Forskningsrapporten 2013
Det senaste inom
hjärt-lungforskningen
Hjärt-Lungfondens forskningsområden
Hjär tinfarkt • Stroke • Kvinnors hjär tsjukdom • KOL • Barns hjär tsjukdom • Kärlkramp
Hjär tsvikt • Astma • Hjär tr ytmrubbningar • Plötsligt hjär tstopp • Sömnapné • Tbc
Tillsammans räddar vi liv!
Forskning är livsviktigt. Med gemensamma krafter kan vi verkligen förändra
livet för stora delar av befolkningen, unga som äldre, som är drabbade av sjukdom i hjärta, kärl och lungor. I Sverige är 1,4 miljoner personer drabbade av
hjärt-kärlsjukdom. Ytterligare 1 miljon är sjuka i luftvägar och lungor.
Vi bor i ett litet land där snart sagt samtliga av oss känner någon som har
insjuknat i hjärtinfarkt, stroke eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.
När en enda person får hälsan eller livet tillbaka är det fantastiskt, och det
påverkar även tillvaron för så många andra: Nära och kära, skol- och arbetskamrater och alla andra i omgivningen.
Tillsammans räddar vi liv, och det gör vi med hjälp av den enastående
forskning som bedrivs i Sverige. I dag kan Hjärt-Lungfonden finansiera cirka
250 forskningsprojekt tack vare alla gåvor från privatpersoner och företag. Vår
uppgift är att samla in och ge forskningspengar till framstående forskare som
vill undersöka och lösa gåtorna bakom sjukdomarnas uppkomst. Vi prioriterar
forskning som kan komma till klinisk nytta, det vill säga att resultatet snabbt
når ut till sjukvården och de patienter som berörs.
Varje år sänder våra forskare in rapporter om hur deras projekt skrider
framåt. I Forskningsrapporten 2013 informerar vi om ett antal upptäckter och
handfasta resultat som gjordes under förra året. Vi gör detta eftersom det är så
viktigt att visa dig som håller skriften i din hand, att forskningen gör skillnad
och att den räddar liv.
Ett av våra högprioriterade områden är akut hjärtinfarkt och målet är att
halvera antalet akuta hjärtinfarkter på tio år. Under den senaste tioårsperioden
har antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt minskat med 36 procent.
Under 2002 dog 13 000 personer i akut hjärtinfarkt, 2011 avled 8 500 personer.
2 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
FOTO: ANNA MOlANdER
Staffan Josephson
Hjärt-Lungfondens generalsekreterare
”
Minskningen är en framgång,
men fortfarande är akut hjärtinfarkt den absolut vanligaste
När en enda person får hälsan eller
dödsorsaken bland både kvinlivet tillbaka är det fantastiskt.
nor och män. Därför är det så
angeläget att forskningen fortsätter. Under året som gått har våra forskare kommit ytterligare en bit på väg,
bland annat genom ökad kunskap om vårt immunförsvar och hur det är kopplat till hjärt-kärlsjukdom.
Kvinnors hjärtsjukdomar är ett forskningsområde vi prioriterar, liksom kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL – en folksjukdom som en halv miljon
människor i Sverige lider av och som orsakar stort lidande. Fler kvinnor än
män dör i KOL, och forskare undersöker varför.
Runt 30 000 personer i Sverige drabbas av stroke varje år. Allt fler överlever,
men för att minska antalet fall och öka livskvaliteten för dem som överlever
krävs mer forskning. Barns hjärtsjukdomar ligger oss varmt om hjärtat. Varje
år föds runt 1 000 barn med hjärtfel. Läkarvården är god och majoriteten av
barnen överlever, men fortfarande händer det att spädbarn kommer hem från
BB med allvarliga, oupptäckta hjärtfel. Med forskningens hjälp vill vi råda bot
på detta.
Till dig som skänker en gåva till den livsviktiga forskningen vill jag rikta
mitt varmaste tack! Det är ni som gör forskningen möjlig.
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 3
Forskning på bred front
Den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt-kärlsjukdom, och det är
därtill en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning.
Under året som gått har forskare fått större insikt i hur immunförsvaret
aktiveras, påverkas och bromsas vid inflammation i blodkärlen. Nya gener och
genvarianter som medför ökad benägenhet att utveckla kranskärlssjukdom, särskilt hjärtinfarkt, har identifierats. Kunskapen bidrar till framtida möjligheter att
utveckla nya behandlingsmetoder och läkemedel som kan förebygga och behandla
hjärtinfarkt liksom kärlkramp, som beror på förträngningar i kranskärlen.
Immunförsvaret har betydelse
Alla gener som är inblandade i sjukligt förändrade blodkärl har analyserats, och
ett ämne som kraftigt bromsar kolesterolnivåer och åderförfettning i blodkärlen
har upptäckts, liksom en receptor i det medfödda immunförsvaret som kan
bromsa åderförfettning. På sikt kan detta bli ett komplement till blodtryckssänkande läkemedel och statiner, som sänker de ”onda” kolesterolnivåerna.
En annan kompletterande behandling under utveckling är ett vaccin som
direkt påverkar sjukdomsprocessen i kärlväggen. Forskarna utgår från kroppens eget skyddande immunförsvar mot åderförfettning, som inte alltid är tillräckligt effektivt. Behandlingen går ut på att aktivera det skyddande immunförsvaret i åderförfettade plack. De mekanismer som minskar inflammationen
är kartlagda, och vaccinet påverkar de celler som startar inflammationen.
Inom det närmaste året hoppas man få tillstånd att testa vaccinet på människor.
Blodkärlens insida är täckta av så kallade endotelceller. Vid utveckling av
åderförfettning och vid kärlkomplikationer som är vanliga vid diabetes typ-2,
4 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
Inflammation i blodkärlen
FOTO: dANIEl ROOS • IS TOC KPHOTO • HåKAN FlANK • ISTOCKPHOTO
orsakar sjukdom i hjärta och kärl.
På sikt kan processen hämmas med
nya metoder.
förändras blodkärlens funktion och två olika ämnen – arginas och endotelin –
bildas i ökad omfattning. Nu undersöks om en blockad av dessa ämnen kan
motverka skador i blodkärlen. Vid positivt utfall kan en sådan behandling få
stor betydelse för patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Hjärtat har en inneboende, men inte tillräcklig kapacitet att nyskapa vävnad.
Forskare undersöker om det är möjligt att utveckla en cellterapi som stimulerar hjärtats egen förmåga att laga sig själv. En upptäckt är att hjärtmuskeln
endast innehåller 20 till 30 procent hjärtmuskelceller, och man fokuserar nu
på att kunna isolera dessa från andra celler.
Inom några år kan en ny metod som avslöjar farliga plack i halskärlen ha
utvecklats. När forskarna förstår hur ofarliga plack övergår till farliga är
förhoppningen att nya mediciner samt blodprov kan tas fram. Detta skulle hjälpa
sjukvården att hitta personer som riskerar att insjukna i hjärtinfarkt och stroke.
Kvinnors och mäns hjärt- och kärlhälsa kan förbättras
Förebyggande insatser i form av råd om livsstil, till exempel matvanor, fysisk
aktivitet och stress har effekt på kvinnors och mäns hjärthälsa. Färska data
från en 20-årig uppföljning av ett individ- och befolkningsinriktat forskningsprogram i Stockholmskommunen Sollentuna visar att förebyggande insatser
minskar risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdomar.
Tidigare forskning visar att stress och psykosociala faktorer påverkar hälsotillståndet, bland annat i form av låggradig inflammation. Studier visar också
att psykologiskt stöd har en oberoende skyddseffekt på insjuknande och död i
hjärtinfarkt. I en studie om 8 000 deltagare undersöks orsakerna till att människor
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 5
Världsunik forskning
med mobil teknik räddar
liv vid plötsligt hjärtstopp.
med olika socioekonomiska förhållanden har så stora skillnader i hälsa. De är
särskilt tydliga när det gäller insjuknande och död i hjärtinfarkt och andra
hjärt-kärlsjukdomar. Mer än hälften av alla dödsfall i hjärtinfarkt före 65 års
ålder sker i form av plötslig död utanför sjukhus, och bland dessa individer
finns i hög grad personer med låga socioekonomiska förutsättningar.
Insats på plats ger resultat
Varje år drabbas 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Endast
500 överlever. Vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus minskar chansen till
överlevnad med 10 procent för varje minut som går. Chanserna till överlevnad
ökar om det finns tillgång till omedelbar hjärt-lungräddning (HLR) samt
defibrillering med hjärtstartare.
I ett världsunikt forskningsprojekt undersöks hur chanserna till överlevnad
kan öka genom att anlita frivilliga personer som är
utbildade i hjärt-lungräddning, så kallade sms-livräddare, i kombination med mobiltelefonteknik och mobil
9 000 frivilliga positionering. Cirka 9 000 personer har anmält sig och
anslutna användare larmas snabbt till platsen för ett
personer har
hjärtstopp. Hittills har 2 000 larm om misstänkt hjärtanmält sig som stopp rapporterats. I 40 procent av fallen rör larmet äkta
sms-livräddare. hjärtstopp och i drygt hälften av dessa anländer en eller
flera sms-livräddare till platsen före ambulans. I cirka
en fjärdedel av fallen är sms-livräddaren den första att påbörja HLR. En plan
framöver är att sms-livräddare dirigeras till närmaste publika hjärtstartare.
I Svenska hjärtstartarregistret finns cirka 7 500 hjärtstartare registrerade.
Under 2012 har ett metod- och säkerhetsarbete genomförts för att larmoperatören med säkerhet ska kunna meddela var närmaste hjärtstartare finns.
Studier visar även att förenklad hjärt-lungräddning, då endast bröstkompressioner ges, ger minst lika bra resultat för överlevnad och långtidsöverlevnad som standardutförande av hjärt-lungräddning.
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning hos den
vuxna befolkningen och minst 2 procent är drabbade. Vid tyst förmaksflimmer saknas symptom, vilket innebär att arytmin är oupptäckt och obehandlad.
Det är möjligt att identifiera personer med särskilt förhöjd risk att drabbas.
”
6 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
F OTO: JANN lIPKA • HåKAN FlANK • ISTO CKP H OTO
Hälften av Stockholms och Hallands 75- och 76-åringar har bjudits in till
screening, i form av upprepade EKG-registreringar. Preliminära resultat visar
att mellan 5 och 8 procent av gruppen har tidigare okänt eller obehandlat förmaksflimmer. Hjärtrytmrubbningen ökar risken för stroke och behandlingen
består av blodförtunnande läkemedel.
Skyddande metoder för strokepatienter
Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död och funktionsnedsättning i
Sverige och drabbar omkring 30 000 personer varje år. Vid stroke uppstår en
blodpropp som stoppar tillförseln av syre och glukos till hjärnan. Tillståndet
leder till hjärnskada och har allvarliga konsekvenser i form av funktionshinder
och död. I dag består den akuta behandlingen av blodproppslösande
läkemedel, men endast 12 procent av strokepatienterna hinner få denna
behandling, enligt data från Riks-Stroke.
En ny typ av behandlingsmetod som går ut på att reducera hjärnskadan
studeras. I området där skadan uppstår bildas kärlsammandragande receptorer och en lokal inflammation som allvarligt påverkar blodflödet i hjärnan.
Forskare arbetar med att förstå och hämma bildningsprocessen i syfte att
begränsa hjärnskadans utbredning. Mekanismen ska undersökas hos män
och kvinnor för att utvärdera om de kvinnliga könshormonerna östrogen och
progesteron har någon inverkan.
Hjärnan har en naturlig förmåga återhämta sig efter stroke. Egenförmågan
till reparation märks efter några dygn och pågår under flera månaders tid.
Forskare studerar om kroppsegna stamceller kan stimuleras i syfte att påskynda och förbättra läkningen av hjärnskadan. Principen används kliniskt i dag
vid blodsjukdomar och förhoppningen är att den i framtiden kan användas på
strokepatienter.
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 7
SÖKT /BEVILJAT BELOPP
2008–2012
Sökt belopp av svenska forskare
Beviljade medel av Hjärt-Lungfonden
Fler gåvor behövs till forskningen.
På så sätt kan vi rädda ett stort antal liv.
Själva blodproppen kan uppstå på flera olika sätt, och olika typer av blodproppar i hjärnans kärl studeras. Syftet är att ta reda på vilka riskfaktorer som
skiljer olika strokegrupper åt. Resultatet kan bidra till ett mer anpassat, individuellt omhändertagande och till bättre livskvalitet efter stroke.
Hopp om bättre behandling för spädbarn och hjärtsviktspatienter
I Sverige föds årligen ungefär 300 barn mer än tre månader för tidigt. En
komplikation som kan drabba dessa för tidigt födda barn är att blodkärlet
ductus arteriosus inte stängs efter födseln. Kärlet är nödvändigt för fostrets
blodcirkulation, men om det inte stängs uppstår ett onormalt blodflöde som
kan påverka blodcirkulationen i viktiga organ. Bland annat kan detta orsaka
hjärnblödning och syrebrist i tarmarna. Nya diagnosverktyg utvecklas som
kan ligga till grund för framtida studier om läkemedelsbehandling, kirurgisk
slutning av blodkärlet eller om ingen behandling alls är att föredra för det
enskilda barnet. Målsättningen är att behandla rätt barn i rätt tid på rätt sätt.
Cirka 250 000 individer i Sverige har hjärtsvikt, som innebär att hjärtat
inte orkar pumpa så mycket blod genom kroppen som behövs. Bland personer över 75 år är förekomsten av hjärtsvikt ungefär 10 procent.
En upptäckt är att det sympatiska nervsystemet stimulerar speciella mottagare på hjärtmuskelcellernas yta vilket bidrar till att cellernas produktion av
fria syreradikaler ökar. Vid normal stress har fria syreradikaler positiva effek-
8 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
KOL och hjärt-kärlsjukdom
FOTO: PER MAGNuSSON
förekommer ofta samtidigt. Hjärtläkemedel ökar överlevnaden.
ter på hjärtats sammandragningsförmåga, men vid utdragen stress kan långvarig ökning av fria syreradikaler bidra till hjärtsvikt. Nu undersöks om
läkemedelsbehandling kan motverka de skadliga och kroniska effekterna på
hjärtat, och förhoppningen är att studierna leder till förbättrad behandling.
För patienter med svår hjärtsvikt är hjärttransplantation en livräddande
behandling. Ett avancerat datasystem – en virtuell matchningsmodell – är
under utveckling och baseras på mottagarnas och donatorernas egenskaper.
Med detaljerad information ska hjärtkirurger få ett förbättrat beslutsstöd och
kunna välja det hjärta som har bäst förutsättningar för patienten.
Även det så kallade HLA-systemet studeras. Det är en del av immunsystemet
som hjälper kroppen att skilja på egna och främmande celler. Vid transplantation är det viktigt att donatorns HLA-system är så likt mottagarens som
möjligt för att risken för avstötning ska minska.
Kvinnor drabbas hårdare av KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett inflammatoriskt tillstånd i lungorna som bryter ner lungvävnaden. I dess svåraste former är patientens lidande
stort. Trots intensiv forskning är orsaken till sjukdomen inte klarlagd och det
saknas effektiv behandling och mediciner.
KOL utgör ett kraftigt växande hälsoproblem världen över. Ökningen är
störst bland kvinnor, och fler kvinnor än män avlider nu i KOL. Trots att
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 9
Tusen barn föds med
rökning är den största riskfaktorn kan ökade rökvanor bland kvinnor inte helt
förklara skillnaderna. Kvinnors cigarettkonsumtion är lägre men ändå drabbas kvinnor av kraftigare försämringar i lungfunktion än män.
Forskare undersöker varför kvinnor drabbas hårdare och om det rör sig om
en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret reagerar mot kroppens egen vävnad. Autoimmuna sjukdomar är vanligare hos kvinnor än hos män.
Mekanismerna som startar inflammationen vid KOL studeras, och fokus ligger dels på hur bakterier och deras produkter bidrar till ökad inflammation i
luftvägarna. Dels undersöks en antibakteriell molekyl, midkine, som är ett
kraftfullt kroppseget antibiotika som ökar i samband med inflammation och
därmed har betydelse för luftvägarnas immunförsvar. I framtiden kan midkine
bli intressant för behandling av bakteriella infektioner i luftvägarna och vid
försämringar vid KOL, astma och cystisk fibros. Först måste forskarna upptäcka hur produktionen av den kroppsegna antibiotikan kan styras.
Vid KOL och astma förekommer ett kraftfullt immunförsvar längst ut i lungans alveoler. Med hjälp av avancerad teknik kan forskarna se att immuncellernas reaktion vid KOL är missriktad och destruktiv. Forskarna undersöker vilka
mekanismer i immunförsvaret som är av godo och vilka som leder till att vävnaden förstörs. Förhoppningen är att upptäckten leder till framtida behandling.
Nytt om astma och sömnapné
Mellan 6 och 8 procent av alla vuxna och barn i Sverige beräknas ha astma.
Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, och en upptäckt är att det
förekommer inflammation inte bara i bronkerna utan även längst ut i lungans
alveoler. Upptäckten har betydelse för dagens inhalationsbehandling som
enbart når ut till de större luftvägarna. Fynden visar att behandling av svårkontrollerad astma måste riktas in på att nå ut i hela lungan.
En oväntad upptäckt är att smakreceptorer för bittra ämnen (TAS2R) kan
10 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
FOTO: HåKAN FlA NK • ISTO CKP H OTO
hjärtfel varje år. Många tackar
forskningen för att de lever i dag.
utgöra ett nytt mål för astmabehandling. Receptorerna förmedlar både luftrörsvidgning via en ny mekanism samt hämmar inflammatoriska celler.
Andningsuppehåll under sömnen, sömnapné, och snarkning är vanligt
förekommande både hos kvinnor och män. Samband mellan andningsuppehåll och hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, systematisk inflammation och
insulinresistens finns. Cirka hälften av alla kvinnor mellan 20 och 70 år lider av
sömnapné och risken att drabbas ökar kraftigt med stigande ålder, övervikt och
högt blodtryck. Det finns även samband mellan störd sömn och bukfetma.
Hos män försämras insulinkänsligheten i samband med sömnapné, men
studier visar att behandling med CPAP-maskin, som förhindrar snarkning och
andningsuppehåll, har en skyddande effekt. Sömnapnés koppling till andra
sjukdomstillstånd studeras, bland annat om andningsuppehåll under sömnen
påverkar prognosen vid hjärtklaffsjukdom.
Lovande tbc-forskning
Tuberkulos, tbc, är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen.
Enligt data från Smittskyddsinstitutet beräknas en tredjedel av jordens
befolkning vara bärare av bakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner
människor i aktiv tbc och cirka två miljoner dör. Allt fler fall av multiresistenta
tbc-stammar rapporteras, bland annat från Vitryssland och Indien.
Kroppens eget immunförsvar har skyddande effekter mot tbc, och forskare
undersöker hur immunförsvaret kan stärkas för att stoppa inflammationen.
Ett antal tbc-vacciner har utvecklats, men ännu inte testats på människa.
Bättre och säkrare diagnosmetoder utvecklas som ska kunna avslöja såväl
latent som aktiv tbc, samt tester som visar om vaccinet har förväntad effekt.
Även så kallade mesenkymala stromaceller studeras. De finns i patientens
benmärg, kan stärka immunförsvaret och ge patienten en bättre chans att tillfriskna. Projektet ser lovande ut.
Fler framsteg inom forskningen
Vill du veta mer om våra forskares framsteg – gå in på vår hemsida
www.hjar t-lungfonden.se. Där finns populär vetenskapliga sammanfattningar
som beskriver forskarnas upptäckter.
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 11
Våra forskningsmål
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Cirka 11 000 personer dog i akut hjärtinfarkt i Sverige år 2007. Vårt mål var att
halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka
8 500 personer i akut hjärtinfarkt varje år,
vilket betyder att vi räddar 2 500 fler liv
om året jämfört med år 2007.
Runt 250 000 människor lider av hjärtsvikt.
Varje år insjuknar 30 000. Prognosen för
hjärtsvikt är dålig och endast hälften av
patienterna lever sex år efter diagnos. Vårt
mål är att fördubbla dessa överlevnadsår
med fullgod livskvalitet.
Stroke
Astma
Ungefär 30 000 svenskar drabbas årligen
av stroke, varav hälften avlider eller drabbas av funktionsnedsättningar. Vårt mål är
att halvera dessa siffror.
1 av 10 svenskar har astma. Vårt mål är att
kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett
botemedel.
Kvinnors hjärtsjukdom
Många människor lider av olika typer av
rytmrubbningar. Enbart förmaksflimmer
svarar för cirka 180 000 drabbade i
Sverige. Vårt mål är att halvera sjukligheten i dessa sjukdomar.
År 2007 dog cirka 5 200 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Vårt mål var att halvera dödstalen
på tio år och därmed årligen rädda 2 000
kvinnors liv. I dag dör cirka 3 800 kvinnor i
akut hjärtinfarkt per år. Vi räddar 1 400
fler kvinnor till livet jämfört med år 2007.
KOL
1 av 12 vuxna i Sverige har KOL. År 2007
dog cirka 3 000 i KOL, och vårt mål var att
halvera dödstalen på tio år. I dag dör årligen cirka 2 500 i KOL och vi räddar 500
fler liv om året jämfört med år 2007.
Barns hjärtsjukdom
Varje månad skrivs 2 till 3 barn hem från
BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har
uppdagats. Inget barn ska behöva leva med
ett oupptäckt hjärtfel.
Kärlkramp
Mer än 200 000 svenskar lider av kärlkramp. Vårt mål är att ingen ska behöva
lida av detta.
12 Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013
Hjärtrytmrubbningar
Plötsligt hjärtstopp
10 000 personer drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp, av dem överlever endast
500. Vårt mål är att öka antalet överlevande till minst 1 200.
Sömnapné
1 av 30 i Sverige lider av andningsuppehåll
under sömn. Sömnapné är en betydande
riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Vårt mål
är att hitta behandlingsmetoder som minskar symptom och förhindrar sjukdom i
hjärta och kärl.
Tbc
Varje år upptäcks cirka 600 nya fall av
tuberkulos i Sverige. Vårt mål är att ta fram
metoder för bättre diagnostik och behandling, samt att utveckla ett nytt vaccin.
Vem beslutar om
forskningsanslagen?
Innan Hjärt-Lungfonden delar ut medel till forskningsprojekt
bedöms ansökningarna av fondens Forskningsråd.
Personerna är först nominerade av landets medicinska
fakulteter, Svenska Cardiologföreningen, Svensk
Lungmedicinsk Förening samt av Svenska
Läkaresällskapet. Därefter utser Hjärt-Lungfondens
styrelse ledamöterna.
Forskningsrådet består av tjugo välmeriterade forskare inom hjärt-, kärl- och lungområdet och är verksamma runt om i
Sverige. Under den aktuella mandatperioden är professor Jan Nilsson ordförande och professor Kjell Larsson är
vice ordförande.
För att bedömningarna ska göras
korrekt använder ledamöterna i
Forskningsrådet ett speciellt
poängsystem och man tillämpar
även ett strikt regelverk som är till
för att undvika jäv, det vill säga
partiskhet.
Vill du veta mer? Besök vår hemsida
Om du vill läsa mer om bedömnings processen, vem som sitter i Hjär tLungfondens Forsk ningsråd och i de olika kommittéerna, se vår hemsida:
www hjar t-lungfonden.se
Via vår hemsida kan du även ge en gåva för att stödja forskningen.
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 13
Mer pengar behövs för att
forskningen ska fortsätta!
Vill du bli månadsgivare?
Många som stöder Hjärt-Lungfondens långsiktiga arbete gör
det som månadsgivare, vilket innebär att man varje månad sätter in en valfri fast summa på fondens plusgirokonto. Lösningen är bra både för dig som givare och för forskningen,
som med större trygghet kan beviljas fleråriga stöd. Administrationen blir på detta sätt även mindre omfattande.
Vill du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testamente?
Gåvor via testamenten är till stor hjälp för forskarnas långsiktiga arbete. Flera nya och viktiga genombrott kan väntas de
närmaste åren. Det som testamenteras behöver inte vara pengar, man kan exempelvis avsätta 10 procent av kvarlåtenskapen
eller skriva in något annat som är värdefullt.
Fler företag stöder vår livsviktiga forskning
Företag har flera olika möjligheter att stödja Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning, såväl i utvalda satsningar
som mer långsiktigt och strategiskt. Det kan ske via en gåva,
genom engagemang som företagspartner eller CSR-partner.
Svensk insamlingskontroll ger trygghet
Hjärt-Lungfondens arbete kontrolleras av Svensk insamlingskontroll som granskar att vi följer gällande regler för
insamlingsorganisationer med 90-konto i Sverige. HjärtLungfonden har plusgiro 90 91 92-7.
Beställ vårt informationsmaterial kostnadsfritt
Hjärt-Lungfondens uppgift är att samla in pengar till forskningen för att
öka kunskapen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar och att informera
om dessa sjukdomar. Vi gör det bland annat via vår hemsida, i rapporter,
i tryckt informationsmaterial, på föreläsningar och i vår tidning Forskning för hälsa. Allt vårt informationsmaterial kan beställas kostnadsfritt
via vår hemsida www.hjart-lungfonden.se
Box 5413, 114 84 Stockholm
Besöksadress: Biblioteksgatan 29
Tel: 08-566 24 200 Fax: 08-566 24 229
Organisationsnummer: 802006-0763
Projektgrupp:
Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden
Grafisk form: Ingrid Bärndal, Konkret
Skribent: Elisabet Tapio Neuwirth, red.media
Tryck: Edita, Västerås 2013
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot
tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra
både hjärt- och lungsjukdomarna.
Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar
till forskning samt informerar om hjärt- och
lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av
gåvor från privatpersoner och företag.
Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton
pg 90 91 92 – 7 och bg 909 – 1927.
www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden FORSKNINGSRAPPORTEN 2013 15
SVARSKORT – riv av och posta till oss redan i dag!
Du kan hjälpa till!
DIN GÅVA GÖR SKILLNAD
JAG VILL BLI MÅNADSGIVARE
Som månadsgivare deltar du aktivt i vårt långsiktiga arbete att besegra
hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna. Regelbundna gåvor från enskilda
personer är helt avgörande för att vi ska nå målen. För forskningens del
innebär regelbundna gåvor att forskarna kan beviljas fleråriga stöd.
Administrationen för Hjärt-Lungfonden blir mindre omfattande.
Var vänlig skicka information om att bli månadsgivare.
JAG VILL VETA MER OM STÖD VIA TESTAMENTE
I ett testamente kan du själv uppge hur du vill att ditt arv ska fördelas.
Om du anser att forskning är viktigt, kan du skriva in Hjärt-Lungfonden
i ditt testamente. Du kan välja att ge en tavla, aktiepost eller något annat
som är värdefullt. Du kan även välja att ge 10 procent (eller annan nivå)
av värdet på din kvarlåtenskap.
Var vänlig skicka Hjärt-Lungfondens testamentshandledning.
JAG VILL VETA MER OM HJÄRT-LUNGFONDENS ARBETE
Var vänlig skicka Hjärt-Lungfondens nyhetsbrev till min e-post.
Namn
Adress
E-post
Telefon
Riv av och posta svarskortet redan i dag!
Frimärke behövs inte – portot är redan betalt.
FRANKERAS EJ
Mottagaren
betalar portot
Frisvar
110 344 500
110 05 Stockholm
Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler
människor fler friska år.
Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ svensk hjärt-, kärl- och lungforskning.
Vi tycker att det är viktigt att de medicinska resultaten snabbt kommer
till praktisk användning inom sjukvården. Tack vare alla generösa gåvor från
privatpersoner och företag blir detta möjligt!
Ge en gåva
Stöd forskningen – ge en gåva
Hjärt-Lungfonden finansierar i dag huvuddelen av den oberoende forskningen inom
hjärt-, kärl- och lungområdet i Sverige. 2012 delade vi ut rekordbeloppet 182 miljoner
kronor till hjärt- och lungforskare i Sverige. Det är 15 miljoner kronor mer än året
innan. Dessvärre räcker pengarna bara till att stödja cirka 14 procent av sökt belopp.
Insamlingskonto pg 90 91 92–7 och bg 909–1927
För mer information och statistik kring Hjärt-Lungfondens forskningsfinansiering, se
vår hemsida www.hjart-lungfonden.se
Tillsammans räddar vi liv
FoTo : Ja nn Lip ka
Forskning är livsviktigt!
