man och flyttade från Stockholm till Örebro. Men jag
kommer aldrig acceptera att
jag har drabbats av en obotlig
hjärtsjukdom. Jag blir inte
bättre, sannolikt kommer
tillståndet att försämras
någon gång i framtiden.
Min läkare har nämnt
att ett hjärtbyte kan bli
aktuellt i framtiden. Man
har dessutom upptäckt en
inflammatorisk sjukdom i
lungorna, sarkoidos, som
jag inte har några symptom
av men som kan ligga bakom
min hjärtsjukdom. Hur går dina tankar kring
ett hjärtbyte? – I början tänkte jag bara
”nej!”, men jag har läst om
NÄR ST ÅEND E Sidan 1(4)
Närstående
När en person i din närmaste omgivning får besked om
sjukdom i hjärta, kärl eller lungor påverkas också du.
Den här skriften från Hjärt-Lungfonden är riktad till dig.
Vilka reaktioner är vanliga vid
omskakande besked?
&!"!&#%#'%&#!
&)0%&(#!&' &'0"/""%-&'
'#!'1%')) ""&!'1)%)"'
#)"!'"1%&'#")''
#!&"&&+%#&&#'%0"
&!/%'"#0"&'" "%%"'
)%+'($$1%''"'%# &'(
'#"% % 1&$%# !%/%"'' 1%&'0%"')&#!/"%#)''%
""&/ ) % 1&""#&")%%
("%"0%&("% %!"('%($$
' '!!%"0%% % %1&'"
)"!% 0")%#&0%
%#$$"$01)%)!""&)0%'''
& $$")#%#'&1!"&)0%'%
"%&%'#"/%"'"0#'&(#!&
' &'0"('"""#%! %'#"
!/""&#%%%%#)/ '# %&&'('#"%#)0%&0%%'#
&'%&&'0 '&%# ('0#") )%
"&!#%%&("" %'+&'"%
%%"')'')%"&!!#) $%'!+'#!'&#!%/"'&&
"/""#%#1%')) "##$$ 1&'
!)
%"
%$ ""!#"
#"$
!" "
LINDRING FÖR
SVÅRT KOL-SJUKA
+))%$+1$$$$1'"'!+'((%$2'
'(+%%)" 1')( *!%#%-!$
")$-'"")%'$%&'''3())
1'))*$'$)(%#)%'
3()$
3' "'!+'((%$
!1$$))#1'!")*"'3())
&*"($!*$&"3)(")(! *)3 $
% 1'))$!!'))"$'*( 1'))
%%$"+,'
"'!+'((%$(%#')'1$)"())"+(%#
1"(!'))$(%)*)(,((!))'1$$(%'
#$%,&*#&!1$))%'!$)'3)
/$'$1'&'%$+'#))"+()'(()
% )1$!))) 1'))''&2)#&%)
#$$$'()$$!1$ ))$2%)$)()1#
'1))'%$3+'$!%&&$,',)!4($
+!')+2$$)')'&&%'*&&*)$((
3)*&&&2$!*""##"(+*)(!)3+'
(3')%!%"#
%$(3!)"1!'%!$%#$'*)'
$$'*$'(3!$$'%$"$'#$
',)&*$!)$02'!*($'%2$0!%#+$
)'$1!'*&&)1!)',)#'*$$'
%#$'$ 1"&)$)1()()(!*"""
$")%$$+1'#$"$ 1')#*(!"$
(%#!$2)1'',)#$$'+1$))$
3'(1#'()""()2$)%%$%'!!$&&)2
#)%#)'&2&"$#'!*)$))+"%$2!)
)""( *!*()
/1'()$$ )'+!%')'#$)
'3$)$-! (!%#)) '$%%)"
1')( *!%#"#$+1'"'((##$
'1))'"'!+'((%$
"'!+'((%$"'+!'%#,%&)(%#!$
*&&()2))+)' 1')#*(!"$.##)%
$' 1'))(',)#1''*+1$()'!##'
3'()%'%$'))"1!&2#)'"(!"4$
% 1')(+!)
%'))'!%#$1()%!(!3'*)%#
"1!#"($"$(!*""$")$-'"")%'
%&''($3',$(,)%($
3+'+!' 1')',)#$%$"'""+'"
',)#'%#)(!*""*&&()2
$ #%
#$ % %
% $ % #"
" !
#
$
& !
"
%# T Ulrika Ivarsson fick sin hjärtdiagnos 2010 och berättade om den
erfarenheten i Forskning för hälsa 3/2013. Hon har hypertropisk
kardiomyopati och läget är rätt stabilt tack vare läkemedel och ICD.
andras erfarenheter från
olika bloggar och ser att
många av dem ställer upp
både i idrottstävlingar
och i Vasaloppet. Men jag
hoppas att forskningen och
utvecklingen hinner nå fram
till andra lösningar som kan
laga mitt hjärta innan det är dags för ett eventuellt
hjärtbyte för min del. Du älskade att träna innan
du blev sjuk. – Jag styrketränar, det är
bra för mig och inte så konditionskrävande. Jag testar
också medicinsk qi gong
som gör gott för andningen
och som förhoppningsvis
kan hjälpa mig att hitta ro
och slappna av. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH
”Livet blir oftast inte precis som det
var innan sjukdomen fanns där. Vissa
saker blir viktigare, andra känns mindre viktiga än förr. Men det är inte
nödvändigtvis så att livet blir sämre.”
Ur Hjärt-Lungfondens miniskrift Närstående.
Ladda ned den utan kostnad på www.hjart-lungfonden.se/skrifter
Vegetariskt för patienter i Örebro
Grönare val Patienterna på
hjärtkliniken vid universitetssjukhuset i Örebro ska få prova
på vegetarisk kost under de
dagar de är inlagda. Tanken är
att ge dem en puff till att bryta
ohälsosamma kostmönster och
upptäcka att vegetarisk eller
nästan vegetarisk mat kan vara
väl så god som exempelvis falu-
korv och pasta. Ingen kommer
dock att tvingas äta grönt utan
vill man hellre ha den vanliga
sjukhusmaten kommer man att
få den.
Stärkande Läkemedelssubstansen roflumilast
minskar antalet försämringsepisoder (exacerbationer)
och sjukhusinläggningar hos
patienter med svår kroniskt
obstruktiv lungsjukdom, KOL.
Det visar nya data från en
stor studie. Patienter med
svår KOL behandlas i dag
med en kombination av olika
läkemedel, men trots detta
lider många av täta försämringsperioder som försämrar
deras lungkapacitet. Läkemedel med roflumilast, som
Daxas, finns i Sverige och kan
förskrivas av alla läkare som
behandlar KOL-patienter.
Martinez et al: Effect of roflumilast
on exacerbations in patients with severe chronic obstructive pulmonary
disease uncontrolled by combination therapy (REACT): a multicenter
randomised controlled trial
8
procent
av Sveriges
befolkning äldre
än 45 år beräknas ha KOL
Källa: Socialstyrelsen
Forskning för hälsa 3
FOTO & ILLUSTRATION: HJÄRT-LUNGFONDEN/JOHNÉR
Ny studie ska rädda fler liv
omkring
10 000 personer i Sverige
av plötsligt hjärtstopp. Endast 500 räddas till livet.
Hjärtstoppet orsakas oftast
av akut hjärtsjukdom med
kammarflimmer som skapar
ett elektriskt kaos i hjärtat.
Tiden till behandling med
hjärt-lungräddning (HLR)
och hjärtstartare är helt
avgörande för överlevnaden
och för varje minut som går
utan behandling minskar
chansen till överlevnad med
10 procent.
Dagens europeiska riktlinjer för HLR rekommenderar
30 bröstkompressioner
följda av två inblåsningar
med luft. Enigheten är stor
om att inblåsningarna gör
nytta vid hjärtstopp som orsakas av olycksfall, kvävning
eller drunkning, däremot är
det oklart om de har någon
effekt vid akut hjärtsjukdom.
VARJE ÅR DRABBAS
4 Forskning för hälsa
Är HLR med enbart
bröstkompressioner
lika effektivt eller kanske till och med bättre
än hjärt-lungräddning
med både bröstkompressioner och
inblåsningar med luft
när en person drabbas av
plötsligt hjärtstopp? Det
ska en ny stor studie som
kallas TANGO2 ge svar på.
Studien startar i Stockholms
län under våren 2015 och ska
därefter successivt utökas
till resten av Sverige. Målet
är att studien ska omfatta
4 200 personer som drabbas av hjärtstopp och där
allmänhet, räddningstjänst
eller polis rycker in och ger
HLR.
I studien kommer SOSoperatörer ge instruktioner
till hjälpsökande att utföra
HLR med eller utan inblåsningar. Forskarna tror att
resultatet på sikt kan få
stor inverkan på hur HLR
kan komma att utföras.
Förenklad HLR med enbart
kompressioner skulle troligen öka bland andelen vuxna
som får HLR i väntan på
ambulans, något som skulle
öka överlevnaden.
Forskarna påpekar att
barn med hjärtstopp inte
ingår i studien eftersom inblåsningar är en viktig del av
HLR-behandlingen av barn.
Hjärtstoppcentrum
vid Södersjukhuset och
Karolinska institutet
ansvarar för studien som
har finansiellt stöd av HjärtLungfonden och Stockholms
läns landsting.
Tack vare dina gåvor är
denna forskning möjlig.
Mer motion minskar hjärtrisk vid diabetes
Aktivt liv Personer med diabetes har kraftigt
förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt och
andra hjärtsjukdomar. Ny norsk forskning visar
emellertid att mycket motion delvis kan kompensera den förhöjda risken. Forskningsresultaten visar att aktiva personer med diabetes löper
samma risk att drabbas av en första hjärtinfarkt
som inaktiva personer utan diabetes. Inaktiva
personer med diabetes hade däremot 140 procents ökad risk jämfört med inaktiva personer
utan diabetes.
Børge Moe et al: The adverse association of diabetes with
risk of first acute myocardial infarction is modified by
physical activity and body mass index: Prospective data
from the HUNT study
UTDRAGEN PROPP
FÖRBÄTTRAR
RÖRLIGHET
ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ
Stroke Trombektomi, det vill
säga mekaniskt avlägsnande
av en blodpropp i hjärnans
främre del inom sex timmar,
ger bättre rörlighet efter
stroke än enbart behandling
med proppupplösande
behandling, trombolys. Det
visar en holländsk studie som
omfattar 500 strokepatienter.
Däremot förelåg ingen skillnad
i dödlighet mellan grupperna.
Berkhemer et al: Intraarterial treatment within 6 hours after stroke
onset improves functional recovery
Egna stamceller
stöttar insulinproduktion
Reparation Vuxna personer
som nyligen insjuknat i diabetes typ 1 har för första gången
behandlats framgångsrikt
med egna stamceller. Behandlingen, som ägde rum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
lyckades hejda den förstörelse
av de insulinproducerande
betaceller som äger rum vid
typ 1-diabetes.
De insulinproducerande betacellerna finns i bukspottkörteln.
Vid typ 1-diabetes angriper det
egna immunförsvaret betacellerna och förstör dem. När
insulinproduktionen sjunker
går blodsockret inte längre att
kontrollera. Om diagnosen ställs
tidigt lever fortfarande en del
betaceller.
I studien delades patienterna in i två grupper. Båda
grupperna behandlades med
insulin. Hälften av gruppen
fick dessutom injektioner med
egna speciella stamceller som
kan söka upp skadad vävnad,
exempelvis angripna betaceller
i bukspottskörteln. Efter ett
år hade de patienter som fått
insulin och stamcellsbehandling
en bevarad, och i vissa fall till
och med ökad insulinproduk-
tion. Kontrollgruppen hade den
förväntade nedgången i insulinproduktionen.
Om ytterligare studier
visar liknande resultat kan
behandling med stamceller bli
en standardbehandling vid nyinsjuknande i typ 1-diabetes. Den
kan också komma att användas
som förebyggande behandling
av barn och vuxna med känd
hög risk för att drabbas av
sjukdomen.
Carlsson et al: Preserved Beta-Cell
Function in Type 1 Diabetes by
Mesenchymal Stromal Cells
Under 2014
delades 225 miljoner kronor ut
till forskningen.
Hjärt-Lungfonden delar
återigen ut rekordbelopp till
Sveriges främsta forskare.
10 0
tusen
svenskar lever
med följderna
av stroke
Källa: Hjärt-Lungfonden
Forskning för hälsa 5
av hjärtbarnen
når i dag
vuxen ålder
Källa: Hjärt-Lungfonden
Lägst tryck
Det lägsta trycket, då
hjärtat slappnar av
" och fylls med nytt
blod, kallas
"
diastoliskt blodtryck.
Ska normalt inte
överstiga 90 mmHg.
"
#
""
"$
"!
!
Högst tryck
Höger
kammare
Vänster
kammare
KÄLLA: Vårdguiden
FORTSATT
SUBVENTION
FÖR KOL- OCH
ASTMALÄKEMEDEL
Alla kombinationsläkemedel
mot astma och KOL kommer
även fortsättningsvis att
vara subventionerade. Det
har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
beslutat. Flera företag har
sänkt priserna på sina inhalationsläkemedel, och samtliga
kombinationsläkemedel blir
kvar i högkostnadsskyddet.
6 Forskning för hälsa
procent
Lungor
Mäter det högsta och det lägsta
"
trycket i en pulsåder i enheten
millimeter kvicksilver (mmHg).
95
BLODTRYCKSMÄTNING
Det högsta trycket
under ett hjärtslag,
då hjärtat pumpar
ut blodet, kallas
systoliskt blodtryck.
Ska normalt inte
överstiga 140 mmHg.
Blodtrycket kan skrivas
som 140/90 mmHg och
uttalas 140 över 90.
TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN
Lätt förhöjt blodtryck
bör utredas
BLODTRYCKSSÄNKANDE
behandling kan förhindra
stroke och död även hos personer med endast lätt förhöjt
blodtryck och utan tidigare
hjärt-kärlsjukdom. Det visar
en ny studie från Uppsala
universitet.
Hos de flesta av oss ökar
blodrycket med åldern och
hälften av alla svenskar har
förhöjt blodtryck vid den
tid de går i pension. Men de
flesta, i dag cirka 1 miljon
svenskar, har bara ett lätt
förhöjt blodtryck med ett
systoliskt tryck mellan 140
och 159 mmHg eller ett diastoliskt tryck mellan 90 och
99 mmHg. En så pass liten
förhöjning av blodrycket
brukar inte behandlas om
det inte finns andra riskfaktorer med i bilden, som
exempelvis genomgången
hjärtinfarkt eller annan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
I den nya studien, vars
resultat publicerats i den
vetenskapliga tidskriften
Annals of Internal Medicine,
har forskarna undersökt
om blodtryckssänkande
behandling förhindrar
hjärt-kärlsjukdom och
död hos personer med lätt
förhöjt blodtryck och utan
tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Forskarna har sammanställt
data från 13 olika studier
omfattande cirka 15 000
personer.
Resultaten visar att blodtryckssänkande behandling
under fem års tid ledde till
en 28 procents minskad
risk för stroke, 25 procents
minskad risk för död i hjärtkärlsjukdom och 22 procent
minskad risk för död.
Resultaten tyder även
på att behandlingen förhindrade hjärtinfarkt och
hjärtsvikt, men sambanden
är inte statistiskt säkra.
Forskarna bakom studien
drar slutsatsen att patienter
med lätt förhöjt blodtryck
bör utredas med avseende på
underliggande risk för hjärtkärlsjukdom och behandlas
om det finns sådan risk.
LIVSSTILSFÖRÄNDRING
a Ibland kan man komma
till rätta med ett lätt förhöjt
blodtryck utan läkemedel.
Det krävs då olika livsstilsförändringar. Även om det
inte är säkert att förändringarna påverkar själva
blodtrycket kan åtgärderna
bidra till att andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar
minskar.
Bland de viktigaste åtgärderna räknas:
sC=3=5+5>[email protected]>/>9-2
regelbunden motion
s"/.?5>[email protected]=+6>38>+1
s38.</7â81./<+659296
om alkoholkonsumtionen
är för hög
s+8>/<[email protected]/1+>[email protected]=></==
[email protected]=>æ0<æ8<ė583819-2
snusning
Tack vare dina gåvor är
denna forskning möjlig.
Rödbetsjuice som medicin?
kroppen inte kan omsätta nitrat
och nitrit till kväveoxid. Kväveoxiden spelar en viktig roll i
kroppen eftersom ämnet vidgar
kärlen och sänker blodtrycket.
Rödbetor, spenat, sallad och
mangold innehåller nitrat som
bakterierna i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs ner
reduceras ämnet till kväveoxid.
Tidigare forskning på friska personer har visat att rödbetsjuice,
som har hög koncentration av
nitrat, kan förbättra blodflödet
till musklerna med närmare 40
procent. Rödbetsjuice används
därför ofta inom elitidrotten för
att förbättra uthålligheten.
Patientstudien på Akade-
miska sjukhuset ska pågå
under 2015 och är ett så kallat
korsat blindtest. Det innebär
att testpersonerna ena veckan
får dricka äkta rödbetsjuice
motsvarande fyra rödbetor
varje dag, och andra veckan en
falsk rödbetsliknande juice som
placebo. Personerna själva är
ovetande om vilken juice de får.
ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO
Kraftpaket I en ny studie
på Akademiska sjukhuset i
Uppsala ska forskare ta reda på
om rödbetsjuice kan förbättra
konditionen och därmed även
livskvaliteten hos patienter med
hjärtsvikt orsakad av pulmonell
arteriell hypertension, PAH.
Studien är den första i sitt slag
på patientgruppen.
PAH drabbar i första hand
lungpulsådrornas finaste grenar
och gör så att blodets passage
försämras, vilket leder till förhöjt
blodtryck i lungpulsådrorna.
Både hjärtats och lungornas
funktion påverkas och många
patienter utvecklar hjärtsvikt.
Tillståndet innebär även att
Ensamma män dör oftare av stroke
Överdödlighet Risken att dö
efter stroke är betydligt högre
för ensamboende män än för
andra grupper. Det visar en
avhandling vid Sahlgrenska
akademin i Göteborg.
Studien omfattar närmare
1 100 patienter under 70 år –
både kvinnor och män – som
har insjuknat i stroke orsakad
av en blodpropp i hjärnan.
Resultaten har jämförts med
en kontrollgrupp om 600 personer utan hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten visar att 12 år
efter stroke hade 36 procent av
de ensamboende patienterna
(både kvinnor och män) avlidit,
att jämföra med 17 procent av
de sammanboende patienterna.
De ensamboende männen
löper högst risk att avlida.
Studien visar att 44 procent
av de ensamboende männen
avled jämfört med 14 procent
av de sammanboende männen.
Överdödligheten kvarstod även
sedan man kompenserat för
kända riskfaktorer som fysisk
aktivitet, alkoholkonsumtion
och utbildningsnivå.
Tänkbara orsaker till
överdödligheten bland ensamstående kan vara att de lever
mindre hälsosamt, är sämre
på att ta sina mediciner och
mindre benägna att söka vård
i tid om de råkar ut för sjukdomstillbud.
Avhandlingen visar att den
som drabbas av stroke löper
10 gånger högre risk att få en ny
stroke inom 12 år jämfört med
de friska kontrollpersonerna.
Risken för hjärtinfarkt var fördubblad.
Petra Redfors: Long-term poststroke outcome – the Sahlgrenska
Academy Study on Ischemic Stroke
Tack vare dina gåvor är
denna forskning möjlig.
HOPP FÖR
PATIENTER MED
DIASTOLISK
HJÄRTSVIKT
Läkemedel Betablockerare kan hjälpa patienter
med diastolisk hjärtsvikt,
det vill säga hjärtsvikt med
bevarad pumpfunktion.
Det visar en nationell
studie baserad på kvalitetsregistret RiksSvikt och
som har letts av forskare
vid Karolinska institutet.
Tillståndet diastolisk
hjärtsvikt innebär att
pumpförmågan är kvar,
men att hjärtat inte fylls
med tillräckligt med blod
i avslappningsfasen.
Den här formen är vanligare hos kvinnor samt hos
äldre, och det har saknats
behandling för sjukdomen.
I den aktuella studien,
som omfattar 42 000
patienter, fann forskarna
att patienter med diastolisk hjärtsvikt och
som behandlats med
betablockerare hade
högre överlevnad än de
som inte fått motsvarande
behandling. Forskarna
ska nu gå vidare och göra
kliniska studier för att
förhoppningsvis kunna
bekräfta resultaten.
Lund et al: Association between
use of beta-blockers and mortality in patients with heart failure
and preserved ejection fraction
Tack vare dina gåvor är
denna forskning möjlig.
Forskning för hälsa 7
Åldern inget hinder
Årets projekt IT-informationsförlaget IDG ligger
bakom Clio-tävlingen med
kategorin ”Årets projekt”.
2014 års vinnare är projektet SMS-livräddare som
drivs av Karolinska institutet och stöds av HjärtLungfonden och Stockholms läns landsting.
Projektet SMS-livräddare är etablerat i Stockholm
och innebär att frivilliga
personer som kan hjärtlungräddning, HLR, kan
ingripa vid tillbud. Genom
GPS-positioneringsteknik
larmas den eller de personer som finns inom 500
meter från en person som
har drabbats av misstänkt
hjärtstopp.
Tiden är den avgörande
faktorn vid hjärtstopp och
med SMS-livräddare ökar
chansen att kunna påbörja
HLR innan ambulans och
räddningstjänst hinner
fram och kan ta över. Projektet påbörjades 2010
och har i dag fler än 13 500
registrerade användare.
”Årets projekt är ett
lysande exempel på hur
IT kan användas för att
skapa sann nytta. Hur
modern teknik kan lyfta
fram det bästa i oss som
människor, och det med
livsavgörande effekt. För
ju fler vi är tillsammans,
ju friskare blir vi”, lyder
juryns motivering.
8 Forskning för hälsa
SBU: Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare, En systematisk litteraturöversikt
20
till
4
0
procent
av alla personer med
instabil kärlkramp
drabbas av hjärtinfarkt
Källa: Hjärt-Lungfonden
Svår astma kopplas
till hjärtsjukdom
ILLUSTRATION: CECILIA HEIKKILÄ
PROJEKTET SMSLIVRÄDDARE
VINNER PRIS
Blodförtunnande medel Äldre har minst lika stor
nytta som yngre av behandling med blodförtunnande
läkemedel vid förmaksflimmer. Det anser Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Vid förmaksflimmer finns en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke och varje år inträffar 6 000 fall av stroke
som orsakats av förmaksflimmer. För att förebygga stroke
bör därför personer med flimmer behandlas med blodförtunnande medel.
Enligt SBU får inte personer över 65 år behandling med
blodförtunnande i den utsträckning som skulle behövas.
Skälet kan vara rädsla för biverkningar. Därför har SBU
undersökt om det finns vetenskapligt stöd för att även
personer över 65 år har nytta av behandling med blodförtunnande och blodproppsförebyggande medel.
SBU konstaterar att behandling med blodförtunnande
eller blodproppsförebyggande medel har minst lika bra
nytta-riskbalans hos äldre som hos yngre. Vid en positiv
nytta-riskbalans är nyttan större än risken.
Samband studeras Enligt en amerikansk studie
kan personer med svår astma ha 60 procents ökad
risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp, kärlkramp och stroke
jämfört med personer som inte har astma.
Forskarna hittade också märkbart förhöjda
halter av inflammationsmarkörer hos de svårast
sjuka astmapatienterna, vilket leder tanken
till att den inflammatoriska process som uppträder vid astma kan leda till inflammation
även i kärlen och därmed orsaka hjärtkärlsjukdom.
Forskarna är ännu inte klara över
sambandet mellan sjukdomarna, men
anser att det är viktigt att läkare som
behandlar astmapatienter är medvetna om den förhöjda risken och håller
noggrann uppsikt över traditionella
riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
som förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar, rökning och fetma.
Tattersall et al: Asthma predicts cardiovascular disease events: The Multi-Ethnic Study of
Atherosclerosis (MESA)
6
4
+
Viktigt med testamente
tycker givarpanelen
En majoritet av Hjärt-Lungfondens
givarpanel anser att det är mycket eller
ganska viktigt att skriva testamente.
Mycket
viktigt
Ganska
viktigt
32 %
42,5 %
15,3 %
Tveksam,
vet ej
Inte särskilt
viktigt
6,4 % 3,8 %
Inte alls
viktigt
Den som har följt artikelserien Testamentskolan i Forskning för hälsa vet hur viktigt
det är att upprätta sitt testamente på ett
juridisk korrekt sätt. Har du frågor eller
funderingar kring hur man testamenterar
delar av sin kvarlåtenskap till förmån för
hjärt-, kärl- och lungforskning?
– Välkommen att kontakta mig för kostnadsfri rådgivning, säger familjejuristen
Lena Krantz.
!
"
#$
#%$
&
$
'
(
$
%)
*
+
!( ,,,
-$
Du når Lena Krantz, jurist på Juristbyrån i Danderyd och
Vallentuna på telefon 08-792 51 52.
Testamentskolan: www.hjart-lungfonden.se/testamente
VÄLKOMMEN I GIVARPANELEN
a Givarpanelen är en internetbaserad panel bestående av HjärtLungfondens givare. Det är frivilligt att vara med och självklart
helt anonymt. Som medlem i panelen får man en enkät via e-post
cirka fem gånger per år. Frågorna handlar om givande, forskning
och hjärt-lungsjukdom. Välkommen att anmäla dig. Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress
och din adress till [email protected]
Forskning för hälsa 9
När Ingrid Fredholm fick diagnosen typ 2-diabetes fattade
hon ett beslut. Hon skulle ta kommando över sjukdomen.
Med hjälp av medicin, motion och sundare mat mår hon
i dag bättre än på många år.
TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONAS LARSSON
Goda vanor är
Ingrids bästa
medicin
10 Forskning för hälsa
Personligt
Namn: Ingrid Fredholm
Ålder: 81
Yrke: Pensionär och fram
till 65 år kanslist på Motala
kommun.
Familj: Sedan maken Stig
dog 2005 besöker hon
ofta barn och barnbarn i
Saltsjöbaden, söder om
Stockholm.
Bor: Motala
Fritidsintresse: Handarbetar eller löser gärna korsord
när hon inte umgås med
vänner.
Forskning för hälsa 11
Jag står på samma värde varje gång.
Det är bara midjemåttet som förändras
och blir mindre. Och det är jag glad för,
då blir det lättare att hålla igång.”
E
gentligen bor Ingrid Fredholm i Motala,
men just i dag är hon på besök hos sonen
Anders och hans familj som bor i Saltsjöbaden söder om Stockholm. Kaffet
är kokat och sockerkakan är framdukad.
Kakor äter hon själv väldigt sällan och just denna
är bakad för barnbarnens skull. Själv tar hon ett
kex med en bit ost på.
– Se här, säger hon och drar i byxlinningen som
sitter löst kring magen. Sex kilo har jag blivit av
med och både byxor och kjolar har jag fått sy in.
Den där övervikten saknar jag inte.
Det har gått fem år sedan diagnosen och lika
lång tid sedan Ingrid Fredholm under en minisemester i Estland förstod att något inte var som
vanligt i kroppen.
– Jag var i Tallinn på spa-resa med en väninna. På
hotellet serverade de en måltidsdryck som var så
god. Jag drack och jag drack, både för att den smakade bra och för att jag var så törstig hela tiden.
Törsten höll i sig och inför bussresan hem hade
hon laddat med vattenflaskor.
– Jag insåg att det här knappast var normalt och
redan då misstänkte jag att det var diabetes. Min
bror hade fått det och jag började tro att jag drabbats av samma sak.
Hemma i Motala tog hon kontakt med en
väninna med diabetes.
– Hon hade en sådan där liten apparat som man
kan mäta blodsockret med. Ett stick i fingret
12 Forskning för hälsa
visade 14 till 15, och det var så högt att hon genast
ville skicka mig till vårdcentralen. (Ett normalvärde
ligger mellan 6 och 8,7 mmol/L beroende på om man
ätit eller inte.)
Ingrid fick tid samma dag och om det inte varit
fredag hade hon fått stanna kvar på sjukhus över
natten.
Under helgen livnärde hon sig på knäckebröd.
På måndagen låg värdet på en mer normal nivå
och Ingrid har sedan dess lärt sig att det finns
annat än hårt bröd som håller hennes diabetes i
schack. Hälsokuren består av en blodsockersänkande tablett morgon och kväll, plus en tablett
mot höga blodfetter, en daglig promenad eller en
cykeltur, och minst ett mål husmanskost varje
dag. Att det fungerar bekräftas vid besöken hos
diabetessköterskan.
– Jag står på samma värde varje gång. Det är bara
midjemåttet som förändras och blir mindre. Och
det är jag glad för, då blir det lättare att hålla igång.
betyder tisdagar långpromenad
med väninnorna. Minst en timmes vandring står
på schemat. Efteråt samlas de på hemkvarterets
kafé för en kopp kaffe och en smörgås gjord på
grovt bröd.
– Jag bor i ett väldigt socialt område och även
de som inte promenerar ansluter ofta vid kaféet.
Många fler än jag har diabetes, och många mår
mycket sämre än jag.
HEMMA I MOTALA
Forskning för hälsa 13
Forskningens mål
INGRIDS TIPS
TILL ANDRA MED
TYP 2-DIABETES
Bättre k
Motionera – ut och
rör på dig. Gärna
tillsammans med andra
så blir det roligare!
Strunta i sötsakerna.
Kan du inte hoppa över
bakelsen till kaffet blir
du aldrig bra!
Ät varierad och
hemlagad mat, gärna
husmanskost. Laga
många portioner och
frys in.
I flera år har Ingrid skänkt pengar till forskning
kring diabetes. Hittills har hon varit förskonad
från andra sjukdomar som kan kopplas till
diabetes och lider varken av högt blodtryck eller
av problem med hjärta och kärl. Hon är glad att
hon inte, som sin bror, måste ta sprutor mot sin
diabetes. Även om hon själv mår bra i dag hoppas
hon att forskningen ska kunna ge ett svar på varför
hon har drabbats.
– Diabetes har ju blivit en välfärdssjukdom som
ofta drabbar överviktiga. Så varför drabbas jag?
Visserligen har jag varit lite rundare än nu, men
inte mer än så. Och jag har alltid rört mig mycket.
Så länge min man levde hade vi jakthundar som
behövde rastas. När jag är här i Saltsjöbaden
passar jag på att promenera med familjens hund
Wilma. Inte heller har jag varit rökare.
Sjuk av annat har hon inte heller varit.
– När jag var hos diabetesläkaren för fem år
sedan var det första gången jag var på sjukhuset
sedan min son Anders föddes för 47 år sedan.
Någonstans tror hon ändå att den diabetes hon
fått är ärftlig eftersom hennes bror också är drabbad. Men om hennes föräldrar haft diabetes är det
ingen som kan svara på i dag.
Trots framgångsrik forskning finns kunskapsluckor kring kopplingen
mellan diabetes och
hjärtsjukdom. Fler skulle
må bättre längre om
förloppet kunde upptäckas och stoppas tidigare.
Stö d f o
rsknin
diabetgeen om
s
INSAM
LIN
PÅGÅ G
R
Diabetes – en kär
lsjukdom
jt blodsocker
En skrift om förhö
BESTÄLL SKRIFTEN OM
DIABETES UTAN KOSTNAD
Läs mer om diabetes i Hjärt-Lungfondens skrift
Diabetes – en kärlsjukdom. Beställ den utan kostnad med
talongen längst bak i tidningen.
Den finns även som pdf eller att beställa på
www.hjart-lungfonden.se/skrifter
14 Forskning för hälsa
Omslag_Diabetes_sep_2
014.indd 1
KUNSKAPEN OM DIABETES har ökat
markant de senaste åren och nya behandlingsmetoder gör diabetesvården
allt bättre. Kunskap om vikten av att
behandla flera riskfaktorer, som högt
blodtryck, förhöjt blodsocker och höga
blodfetter, gör att komplikationer kan
förebyggas med läkemedel och livsstilsförändringar. Men fortfarande drabbas
två av tre personer med diabetes typ-1
respektive typ-2 av hjärt-kärlsjukdom.
För den som får hjärtinfarkt vid
diabetes ökar också risken för en ny
infarkt och komplikationer som för
tidig död. Har man diabetes och får en
hjärtinfarkt är det vanligt att man inte
får typiska symptom.
– Somliga känner inte av den typiska
bröstsmärtan utan drabbas enbart av
besvär som yrsel, kallsvettighet eller
trötthet, vilket kan misstolkas som
symptom på lågt blodsocker. En sådan
smygande infarkt kan göra att man inte
söker hjälp alls eller söker hjälp för sent,
säger överläkare Anna Norhammar.
Tack vare forskningsbidrag från
Hjärt-Lungfonden kan hon dela sin
arbetstid mellan Fysiologkliniken på S:t
Görans sjukhus i Stockholm, där hon
möter patienter med hjärtproblem, och
en tjänst på enheten för kardiologi vid
Karolinska institutet i Solna, där hon
forskar kring överdödlighet i hjärtkomplikationer vid diabetes.
– Det är inte ovanligt att diabetes upptäcks först när en person drabbats av en
infarkt. Om man gör en sockerbelastning hos personer som har haft hjärt-
ärlhälsa vid diabetes
ILLUSTRATION: KJELL ERIKSSON
DETTA HÄNDER I KROPPEN VID TYP 2-DIABETES
Glukos
Insulin
Bukspottkörteln
tillverkar insulin.
infarkt har en fjärdedel av dem oupptäckt diabetes. Alltså måste vi bli bättre
på att upptäcka sjukdomen tidigare.
är ärftligt
och omkring var fjärde svensk bär på
en eller flera diabetesgener. Ett viktigt
forskningsmål är därför att förebygga
och behandla diabetes, via gentester
eller andra markörer som bättre kan
identifiera högriskpersoner. Lika
viktigt är att förstå varför 70 procent av
dödsfallen hos individer med diabetes
beror på hjärt-kärlkomplikationer.
– Diabetes kopplas oftast ihop med
problem med synen, njurar eller förändringar i blodkärl och nerver, alltså
sjukdomar som drabbar de små kärlen,
exempelvis i fötterna. Men vi vet att
en kombination av små och stora kärl
påverkas av diabetes, och att det är
sjukdom i de stora kärlen som är huvudorsaken till stroke, hjärtinfarkt eller
hjärtsvikt, säger Anna Norhammar.
Det starka sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom, och den höga
förekomsten av diabetes hos dem med
hjärtkomplikationer är skälet till att
Hjärt-Lungfonden stödjer forskning
som kartlägger samband mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
TYP 1- OCH TYP 2-DIABETES
Cellernas känslighet för insulin är
nedsatt, så kallad
insulinresistens.
Halterna av både
socker och insulin
stiger i blodet.
”Det är inte
ovanligt att
diabetes upptäcks först när
en person drabbats av
en infarkt.”
Anna Norhammar, forskare
– Forskningen har redan lett till stora
förbättringar. För 20 år sedan var dödligheten efter en hjärtinfarkt dubbelt så
hög hos individer med diabetes jämfört
med andra. Den siffran har avsevärt
förbättrats.
För att få ökad insikt om kopplingarna mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom behövs mer forskning. Dels sådan
klinisk och patientnära forskning som
görs av Anna Norhammar och hennes
forskarkollegor, dels sådan molekylärbiologisk forskning som Maria Gomez
och hennes team bedriver (läs mer på
FAKTA OM
TYP 2-DIABETES
I Sverige har minst 365 000 personer
diabetes. Av dem har 85-90 procent
typ 2-diabetes vilket är den typ som
ökar mest i Sverige och i världen.
Sjukdomen kan komma smygande och
en person kan ha förhöjda blodsockervärden i flera år utan att veta om det.
När symptom som ökad törst, trötthet
eller dimsyn ger sig till känna kan sjukdomen redan ha pågått en tid.
Forskning har visat att typ 2-diabetes
är vanligare hos personer som är överviktiga, i första hand bukfetma, lider
av högt blodtryck eller har förändrade
blodfetter – höga triglycerider och låga
HDL-kolesterolvärden – samt höga insulinnivåer. Sammantaget kallas detta
ofta det metabola syndromet.
ANDRA RISKFAKTORER
FÖR TYP 2-DIABETES ÄR:
s
s
s
s
s
s
s
s
<[email protected]>/>=.3+,/>/=
ė1æ6./<
C=3=538+5>[email protected]>/>
<0>6312/>
4â<>380+<5>
#><95/
4â<>[email protected]>
ė8=>/<>3>>+<=4?5+U5â<60ė<><â818381
i benen)
s /.=+>>84?<0?85>398
Ungefär 70 procent av alla dödsfall hos
personer med diabetes förklaras av
hjärt-kärlkomplikationer.
Källa: Hjärt-Lungfonden
sidorna 18-19). Hjärt-Lungfondens
diabetesmål är att inom tio år förstå
sambandet mellan sjukdomarna och på
så sätt förhindra uppkomsten av hjärtsjukdom hos personer med diabetes.
TEXT SUSANNA LINDGREN
FOTO SUSANNE KRONHOLM
Forskning för hälsa 15
Närstående – stödet i vardagen
Vill du berätta om hur det är att vara närstående till någon
som är sjuk? Din berättelse kan bli ett stöd för andra.
Skicka ett mejl till [email protected]
”Pappa ska ha det bra”
Först kommer diagnosen. Därefter följer dagar och
nätter av både oro och lättnad. Gerd Franzons far
Carl-Olov har KOL och tillsammans med systern gör
hon allt för att pappan ska känna sig trygg.
TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO PRIVAT
MINA BÄSTA RÅD
För din närstående: A och
O är att lära er om sjukdomen tillsammans. Det finns
bra information! Det bästa
du kan göra är att vara där,
samt stötta, styra och hjälpa till i vårdkontakterna.
För dig själv: Skapa ett
nätverk omkring dig. Min
syster och jag hjälps åt
med allt.
KOL: Börja aldrig röka! Och
om du röker, fimpa. Ingen
cigarett kan vara värd det
lidande rökning orsakar.
GERD FRANZON SOM ÄR med i HjärtLungfondens givarpanel skrev: ”Jag
har en pappa med KOL som har det
jobbigt med täta infektioner, andningssvårigheter och sjukhusbesök. Allt
detta på grund av framför allt aktiv,
men även passiv rökning. Själv har
jag astma som begränsar mig i mitt
dagliga liv.”
Att vara närstående till någon som
är kroniskt sjuk handlar till stora delar
om att leva med oro. Hur hanterar man
den?
Vi träffas över en lunch i närheten
16 Forskning för hälsa
av Gerd Franzons arbete vid Kungliga
Tekniska Högskolan i Stockholm.
Hennes pappa Carl-Olov är 87 år och
fick diagnosen kroniskt obstruktiv
lungsjukdom när han nyligen fyllt 80 år.
– JAG KUNDE HÖRA att pappas andning
var annorlunda. Han kom till en specialist och fick ganska snabbt diagnosen
KOL. Han rökte under tjugo års tid,
slutade i 40-årsåldern men utsattes
sedan för passiv rökning i ytterligare
tjugo år på sin arbetsplats, berättar hon.
Relativt snabbt försämrades Carl-
Olovs hälsa. Minsta lilla infektion får
konsekvenser i form av andningssvårigheter och segt slem som han inte
kan hosta upp. Det sätter sig som en
propp i luftvägarna.
– När man inte får luft känns det
som om man ska dö, med risk att
man hyperventilerar. Det är otroligt
ångestladdat. Att stå bredvid sin pappa
och se honom bli högröd i ansiktet av
syrebrist, rossla och kippa efter luft är
hemskt.
Erfarenheterna från hennes egna
astmaattacker har varit räddaren i
nöden flera gånger. Hon pratar lugnt, ser
till att pappan försöker andas på rätt sätt
och klappar honom lugnande på ryggen.
– Förutom att vänta på ambulansen
kan man inte göra så mycket mer än att
bara vara där, säger hon.
DET ALLRA SVÅRASTE för Gerd Franzon
och hennes syster Siw Zaar är att
pappan bor cirka en timmes resväg
bort, ute på landet med få grannar.
Mellan försämringsperioderna är han
pigg och alert och även om han är rädd
för andningssvårigheterna som kan
komma från någon timme till en annan
vill han helst bo hemma.
– Nu är han tack och lov kopplad till
larm, får bra hjälp från hemtjänst och
träffar en sjukgymnast som ger bra
andningstips. Tidigare oroade vi oss
ständigt för att han skulle bli dålig när
han var ensam hemma. Nu känns det
mycket tryggare.
Gerd Franzon och hennes syster har
stort stöd i varandra. De har läst på om
sjukdomen, ringer pappan dagligen och
hjälps åt med allt som rör honom.
– Som närstående får man söka stöd
hos andra för att kunna hjälpa den som
är sjuk, säger Gerd Franzon. Om jag
varit ensam med det här hade det varit
oerhört tungt och oroligt.
Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som har skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare.
Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast
den 11 juni.
E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till
[email protected] Kom ihåg att ange ditt namn,
din postadress, ditt telefonnummer och din e-postadress.
Boken beskriver
olika hjärtsjukdomar,
hur de uppstår och
deras behandling.
KORSORD: MARIE PETERSSON-ENGNEL FOTO: ISTOCKPHOTO
Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera
med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till:
Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg,
Box 7344, 103 90 Stockholm
Lösenordet i förra krysset var
”Forskning för små hjärtan” och vinnarna är:
Anita Gustafsson, Vaggeryd, Signe Niemi, Övertorneå,
Stig Westerberg, Ekerö, Margareta Jakobsson, Filipstad,
Annalisa Bengtsson, Uddevalla, Barbro Svensson, Västerås,
Lisbeth Hansson, Sundborn, Britt Wingqvist, Kristianstad,
Thord Mattsson, Dals-Långed, Arne Carlsson, Lindesberg,
Lars Åkesson, Helsingborg, Daisy Ljungdahl, Trelleborg,
Ingrid Moberg, Hässleholm, Ove Engström, Luleå och
Roger Taflin, Umeå
Grattis!
Forskning för hälsa 17
Stopp för skador
i kärlen
Det är känt att patienter med diabetes oftare drabbas av
livshotande sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt,
som en följd av stela och tilltäppta blodkärl.
Men varför blir blodkärlen hårda av högt blodsocker?
TEXT OCH FOTO SVEN MAGNUSSON
18 Forskning för hälsa
Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva
kedjan: Från det förhöjda blodsockret till
de inflammatoriska processer som skadar
blodkärlens väggar.”
I SIN FORSKNING har professor Maria Gomez
och hennes kollegor vid Clinical Research Centre,
CRC, i Malmö nu gjort ett genombrott som
kan få stor framtida betydelse. En viktig del av
förklaringen till varför högt blodsocker påverkar
blodkärlen hos personer med diabetes kan vara
ett protein kallat NFAT. Proteinet aktiveras när
blodsockret är förhöjt och startar en kedja av
händelser som skadar blodkärlen och snabbar på
åderförfettningen.
– Vi hoppas kunna stoppa den destruktiva
kedjan: Från det förhöjda blodsockret till de inflammatoriska processer som skadar blodkärlens
väggar, säger Maria Gomez.
FOKUS FÖR HENNES forskargrupp är att förstå varför
cellerna i kärlväggen reagerar på förändringar i
blodets sockernivåer och att på sikt ta fram en
behandling riktad mot just de skador diabetespatienter får i blodkärlen. Proteinet NFAT är
viktigt under fosterstadiet, men ligger sedan och
vilar i cellväggarna. Maria Gomez hypotes är att
proteinet plötsligt får fart av höjt blodsocker och
vandrar från cellkroppen in i cellkärnan, där det
startar en process som leder till inflammation
vilket i sin tur skadar blodkärlens väggar.
i ett laboratorium i
USA tillsammans med en kollega när det plötsligt
hände – en timme efter midnatt. De kunde se en
bild av hur NFAT tog sig in i cellkärnan när
cellerna utsattes för skadliga stimuli.
– Vi sprang runt i korridoren och skrek: Det är
sant! Det är sant! Men det fanns inte en kotte att
dela det med…
Men att bara se vad som händer räcker inte.
Nu var frågan om det gick att förhindra proteinet
från att ta sig in i cellkärnan och stöka till. Och om
det kanske också var möjligt att mota tillbaka ett
2001 ARBETADE MARIA GOMEZ
protein som redan skapat sig en plats i kärnan?
Av en slump hade hon kontakt med andra forskare i USA som försökte ta fram läkemedel som
förhindrar avstötning i samband med transplantationer. Deras forskning fokuserade på immunceller, men de fick inte läkemedlet att fungera.
– Men i våra tester på möss kunde vi se att
deras immunhämmande substans förhindrade
att NFAT-proteinet aktiverades i kärlväggen.
Substansen verkade bara i möss med diabetes och
som hade höga sockernivåer.
Medicinen blockerade alltså NFAT-proteinet
hos mössen. Proteinet stannade kvar i cellkroppen
och blodkärlen skadades inte. Åderförfettningen
förhindrades.
ett avgörande steg mot en effektiv behandling av de kärlskador som merparten
av alla diabetespatienter får och som är den vanligaste dödsorsaken bland personer med diabetes.
Men ännu pågår bara försök på möss.
– Det finns säkert andra mekanismer som skadar
blodkärlen hos personer med diabetes, men den vi
har beskrivit är av stor betydelse och öppnar upp
för nya behandlingsmöjligheter.
UPPTÄCKTEN KAN VARA
I DAG LÄGGER Maria Gomez stort fokus på småkärlen. Tillsammans med professor Håkan Arheden
i Lund studerar de hjärtmuskelns blodkärl och de
problem som diabetesdrabbade får av försämrad
cirkulation där.
– Det gör att kärlen förlorar förmågan att vidga
sig när du till exempel springer till en buss och
behöver extra syre till hjärtat. Men varför blir
cellerna i blodkärlen så slöa? Det är en fråga vi vill
svara på, säger Maria Gomez.
Personligt
Namn: Maria
Gomez
Familj: Man och tre
barn, 19, 15 och 9 år.
Bor: I ett gammalt
renoverat hus på
landet utanför
Lund.
Intressen: Springer
varje dag, läser,
lyssnar på musik.
Dold talang: Lagar
inte mat men är
duktig på att duka
fint och mysigt.
Det visste du inte
om Maria 1: Har
sprungit drygt
20 mil med guide
under sex dagar i
Atlasbergen söder
om Marrakech i
Marocko.
Det visste du
inte om Maria 2:
Har spelat både
i Uruguays och i
Sveriges landslag i
landhockey.
Om stödet från
Hjärt-Lungfonden:
Det möjliggör min
forskning och är
dessutom en kvalitetsstämpel.
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
Forskning för hälsa 19
I somras gjorde Magnus Hedqvist en fjällvandring och njöt av
varje steg. Men vägen till fjällets topp har varit längre än så.
För drygt tre år sedan fick han diagnosen hjärtsvikt och
dilaterad kardiomyopati. Ett hjärtbyte räddade hans liv.
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO MATS SAMUELSSON
En välsignelse för
ett trött hjärta
M
agnus Hedqvist, 51 år, är präst och
en människa som tänker innan han
talar. Flera gånger under vårt samtal
reagerar han på en fråga med att
sluta ögonen och gå in i sig själv. När han öppnar
ögonen och svarar är orden väl valda. Magnus
Hedqvist vill berätta om sin hjärtsjukdom i hopp
om att kunna hjälpa andra.
– Jag tycker att man ska fråga sig – kan jag kanalisera denna i sig meningslösa erfarenhet som jag
inte själv har valt? Då kan en ny mening utkristallisera sig även av lidande. Till exempel genom att
dela sin erfarenhet med andra.
Den smög sig på, insikten om att något inte stod
rätt till med Magnus hälsa. Sommaren 2011 kom
familjen Hedqvist – Magnus, hans fru Katarina
som också är präst, och fyra barn – tillbaka till
Sverige och Växjö efter drygt sex fina år i en
luthersk församling i Costa Rica. Omställningen
blev inte helt enkel för familjen.
– Orken stämde inte, till exempel blev jag väldigt
andfådd när jag spelade boll med barnen. Dessa
tidiga signaler förklarade jag för mig själv med att
jag bara hade fått sämre kondis. Det hände också
mycket annat i livet som oroade och påverkade mig.
Magnus Hedqvist, som alltid har varit en rörlig
person med god fysik, kände sig allt oftare trött
och nedstämd.
– Min fru nämnde min dåliga ork för en gemensam vän som är hjärtläkare. Han tyckte att vården
20 Forskning för hälsa
borde titta på detta och så kom det igång.
Undersökningarna visade att Magnus Hedqvist
hade hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdomen
dilaterad kardiomyopati. Beskedet väckte starka
minnen och känslor. Hans egen pappa dog i akut
hjärtflimmer när han var 48 år, ungefär samma ålder som han själv nu när han fick sin hjärtdiagnos.
– Sedan min pappa dog har jag undrat om jag
själv skulle få fylla 48 år, men jag har sagt till mig
själv att jag lever sundare än han gjorde. Allt detta
revs upp när läkaren gav mig beskedet.
blev inte heller enklare. Magnus
Hedqvist genomgick en yrkesmässig kris och
efter 20 år som präst valde han att ta en paus
från kyrkan och började arbeta som terapeut på
ett kriscentrum. Han trivdes men fysiskt mådde
han efter hand allt sämre. I början av 2013 fick
han en ICD, en liten defibrillator, inopererad. Den
första ICD-operationen fick göras om och medicineringen orsakade en del problem. Sjukdomen
påverkade livet i allt högre grad.
– Inledningsvis hade jag hoppats att tabletterna,
bland andra betablockerare, skulle hjälpa men
de gav mig biverkningar och jag fick byta. Under
sommaren samma år började jag ta alltmer vätskedrivande och kunde bara gå mycket korta sträckor.
Min livslust försvann och det slog sig på humöret.
Jag som alltid har tyckt om att leva kände inte igen
mig själv.
LIVET I ÖVRIGT
”DET BÄSTA MAN
KAN GÖRA ÄR ATT
FINNAS DÄR”
”Det är svårt att ge goda
råd till andra som har hjärtsvikt. För mig blev hjärtbytet ett alternativ, men så
är det inte för alla. Jag tror
att det bästa man kan göra
för en människa i det läget
är att finnas där som stöd
och på olika sätt försöka
locka den som inte mår bra
ur sin sjukdomsbubbla.
När jag var som sjukast
försökte jag fokusera på det
jag kunde göra, inte på det
jag inte klarade av.
– Sedan min pappa dog har jag
undrat om jag själv skulle få fylla
48 år, men jag har sagt till mig
själv att jag lever sundare än han
gjorde, säger Magnus Hedqvist, 51.
Ett mer handfast råd är
att prata med din läkare
om du inte är nöjd med
läkemedelsbehandlingen.
Jag upplevde biverkningar
och fick möjlighet att byta
medicin.”
Forskning för hälsa 21
”Min livslust
försvann och
det slog sig på
humöret. Jag
som alltid har
tyckt om att leva
kände inte igen
mig själv.”
I juni hade Magnus Hedqvist kallats till
Skånes universitetssjukhus i Lund för en transplantationsutredning. Han bedömdes vara för
frisk för att få ett nytt hjärta och skickades hem.
Undersökningen fick ändå tanken på en transplantation att ta fäste. Bara några månader senare blev
Magnus Hedqvist vid ett par tillfällen akutintagen
på Växjö lasarett. Ena gången med en smärtsam
propp i benet.
– De informerade universitetssjukhuset i Lund
om att mitt läge hade försämrats. I oktober 2013
blev det en ny transplantationsundersökning
och jag stannade på sjukhuset i Lund i en månad.
Sedan tog det bara ett par veckor innan jag fick ett
nytt hjärta.
Efter operationen blev Magnus Hedqvist kvar på
sjukhuset i fyra veckor. Han var därefter sjukskriven i ytterligare åtta månader innan han successivt
Hjärtsvikt
En skrift om försämrad pumpfunktion
kunde återvända till sitt arbete. I backspegeln är
det mycket kring sjukdomsförloppet som han
känner tacksamhet för. Bland annat att det har
gått förhållandevis fort och att han kunde arbeta
in i det sista. I dag har Magnus Hedqvist återgått
till prästyrket. Som fängelsepräst i Kalmar ser han
fram mot att återigen få arbeta med socialt utsatta
människor.
– Jag mår inte riktigt som innan, men det är
också svårt att säga… vilket innan? Jag minns inte
när jag var riktigt frisk. Men nu kan jag göra allt
och leva som jag vill. Jag pallar det mesta och är
enormt tacksam över det. Och jag tror att min
familj märker av det också.
Läs mer i Hjärt-Lungfondens skrift Hjärtsvikt.
Beställ den i tryckt form eller ladda ner som pdf från
www.hjart-lungfonden.se/skrifter
Hjärtsvikt och dilaterad kardiomypati
Dilaterad kardiomyopati är en
benämning för sjukliga förändringar i
hjärtmuskulaturen. Den dilaterade – uttänjda – hjärtväggen i vänster kammare
är försvagad. Det leder till nedsatt pumpförmåga och symptom som andfåddhet
och trötthet. Många drabbade har en viss
hjärtsvikt redan när diagnosen ställs, hos
andra utvecklas den ofta med tiden. Hos
enstaka personer kan tillståndet leda
till en så kraftig försvagning av hjärtats
pumpkraft att en hjärttransplantation blir
22 Forskning för hälsa
enda räddningen. Orsaken till dilaterad
kardiomyopati är ofta oklar. Någon
behandling som botar själva felet i hjärtmuskeln känner man inte till i dag.
Hjärtsvikt utvecklas ofta långsamt och
sjukdomstecknen blir tydliga först när
tillståndet har funnits en tid. Kroppen försöker i det längsta anpassa sig för att dölja
eller kompensera för hjärtsvagheten. Hjärtat kan exempelvis tänjas ut och bli större,
vilket för en tid ökar hjärtmuskelns kraft.
Ytterligare en anpassning som hjärtat gör,
är att öka antalet hjärtslag per minut för
att bibehålla den mängd blod som pumpas
ut i kroppen.
Cirka 200 000 svenskar lider av hjärtsvikt som kan vara svårt invalidiserande
och är förknippad med hög dödlighet.
Hjärt-Lungfondens forskningsmål inom tio
år är att utveckla ny behandling som förbättrar överlevnaden och gör att patienter
med hjärtsvikt kan leva ett normalt liv.
Läs om Gustav Smiths forskning
på sidan 28.
SCAPIS – den unika kunskapsbanken
Tårtan stod uppdukad och
kaffet var nybryggt när Gunn
Carlsson kom till Skånes universitetssjukhus strax före jul.
Snart förstod hon varför – är
man deltagare nummer 1 000
i SCAPIS-studien i Malmö ska
det firas lite extra.
TEXT YLVA CARLSSON
FOTO CHARLOTTE CARLBERG BÄRG
Gunn ger av sig själv
för forskningens skull
och bosatt på
Limhamn. Hon bor ett stenkast från
skolan, där hon arbetar som lärare i
årskurs 1 till 3.
När hon hösten 2014 fick frågan om
att delta i SCAPIS-studien behövde hon
inte fundera länge. Att få chansen att
delta i ett forskningsprojekt om våra
stora folksjukdomar kändes viktigt. Inte
minst med tanke på att hon har såväl
diabetes typ-2 som lungsjukdom i släkten. Båda hennes föräldrar hade KOL.
– Det är klart att jag funderar över det
ibland eftersom jag vet att ärftligheten
är hög. Och även om jag tycker att jag
lever ett sunt liv är det ju alltid bra att
få en ordentlig genomgång av sin hälsa,
säger Gunn Carlsson.
Vid det första sjukhusbesöket i december kollades bland annat kolesterol- och
blodsockervärden. Gunn Carlsson fick
också svara på allmänna frågor om sin
hälsa, ta längd-, vikt-, och midjemått
samt lämna blod- och urinprov. Hon fick
också en stegräknare, som hon tog med
sig tillbaka i januari vid det andra besöket. Då undersöktes bland annat blod-
GUNN CARLSSON ÄR 62 ÅR
kärlen med ultraljud. Även lungfunktionen mättes med hjälp av en spirometer.
Någon vecka senare var hon tillbaka
för det tredje och sista besöket. Då
gjordes bland annat en skiktröntgen
av hjärtats kranskärl och kroppspulsådern, och hon fyllde i en enkät om sina
kostvanor. Nu har hon fått svar på några
av testerna. På lungfunktionstestet låg
hon en bra bit över genomsnittet för sin
ålder. Hittills ser allt fint ut.
– Jag äter en allsidig kost, mycket
frukt och grönsaker, och ofta lagad mat
två gånger om dagen. Men jag har ju ett
stressigt jobb och det tänker jag en hel
del på. Det är säkert inte bra för min hälsa
att stressa så mycket som jag ibland gör.
För att motverka stressen motionerar
Gunn Carlsson regelbundet. Det blir
många promenader året om, golf när
det är säsong – och vinterbad sedan tio
år tillbaka.
– Jag möter många äldre kvinnor som
badar och vi bastar regelbundet tillsammans. Jag tror att man blir piggare och
friskare av att göra saker man verkligen
tycker om.
Vad hoppas du att ditt deltagande i
SCAPIS-studien ska leda till?
– Att jag tillsammans med alla andra
är med och bidrar till att föra forskningen framåt. Ju tidigare hjärt-, kärloch lungsjukdom kan upptäckas, desto
större är chansen att fler människor
kan leva ett längre och gott liv.
MÅLET ÄR
300 MILJONER KRONOR
Gunn Carlsson är 1 av 30 000 frivilliga personer runt om i landet som
får möjlighet att delta i SCAPIS. Varje
deltagare bidrar till att forskare får unik
insikt om våra vanligaste folksjukdomar.
SCAPIS kan genomföras tack vare
Hjärt-Lungfondens givare samt Knut
och Alice Wallenbergs Stiftelse som
är huvudfinansiärer. Vinnova och
Vetenskapsrådet har också bidragit
med värdefull finansiering. Kostnaden
för studien beräknas till 300 miljoner
kronor.
Forskning för hälsa 23
Egen insamling Thomas Norberg blev svårt hjärtsjuk
och har opererats flera gånger. Nu samlar han in pengar
till forskning för att ge andra chansen till ett bra liv.
Personliga texter väckte
engagemang för forskningen
THOMAS NORBERG var 39 år
och tvåbarnsfar när han
fick veta att han hade ett
allvarligt hjärtfel. Vid en rutinundersökning upptäcktes
både hjärtflimmer och hjärtfladder. Ibland slog hjärtat
dubbla slag och ibland hoppade det över ett slag.
Trots flera års behandling
– förutom medicinering
också elkonvertering och tre
titthålsoperationer – blev
Thomas Norberg inte bättre.
Läget förvärrades när det
stod klart att hans hjärta
hade börjat växa på grund av
alla ansträngningar. Thomas
Norberg hade en vilopuls
på 170-180 slag jämfört
med 60-80 slag som är mer
normalt.
– Jag minns att jag frågade
läkaren om jag skulle dö. Nej,
svarade han. Inte om du inte
blir sämre, säger Thomas
Norberg.
SOMMAREN 2009 genomgick
han en så kallad mazeoperation, som innebär att
bröstkorgen öppnas och
kirurgen bryter de elektriska impulser som orsakar
hjärtflimret. Men Thomas
Norberg återhämtade sig
inte utan blev allt tröttare.
Efter lång rehabilitering
kom han till en smärtklinik
där en elektrisk stimulator
opererades in i hans mage.
Stimulatorn, som han själv
styr med en fjärrkontroll,
ser till att smärtan bromsas.
Tack vare åtta sladdar in i
ryggmärgen luras hjärnan
Döttrarna Sanna och Jonna kramar om sin nyopererade pappa.
att inte känna av det
onda.
Thomas Norberg
berättar sin historia rakt
upp och ner. Han vill
inte att man ska tycka
synd om honom. I dag
orkar han mycket, men
inte allt. Han jobbar
halvtid på fiskrökeriet
där han har arbetat sedan han gick ut skolan.
Tröttheten slår till när
han har ansträngt sig
lite för mycket. Han har
7KʝPDɡʖQVʋɺ
ʙʖ
hjärtsvikt. Spelar han
SΏʘUʝQ QɒʂʙXWDȫɏ
ʝɠ
fotboll med kompisarna
en kväll vet han att han
får sota för det dagen efter.
– Det är smällar man får
forskningen, mycket har gått
ta. Men jag måste få göra
framåt inom hjärtvården
roliga saker. När jag var som
bara på de fyra år som gått
sjukast blev jag ett med min
sedan jag genomgick min
sjukdom och så vill jag inte
stora operation. Varenda
ha det längre.
krona som går till forskning
är viktig.
Varför tror du att så många
FÖR ATT GE ANDRA människor
skänkt pengar till din insamsamma chans som han själv
ling?
har fått – att fortsätta leva
– Jag försöker skriva så
ett bra liv – har han startat
personligt jag kan på sociala
en egen digital insamling till
medier. Folk kanske känner
förmån för hjärt-lungforskigen sig i det jag berättar
ningen. Via sociala medier
om, eller har människor i sin
som Twitter och Facebook
närhet som har gått igenom
har han marknadsfört sin
något liknande. Jag försöker
insamling. Redan efter en
skriva lite humoristiskt och
vecka hade han nått sitt förhoppfullt. Förhoppningsvis
sta mål, att samla in 5 000
ökar det människors vilja att
kronor. I mars avslutades inskänka pengar.
samlingen och då hade cirka
36 000 kronor kommit in.
TEXT YLVA CARLSSON
– Jag brinner för spetsFOTO PRIVAT
a Vill du starta din egen insamling för forskningen? Gå in på www.hjart-lungfonden.se/egeninsamling
24 Forskning för hälsa
Vi på Hjärt-Lungfonden
Bim samordnar SCAPIS
ÄR DET MÖJLIGT att genomföra
SCAPIS*? För fem år sedan fick Bim
Boberg erbjudandet att utreda den
frågan. Möjligheten kom vid rätt tidpunkt i hennes liv. Efter mer än tjugo
år i läkemedelsbranschen hade hon
börjat omvärdera vad som är viktigt i
livet och ville göra en förändring.
– Att komma till Hjärt-Lungfonden
var som natt och dag jämfört med
det jag gjort tidigare. Men den omtänksamhet och professionalitet jag
mötte här gjorde att det inte tog lång
tid innan jag kände att fonden passar
mig som hand i handske.
Hennes kunskap om och kontaktnät från läkemedelsbranschen
kommer till stor nytta i arbetet
som chef för Hjärt-Lungfondens
forskningsavdelning och samordnare
av SCAPIS. Hon leder arbetet med
forskningsadministrationen, arbetar
nära Forskningsrådets ledamöter
och ansvarar för att insamlade medel
fördelas till hjärt-lungforskningen.
Eftersom SCAPIS involverar alla
universitetssjukhus i Sverige är det
många viljor som möts i projektet.
Bim Boberg har en nära relation med
forskarna och är mån om att alla känner
sig hörda.
– Den största utmaningen är att få till
nationell samverkan inom forskningen.
Olikheter är det bästa som finns och om
vi kan få människor att förstå hur deras
kunskaper kompletterar varandra och
få dem att samverka, blir det en större
vinst för forskningen.
Hon är stolt över hur långt arbetet
med SCAPIS har kommit.
– Jag är imponerad över hur vi tagit
oss förbi de hinder vi stött på. Att se hur
människor brinner för det här och inte
ger upp gör att mitt engagemang växer
för varje dag.
TEXT SANDRA LINDSTRÖM
FOTO JONAS LARSSON
*SCAPIS står för Swedish CardioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl
och lunga.
Kallelse
ENKELT ATT STÖDJA
FORSKNINGEN VIA SWISH
Välkommen
på medlemsmöte
Hjärt-Lungfonden är en ideell förening med cirka 1 700 medlemmar. Varje
vår hålls ett medlemsmöte för att välja
föreningens huvudmän. Snart är det
dags igen.
Årets medlemsmöte äger rum
den 6 maj 2015 klockan 16:00,
hos Hjärt-Lungfonden på
Biblioteksgatan 29 i Stockholm.
Anmälan görs senast den 29 april
till Håkan Karlsson via e-post
[email protected]
eller telefon 08-566 24 241.
Alla medlemmar önskas varmt
välkomna!
Bim Boberg
Familj: Man som är hjärtspecialist, son
som läser till läkare
Bor: Norrmalm i Stockholm
Intressen: Jogging, spinning, simning,
skidåkning och bikramyoga. Reser
mycket. San Francisco och Kapstaden är
två favoritplatser.
Inspireras av: ”Människor. Jag är en
utforskande person som är nyfiken på
människor. Jag läser psykologi för att
förstå mig själv och andra.”
maj
6
ag
d
s
n
to
torsdag
o
Ladda ner appen Swish och stöd
forskningen snabbt och enkelt via din
mobiltelefon. Tjänsten är kostnadsfri
och hela gåvobeloppet förs direkt
över till Hjärt-Lungfonden utan några
avgifter. Swish kan laddas ner från
App Store, Google Play eller Windows
Store.
För att ge en gåva väljer du beloppet du vill ge och swishar till nummer 123 90 91 92 7.
Swish är en mobiltjänst för privatpersoner och företag som gör det enkelt
att skicka pengar. Tjänsten fungerar
mellan följande banker: Danske Bank,
Handelsbanken, ICA Banken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia,
Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund
samt Swedbank och Sparbankerna.
Forskning för hälsa 25
Vi minns Hjärt-Lungfondens första brevmärke
”Mor och barn” såldes till förmån för tuberkulosforskningen. För Rigmor Sjöåsen, 78, har brevmärket en särskild betydelse:
Barnet på julmärket
är hennes mamma
i Virsbo ligger
en samling fotografier och
tidningsurklipp utspridda
över vardagsrumsbordet.
Rigmor Sjöåsen plockar upp
ett kornigt fotografi av en
ung kvinna ur högen.
– Här är mamma. Visst var
hon vacker?
Det är nu ett par månader
sedan hon fick brevet från
Hjärt-Lungfonden som
innehöll fondens brevmärken genom åren. Rigmor
Sjöåsen blev glad över att se
I RADHUSET
det välbekanta märket från
1904 där hennes mamma är
avbildad. Hon ringde HjärtLungfonden för att berätta.
– Jag visste inte om det var
något att ta upp men alla jag
pratade med tyckte att det var
kul. Sedan fick jag hem ett fint
vykort och fler brevmärken
från Hjärt-Lungfonden.
Barnen och barnbarnen vill
ha varsitt märke.
Barnet på bilden är Sonja
Olsson. Hon föddes år 1902
på Österåsens sanatorium
för tuberkulossjuka i Sollefteå. Föräldrarna arbetade
där och när Sonja blev äldre
arbetade hon själv på sanatoriet som husa. Det var också
där som fotografiet togs.
– Mamma har inte sagt varför det blev just hon på kortet
men hon var kanske det enda
barnet på sanatoriet.
Rigmor Sjöåsen tar försik-
Delad glädje är dubbel glädje
tigt fram originalbilden. Den är så
urblekt att motivet knappt kan urskiljas.
När man ser fotokopiorna
av bättre kvalitet blir det
uppenbart att det är samma
motiv som avbildades av
konstnären Thor Thorén
och trycktes på nästan sex
miljoner julmärken. Den
framgångsrika kampanjen
drog in hundratusentals
kronor till tuberkulosforskningen. Men motivets namn
”Mor och barn” är inte helt
sanningsenligt.
– Det är en patients knä
som mamma sitter i.
Rigmor Sjöåsen beskriver
sin mamma som en levnadsglad och snäll kvinna
som tyckte om att dansa.
Hon gjorde inte några fler
modelljobb, men Rigmor
Sjöåsen tror att hon var
Originalbilden som
blev frimärke.
stolt över att vara med på
brevmärket.
– Hon hade originalkortet
framme i en glasram och
någon gång frågade jag vem
det var. Hon berättade: ”Det
är jag som sitter där”. Jag är
tacksam över att mamma
sparade bilderna och att jag
fick överta dem.
Med den starka kopplingen till Hjärt-Lungfonden
ligger det nära till hands
för Rigmor Sjöåsen och
hennes man att stötta HjärtLungfonden.
– Jag fick en hjärtinfarkt
för nio år sedan och mår bra
i dag. Av egen erfarenhet
vet jag vilket bra jobb HjärtLungfonden gör.
TEXT SANDRA LINDSTRÖM
FOTO JONAS LARSSON
Man brukar säga att delad glädje är dubbel glädje, något vi
på PostkodLotteriet har tagit fasta på. För när en i postnumret
vinner, då vinner också alla grannar som har en lott.
Ny vinstchans varje dag
De högsta dagliga vinsterna lottar vi ut till helgen – en miljon kronor,
upp till 100 000 kronor per lott och en bil varje fredag. Dessutom
delar vi ut många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många
extradragningar under året. Totalt har du chans att vinna bland cirka
200 000 vinster i månaden. Och alla vinster är skattefria!
Över 14 miljarder vinster
Sedan PostkodLotteriet startade hösten 2005 har vi lottat ut över
14 miljoner vinster värda en bra bit över 8 miljarder kronor. Bara
under förra året blev 148 lottköpare miljonärer genom att vara med
i PostkodLotteriet.
Ta chansen – köp en lott på postkodlotteriet.se
26 Forskning för hälsa
2lja4re ha0r0H0järt-
fö
Lungfonden på
Facebook
Fångat i
sociala medier
Följ oss i sociala medier
så får du senaste nytt!
www.facebook.com/
hjartlungfonden.se
https://instagram.
com/hjartlungfonden
För oss som varit med om
att lägga det dyrbaraste vi
har på operationsbordet är
det självklart att starta en
insamling. Vill ju att fler
små hjärtan ska få klappa.
HELEN OLSSON
Jag är hjärtsjuk från
födseln. Sedan 1958
har jag fått hjälp av de
fantastiska läkarna på
universitetssjukhuset i
Lund. Hjärtforskningen
har gått mycket framåt
och jag hoppas att det går
ännu mer framåt.
GUNILLA PETERSEN
Kardiolog Mats Mellander
har gjort ett ultraljud på
vår bebis hjärta. Bebisen
ligger fortfarande i min
mage. Det känns helt fantastiskt att det går att se så
mycket redan på ett ofött
barn! Tack för ert arbete.
MICHAEL OCH HENRIETTA
BRUTO
Verkligheten som skildras i
tv-serien ”Rakt in i hjärtat”
lämnar ingen oberörd.
Vilka underbara barn,
föräldrar och läkare som
skänker så mycket hopp!
ULLA-BRITT KARLSSON
Den 31 mars var det två
år sedan jag miste min
20-åriga dotter i akut
hjärtstopp. Hon hade
något som heter långt
QT-syndrom. Hoppas
att fler går och kollar sig
så att de inte råkar ut för
samma sak.
CAMILLA VESTIN
FRÅGA DOKTORN
I varje nummer av Forskning för hälsa svarar en av våra specialister på läsarnas frågor
om hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Varje nummer tar upp ett tema. Här svarar docent
Karl Franklin, universitetslektor, lungläkare och kirurg på universitetssjukhuset i
Umeå, på frågor om sömnapné. I nästa nummer är blodtrycket temat för frågorna.
Du är välkommen att skicka ett mejl med din fråga till [email protected]
En del svar som inte ryms i tidningen publiceras på www.hjart-lungfonden.se
Symptom på sömnapné
Fick just veta att min mans natthosta beror på
sömnapné. Vilka andra symptom finns?
Snarkning är ett tecken på ofri övre luftväg
och obstruktiv sömnapné. Andra vanliga
symptom är dagtrötthet, att man inte känner
sig utvilad på morgonen. En del är så trötta
att de har svårt att klara av sitt arbete och
tröttheten leder även till en ökad risk för
trafikolyckor. Att gå upp och kissa på natten
och att man på morgonen är torr i munnen
och har en tjockhetskänsla i halsen. Den som
kommer på remiss för en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för
problem med snarkning i kombination med
trötthet på dagen. Alla kanske inte vet om
att de snarkar och majoriteten av de med
sömnapné är inte dagtrötta.
Sömnapné har ett rykte om att vara en
manlig sjukdom, vilket kan bero på att män
snarkar högre än kvinnor. Studier från Uppsala har dock visat att sömnapné är utomordentligt vanligt även bland kvinnor. Studien
visade att övervikt och högt blodtryck men
inte dagtrötthet var en risk för sömnapné.
För att bedöma graden av sömnapné lägger
man ihop summan av alla apnéer (andningsuppehåll som pågår i minst tio sekunder) och
hypopnéer (nedsatt andning) under natten
och dividerar med antalet timmars sömn. Då
får man ett apné-hypopné-index (AHI). Detta
ska normalt vara mindre än 5. Patienter med
milt sömnapnésyndrom har ett AHI mellan 5
och 15. Vid måttliga besvär mellan 15 och 30,
och med ett AHI över 30 klassas sömnapnén
som grav. Även graden av dagtrötthet vägs in
i bedömningen av hur allvarligt sjukdomstillståndet är.
Samband med hjärt-kärlsjukdom
Är det sant att det finns ett samband mellan
sömnapné och hjärt-kärlsjukdom?
Ja, obehandlad sömnapné innebär att man
har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom inklusive stroke och förtida död. Ungefär hälften
av patienterna som utreds för kranskärlssjukdom lider av sömnapné. Dessa patienter har
en tre gånger så hög risk för stroke. Uppemot
60 procent av dem som drabbats av stroke
har sömnapné och en studie från Umeå har
visat att dessa personer har en betydligt kortare överlevnad än strokepatienter som inte
har obstruktiv sömnapné. Risken för stroke
eller död ökade också med svårighetsgraden
av sömnapnén. I en amerikansk studie konstateras också att patienter med ett AHI över
5 hade en dubblerad risk att insjukna i stroke.
Varje gång man får ett andningsuppehåll
reagerar kroppen med stress som ökar puls
och blodtryck. Undertrycket som skapas i
bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Det blir också en syresänkning i blodet.
Kroppen tycks inte hinna kompensera för
dessa snabba förlopp, vilket innebär att även
blodflödet till hjärnan varierar mycket – med
en ökad risk för stroke som följd.
Studier från Göteborg har också visat på
samband mellan sömnapné och högt blodtryck. Det hänger troligtvis samman med de
upprepade påslagen av stressnervsystemet
under den störda sömnen. Senare forskning
har också visat att sömnapné kan leda till
skador på blodkärlen, oavsett om patienten
har högt blodtryck eller inte.
Olika behandlingar
Vilken är den mest effektiva behandlingen mot
sömnapné?
När det gäller behandling av sömnapnésyndrom brukar det bli aktuellt med antingen
CPAP eller sömntandställning. CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) kan liknas
vid en andningsmask och är en behandling
med kontinuerligt luftvägsövertryck. CPAP
är den effektivaste behandlingen vid sömnapné och har en visad effekt mot såväl
dagtrötthet som apnéförekomst, oavsett
sömnapnésyndromets svårighetsgrad.
Sömntandställning, eller apnéskena, används huvudsakligen för dem som har lätt till
måttlig sömnapné, men kan även användas
vid svår sömnapné om CPAP inte tolereras.
Underkäken förs fram med en sömntandställning och man får på så sätt en fri övre luftväg.
Forskning för hälsa 27
Box 5413, 114 84 Stockholm
Gustav Smith, docent i hjärtsjukdomar
och läkare vid Skånes universitetssjukhus
”Vi undersöker
hjärtats egen
läkningsförmåga”
arje människas unika arvsmassa och dess
beståndsdelar – generna – påverkar risken att utveckla sjukdomar och hur vi svarar på läkemedel.
Det här är områden som Gustav Smith forskar kring.
I första hand studerar han hjärtsvikt, ett tillstånd som
innebär att hjärtat inte förmår att pumpa ut tillräckligt
med blod för kroppens behov. I dag kan hjärtsvikt
behandlas men ganska sällan botas. För vissa hjärtsviktspatienter är hjärtbyte en utväg.
I framtiden hoppas Gustav Smith att hjärtats egen
läkningsförmåga kan förbättras med läkemedel som förebygger eller behandlar hjärtsvikt. Hans forskargrupp
studerar därför gener och stamceller som styr såväl
hjärtats läkningsprocesser som förmåga att klara av hjärtinfarkt och andra sjukdomar, som därigenom påverkar
risken för hjärtsvikt.
Forskargruppen siktar också in sig på vanliga hjärtsjukdomar som kan resultera i hjärtsvikt.
– Vi har hittat flera gener som ökar risken för bland
annat sjukdomar i hjärtats klaffar och förmaksflimmer. Vi
har studerat gener som ökar risken för hjärtinfarkt, som
inte är kopplade till kända riskfaktorer som högt kolesterol, rökning eller högt blodtryck, och fann nyligen att en
förebyggande läkemedelsbehandling kan ha god effekt
hos individer som bär på sådana gener, säger han.
Gustav Smith tror att kartläggning av det genetiska
materialet kommer att ha en central roll i framtidens sjukvård. Både för att hitta riskindivider som kan bli föremål
för förebyggande insatser och för att styra behandling hos
redan drabbade. Det handlar då om ett enkelt blodprov.
– Vi befinner oss i en fas där vi kartlägger tusentals
individer genetiskt från befolkningsstudier för att hitta
sådana anlag. Inom fem till tio år hoppas jag att det finns
behandlingar som är riktade mot den gen som orsakar
sjukdomen.
V
TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO ANGELA COOK
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
28 Forskning för hälsa
Personligt
Namn: Gustav Smith Bor: I Lund. Familj: Fästmön
Maya, föräldrarna Eva och Jan, yngre brodern Jan Erik.
Intressen: Jag har ett stort musikintresse med spännvidd från opera till alternativ pop. Spelar piano och
gitarr och har en fiol som jag hoppas lära mig att spela
på. Läser också gärna en god bok eller ser en bra film.
Är gärna ute i skogen eller på sjön. Drivkraft: Nyfikenhet och upptäckarglädje.
Download
Random flashcards
Create flashcards