Konsumtionens klimatpåverkan ISBN 978-91

Konsumtionens
klimatpåverkan
RAPPORTs./6%-"%2
Konsumtionens klimatpåverkan
NATURVÅRDSVERKET
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5903-3.pdf
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2008
Elektronisk publikation
Omslagsbilder;
Husbild: Susanne Jacobsson/Engströms med flera
Tåg- och marknadsbild: iStockphoto
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Förord
Klimatproblemet är globalt men kräver lösningar på alla nivåer. I denna rapport
ställer vi frågan ”Hur ser utsläppen av växthusgaser ut i ett konsumtionsperspektiv?” Konsumtionsperspektivet ger nya insikter eftersom det har ambitionen att
inkludera alla utsläpp som orsakas av konsumtionen och ökar förståelsen för hur
olika konsumtionsmönster påverkar utsläppen av växthusgaser.
Att Naturvårdsverket i denna rapport diskuterar utsläppen av växthusgaser i ett
konsumtionsperspektiv betyder inte att vi menar att hela ansvaret vilar på konsumenten för att minska växthusgasutsläppen. Det är många aktörer som måste dela
det ansvaret.
Arbetet med rapporten har bedrivits som ett projekt på Naturvårdsverkets Klimatavdelning under delar av 2008. Projektledare har varit Sven Hunhammar.
Stockholm i november 2008
Martin Eriksson
Avdelningschef
Naturvårdsverket
3
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Innehåll
FÖRORD
3
SAMMANFATTNING
7
SUMMARY
11
INLEDNING
Bakgrund
15
15
Syfte och avgränsning
15
Samma utsläpp kan delas in efter olika principer
16
Produktionsperspektiv
16
Konsumtionsperspektiv
17
Kompletterande perspektiv
18
Metoder
19
VILKA GLOBALA UTSLÄPP ORSAKAR DEN SAMLADE SVENSKA
KONSUMTIONEN?
Utsläpp av växthusgaser i ett konsumtionsperspektiv
21
21
Utsläppen inom Sverige och internationella transporter
21
Export från Sverige
23
Import till Sverige
24
Andel av utsläpp från förändrad markanvändning och skogsbruk i andra länder 26
Utrikes personresor
27
Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
28
UTSLÄPPEN FÖRDELADE PÅ AKTIVITETER
Privat och offentlig konsumtion
31
31
Fyra aktiviteter inom privat konsumtion
32
Äta
33
Bo
34
Resa
35
Shoppa
37
Aktiviteter inom offentlig konsumtion
38
De viktigaste enskilda aktiviteterna
39
Hur går trenden?
40
Ingen konsumerar i medeltal
40
4
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
OLIKA VAL KAN MINSKA UTSLÄPPEN
Valsituationer och rebound-effekt
43
43
Data från livscykelanalyser
43
Äta
44
Några val för ätandet
45
Exempel på storleksordningar
47
Bo
48
Byggnaden och energianvändningen
48
Några val i boendet
49
Resa
51
Vägval för resandet
51
OM UTSLÄPPEN PÅ LÄNGRE SIKT
Hur mycket och när behöver utsläppen av växthusgaser minska?
53
53
Utsläppen och klimatpåverkan
53
Fördelning av det globala ansvaret
54
Hur låga utsläpp per person behöver vi komma ned till?
55
Var finns utmaningarna för att nå en konsumtion under 2 ton koldioxidekvivalenter
per capita?
55
Att äta i framtiden
56
Att bo i framtiden
56
Att resa i framtiden
57
Att shoppa i framtiden
57
Offentlig sektor i framtiden
58
Åtgärder för att minska utsläppen även i ett produktionsperspektiv
58
Vem kan påverka utsläppen?
60
SLUTORD
61
REFERENSER
63
BILAGA: VAD INGÅR I AKTIVITETERNA?
66
5
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
6
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Sammanfattning
Denna rapport analyserar vilka utsläpp av växthusgaser den svenska konsumtionen
ger upphov till oavsett var i världen eller i produktionskedjan utsläppen sker. Syftet
är att skapa en överblick för att kunna peka ut vilka aktiviteter som har en stor
klimatpåverkan i ett konsumtionsperspektiv. Studien inkluderar utsläpp av
koldioxid, metan och lustgas.
Analysen sker främst med hjälp av miljöräkenskaperna från Sverige och andra
länder. Rapporten beskriver storleksordningar. Den analyserar inte styrmedel eller
kostnader för de åtgärder som översiktligt diskuteras för att minska utsläppen av
växthusgaser. Data är genomgående från 2003 eftersom det är det senaste året då
data finns tillgängligt.
Konsumtionsperspektivet innebär att utsläppen som sker i alla produktionssteg
från-vaggan-till-graven fördelas på slutkonsumenterna av varorna och tjänsterna.
Från utsläppen som sker i Sverige ska alltså utsläpp som exporten orsakat dras
ifrån och utsläpp som importen genererat i andra länder läggas till för att uppskatta
utsläppen från svensk konsumtion.
Utsläppen av växthusgaser inom Sverige, inklusive internationella transporter, var
2003 cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton CO2e). Produktionen i
Sverige tillgodoser både den inhemska konsumtionen och export av varor till andra
länder. I ett konsumtionsperspektiv ska därför utsläppen på cirka 24 Mton CO2e
som orsakats av produktionen av exporten fördelas på personer i andra länder som
använder produkterna. Tillverkning och transport av importen till Sverige uppskattas med hjälp av bl.a. miljöräkenskaperna i andra länder ge upphov till utsläpp på i
storleksordningen 43 Mton CO2e.
Sammantaget orsakade den svenska konsumtionen år 2003 utsläpp av växthusgaser
på i storleksordningen 95 Mton CO2e. Jämfört med utsläppen som sker i Sverige är
utsläppen i konsumtionsperspektivet minst 25% högre. Detta resultat ligger i samma storleksordning som andra försök att uppskatta utsläppen i ett konsumtionsperspektiv.
7
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Figur 0: Utsläpp av växthusgaser 2003: 76 Mton CO2e i Sverige inklusive internationella transporter, 24 Mton CO2e i Sverige för att producera exporten till andra länder, 43 Mton CO2e i andra
länder för att producera importen till Sverige, samt slutligen 95 Mton CO2e både i Sverige och i
andra länder för att tillgodose den svenska konsumtionen.
Utslaget på befolkningen i Sverige motsvarar utsläppen i ett konsumtionsperspektiv drygt 10 ton CO2e per capita. De orsakas till drygt 80% av den privata konsumtionen och knappt 20% av offentlig konsumtion. Den privata konsumtionen delas i
rapporten upp på aktiviteterna äta med utsläpp på drygt 25%, bo drygt 30%, resa
knappt 30% och restposten shoppa knappt 15% där inköp av kläder och skor är den
största delposten.
Följande fem enskilda aktiviteter står tillsammans för ungefär hälften av de totala
utsläppen av växthusgaser i ett konsumtionsperspektiv och är därför centrala om
utsläppen ska kunna minska:
y Hur mycket och vilken bil vi åker,
y Hur vi värmer våra bostäder,
y Hur mycket el som används i bostaden,
y Hur mycket och vilket kött vi äter,
y Hur långt och hur ofta vi flyger.
Enskilda konsumenter kan redan idag påverka utsläppen och skillnaden mellan
olika handlingsalternativ är stor. I rapporten ges en rad exempel med data från
livscykelanalyser för olika alternativ inom aktiviteterna äta, bo och resa för att visa
att spridningen mellan olika konsumtionsmönster är mycket stor.
y En personbil som drivs av bensin kan släppa ut 2-3 ton koldioxidekvivalenter
y
per år medan en persons semesterflygning tur och retur till Asien släpper ut
ungefär lika mycket.
En dåligt isolerad oljeeldad villa släpper ut flera ton mer koldioxid per år jämfört med ett energieffektivt hem med miljömärkt fjärrvärme.
8
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
y En bit nötkött om dagen kan innebära utsläpp på över ett ton koldioxidekvivalenter per person och år medan annan kost skulle kunna orsaka bara en tiondel
så stora utsläpp.
De globala utsläppen behöver börja minska inom en mycket snar framtid och i stort
sett elimineras under detta århundrade. Med en sådan utveckling minskar riskerna
för mycket omfattande klimateffekter världen över. För en genomsnittlig svensk
konsument behöver utsläppen minska från dagens i storleksordningen 10 ton per
capita till hälften 2020 och till en femtedel 2050 om utsläppen från den egna konsumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen
räknat per person.
Rapporten diskuterar kvalitativt och övergripande hur det kan gå till och inom vilka
områden det är extra svårt. Eftersom utsläppen från livsmedelsproduktionen är
svåra att förändra krävs att vi ändrar våra matvanor i framtiden. Boendet kan med
ny teknik utvecklas till att bli mycket energisnålt och de totala utsläppen blir små
om energisystemet har låga utsläpp. Det dagliga resandet kan ske på mer energieffektiva sätt i kollektivtrafik, gång eller cykel. Även bilarna kan inom överskådlig
framtid utvecklas till att bli relativt energieffektiva med låga utsläpp per kilometer.
För längre resor med flyg är det däremot svårare och inga tekniska lösningar ser
idag ut att finnas för att begränsa flygets klimatpåverkan tillräckligt för att ett omfattande flygande ska vara möjligt.
Rapporten drar slutsatsen att det är viktigt att analysera växthusgasutsläppen också
från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom
landet. Konsumtionsperspektivet ger en bättre bild av hur våra egna konsumtionsmönster påverkar klimatet.
9
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
10
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Summary
This report analyses what greenhouse gas emissions are caused by Swedish consumption regardless of where in the world or in the production chain the emissions
occur. The aim is to create an overview so that activities that have a great impact
on climate in a consumption perspective can be identified. The study includes
emissions of carbon dioxide, methane and nitrous oxide.
The analysis is principally done using environmental accounts from Sweden and
other countries. The report describes orders of magnitude. It does not analyse
policy instruments or the costs of measures that are discussed in general as ways of
reducing greenhouse gas emissions. The data are consistently from 2003 as this is
the most recent year for which data are available.
The consumption perspective means that emissions that take place in all stages of
production from cradle to grave are allocated to the final consumers of goods and
services. Emissions that have been caused by exports are therefore to be deducted
from emissions that take place in Sweden, and emissions that have been generated
by imports in other countries are added in order to estimate emissions from Swedish consumption.
Greenhouse gas emissions in Sweden, including international transport, totalled
around 76 million tonnes of carbon dioxide equivalents (Mtonnes CO2e) in 2003.
Production in Sweden meets the needs of both domestic consumption and exports
of goods to other countries. From a consumption perspective, emissions of around
24 Mtonnes CO2e caused by the production of exports are therefore to be allocated
to people in other countries who use the products. Manufacturing and transportation of imports to Sweden are estimated, partly on the basis of the environmental
accounts in other countries, to lead to emissions of the order of 43 Mtonnes CO2e.
Swedish consumption in 2003 altogether caused greenhouse gas emissions of the
order of 95 Mtonnes CO2e. In comparison with the emissions that take place in
Sweden, emissions in the consumption perspective are at least 25% higher.
11
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Figure 0: Greenhouse gas emissions in 2003: 76 Mtonnes CO2e in Sweden including international transport, 24 Mtonnes CO2e in Sweden to produce exports to other countries, 43 Mtonnes
CO2e in other countries to produce imports to Sweden, and finally 95 Mtonnes CO2e both in
Sweden and in other countries to meet the needs of Swedish consumption.
Measured in terms of the population of Sweden, emissions from a consumption
perspective are equivalent to just over 10 tonnes CO2e per capita. They are caused
to just over 80% by private consumption and just under 20% by public consumption. Private consumption in the report is divided into the activities of eating, with
just over 25% of emissions, housing with just over 30%, travel with just under 30%
and the residual item of shopping with just under 15%, with purchasing of clothes
and shoes being the largest sub-item.
The following five activities together account for around half of greenhouse gas
emissions and are therefore of key significance if it is to be possible to reduce
emissions:
y How much do we drive and what car,
y How do we heat our homes,
y How much electricity is used in the home,
y How much meat do we eat and what type,
y How far do we fly and how often.
Individual consumers can already influence emissions today, and there are great
differences between alternative actions. A number of examples with data from lifecycle assessments for various alternatives in the activities of eating, housing and
travel are presented in the report to show that the spread between different patterns
of consumption is very large.
y A car with a petrol engine may emit 2-3 tonnes of carbon dioxide equivalents
per year, while one person’s return holiday flight to Asia produces roughly the
same emissions.
12
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
y A piece of beef a day may signify emissions of more than one tonne of carbon
y
dioxide equivalents per person a year, while a different diet might cause only a
tenth the level of emissions.
A poorly insulated oil-heated detached house results in several tonnes more of
carbon dioxide emissions per year than an energy-efficient home with ecolabelled district heating.
Global emissions needed to start to decrease in the very near future and be largely
eliminated during this century. Such a trend would reduce the risks of very extensive climate effects throughout the world. Emissions for an average Swedish consumer need to decrease from the present-day level of the order of 10 tonnes per
capita to half that level in 2020 and to a fifth in 2050 if emissions from Swedish
people’s own consumption are not to exceed the desirable trend in global emissions
calculated per person.
The report discusses how this can be achieved qualitatively and in general terms
and in what areas particular difficulties have to be overcome. As emissions from
food production are difficult to change, we need to change our food habits in the
future. Housing can be made highly energy-efficient with new technology, and
total emissions will be small if the energy system has low emissions. Daily travel
can be accomplished in an energy-efficient manner on public transport or by walking or cycling. It will also be possible for cars to become relatively energy-efficient
in the foreseeable future, with low emissions per kilometre. On the other hand, the
situation is more difficult for longer journeys, and there do not appear to be any
technical solutions at present to limit the climate impact of aviation to a sufficient
extent for extensive flying to be possible.
The report comes to the conclusion that it is also important to analyse greenhouse
gas emissions from the perspective of consumption and not just those emissions
that take place within the country. The perspective of consumption provides a better picture of how our own patterns of consumption affect climate.
13
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
14
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Inledning
Detta inledande avsnitt beskriver bakgrund, syfte och avgränsning samt beskriver
också några centrala termer och vilka metoder som används i rapporten.
Bakgrund
Intresset för konsumtionsperspektivet är stort. Under 2008 har både Klimatberedningen och Miljömålsrådet1 i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen
uppmärksammat behovet av att komplettera och bredda den rapportering som görs
av utsläppen inom landet. Beredningen konstaterar att metodproblemen är betydande men vill ändå anlägga en helhetssyn i syfte att öka förståelsen för hur stor
vår totala klimatpåverkan är2.
Inom andra delar av miljöpolitiken har det länge funnits en tydligare koppling till
produkternas klimat- och miljöpåverkan. Den svenska miljöorienterade produktpolitiken3 samt EU:s integrerade produktpolitik4 utgår från att försöka minska produkternas miljöpåverkan var i världen de än sker. Ytterligare steg togs under 2008
när EU presenterade en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion5.
Arbete pågår också inom FN-systemet och konsumtionsperspektivet finns med i de
internationella förhandlingarna om globala överenskommelser efter Kyotoprotokollet.
Syfte och avgränsning
Syftet med denna rapport är att skapa en överblick av hur svensk konsumtion påverkar utsläppen av växthusgaser inom och utanför landets gränser. Tanken är att
en sådan överblick ska underlätta analysen av vilka aktiviteter som har en stor
klimatpåverkan.
Dessutom diskuteras hur stora minskningar av växthusgaser som krävs och möjliga
åtgärder för att nå under dessa nivåer. Syftet är att fortsätta diskussionen om hur en
omställning till ett samhälle med låg klimatpåverkan och en hållbar utveckling kan
ske. Denna diskussion innehåller inga uppgifter om kostnader för förändringar och
åtgärder. Rapporten omfattar inte heller de styrmedel som måste till för att åstadkomma denna förändring.
1 Miljömålsrådet (2008)
2 Klimatberedningen (2008)
3 Regeringens skrivelse 1999/2000:114
4 EU KOM (2003) 302
5 EU KOM (2008) 397
15
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Statistik över växthusgasutsläpp och andra processer är sällan presenterade efter
skärningarna i denna rapport. Databehandlingen har därför karaktären av överslagsberäkningar för att försöka presentera en helhetsbild.
Analysen inkluderar växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Ambitionen är
också att beröra andra miljökvalitetsmål än klimatmålet där detta är möjligt och
relevant. Det är dock brist på data för andra miljöproblem. Energianvändning är en
nyckelfråga för att minska klimat- och miljöpåverkan vilket också berörs där det är
relevant.
Samma utsläpp kan delas in efter
olika principer
Den förstärkta växthuseffekten är ett globalt problem och det spelar ingen roll var i
världen utsläppen av växthusgaser sker. Utsläppen kommer främst från fossila
bränslen och förändringar i skogsbruk. För att närmare analysera orsaken till utsläppen och diskutera olika lösningar för att minska dem måste man bryta ner det
globala problemet till lägre nivåer.
Ett vanligt sätt att dela in utsläppen är efter i vilket geografiskt område eller land
utsläppen sker. Man summerar då utsläppen som sker i olika produktionssektorer:
energi, industri, jordbruk etc. inom landet. Detta kallas därför för ett produktionsperspektiv. Utsläppen kan också sorteras från användningssidan om man slår ut
utsläppen som skett vid produktion av varor och tjänster på konsumenterna som
använder dem. Detta kallas för ett konsumtionsperspektiv.
Det är ofta samma processer och utsläpp i båda fallen, men som analyseras ur olika
perspektiv. På den globala nivån konsumeras allt som produceras men det gäller
inte på nationell nivå och särskilt inte i länder med mycket internationell handel. På
nationell nivå, eller lägre, blir det därför stor skillnad på om utsläppen analyseras
ur ett produktions- eller ett konsumtionsperspektiv.
Produktionsperspektiv
I ett produktionsperspektiv ingår alla utsläpp som sker inom ett geografiskt område. Utsläpp från t.ex. industriproduktion och jordbruk räknas oavsett vem som
använder slutprodukterna. Detta geografiska - eller produktionsperspektiv är grunden för de internationella ansträngningarna att begränsa växthusgasutsläppen inom
FN och i Kyotoprotokollet6. Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad Klimatpåverkan
och delmålet att Sverige ska minska sina nationella utsläpp med 4% till 2008-2012
från 1990 utgår också från utsläppen inom landet7. Utsläppen rapporteras därför på
detta sätt.
6
UNFCC (1998)
7
Regeringen (2006)
16
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Perspektivet är fördelaktigt inom de internationella förhandlingarna eftersom ett
land har rådighet över de utsläpp som sker inom landets gränser. I förhandlingarna
och de globala överenskommelserna har det varit svårare att hantera de internationella flyg- och sjötransporterna samt om utsläpp som orsakas av produktionen av
produkter som konsumeras i andra länder ska särbehandlas.
Eftersom bl.a. energisystem och industristruktur ser så olika ut i olika delar av
världen ser utsläppsfördelningen mellan produktionssektorerna också olika ut när
man ändrar den geografiska skalan, se tabell 1. Globalt dominerar utsläppen från
energitillförsel och skogsbruk problembilden, det senare främst på grund av avverkning av tropiska regnskogar, medan utsläppen från industri och transporter står
för de största andelarna av utsläppen som sker inom Sverige.
Tabell 1: I ett produktionsperspektiv (vad som släpps ut inom det geografiska området) skiljer sig
fördelningen mellan sektorerna markant mellan olika geografiska nivåer. I EU15 och Sverige
binder skogen kol, globalt är avskogning ett problem som bidrar till utsläppen (Energimyndigheten
och Naturvårdsverket 2008).
Sektor
Globalt
EU 15
Sverige
Energitillförsel
25 %
25 %
13 %
Transport
13 %
21 %
31 %
Bostäder och lokaler
8%
16 %
8%
Industri*
14 %
26 %
32 %
Jordbruk
14 %
9%
13 %
Skogsbruk
17 %
upptag
upptag
3%
3%
3%
Avfall
* Inklusive raffinaderier, fackling och koksverk
Om man drar produktionsperspektivet till sin spets och tittar på utsläppen inom ett
mindre geografiskt område som en kommun lämnar man kopplingen till konsumtionen i samma område allt mer. Antag t.ex. att det finns en stor industri i en liten
kommun så att kommunen får höga utsläpp. Även om produktionsmetoderna, och
de tillverkade produkterna, är effektiva med jämförelsevis låga utsläpp av växthusgaser släpper industrin ut stora mängder växthusgaser på grund av dess produktionsvolym. Ägarna har rådighet över utsläppen och därmed ett ansvar, men kopplingen till personerna som bor i kommunen är svag. En uppgift om hur stora utsläpp per capita som sker i kommunen har ingen koppling till de utsläpp som invånarnas konsumtion egentligen för med sig.
Konsumtionsperspektiv
Med konsumtion menas den slutliga användningen eller förbrukningen av varor
och tjänster. Utgångspunkten för ett konsumtionsperspektiv är att utsläppen av
växthusgaser fördelas på den slutliga användningen oavsett var i världen eller produktionskedjan de har skett.
17
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
För att beräkna de samlade utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv för personer
bosatta i Sverige måste utsläppen som orsakats av exporten från Sverige dras ifrån
de nationella utsläppen i Sverige. Utsläppen från exporten fördelas på konsumenter
i andra länder. Motsvarande utsläpp som importen orsakat globalt och personernas
utrikesresor ska däremot läggas till. På detta sätt speglar konsumtionsperspektivet
alla utsläpp som genererats av personer som bor i Sverige.
Konsumtionen delas vanligen upp i privat och offentlig konsumtion efter vem som
är konsument. Allt vi konsumerar själva som konsumenter via inköp direkt ur den
egna plånboken eller via den skattefinansierade offentliga sektorn räknas alltså in
som konsumtion.
Drygt 9 miljoner personer bor i Sverige, av dessa är en halv miljon utländska medborgare och mer än en miljon är födda utomlands. För ett enklare språkbruk i rapporten sammanfattas deras konsumtion med begreppet svensk konsumtion. Med det
menas alltså inte bara konsumtion i Sverige utan de globala utsläppen orsakade av
konsumtionen hos personer bosatta i Sverige. Konsumtionen hos de minst 300 000
svenskfödda som bor utomlands ingår inte.
Under alla faser i livscykeln, i kretsloppet från-vaggan-till-graven för en vara eller
tjänst, kan växthusgaser släppas ut. Alla utsläpp från råvaruframställning, produktion, distribution och användning till avfallshantering fördelas på den konsumerade
varan eller tjänsten. Utsläpp från produktionssektorerna fördelas alltså på slutkonsumtionen och återfinns inte som egna poster i konsumtionsperspektivet.
En fördel med att beskriva utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv är att det närmare beskriver effekten av vår livsstil och levnadsstandard. Perspektivet skulle därmed kunna skapa bättre förståelse för hur vår klimatpåverkan ser ut och förhoppningsvis vara ett led i att få konsumenter att välja konsumtionsmönster med mindre
klimatbelastning. Samtidigt måste det vara tydligt var konsumenterna faktiskt kan
välja och var andra aktörer måste bidra för att göra klimateffektiva val möjliga. Att
alla utsläpp fördelas på slutkonsumenten betyder inte samtidigt att hela ansvaret
gör det. Producenter och lagstiftare har ett stort ansvar och måste skapa förutsättningar för att förändringar ska komma till stånd.
Konsumtionsperspektivet har också flera nackdelar. Det råder t.ex. stora osäkerheter i statistiken när den sorteras enligt dessa principer. Eftersom slutkonsumenten
har lägre rådighet över utsläppen ju längre bort i produktionskedjan och världen
som utsläppen sker kan styrmedel som baseras på konsumtionsperspektivet därför
riskera att ha mycket dålig träffsäkerhet.
Kompletterande perspektiv
Det finns för- och nackdelar med bägge perspektiven och båda bör användas för att
bättre förstå och minska växthusgasutsläppen. Tabell 2 nedan visar skillnaden. Det
är samma verksamheter och utsläpp som fördelas på olika sätt. Det är viktigt att
18
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
inget av perspektiven varken dubbelräknar eller missar några utsläpp. Produktionsperspektivet inkluderar hela den första kolumnen eftersom aktiviteterna sker i Sverige. Konsumtionsperspektivet inkluderar hela den första raden eftersom aktiviteterna orsakas av personer bosatta i Sverige. Den fjärde rutan representerar aktiviteter som sker i andra länder orsakade av personer som bor i andra länder. Eftersom
utsläppen av växthusgaser har en global påverkan berörs vi och vårt utsläppsutrymme i högsta grad av dessa aktiviteter.
Tabell 2 : Växthusgasutsläppen kan ses i ett produktionsperspektiv (cellerna 1+3) och i ett konsumtionsperspektiv (cellerna 1+2).
Utsläpp i Sverige
Utsläpp i andra länder
Konsumtion hos personer
bosatta i Sverige
1) T.ex. Pendelresor och
husuppvärmning
2) Import och utrikesresor
Konsumtion hos personer
bosatta i andra länder
3) Export, genomfartstrafik
och turister i Sverige
4) Aktiviteter i andra länder som
påverkar den globala
klimatbelastningen
Metoder
Rapporten har skrivits av en projektgrupp på Naturvårdsverket som har dragit nytta
av konsultstudier från bl.a. SCB, FOI och KTH8. Analysen sker främst med hjälp
av olika länders miljöräkenskaper. Metodiken är grov och har vissa brister, men är
ändå den bäst lämpade för denna sorts analys. Rapporten ger en bild av de totala
utsläppen från svensk konsumtion. Den ger också några exempel på viktiga val
konsumenten kan göra för att vidga bilden från de totala siffrorna som bara visar
den enskildes konsumtion i medeltal. Data i exemplen är tagna från livscykelanalyser som följer enskilda produkter, både varor och tjänster, från-vaggan-till-graven.
Den nationella svenska ekonomiska statistiken kallas nationalräkenskaper och
beskriver Sveriges ekonomiska aktiviteter på ett konsistent och överskådligt sätt
med hjälp av input-outputmetodik. I underlaget till denna rapport har ekonomisk
statistik över produktionen av varor och tjänster och hur den kommer till användning i olika delar av samhället, hur inkomster spenderas och vilka transaktioner
som gjorts med utlandet, använts. De svenska nationalräkenskaperna baseras på en
FN-rekommendation som är resultatet av ett samarbete mellan FN, OECD, EU,
IMF och Världsbanken. Detta gör att samma principer gäller för alla länders ekonomiska statistik.
Input-outputmetodiken grundar sig på tillgångs- och användningstabeller för ekonomin. Tabellerna redovisar tillgångar och användning i ekonomiska termer och i
vissa fall också i fysiska termer. De visar vem som tillverkar en vara och vem som
sedan köper varan för att göra bruk av den på något sätt. De här tabellerna ligger
till grund för input-outputtabellerna som beskriver produktflödena genom
8
SCB (2008), KTH (2008), FOI (2008) och Möllersten (2008).
19
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
samhällsekonomin. Input-outputtabellerna visar vilka råvaror eller tjänster som
kommer in till en ekonomisk aktör (input), och vilka vidareförädlade produkter
som sedan går ut (output). Input-outputtabellerna lämpar sig för analys över hur
olika näringsgrenar samverkar med varandra. Tabellerna ger en bild av ekonomin
och bildar en enhetlig ram för redovisningen av produktflödena.
I miljöräkenskaperna kopplas miljörelaterade data för energi och utsläpp till inputoutputtabellerna. Då går det att se hur stora direkta utsläpp företagets ökade produktion ger upphov till, och hur stora indirekta utsläpp som underleverantörerna
orsakar när de i flera led levererar det som behövs för att göra den ökade produktionen möjlig. Detta gör att input-outputmetodiken kan ses som en mycket grov
livscykelanalys. Det är denna egenskap som används för att härleda vilka varor
som bidrar olika mycket till växthusgasproblematiken i denna rapport.
Miljöräkenskaper är således ett informationssystem som med hjälp av statistik
beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Miljöräkenskaperna utgår liksom
Nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. Eurostat har i ett pilotprojekt, som detta projekt drar nytta av, samlat in miljöräkenskaper för elva länder. I dessa länder gäller samma redovisningsprinciper som
i Sverige. På nationell nivå kallas tabellerna med kombinerad ekonomisk statistik
och miljörelaterad statistik för NAMEA (National Accounting Matrix including
Environmental Accounts). Det finns NAMEA-statistik även för andra länder. Finland, Frankrike, Österrike, Australien, USA, Japan, Sydkorea och Kina arbetar
enligt metoden.
Input-outputanalys är uppbyggd kring pengaflöden. Olika branscher handlar med
varandra och konsumenterna köper produkter. Till penningflödena kopplas utsläpp.
För varje krona som produceras i en bransch knyts ett utsläpp och för varje krona
produkt konsumenterna köper kan ett utsläpp härledas. Utsläppen per krona kallas
för en intensitet. Att den samlade konsumtionen av en vara leder till höga utsläpp
kan ha sin förklaring i att vi spenderar mycket pengar på konsumtionen av varan
eller att den för med sig stora utsläpp per krona.
Input-outputanalysens främsta fördel är att den är konsistent. Allting summerar rätt
om det är gjort inom input-outputanalysens ram. Nackdelen med inputoutputanalysen är att den är så grov och målar med så stora penseldrag att på detaljnivå stämmer inga siffror riktigt just för att det bara finns ett visst antal branscher och visst antal varor som alla företag och deras ofta speciella varor tvingas in
i. Varje företag är unikt och varje varuslag som görs där är unik. På nationell nivå
stämmer siffrorna överens med den totala utsläppssiffra som landet redovisat, men
vill man göra mer detaljerade analyser och t.ex. jämföra med resultat från livscykelanalyser visar det sig ofta att siffrorna inte stämmer lika väl för en specifik vara
utan mer avspeglar storleksordningar.
20
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Vilka globala utsläpp orsakar den
samlade svenska konsumtionen?
I detta avsnitt görs en grov uppskattning av de globala utsläppen av växthusgaser
som orsakas av den svenska konsumtionen. Data tas från SCB:s miljöräkenskaper
och andra källor som t.ex. SIKA:s resvaneundersökning. Naturvårdsverket har låtit
göra specialkörningar som underlag för denna rapport9.
Utsläpp av växthusgaser i ett konsumtionsperspektiv
För att uppskatta de globala utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion krävs att exporten dras ifrån och importen läggs till utsläppen som sker i
Sverige.
Utsläppen inom Sverige
- Exporten från Sverige
+ Import till Sverige
= Utsläpp från svensk konsumtion
Posterna analyseras och kvantifieras i avsnitten nedan. Statistiken kommer från
olika källor och presenteras för år 2003 eftersom detta är det senaste år då data från
de olika källorna finns tillgänglig. Grova uppskattningar och antaganden har fått
komplettera där bättre underlag saknats. Resultatet ska därför endast tolkas som
storleksordningar.
Avsnittet bygger på data från miljöräkenskaperna. Utsläppen från förändrad markanvändning och skogsbruk och en del av utrikesresorna saknas i inputoutputtabellerna. Det går inte att i efterhand lägga till utsläpp i tabellerna utan att
balansera om dem helt och hållet. Därför redovisas bedömningar av storleksordningar på utsläpp från markanvändning och alla utrikesresor separat utan att de tas
med i slutsummeringen. För att lägga till dem krävs att utsläppen som orsakas av
markanvändningen och internationella transporter, kan knytas till specifika
branscher och länder.
Utsläppen inom Sverige och internationella transporter
Sverige redovisar liksom andra rika länder som har undertecknat FN:s klimatkonvention de utsläpp som sker inom landet. Statistiken används i de internationella
förhandlingarna och överenskommelser om utsläppsåtaganden. Sverige rapporterar
även hur mycket bränsle som internationell sjö- och luftfart fyller på i Sverige.
9
SCB (2008)
21
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, inklusive internationella transporter,
var cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton CO2e) år 200310. Utsläppen
fördelar sig mellan produktionssektorerna enligt figur 1 nedan. Koldioxid står för
knappt 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Detta är en betydande andel men det är ändå viktigt att inkludera fler växthusgaser i analysen.
Figur 1: Utsläppen av växthusgaser i Sverige presenteras enligt utsläppsstatistiken i ett geografiskt produktionsperspektiv (Naturvårdsverket 2008a).
INTERNATIONELLA TRANSPORTER
Utsläppen från fartyg och flygplan i internationell trafik som fyller bränsle i Sverige, s.k. bunkring, är stora och motsvarar utsläpp över 7 Mton 2003, se figur 2. En
del av de internationella transporterna ingår alltså i input-outputanalysen, men är
svåra att följa bl.a. eftersom företagen både bedriver godstransporter i egen regi
och köper transporttjänster. Sjöfarten dominerar i den svenska statistiken men
bunkringen har vuxit snabbare än utrikeshandeln så man kan misstänka att bunkringen inte enbart beror på den svenska handeln. Andra fartyg som passerar förbi
kan välja att fylla på bunkerolja i Sverige.
Flygets bränsleförbrukning för internationella transporter motsvarar utsläpp på
knappt 2 Mton CO2e 2003. En fördjupad analys nedan pekar dock på att personresorna med flyg i ett konsumtionsperspektiv borde ge upphov till större utsläpp. Det
10
Naturvårdsverket (2008a)
22
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
kan t.ex. bero på att passagerare på långresa från Sverige flyger via nav-flygplatser
i Europa och de utsläppen rapporteras i dessa länder.
Figur 2: Utsläppen från fartyg och flygplan i internationell trafik som fyllt på bränsle i Sverige
(Naturvårdsverket 2008a).
Utsläppen enligt ovan särredovisas i den internationella statistiken och finns alltså
med i SCB:s miljöräkenskaper. Osäkerheterna är stora och utvecklingen av de
internationella transporterna måste analyseras ytterligare i framtiden.
År 2003 var alltså CO2-utsäppen 62 Mton i Sverige, inklusive internationella transporter. Metanutsläppen 6 Mton CO2e och lustgasutsläppen 8 Mton CO2e. Detta blir
sammanlagt cirka 76 Mton CO2e. Osäkerheten är relativt liten, men med större
osäkerhet för de internationella transporterna och för metan och lustgas.
Export från Sverige
Sveriges export är omfattande och inkluderar produkter som orsakar betydande
utsläpp av växthusgaser i Sverige. Exempelvis exporteras cirka 80% av stålindustrins, 60% av skogsindustrins och 50% av cementindustrins produktion. Eftersom
dessa produkter konsumeras av personer som är bosatta utanför Sverige ska de
tillhörande utsläppen vid en beräkning i ett konsumtionsperspektiv dras av från
utsläppen som sker i Sverige.
23
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Koldioxidutsläpp från produktionen av exporten från Sverige uppskattas till 21
Mton koldioxid år 200311. Stål och produkter som innehåller stål dominerar. Produktionen av raffinerade oljeprodukter och papper och massa som exporteras orsakar också stora koldioxidutsläpp i Sverige.
Produktionen av exportvaror orsakar också utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid i Sverige. Proportionerna mellan metan, lustgas- och koldioxidutsläpp har
antagits vara lika i de aktuella branscherna oavsett om varorna produceras för export eller inhemsk konsumtion. Exportens metanutsläpp uppskattades till 0,5 Mton
CO2e och lustgasutsläppen till 2 Mton CO2e. Utsläppen kommer från jordbruket.
Utsläppen som orsakats i Sverige av den svenska exporten uppskattas alltså till 24
Mton CO2e. Osäkerheten är större för metan och lustgas än för koldioxid.
Import till Sverige
Sverige har även en omfattande import av varor och tjänster. Tillverkning och
transport av importen har lett till utsläpp i andra länder som i konsumtionsperspektivet ska läggas till våra utsläpp.
Utsläppen från importen har hämtats från en världshandelsmodell som visar utsläppen i alla länder och deras handel med Sverige. Utsläppssiffrorna är dock trubbiga
eftersom de anger landets utsläpp i genomsnitt och Sveriges import inte består av
genomsnittsprodukter. EU:s statistikbyrå Eurostat har dock input-outputdata för
elva europeiska länder på branschnivå precis som i Sverige. Dessa länder står för
ungefär hälften av vår import12. Med denna beräkningsmetodik erhålls ett sammanlagt koldioxidutsläpp för hela den svenska importen på 36 Mton CO2.
Tyvärr finns bara uppgifter om utsläpp av koldioxid. Utsläpp av metan och lustgas
är i hög grad knutna till jordbruks- och avfallssektorerna. Storleksordningen på
dessa utsläpp har uppskattats genom att anta att de hade blivit lika stora som om
alla varor hade tillverkats i Sverige. Med det antagandet uppskattas utsläppen av
metan och lustgas orsakade av importen till i storleksordningen 7 Mton CO2e.
Uppskattningen av metan- och lustgasutsläppen har större osäkerhet än koldioxidutsläppen. Metan och lustgas släpps i hög utsträckning ut genom naturliga processer. Utsläppen är därför svårare att uppskatta i miljöräkenskaperna än koldioxidutsläppen som är nära förknippade med användandet av fossila bränslen.
Vår största import kommer från länder i närområdet. Tyskland, Danmark och Finland, står sammantaget för 34% av de totala utsläppen förknippade med importen.
Se tabell 3 som också visar värdet av importen. Är värdet högre än importens andel
11
SCB (2008)
12
SCB (2008)
24
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
av utsläppen är importen från det landet förknippade med mindre utsläpp per krona
än genomsnittet. Den kvalitetssäkrade statistiken finns från de elva länder som är
markerade i fetstil.
Tabell 3: Den svenska importens fördelning av utsläpp av växthusgaser respektive värde på olika
länder. För länderna i fetstil finns NAMEA-data tillgängliga. Portugal, Ungern och Bulgarien
bidrar alla med mindre än 1% var till både importens samlade utsläpp och importens samlade
värde (SCB 2008).
Importens andel av
utsläppen
Importens andel av
värdet
Tyskland
14%
16%
Danmark
10%
9%
Finland
10%
5%
USA
6%
8%
Ryssland
6%
1%
UK
6%
8%
Norge
6%
7%
Nederländerna
6%
6%
Polen
4%
2%
Belgien
4%
4%
Kina
3%
2%
Frankrike
3%
5%
Estland
2%
1%
Italien
2%
3%
Spanien
1%
2%
Iran
1%
1%
Japan
1%
2%
Kanada
1%
1%
Irland
1%
2%
OSÄKERHETER
Beräkningarna utgår från varornas värde gånger en specifik utsläppsintensitet.
Endast 2% av värdet av den svenska importen kommer från Kina och man kan
misstänka att utsläppen underskattas. Uppskattningen av utsläppen från låglöneländer borde därför kompletteras med en analys även av vikten eller volymen av
importen för att få en bättre uppskattning.
Ytterligare en osäkerhetskälla är att några av de andra medlemsländerna i EU,
speciellt de med stora hamnar, handlar mer med t.ex. Kina än vad Sverige gör. Det
finns en möjlighet att en del av varorna vidareexporteras till Sverige, utan att vi
registrerar rätt ursprungsland och utsläppsintensitet. Dessutom kan det finnas komponenter låglöneländer inbyggda i sammansatta produkter vi importerar från andra
länder.
25
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Importen till Sverige beräknas alltså ha orsakat koldioxidutsläpp i andra länder på
cirka 36 Mton CO2 samt metan- och lustgasutsläpp på ytterligare cirka 7 Mton
CO2e, totalt cirka 43 Mton CO2e per år 2003. Osäkerheten i uppskattningen är stor,
särskilt för metan och lustgas.
Andel av utsläpp från förändrad markanvändning och skogsbruk
i andra länder
Nästan en femtedel av den samlade globala klimatpåverkan beror på förändrad
markanvändning och skogsbruk, främst avverkning av tropisk regnskog13. En del
av dessa utsläpp orsakas av svensk konsumtion men de ingår inte i inputoutputtabellerna.
Sverige importerar livsmedel, djurfoder, trävaror och drivmedel från tropiska länder, framförallt Brasilien och Malaysia. I Brasilien, Malaysia och Indonesien avverkas regnskog i stor omfattning. I Brasilien omvandlas dessutom savanner till
betesmark och odlingsmark. I Malaysia och Indonesien används före detta regnskogsmarker med högt torvinnehåll för odling. Aktiviteterna ger upphov till stora
utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Utsläppen av växthusgaser från dessa
länder är också bland de högsta i världen. Det är framförallt ett icke-uthålligt
skogsbruk, nötköttsproduktion, sojaodlingar och odling av palmolja som bidrar till
utsläppen.
Sverige importerar mellan 0,08% (brasilianskt nötkött) och 0,7% (palmolja från
Malaysia) av den totala produktionen av dessa varor i respektive land.
Det är svårt att sätta siffror på hur stora utsläpp som orsakas just av den del av
produktionen som går till den svenska importen. Uppgifterna om hur stora utsläpp
förändringar av skogsbruk och markanvändning faktiskt ger upphov till är mycket
osäkra. Dessutom behöver en bedömning göras av om den svenska importen bidrar
till att ny mark tas i anspråk som leder till stora utsläpp. Detta eftersom den
svenska importen av jordbruksprodukter från Brasilien och Malaysia främst uppges
komma från andra områden än de som avskogats under senare år eller där savannen
nyligen brutits upp.
Om man utgår från att den svenska importen bidrar till de stora utsläpp som uppstår
på grund av att den samlade produktionen ökar och tar ny regnskogsmark i anspråk
kan storleken på denna påverkan uppskattas med några räkneexempel14. Exemplen
utgår från principen att den svenska importen kan tillskrivas en andel av de samlade utsläppen som är lika stor som den svenska importens del av den totala produktionen på marknaden. Beräkningarna med denna metodik indikerar att utsläppen
från förändrad markanvändning kopplad till Sveriges import skulle kunna uppgå
13
IPCC (2007)
14
Naturvårdsverket (2008c), Möllersten (2008)
26
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
till 2-3 Mton CO2e per år. Utsläppen beräknas främst bero på inköp av nötkött från
Brasilien och palmolja från Malaysia.
Eftersom dessa utsläpp inte är knutna till någon bransch eller varugrupp i inputoutputanalysen redovisas de här separat och läggs inte till slutsumman.
Utrikes personresor
I detta avsnitt behandlas utrikes resor gjorda av personer bosatta i Sverige. Även
dessa resor ingår i ett konsumtionsperspektiv. Som tidigare nämnts ingår utsläppen
från bunkringen av internationell luft- och sjöfart i input-outputtabellerna. Men det
innebär inte att all utrikes persontrafik ingår utan den studeras här särskilt15. Denna
uppskattning läggs dock inte till i slutsumman i denna rapport. Alla transportslag
ingår här även om flygresandet står för nära 90% av dessa resors utsläpp av koldioxid. Resvolymerna grundas i huvudsak på körningar av resvaneundersökningen
RES16. Resvaneundersökningen genomfördes under 2005-2006 och innefattade
27 000 telefonintervjuer.
I tabell 4 visas utlandsresande under ett år som görs av befolkningen bosatt i
Sverige. Det sammanlagda utrikes transportarbetet uppgår till ca 37 miljarder person-km. Den absoluta merparten av detta består av flygresande. Flygresandet är
relativt ojämnt fördelat över befolkningen, men som ett genomsnitt uppgår det till
motsvarande en tur och returresa Stockholm-London per person och år. Resandet
enligt RES har korrigerats med hjälp av flygplatsstatistik på antalet avresande
svenskar i utrikes trafik samt uppgifter på andel svenskar i färjetrafiken mellan
Sverige och utlandet.
När det gäller utsläppen av koldioxid (inkl. de som uppstår vid bränsleproduktion)
står flyget även här för den dominerande andelen, 87%. Sjöfart och bil står vardera
för 6% medan utsläppen från utrikes buss- och tågtrafik är i stort sett försumbara.
Om även övriga växthusgaser räknas in blir flygets dominans än större.
Tabell 4: Den svenska befolkningens utrikesresande under ett år (okt 05 t.o.m. sep 06) samt de
härmed förknippade utsläppen av koldioxid (inkl bränsleproduktion) och övriga växthusgaser. En
skattning av osäkerhetsintervallet ges i parentes (KTH 2008).
Resande
mdr p-km
Utsläpp av koldioxid
Mton CO2
Utsläpp totalt av växthusgaser
Mton CO2e
Flyg
31
4,1
7,3 (5,7–11)
Bil
3,0
0,3
0,3
Sjöfart
1,6
0,3
0,3
Buss
1,3
0,04
0,04
Tåg
0,4
0,02
0,02
Total
37
4,7
15
KTH (2008)
16
SIKA (2007)
27
7,9 (6,3–12)
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
De totala utsläppen för utrikes resande blir knappt 5 Mton CO2 eller om även övriga växthusgaser medräknas knappt 8 Mton CO2e. Skillnaden mellan dessa två siffror kan hänföras nästan uteslutande till flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider som har en betydande klimatpåverkan när de sker på hög höjd. Exakt hur stor
klimatpåverkan dessa övriga utsläpp ger tillsammans är osäkert. En skattning av
osäkerhetsintervallet ges i parentes i tabellen.
Utsläppen förknippade med utländska besökare till Sverige ingår inte när utsläppen
från den svenska konsumtionen ska summeras. Besökarnas omsättning uppskattas
till ca 50 miljarder kronor vilket skulle motsvara ungefär en miljon ton koldioxid.
Det sker ingen korrigering eftersom det inte finns någon uppskattning av svenska
turisters utsläpp i utlandet.
Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
Summeras ovanstående poster fås tabell 5 med en bedömning av osäkerheterna.
Tabell 5: Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av den samlade konsumtionen hos personer
bosatta i Sverige 2003. I tabellen har inte uppskattningarna av förändringar i global markanvändning eller alla utrikesresor lagts till.
Utsläpp
Mton CO2e per år
Utsläppen i Sverige, inkl. internationella
transporter
Osäkerhet
76
Liten
– Exporten från Sverige
– 24
Liten
+ Importen till Sverige
+ 43
Liten för 18 Mton
= Utsläpp från svensk konsumtion
95
Stor för 25 Mton och lustgas samt
koldioxid från icke-NAMEA länder
Stor
Utsläppen summeras enligt konsumtionsperspektivet till 95 Mton CO2e år 2003.
70 Mton CO2e av dessa uppskattas med en jämförelsevis lägre osäkerhet från
svensk statistik och statistik av motsvarande kvalitet i andra länder. Resterande
25 Mton CO2e har en större osäkerhet och resultatet kan därför anges som 85-105
Mton CO2e. Med en folkmängd i Sverige på drygt 9 miljoner motsvarar det utsläpp
som orsakats av konsumtionen på cirka 10 ton CO2e per capita och år.
Skillnaden mellan utsläppen som sker i Sverige inklusive internationella transporter och de som beräknas uppstå på grund av svensk konsumtion är relativt stor.
Utsläppen i konsumtionsperspektivet, i storleksordningen 95 Mton CO2e år 2003,
är 25% högre än de 76 Mton CO2e som släpps ut i Sverige inklusive internationella
transporter samma år. Om utsläppen från flyg och sjöfart i internationell trafik som
fyller bränsle i Sverige räknas bort blir utsläppen i stället 35% högre i ett konsumtionsperspektiv.
Storleksordningen på resultaten i denna rapport överensstämmer med andra uppskattningar som gjorts tidigare. Resultaten mellan olika studier är dock svåra att
28
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
jämföra. De kan ha använt olika modellansatser, inkluderat bara koldioxid eller
som här även andra växthusgaser och referensåret kan variera17.
De flesta industriländer tilldelas större utsläpp i ett konsumtionsperspektiv jämfört
med de redovisningar som görs av hur stora utsläppen är inom landets gränser.
Störst påslag på utsläppen i relativa termer, med ett konsumtionsperspektiv, beräknas industriländer som Sverige med ett stort handelsutbyte och låga inhemska per
capita utsläpp få18. Sverige har bland de lägsta inhemska per capita utsläppen bland
industriländerna. Motsvarande genomsnitt för industriländerna låg på ca 16 ton per
capita 2004. Ett genomsnittligt utsläpp från svensk konsumtion om ca 10 ton per
capita är fortfarande en relativt låg siffra jämfört med per capita utsläppen enbart
från de inhemska utsläppen i många andra industriländer.
17
Carlsson-Kanyama et al (2007), WWF (2008)
18
Peters and Hertwich (2008)
29
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
30
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Utsläppen fördelade på aktiviteter
Utsläppen av växthusgaser kan genom input-outputanalys fördelas på varor och
tjänster. Statistiken är som tidigare från 2003. På detta sätt kan utsläpp för cirka
100 varugrupper presenteras. Det går att göra för varor tillverkade i Sverige. Exakt
hur utländska branscher handlar med varandra för att få fram de varor de sedan
exporterar till oss är dock okänt. En jämförelse har därför gjorts av hur mycket
utsläpp svenska branscher ger upphov till för varje krona de producerar jämfört
med de utländska. Varje importerad vara har sedan förts till en specifik bransch.
För de importerade varorna finns ingen input-outputmodell och då kan inte alla de
importerade utsläppen hänföras till en vara. De importerade utsläpp som inte kan
fördelas portionerades ut proportionellt på alla importerade varor19.
Statistik över Sveriges totala utsläpp fördelas normalt på privat och offentlig konsumtion samt export. Investeringarna har i denna studie enbart delats upp på privat
och offentlig konsumtion, men inte någon del på exporten. Detta balanseras av att
de utländska investeringarna som gjort importen möjlig inte räknats med i importvarorna, eftersom det inte finns dataunderlag för att göra den beräkningen.
Privat och offentlig konsumtion
Den samlade konsumtionen delas upp på privata och offentliga konsumenter. Näringslivets konsumtion räknas som en förädling av varor och tjänster och fördelas
därför på de slutliga privata eller offentliga konsumenterna. Utsläppen från den
privata konsumtionen uppskattas då till drygt 80% av de totala utsläppen,
se figur 3.
Figur 3: Utsläppen av växthusgaser från den totala konsumtionen 2003, fördelade på privat och
offentlig konsumtion (SCB (2008) och Naturvårdsverket (2008b)).
19
SCB (2008)
31
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Fyra aktiviteter inom privat konsumtion
Den privata konsumtionen kan fördelas på några få aktiviteter. Fördelningen sker
här i de fyra övergripande aktiviteterna Äta, Bo, Resa, och Shoppa. Den sistnämnda
är en restpost med en rad olika varor och tjänster, tex. inköp av kläder, husdjur och
IT-tjänster. Till aktiviteten äta räknas alla utsläpp som orsakats av att maten kommer till butiken. Utsläpp inom jordbruk, industri och godstransporter, men inte
hushållens tillagning och inköpsresor ingår alltså. Bo domineras av uppvärmning
och hushållsel för alla ändamål inom bostaden. Resa är personresor för alla olika
syften. De fyra aktiviteterna täcker in all privat konsumtion.
Gränsdragningen mellan de olika aktiviteterna är inte given. Inköpsresor och hushållselen är exempel på komponenter som kan läggas till olika aktiviteter. Inköpsresor är både en del av resandet och ett måste för att kunna äta. Hushållselen används i bostaden men också för att laga mat och driva IT-utrustning. Detta är en
orsak till de olika procentsatser som kan uppges i andra rapporter för andelen av
de totala utsläppen för en viss aktivitet. En annan är att det varierar med vad man
jämför med, vad som egentligen representeras av de hundra procenten.
Figur 4 visar uppdelningen av den privata konsumtionen på knappt 80 Mton CO2e
år 2003. Konsumtionen delas upp i aktiviteterna äta som står för drygt 25%,
bo drygt 30%, resa knappt 30% och shoppa för knappt 15%.
Konsumtionsperspektivet inkluderar även utsläppen i andra länder från vår konsumtion. Aktiviteterna äta och shoppa har högst andel av utsläppen i andra länder
men även för bo och resa finns utsläpp i andra länder.
Figur 4: Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelad på aktiviteterna äta,
bo, resa och shoppa. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB (2008)
och Naturvårdsverket (2008b)).
32
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Äta
Totalt beräknas aktiviteten äta stå för utsläpp motsvarande cirka 20 Mton CO2e
eller drygt 2 ton CO2e per person och år under 2003. Produktionen av maten i jordbruk och livsmedelsindustri samt godstransporter ingår. Restaurangbesöken ingår
också, men inte hushållens inköpsresor eller hushållsel för förvaring och tillagning
av livsmedel.
Figur 5: Aktiviteten äta genererade totalt i snitt drygt 2 ton CO2e per capita 2003 (SCB (2008) och
Naturvårdsverket (2008b)). Utsläppen från kött är underskattat eftersom utsläppen från förändrad
global markanvändning inte är medtagen.
Kött står för den största posten i aktiviteten äta. Siffran är ett medelvärde eftersom
olika sorters kött för med sig olika mycket utsläpp. Siffran är dessutom en underskattning. För importerat kött, speciellt från Brasilien, kan köttuppfödning förknippas med en viss avskogning, som borde fördelas på det kött som konsumeras. Om
köttet är uppfött på kraftfoder, så borde även utsläpp från sojaodlingar som behövs
för kraftfoderproduktionen fördelas på den slutgiltiga köttkonsumenten.
Mejeri, som mjölk, smör och ost, är utsläppstunga för att de är animaliska produkter. Det är fodret till djuren, och alla andra utsläpp förknippade med djurhållning,
precis som för köttet ovan, som gör utsläppen höga.
Olika grönsaker har sinsemellan olika utsläpp, beroende på odlingsmetod, gödsling
med mera. Detsamma gäller frukt och spannmålen som bakas till bröd. Det är
framför allt lustgasutsläppen som beräknas vara stora. Dessutom sker viss odling
33
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
av grönsaker i uppvärmda växthus, både i Sverige och i andra länder. Beroende på
säsong och odlingsförutsättningar kan också framför allt frukt, men också grönsaker transporteras långt för att nå den svenska konsumenten.
Fisk representerar stora utsläpp per krona i Sverige, men denna intensitet är lägre
för importerad fisk. Den stora importen gör att fisk inte hamnar lika högt som den
hade gjort om enbart svenska intensiteter använts.
Sötsaker, kryddor och fetter är en samlingsgrupp. Utsläppen per krona (intensiteterna) inom varugruppen är inte höga men beloppen som vi köper dessa varor för är
stora. Så multiplicerat blir utsläppen stora.
Drycker och tobak har också låga utsläpp per krona, men utgifterna för denna
grupp är höga.
Restaurangbesök inkluderar allt ätande ”ute”, det vill säga även hamburgerrestauranger, korvkiosker och caféer.
Bo
Totalt gav vårt boende upphov till utsläpp om cirka 25 Mton CO2e eller drygt 2,5
ton CO2e per capita och år under 2003. Till aktiviteten har lagts bl.a. byggande,
uppvärmning och all hushållsel.
Figur 6: Aktiviteten bo genererade totalt i snitt drygt 2,5 ton CO2e per capita 2003 (SCB (2008)
och Naturvårdsverket (2008b)).
34
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Investering och underhåll av bostäder består bl.a av hyror och räntebetalningar för
byggande och underhåll av bostäder. Utsläppen per krona är mycket låga, men
beloppen stora vilket ger en hög totalsiffra. Byggandet, skötseln och renoveringar
av huset, d.v.s. alla utlägg för själva huset, som inte har med hushållets elräkning
eller värmekostnad att göra inkluderas i denna post.
Utsläppen från elanvändningen varierar år från år, beroende på tillgången till fossilfri produktion. 2003 var ett år med extremt låg tillgång till vattenkraft i det nordiska och nordeuropeiska elsystemet vilket gör att utsläppen från elkonsumtion var
ca 20 procent högre detta år jämfört med ett genomsnitt under 2000-talet. Till bilden hör också att Sverige dagligen både importerar och exporterar el. Vissa år är
Sverige nettoexportör av el och vissa år nettoimporterar vi el. Sett över flera år har
nettoimporten och exporten varit ungefär lika stora. En del av utsläppen i Sverige
uppstår när el produceras med kol och olja, men även el producerad från masugnsgas och avfallsbränslen ingår.
Användningen av eldningsolja för uppvärmning av bostäder, s.k. villaolja, minskar
snabbt. År 2003 motsvarade den utsläppen som visas i figur 6 men oljeanvändningen har minskat kraftigt sedan dess, mellan 2003 och 2006 har användningen av
eldningsolja halverats och den har sen fortsatt att minska.
Fjärrvärmeanvändningen ökar i hushållen. De flesta anläggningar är biobränsleeldade eller använder avfallsbränslen. Utsläppen från fjärrvärmeanvändning beror
främst på att det används masugnsgas, en restgas från järn- och stålproduktion i
våra fjärrvärmesystem samt att kol, torv och olja fortfarande används i viss utsträckning.
För posten pellets, flis och gas, finns utsläpp som är förknippade med de processer
som producerar pellets eller flis.
Möbler skulle kunna läggas under shopping, men har lagts här eftersom de står i
bostaden. Husgeråd och köksapparater skulle kunna hamna under shopping eller
ätande, men har också lagts här eftersom köksutrustning ofta ingår i lägenhetshyror
och bostadsköp.
Utsläppen för trädgårdsvaror kommer bl.a. från att växter ofta gödslas och ibland
är odlade i växthus.
Resa
Aktiviteten resa beräknas 2003 ha gett upphov till ett utsläpp om totalt knappt 25
Mton CO2e eller cirka 2,5 ton CO2e per capita. Enbart personresor inkluderas då
godstransporterna enligt input-outputanalysen är fördelade på de olika varugrupperna.
35
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Figur 7: Aktiviteten resa genererade totalt i snitt cirka 2,5 ton CO2e per capita 2003 (SCB (2008)
och Naturvårdsverket (2008b)). Observera att utsläppen från flyget i figuren enbart inkluderar en
del av det privata resandet.
Utsläppsposten bensin och drivmedel omfattar hushållens inköp av drivmedel,
merparten är bensin och diesel som används till bilar. I posten ingår dessutom utsläppen från en ökande andel etanol och biogas.
Posten bilar innehåller även utsläpp från andra fordon på hjul samt skotrar och
omfattar utsläppen från alla tillverkningssteg för att framställa en bil.
Paketresor innehåller det resande som köps med resa, boende och annat inkluderat.
Även rena hotellvistelser har förts hit.
Buss och järnväg innehåller både kollektivtrafiken lokalt, regionala busslinjer, SJ:s
och andra tågoperatörers utsläpp som kan hänföras till persontrafiken.
Separata flygbiljetter redovisar enbart en del av de privata resorna. Uppskattningen
visar inte flygets totala utsläpp. Eftersom den bygger på input-outputanalys fördelas företagens kostnader och utsläpp för flygresor på produktionen i respektive
bransch. Resenärer i offentlig tjänst räknas som offentlig konsumtion. Dessutom
underskattas siffran genom att enbart första delen av längre resor ingår. Utsläppen
från det totala utrikesresandet uppskattades i tidigare avsnitt med hjälp av bl.a.
resvaneundersökningen till drygt 0,8 ton CO2e per person om hänsyn tas till andra
växthusgaser och utsläpp på hög höjd. Då skulle flyget vara den näst största utsläppsposten.
36
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Separata färjebiljetter innehåller färjetrafik, som mestadels är till utlandet.
Restposten som har kallats bilkringkostnader innehåller körkortsutgifter, parkeringsavgifter, broavgifter och allt annat som är kringkostnader för en bilägare utöver
inköp och drivmedel.
Infrastrukturinvesteringarna är en offentlig verksamhet och återfinns där.
Shoppa
Till restposten shoppa har lagts t.ex. inköp av kläder och skor samt IT utrustning
som datorer, telefoner och TV-apparater. Även skötsel av husdjur ingår i denna
grupp. Totalt står denna aktivitet för drygt 10 Mton CO2e eller drygt 1 ton CO2e
per capita.
Figur 8: Aktiviteten shoppa genererade totalt i snitt drygt 1 ton CO2e per capita 2003 (SCB (2008)
och Naturvårdsverket (2008b)).
Kläder och skor innehåller också tyger och reparationer, men kläder är den klart
största posten. Skor är den näst största med högre utsläpp per krona än kläder.
Datorer, tele och TV-elektronik består av tillverkningen. Elanvändningen under
driften har lagts under boendet.
Skönhetsprodukter består av tre varugrupper som sticker ut genom den relativt
höga utsläppsintensiteten för att tillhöra aktiviteten shopping.
37
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Posten husdjur innehåller bl.a. djurmat.
Övriga varor innehåller ett drygt tjugotal varugrupper som inte går att koppla till
aktiviteterna äta, bo eller resa. Det är exempelvis sportutrustning. Var och en står
de inte för så höga utsläpp, beroende på att utsläppen per krona är låga.
Övriga tjänster består av knappt tjugo tjänster som inte kan föras till äta, bo eller
resa. Även för dessa tjänster är utsläppen låga per krona, men de summor vi köper
tjänster för är relativt höga. Det är exempelvis besök på bio och museum och privata vårdavgifter.
Aktiviteter inom offentlig konsumtion
En stor del av den offentliga konsumtionen skulle också kunna delas in i aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. I skolan, vården och omsorgen serveras det mat,
används lokaler, görs resor samt olika verksamheter köper in varor och tjänster.
Den enda skillnaden är att denna konsumtion betalas och finansieras via skatterna.
Även inom annan offentlig verksamhet som inom försvaret och polisen återfinns
dessa aktiviteter
I offentlig sektor skulle alltså äta, bo, resa och shoppa kunna fungera som indelningsgrund, men data har inte funnits tillgänglig för att göra den fördelningen. Data
om den offentliga konsumtionen är inte fördelad på olika varor. Utsläppen från
offentlig sektor är därför framräknad som skillnaden mellan de totala utsläppen
som kan kopplas till svensk konsumtion och den privata konsumtionens utsläpp.
Däremot går det att följa upp vilka inköp offentlig sektor gjort från olika branscher,
och hur stora utsläpp dessa inköp beräknas ha fört med sig. Investeringarna har
slagits ut på de varutillverkande branschernas investeringsinköp och ingår även
här. De tre branscher vars försäljning till offentlig sektor som har i särklass störst
utsläpp av koldioxid är byggbranschen, inköp av drivmedel och eldningsolja samt
el och värme. Inköp av läkemedel och flygplan framträder också, men annars består det man skulle kunna kalla offentlig shopping av en stor mängd mindre poster
precis som den privata aktiviteten shopping.
Sammantaget uppskattas utsläppen från offentlig sektor till drygt 15 Mton CO2e,
eller knappt 2 ton koldioxidekvivalenter per person år 2003. Osäkerheten i denna
uppskattning är stor.
38
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
De viktigaste enskilda aktiviteterna
Följande fem enskilda aktiviteter står tillsammans för ungefär hälften av utsläppen
och är därför centrala om utsläppen ska kunna minska:
y Hur mycket och vilken bil vi åker (resa),
y Hur vi värmer våra bostäder (bo),
y Hur mycket el som används i bostaden (bo),
y Hur mycket och vilket kött vi äter (äta),
y Hur långt och ofta vi flyger (resa).
Många små förändringar kan sammanlagt leda till stora minskningar av utsläppen
av växthusgaser. Det finns därför mängder av aktiviteter som tillsammans är av
betydelse men som inte ingår i de fem aktiviteterna ovan. Det finns heller ingen
enskild lösning som räcker för att minska utsläppen tillräckligt. Det krävs både
stora och små förändringar av såväl den teknik som används som våra beteenden.
Aktiviteterna som representeras av punkterna ovan måste förändras för att utsläppen ska minska märkbart.
Det finns ingen punkt om shopping i listan ovan trots att den totalt står för knappt
15% av utsläppen. Det beror på att det inte går att peka ut en enskild vara eller
tjänst som särskilt belastande inom denna grupp. Utsläppen av växthusgaser blir
också mindre om man spenderar samma belopp inom aktivitetskategorin shopping
än om man t.ex. köper en flygresa. Det beror på att intensiteten, utsläppen per
spenderad krona, är förhållandevis låg inom kategorin shopping. Utgifterna i kronor för de fyra aktiviteterna fördelar sig inte alls på samma sätt som utsläppen av
växthusgaser eftersom intensiteterna är olika. Fördelningen, i procent av inkomsten, som svenskarna i genomsnitt lade på aktiviteterna var: äta drygt 20%, bo
knappt 30%, resa drygt 15%, och shoppa knappt 35% av de totalt drygt 1110 miljarder kronor som totalt spenderades på privat konsumtion år 2003. Se figur 9.
Figur 9: Skillnaderna i fördelning mellan utsläpp till vänster och utgifter till höger för de fyra aktiviteterna (SCB (2008) och Naturvårdsverket (2008b)).
39
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
De fem punkterna ovan gäller främst på kort sikt. På längre sikt är det framför allt
mat och längre resor som ser ut att vara de viktigaste när det gäller beteendeförändringar, men mer om det i senare avsnitt.
Hur går trenden?
Statistiken i denna rapport är från 2003. Kan man säga något om hur utsläppen från
vår samlade konsumtion kan ha utvecklats sedan dess? I avsnittet ovan identifierades fem viktiga aktiviteter som tillsammans beräknas stå för drygt hälften av utsläppen. Genom att studera hur denna del av konsumtionen har utvecklats sedan
2003 går det att få en grov indikation om hur de samlade utsläppen kan ha utvecklas20.
Användningen av fossila bränslen för uppvärmning har mer än halverats sedan
2003 både när det gäller användningen av villaolja och användningen av kol, olja
och torv för fjärrvärmeproduktion. Hushållens avvändning av el ligger på ungefär
samma nivå nu som 2003, men andelen koldioxidfri elproduktion har ökat något
i det nordiska elsystemet sedan 2003. Utsläppen från personbiltransporter har
minskat sedan 2003 trots att vi kör mer bil idag. Hittills under 2008 minskar dock
utsläppen från biltransporterna jämfört med 2007. Förklaringen ligger i att vi nu
använder något mer bränslesnåla bilar och mer biodrivmedel i transportsektorn
jämfört med 2003. Utsläppen från godstransporter har däremot ökat mellan 2003
och 2007. Konsumtionen av livsmedel har ökat något under de senaste åren, konsumtionen av nötkött och mjölk minskar dock samtidigt som exempelvis konsumtionen av annat kött t.ex. fågel ökar. Utrikesresor ökar.
Sammantaget pekar trenderna mot att utsläppen från vår samlade konsumtion kan
ha minskat något under senare år men input-outputtabellerna är inte uppdaterade
för att utvärdera detta ännu med samma metodik som i övriga beräkningar.
Ingen konsumerar i medeltal
Utsläppsuppskattningarna utgår från de totala utsläppen i ett konsumtionsperspektiv och som sedan fördelades på alla boende i Sverige vilket resulterar i medelvärden per person. I princip ingen konsumerar dock på medelvärdet och spridningen
från låga till höga utsläpp är stor. Spridningen mellan olika grupper kan analyseras
efter flera dimensioner. Nedan följer några exempel på dimensioner där olikheter
finns.
20
Henryson och Westander (2008)
40
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
INKOMST
Växthusgasutsläppen följer tydligt hushållens inkomster. Ju högre inkomst desto
högre utsläpp21.
KÖN
Män orsakar större utsläpp än kvinnor. En viktig orsak till skillnaden är män och
kvinnors olika resmönster. Män åker mer bil än kvinnor medan kvinnor åker mer
kollektivt22. Utsläppen skiljer sig därefter.
ÅLDER
Mellan olika livsfaser varierar bl.a. resandet kraftigt. Storleken på växthusgasutsläppen varierar därför även med ålder.
TÄTORT ELLER LANDSBYGD
Förutsättningarna för bl.a. olika uppvärmningssystem och dagliga resor skiljer sig
åt mellan tätorter av olika storlek och ren glesbygd.
Dessa korta exempel pekar på att det finns skillnader mellan konsumtionsmönster
och därmed utsläpp av växthusgaser mellan olika grupper i samhället. Det finns
alltså grupper i Sverige som redan idag lever på ett sätt så att växthusgasutsläppen
är låga.
21
SCB (2008)
22
SIKA (2007)
41
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
42
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Olika val kan minska utsläppen
Konsumenter kan genom konkreta val av vad och hur mycket de konsumerar påverka utsläppen av växthusgaser. Detta avsnitt ger exempel på utsläpp av växthusgaser från olika val som kan göras idag. Exemplen bygger på data från livscykelanalyser för enskilda varor eller tjänster. Sådana data åskådliggör klimatpåverkan
utgående från en specifik produkt och inte från de samlade utsläppen. Det är därför
stor skillnad och större spridning på produktspecifika data jämfört med de genomsnittsdata som presenterades i det förra avsnittet och som tagits fram genom inputoutputanalys.
Valsituationer och rebound-effekt
Vi tar dagligen enkla men betydelsefulla beslut. Vissa beslut begränsar handlingsutrymmet för lång tid framåt, tex. beslut om större investeringar. Bostaden, arbetsplatsens lokalisering och bilinköpet är exempel på val som görs mera sällan och
kan leda till att valmöjligheterna begränsas på kort sikt. Val av teknik som t.ex. om
uppvärmningen sker med elpanna eller värmepump hör också ofta till denna grupp.
Andra val görs mera oberoende av tidigare fattade beslut och skulle kunna leda till
snabbare förändring. Det kan handla om inköp av olika livsmedel eller hur tekniken utnyttjas, t.ex. om temperaturen inomhus ska vara 20 eller 22 grader.
Ett viktigt perspektiv på förändring och ökad effektivitet är hur de insparade resurserna eller pengarna används. Används de för att konsumera mer eller bibehålls
samma konsumtionsnivå när man har valt en ny effektivare teknik? Erfarenheter
från t.ex. inköp av effektivare bilar visar att utnyttjandet av bilen ofta ökar, s.k.
rekyl- eller rebound-effekt.
Data från livscykelanalyser
Ett livscykelperspektiv utgår från all klimat- och miljöpåverkan som uppstår frånvaggan-till-graven. Det innebär att alla utsläpp som uppkommit från råvaruproduktion, inklusive insatsmedel (t.ex. produktion av gödselmedel), liksom produktion
och förädling, distribution, försäljning, konsumtion och avfall belastar den produkt
som studeras.
Det varierar kraftigt mellan olika produktgrupper var i livscykeln den största klimat- och miljöpåverkan uppstår, vilket illustreras i figur 10. Detta har betydelse för
hur och var åtgärder kan sättas in. Livscykelanalysen kan användas för att förstå
om det är användandet av produkten som är mest belastande, som t.ex. för personbilar, elektronikprodukter eller om det är tidigare led som för exempelvis livsmedel.
43
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Figur 10: Skillnaden i miljö- och klimatpåverkan kan vara stor mellan olika produkters livscykel
(Angerwall et al 2008).
Äta
Att äta är ett av våra grundläggande behov och vi vill kunna äta näringsriktigt och
balanserat för att få en bra hälsa. Valet av måltidsingredienser har stor betydelse för
växthusgasutsläppen och det går att äta näringsriktigt med mindre klimatpåverkan.
Livsmedelsverket har tagit fram ett vetenskapligt underlag för att kunna miljökonsekvensbedöma sina kostråd23. Det finns några livsmedelgrupper som ger betydligt
högre klimatbelastning än andra och detta har beskrivits både nationellt och internationellt med stor samstämmighet24.
Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40% av denna mängd kan vara importerad25. Livsmedel tillhör en av de mest
miljöbelastande produktgrupperna med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid26. Till detta kommer dessutom andra utsläpp av växthusgaser som metan
från djurhållningen och utsläpp av lustgas från produktion gödsel. Jordbruks- och
livsmedelproduktion påverkar även miljön på andra sätt. Andra miljökvalitetsmål
där påverkan från livsmedelskedjan är betydande är Giftfri miljö och Ingen övergödning.
23
Lagerberg Fogelberg (2008)
24
Se t.ex. EIPRO (2006), Garnett, (2008)
25
Carlsson-Kanyama och Engström (2003)
26
Se t.ex. EIPRO (2006)
44
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Några livsmedel har särskilt hög klimatbelastning. Kött är ofta mer belastande än
andra alternativ, särskilt vegetariska. Varje svensk äter i genomsnitt betydligt mer
kött och köttprodukter än vad som bedöms tillräckligt för hälsan, 180 gram istället
för 140 gram per dag enligt Livsmedelsverkets slutsatser. Det är också skillnad
mellan olika köttslag, genom att t.ex. byta ut nötkött mot kött från fågel kan klimatbelastningen minska. Målbilden är dock komplex. För att t.ex. uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är det nödvändigt med lamm och kor som
betar i det svenska landskapet. En ny studie från flera europeiska länder har visat
att permanenta gräsmarker binder kol långvarigt och blir en s.k. kolsänka27. Slutsatsen som kan dras för djuren som betar de svenska naturbetesmarkerna är att de
sannolikt orsakar lägre klimatbelastning än vad som framgått tidigare. En stor del,
nära 70% av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkkor och ungdjur och kalvar från dem. Detta innebär att klimatbelastningen fördelas även på
mjölken och gör att den köttproduktionen ger en mindre belastning än den som
kommer från köttkor. Kött från vilt som är idisslare bedöms ge lika stora utsläpp
av växthusgaser som nöt- och lammkött28.
Något som också uppmärksammats allt mer är det matsvinn som uppkommer i alla
delar av mathanteringen och som bidrar till stora mängder avfall och utsläpp av
växthusgaser. Med utgångspunkt från en studie i Storbritannien29 uppskattades att
svinnet motsvarar utsläpp på 1,9 Mton CO2e för Sverige eller 200 kg CO2 ekvivalenter per person och år. Det motsvarar ca 100 kg livsmedel per person30. Det är
troligt att vi i Sverige precis som i Storbritannien slänger stora mängder grönsaker,
frukt och bröd. Svinn uppkommer i alla led31.
Några val för ätandet
Hela livsmedelskedjan från ”ax-till-avfall” är komplex, men man kan dock göra
mer medvetna val, baserat på tillgänglig forskning inom livsmedelsområdet.
ANIMALISKT ELLER VEGETABILISKT PROTEIN
Jämfört med kött är livsmedel från växtriket ofta, men inte alltid, mindre klimatoch miljöbelastande32. Utsläpp av klimatpåverkande gaser från produktion av
kyckling- och griskött är lägre än från lamm- och nötkött. Kött har stor miljöpåverkan vilket beror bl.a. på lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark, som används för odling av foder, metangasutsläpp från djurens
fodersmältning och den energi som krävs vid odling av foder, transport av foder
samt uppfödning. Alternativa uppfödningssystem med mycket betesgång kan sänka
27
28
29
30
31
32
Soussana et al (2007)
Lagerberg Fogelberg (2008)
WRAP (2008)
Sonesson (2008)
Leander (2008)
Olsson (1998)
45
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
energianvändningen och öka den biologiska mångfalden33. Genom att minska
dagens köttportioner eller byta ut någon kötträtt ur veckomenyn kan klimatbelastningen minska.
FRUKT, GRÖNSAKER OCH ROTFRUKTER MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN
SÄSONG
Odling av frukt och grönt i uppvärmda växthus kräver ofta en högre energianvändning än odling på friland även om det senare kan medföra längre transportvägar34.
Från och med 2008 är ca 60% av växtarealen av de svenska växthusen för tomater
uppvärmda med förnybara bränslen och 2009 bedöms 80% att vara det, vilket
minskar utsläppen av växthusgaser. Utsläppen från de tomater som odlas i fossilfria
växthus beräknas ge samma utsläppsmängder som de från t.ex. Spanien. Utsläpp
från frilandsodlade rotfrukter som t.ex. morot ger dock fortfarande betydligt lägre
utsläpp av växthusgaser.
FISK FRÅN STARKA BESTÅND ELLER ODLAD PÅ ETT HÅLLBART SÄTT
Klimat- och miljöpåverkan från fisk uppkommer främst vid själva fångsten35.
Klimatbelastningen per kg rå fiskfilé ligger i nivå med utsläppen från rått ben- och
fettfritt kyckling- och griskött. Fångstmetoden har stor betydelse för energiåtgången. Fisket påverkar flera miljökvalitetsmål, t.ex. Rikt växt- och djurliv. Bl.a. genom
bifångster som innebär att fångad undermålig fisk kastas tillbaka som död fisk.
Klimatbelastningen från den odlade fisken beror främst på hur stor andel animaliskt foder (t.ex. fiskfoder) som den utfodras med.
ENERGIEFFEKTIV FÖRVARING OCH MINSKA SVINNET
En beräkning av livscykelkostnaden i samband med ett inköp av kyl och frys kan
motivera ett inköp av energieffektivare alternativ. Förvaring och tillagning, kan
också ha stor betydelse för den totala energiförbrukningen. Inte minst gäller detta
det relativt stora svinnet36. Energieffektiva och anpassade tillagningsmetoder med
rätt mängder ger bättre kvalitet och mindre svinn.
EFFEKTIVA TRANSPORTER
Transporter kan ur ett LCA-perspektiv för vissa varugrupper vara betydelsefulla för
klimatpåverkan och energianvändningen, t.ex. för färska frukter och grönsaker.
Livsmedel med kort hållbarhet fraktas internationellt med flyg. I Sverige står lastbilstransporter av livsmedel för 15-20% av de totala lastbilstransporterna. Konsumentens hemtransport beräknas stå för en nästan lika stor energianvändning som
lastbilstransporterna. Transporternas betydelse för miljöpåverkan ökar för de
33
Cederberg och Darelius (2000)
34
Carlsson-Kanyama (1998)
35
Ziegler (2001)
36
Mattson (1999) och Carlsson-Kanyama och Boström-Carlsson (2001)
46
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
produkter som måste hållas kylda eller frysta, som färska eller frysta frukter och
grönsaker, kött och mejerier och färdigrätter37.
Exempel på storleksordningar
För att tydligare visa effekten av möjliga val ges här några exempel på storleksordningar. De bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp per portion
och utgår från både enstaka analyser och sammanvägda data. Redovisade exempel
för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln utan enbart utsläpp från produktionen. Det medför att det tillkommer energi för transporter till förädlingsindustri,
butik och till hemmet, samt utsläpp från förvaring och tillagning. Portionen för
animalier avser fett- och benfritt kött respektive filead fisk.
Tabell 6: Exempel på beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter
per år. Portionerna avser fett och benfri köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008),
Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008)).
Summa per år kg CO2e
1 gång per v.
7 gång per v.
Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g
120
870
Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g
170
1 200
Griskött, svenskt, 140 g
35
250
Kyckling, svensk, 140 g
10
70
Vildfångad torsk, 140 g
50
370
Odlad lax (Kanada), 140 g
40
270
Inlagd sill, 140 g
15
110
Vegetarisk ärtsoppa, 350 g
2
11
Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g
9
60
Äpplen Sverige, 150 g
1
4
Äpplen Frankrike, 150 g
2
14
Äpplen Nya Zeeland, 150 g
4
28
Svinn livsmedel, exkl. dryck, 1,3 – 2 kg svinn per vecka
37
Lagerberg Fogelberg (2008)
47
140-200
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Bo
Energianvändningen i hemmet påverkar klimatet. De största förändringarna av
utsläppen av växthusgaser från boendet som ett hushåll i Sverige kan åstadkomma
är genom att ersätta oljeeldning med koldioxidsnålare alternativ samt att reducera
elanvändningen och den totala energianvändningen. Det är också viktigt hur stort
hushållets totala uppvärmningsbehov är och hur mycket apparater som används.
Elen vi använder idag produceras endast till viss del av förnybara energikällor.
Den svenska elproduktionen har låga utsläpp av växthusgaser men i det nordiska
och nordeuropeiska elnätet som vi är anslutna till är andelen elproduktion från
fossila bränslen fortfarande hög.
Byggnaden och energianvändningen
Ser man till en byggnads hela livscykel så uppkommer den absolut största delen av
energianvändning i användningsfasen. Den största delen av utsläppen av växthusgaser i ett livscykelperspektiv kommer också från användningsfasen för hus som
byggs i norra Europa38. På andra plats kommer byggandet. Det behövs ungefär
60% mer energi för att bygga en kvadratmeter i ett småhus än att bygga en kvadratmeter i ett flerbostadshus. Att underhålla, renovera och riva en byggnad har
inte lika stor påverkan.
Den största skillnaden kan man som konsument ofta åstadkomma i samband med
en renovering eller ett utbyte av utrustning. Den som inte just för ögonblicket står
inför ett sådant val kan ändå göra en hel del genom val som har med beteende och
vanor att göra. Exempel är minskad varmvattenanvändning, sänkt inomhustemperatur, reducerad stand-by genom grenuttag på elektroniken, elsnålt beteende för
matlagning och tvätt samt lågenergilampor samt att släcka lyset efter sig.
På samma sätt som vi köper varor från utlandet så köper vi också elektricitet på den
nordiska eller nordeuropeiska elmarknaden. Var och en som antingen ökar eller
minskar sin elanvändning påverkar därför systemet på marginalen. Marginalproduktionen är idag oftast baserad på kolkondenskraft, men marginalelen kan framöver förändras och bli mindre koldioxidintensiv39. Alla konsumenter av el i Sverige
kan inte ha samma stora påverkan på utsläppen från elsystemet som en beräkning
av en marginaleffekt kan antyda.
En aktuell diskussion gäller också om eleffektivisering på kort sikt verkligen bidrar
till minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom elproduktionsanläggningarna ingår
i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. En effektivisering gör att
efterfrågan på el exempelvis från kolkondenskraftverk minskar. Utsläppsrätter från
anläggningarna kan frigöras och användas för att täcka andra utsläpp i systemet
38
Nemry och Uihlein (2008)
39
Energimyndigheten (2008a)
48
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
samtidigt som priset på utsläppsrätter sjunker. Den effekten uppstår inom en handelsperiod (t.ex. mellan år 2008 och 2012). På längre sikt förbättrar dock effektivare elanvändning möjligheterna att nå högt ställda klimatmål, eftersom det blir
lättare att sänka tilldelningen av utsläppsrätter i nästkommande handelsperioder.
Några val i boendet
Ett antal grova beräkningsexempel om förändrad uppvärmning, boendeyta, elsnåla
apparater och beteende har gjorts. Se tabell 7. De utgår från en enskild konsuments
valsituation och hur denne faktiskt kan ändra beteende och teknik idag. Därför
utgår elberäkningen från kolkondens på marginalen, men om elproducenterna skulle gå över till att använda naturgaskombikraftverk istället så minskar konsumentens
reducerande effekt med lite mer än hälften (resultaten anges inom parantes i tabellen).
Strukturella förändringar kan också göras, inte enbart effektivisering av energianvändningen och byte av uppvärmningskälla. Små hushåll som bor stort skulle kunna minska uppvärmningsbehovet per person genom att flytta till mindre. Minskningen beror på uppvärmningsteknik och inomhustemperaturer men som räkneexempel skulle ett hushåll på tre personer som bor i ett småhus på mer än 120 m2
minska utsläppen med 0,4-0,5 ton CO2 per person genom att flytta till en lägenhet
på mellan 50 och 80 m2.
Konsumenten kan också välja att köpa så miljövänlig energi som möjligt genom att
välja produktionsspecificerad energi. Leverantörens åtagande ska då kunna verifieras. Även produktionsspecificerad energi måste användas effektivt. Sparad energi
kan användas av någon annan och den totala belastningen kan minska. Det här
gäller såväl för den el eller värme man använder i bostaden som den el och de
bränslen som används för resor.
49
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Tabell 7: Exempel på val för boendet beräknat med marginalperspektiv på el. De kan därför inte
dras ifrån medelvärdena redovisade tidigare i rapporten, eftersom de utgick från genomsnittsutsläpp.
Nuvarande
konsumtionsmönster
Ett val som ger mindre
utsläpp
Oljeeldad
villapanna
Fjärrvärme
Direktverkande el
41
40
Vinst, CO2 ton per år
Anmärkning
givet kolkondensel (eller
el från naturgas i parentes)
2
1,3 – 8,8 ton
Utgår från 140 m äldre villa. Byggnationen av fjärrvärmeledningen
ingår inte
Tilläggsisolera
42
tak/vindsbjälklag
1,1 – 2,1 ton
Livscykelminskning.
Installera en
luftvärmepump
3,4 ton (1,3 ton)
Adderbar med övriga åtgärder.
Byta fönster
2,9 ton (1,1 ton)
Adderbar.
Sänka inomhustemperaturen en eller två
grader
0,7 – 1,4 ton
Helt åtgärdspaket
15 ton (5,7 ton).
Tilläggsisolering, luftvärmepump,
fönster, temperatursänkning en
grad, snålspolande vattenkranar,
solvärme, bättre reglersystem och
elektronik som inte står i stand-by.
2
Vattenburen
elvärme och
helt åtgärdspaket
Knappt 18 ton
Byte till fjärrvärme, bergvärmepump eller pellets- (6 ton)
eldning. Helt åtgärdspaket
och bergvärmepump
minskar utsläppen
Antaget hus 120 m med vattenburen elvärme. Inte livscykel. Pelletseldningen ger ökade lokala utsläpp
av luftföroreningar.
10 mest använda
glödlampor
Byte mot lågenergi43
lampor
Direkt energivinst.
Vitvaror
Byta till snålaste kyl, tvätt- Drygt 0,5 ton
och diskmaskin när det är (0,2 ton)
44
dags
Torktumla all tvätt
Lufttorka tvätten
980 kg CO2 per år eller ca Inte livscykel, utan direkt energi.
28 kg per vecka
Duscha ”som
45
vanligt”
Ha inte vattnet rinnande
hela tiden
380 kg CO2 per år eller
0,9 kg per dusch
Knappt 0,5 ton
(0,2 ton)
40
Livscykelperspektiv.
Duschsekvens på 42 l varmvatten
minskas till 24 l
Vilken teknik som producerar fjärrvärme på marginalen varierar över året och är unikt för varje enskilt
fjärrvärmenät. Här har antagits två olika förenklade typnät varav det ena bygger på mycket bioenergi,
spillvärme eller avfallsförbränning medan det andra har en stor andel fossila bränslen med svenska
mått mätt. Beräkningar från Energimyndigheten (2008a)
41
Beräkningar som bygger på underlag till Bli energismart-kampanjen 2007.
42
Johansson och Kanellos (2007)
43
Beräkningar som bygger på underlag till Bli energismart-kampanjen 2007.
44
Beräkningar baserat på Bli energismart och Steiner et al (2008).
45
Beräkningar baserat på Energimyndigheten (2008b)
50
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Resa
Utsläppen av växthusgaser från olika personresor varierar stort. Resenären har
möjlighet att välja hur ofta, hur långt och på vilket sätt en resa ska ske. Det är
ibland också möjligt att tillgodose syftet med den fysiska resan med t.ex. ett videomöte. Den dagliga bilanvändningen och de långväga flygresorna dominerar
resornas klimatpåverkan.
Klimatpåverkan per person och resa beror av fordonsslag och en rad andra förutsättningar. Varje dag görs miljontals korta bilresor i Sverige. Knappt 25% av alla
bilresor är fritidsresor, jämfört med knappt 50% arbetsresor och knappt 25% inköpsresor m.m. Drygt hälften av arbetsresorna görs med bil och 45% av arbetsresorna som gjordes med bil var kortare än 5 km46.
Material- och energianvändningen vid tillverkning av fordon och infrastruktur
leder också till utsläpp av växthusgaser. De indirekta utsläppen, exklusive de som
genereras av infrastrukturen, uppskattas utgöra mer än 25% av de som släpps ut vid
fordonets drift47. Även för miljöbilsalternativen är det av betydelse att betrakta
klimatpåverkan från fordonstillverkning och drivmedelsproduktion.
Vägval för resandet
Lägre utsläpp av växthusgaser kan uppnås på olika sätt. Korta resor med bil, 2-5
km, kan ibland ersättas med kollektiva färdmedel eller cykel och gång. I ett område
med god kollektivtrafikförsörjning tenderar bilanvändningen generellt också att
vara lägre än i ett område med sämre kollektivtrafikförsörjning, t.ex. i glesbygd.
Även närhet till service samt personliga preferenser har betydelse. Ett alternativ till
eget bilinnehav kan vara bilpool eller att använda hyrbil vid behov48.
Andra sätt att effektivisera bilåkandet kan vara genom sparsam körning eller samåkning. Bilen kan också vara energieffektiv eller gå på förnybara bränslen. En
etanolbil antas i dagens läge ge 53% minskning av utsläppen givet att den tankas
med E85. Tankar man omväxlande bensin och E85 som idag ger den en minskning
av 43% jämfört med en bensinbil49. Skillnaden är stor mellan olika typer av bilar,
t.ex. mellan en stor bensinbil (Volvo V70) och en mellanstor bil (Ford Focus) som
dessutom körs på E85. Den stora bilen har ett specifikt koldioxidutsläpp för blandad körning på 220 g/km och den mellanstora 167 g/km. En bil som har utsläpp på
180g/km och körs 1 500 mil om året släpper ut 2,7 ton CO2 på ett år.
Tabell 8 visar några viktiga exempel på skillnaden mellan några olika resealternativ. Att cykla istället för att åka bil eller att åka tåg istället för att flyga inom Europa
46
SIKA (2007)
47
WTW (2007), EIPRO (2006) och Nemry et al (2008)
48
Ornetzeder et al (2008)
49
Naturvårdsverket (2008d), baserat på WTW (2007)
51
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
ger en påtaglig minskning av klimatpåverkan. Långväga flygresor, exempelvis till
Asien, ger en betydande klimatpåverkan. I dessa fall finns inga alternativa transportslag som ger lägre utsläpp. Vill man minska utsläppen får man antingen välja
mer närbelägna resmål eller resa lite mer sällan och kanske i gengäld stanna borta
längre när man väl åker.
Tabell 8: Exempel på vanliga transporttjänster och deras klimatpåverkan per gång, person eller
år. Daglig jobbpendling antas ca 225 dagar per år. För flygresorna har antagits att den totala
klimatpåverkan är 1,8 gånger högre än den som orsakas av enbart koldioxiden utom för Göteborg-Stockholm där faktorn 1,4 använts på grund av lägre flyghöjd (KTH 2008).
Utsläpp per
gång, CO2e.
Kort resa
Cykla eller gå
Bila till/från externt köpcenter, 10 km tur och retur,
en gång i veckan
Beställa hem matvarorna, en gång i veckan
Pendla
Pendla 5 gånger i veckan;
med bil, 20 km tur och retur
Volvo V70, bensin
Ford Focus, E85
Pendla 5 gånger i veckan; med buss,
20 km tur o retur
Längre resor per
person
Göteborg-Stockholm, flyg t o r
Göteborg-Stockholm, tåg t o r (genomsnitt svensk
elmix)
Utsläpp per år,
CO2e.
≈0
≈0
2 kg
0,1 ton
<0,5 kg
<0,025 ton
25 kg
1 ton
8 kg
0,3 ton
10 kg
0,4 ton
160 kg
3 kg
Stockholm-Medelhavet
(Kroatien), flyg t o r
450 kg
Stockholm-Medelhavet
(Kroatien), tåg t o r (genomsnittsel för respektive
land)
160 kg
Sverige-Thailand, flyg t o r
2,2 ton
52
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Om utsläppen på längre sikt
Detta avsnitt diskuterar hur låga per capita utsläpp som måste nås som ett globalt
genomsnitt för att minska risken för allvarlig klimatpåverkan enligt svenska och
internationella experter. Avsnittet diskuterar också övergripande och kvalitativt var
de största problemen finns för att nå dessa låga nivåer med de förutsättningar som
råder i Sverige.
Hur mycket och när behöver utsläppen av
växthusgaser minska?
Utsläppen och klimatpåverkan
Klimatkonventionen slår fast att ”halten av växthusgaser ska stabiliseras på en
nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.” EU
har försökt konkretisera detta mål i form av en acceptabel maximal temperaturförändring. Målet är formulerat som en begränsning av temperaturökningen på jorden
till högst 2° C jämfört med den förindustriella nivån.
IPCC:s analyser visar också att en temperaturökning om 2° C i någon mån utgör ett
tröskelvärde över vilket effekterna av en klimatförändring sannolikt skulle bli mer
svårhanterliga och tillta i en snabbare takt. Redan vid en temperaturökning under
2° C inträffar klimateffekter. Det finns också stora osäkerheter både avseende klimatets känslighet för halten av växthusgaser i atmosfären och sambandet mellan
temperaturökning och effekter.
Ett temperaturmål behöver översättas i mål för den högsta acceptabla koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, en s.k. stabiliseringsnivå. Den sätts utifrån
vetenskapligt konstaterade samband mellan ökad koncentration av växthusgaser
och temperaturökning. Vetenskapliga rådet för klimatfrågor menar att en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter krävs för att tvågradersmålet
sannolikt ska kunna klaras50. EU har inriktningen att verka för en nivå på högst 450
ppm koldioxidekvivalenter.
Koldioxidhalten i atmosfären uppgår idag till ca 380 ppm. Därutöver motsvarar
övriga växthusgaser en koldioxidhalt på ca 70 ppm. Den sammanlagda halten växthusgaser uppgår alltså redan till 450 ppm koldioxidekvivalenter.
En stabiliseringsnivå på 400 ppm kan enbart nås om växthusgashalten först tillåts
överstiga den önskade stabiliseringsnivån innan den vänder ned. En sådan utveckling förutsätter kraftiga minskningar av utsläppen av samtliga växthusgaser inom
50
Vetenskapliga rådet (2007)
53
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
en mycket snar framtid. Utvecklingen underlättas av att växthusgaserna metan och
lustgas har en relativt kort uppehållstid i atmosfären. En annan viktig förutsättning
är att haven fortsätter att ta upp koldioxid under lång tid framåt.
Om atmosfärens halt av växthusgaser ska stabiliseras gäller att de globala utsläppen på lång sikt behöver sjunka till mycket låga nivåer. Med tiden måste utsläppen
ned i nivå med de processer som naturligt balanserar växthusgasnivån i atmosfären
(ca 5 Gton CO2-ekvivalenter per år). Under en period kan de globala nettoutsläppen
behöva vara ännu lägre, t.o.m. negativa, för att låga stabiliseringsnivåer ska vara
möjliga att uppnå. Negativa utsläpp kan åstadkommas genom att avskilja och lagra
den koldioxid som bildas vid förbränning av biobränslen men också genom åtgärder som ökar upptaget av kol i växande biomassa.
Vetenskapliga rådet menar att till år 2020 behöver de globala utsläppen av växthusgaser minska med ca 10 procent jämfört med 2004 års nivå för att koncentrationen av växthusgaser ska kunna stabiliseras på 400 ppm koldioxidekvivalenter.
Jämfört med 1990 års nivå motsvarar detta en ökning av utsläppen med ca 10 procent. Det motsvarar att utsläppen i medeltal per person globalt behöver minska till
5,6 ton per capita (inklusive förändringar i landanvändning) om jordens befolkning
vid denna tid antas ha ökat till 7,6 miljarder människor.
Till år 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat med mellan 55-60% jämfört
med 1990 års nivå enligt Vetenskapliga rådet. Det motsvarar ett medelutsläpp på
mellan 1,7 till 1,9 ton per capita om jordens befolkning vid denna tid antas ha ökat
till 9,2 miljarder människor.
Till 2100 behöver de globala nettoutsläppen av växthusgaser ligga nära noll enligt
Vetenskapliga rådet. Det betyder att teknik som på ett robust sätt kan åstadkomma
sänkta halter av växthusgaser i atmosfären behöver utvecklas för att kompensera
utsläpp från exempelvis markanvändning som är mycket svåra att undvika.
Fördelning av det globala ansvaret
Under klimatkonventionen, som har antagit ett produktionsperspektiv på utsläppen,
talas om att det finns ett gemensamt men differentierat ansvar mellan länder. Industriländerna ska ta täten i ansträngningarna för att genomföra utsläppsminskningar.
Fördelningsmodeller används för att beräkna hur stora utsläppsåtaganden olika
länder bör ta på sig utifrån olika principer, t.ex. lika per capita utsläpp till 2050
eller 2100. Åtagandena är inte begränsade till att minska utsläppen inom det egna
landet utan omfattar även åtgärder i andra länder. Resultat från beräkningar med
fördelningsmodeller kan komma att bli vägledande i de internationella förhandlingarna om ett nytt klimatavtal efter Kyoto, men de behöver och kommer troligen
inte att användas fullt ut. Eftersom industriländerna förutsätts ta ett större ansvar
för utsläppsminskningar kan länders utsläppsåtaganden på sikt komma att resultera
54
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
i att rika länder behöver åta sig att bidra till utsläppsminskningar globalt som t.o.m.
är större än ländernas egna inhemska utsläpp51.
Hur låga utsläpp per person behöver vi komma ned till?
Så låga som möjligt och så snart som möjligt blir kontentan av redovisningen ovan.
En jämförelsegrund kan vara att utgå från ambitionen att utsläppen från den egna
konsumtionen inte ska överstiga de utsläpp som vi i medeltal behöver se globalt
framöver t.ex. enligt Vetenskapliga rådet. Se tabell 10.
Tabell 10: Utsläppsnivåer per capita som är nödvändiga enligt Vetenskapliga rådet.
Sektor
Globala medelutsläpp
ton per capita
2004
2020
2050
2100
7,6
5,6
1,7–1,9
0
Som framgår av avsnitten nedan är en sådan utmaning faktiskt inom räckhåll för
många av oss svenskar eftersom vi redan i utgångsläget troligen har betydligt lägre
utsläpp från vår konsumtion jämfört med många andra människor som lever i rika
länder.
Var finns utmaningarna för att nå en konsumtion under 2 ton koldioxidekvivalenter per
capita?
År 2003 orsakade den svenska konsumtionen utsläpp på drygt tio ton koldioxidekvivalenter per person och år. I detta avsnitt följer en diskussion om hur det skulle
kunna vara möjligt att halvera utsläppen till 2020 och att minska till högst två ton
2050. Utmaningen från 2008 till 2050 illustreras av figur 11.
Figur 11: Pajdiagrammen till vänster visar utsläppen 2003 från offentlig och privat konsumtion.
Tillsammans 10 ton koldioxidekvivalenter per capita. Utmaningen är att krympa utsläppen så att
de får plats i en pajform på bara 2 ton.
51
t.ex. SEI (2008)
55
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Spridningen är redan idag stor mellan olika individer. Många konsumerar idag inte
mer än fem ton per person och år. Följer man Livsmedelsverkets kostråd och äter
ungefär enligt tallriksmodellen, värmer huset med något annat än en oljepanna, har
normal elräkning, och pendlar inte till jobbet ensam i en bil med hög bensinförbrukning, så ligger man under fem ton per år. Såvida man inte har långtflygande
semesterplaner. Semesterresor med flyg får utsläppen att dra iväg.
Att äta i framtiden
På kort sikt ligger den stora potentialen för att minska utsläppen hos konsumenten
eftersom olika livsmedel ger upphov till olika stora växthusgasutsläpp. Ett kilo kött
från nötkreatur kan vara nästan tio gånger mer växthusgaspåverkande än ett kilo
kycklingkött. Är kon uppfödd på kraftfoder producerat från sojaodlingar som indirekt trängt undan regnskog kan skillnaden bli än större, likaså om kons betesmark
direkt eller indirekt tillkommit med avskogning som följd. Å andra sidan kan kor
som får naturbeta äta växter som inte konkurrerar med människoföda och de kan
göra detta från marker som inte lämpar sig för odling av spannmål eller annan
människoföda. Även grisar och fjäderfä kan äta kraftfoder, vilket kan göra att skillnaden minskar. Att minska svinnet i livsmedelskedjans alla led skulle också kunna
vara en relativt snabb åtgärd för att minska utsläppen.
På lång sikt kan säkert branschen med teknikutveckling, ändrade brukningsmetoder, en översyn av vilka insatsvaror som används, grödoval med mera, minska sin
klimatpåverkan. Mullhalten i åkern består av kol, vilket gör att jordbrukslandskapet
kan binda kol. I vågskålen ligger också andra miljökvalitetsmål, till exempel övergödning, giftfri miljö och värnandet av biologisk mångfald. Dessutom ska inte bara
dagens drygt sex miljarder människor födas globalt, utan också två-tre miljarder till
runt år 2050. Ätandets klimat- och miljöpåverkan ska alltså lösas med flera faktorer
i åtanke.
Att bo i framtiden
Boendet karakteriseras av stora investeringar, den långa tekniska livslängden med
få utbytestillfällen och den stora mängden beteendebeslut som konsumenten behöver fatta. De boende kan genom sänkt inomhustemperatur, minskad elanvändning
etc. åstadkomma mycket.
Med passivhus behövs knappast någon uppvärmning mer än årets kallaste dagar.
Den stora frågan är snarare hur man ska åtgärda de byggnader med sämre energiprestanda som finns idag och som kommer att stå kvar länge. Det är lättare att bygga ett snålt hus från början än att renovera fram energieffektiva lösningar i en befintlig byggnad. Å andra sidan kommer de flesta hus att genomgå åtminstone en
större renovering fram till 2050 och energianvändningen kan då minskas.
Förutom konsumentens val av energianvändningsnivå så avgörs boendets klimatpåverkan av hur el- och energisystem utvecklas på lång sikt. Den fossilfria elen är
begränsad och måste därför användas med hög effektivitet.
56
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Att resa i framtiden
RESA KORT
Genomsnittsförbrukning för bilar sjunker idag. Den ökande användningen av förnybara bilbränslen gör också att växthusgasutsläppen per körd kilometer minskar.
Det finns dock mängder av andra sätt att minska utsläppen genom att t.ex. planera
resorna bättre samt utnyttja kollektivtrafik, cykel och gång mera.
Redan idag finns effektivare bilmodeller på marknaden. Det ställs ofta ett stort
hopp till plug-in hybridbilar, som går på el tills batteriet behöver laddas av hybridens förbränningsmotor. De finns inom kort på marknaden men kommer att vara
relativt dyra. Det kommer därför dröja innan de står för en stor del av bilparken och
klimatpåverkan beror på vilken el som finns tillgänglig.
Framåt 2050 bör bilparken med god marginal kunna vara utbytt till elbilar med bra
prestanda, och då är det precis som för boendet elsystemet som avgör om alla kan
förflytta sig lika mycket som idag inom ramen för låga utsläpp. Med en systematisk
övergång till rälsbunden trafik kan även längre resor ske energisnålare och med
låga utsläpp av växthusgaser.
Biodrivmedel är en lösning, men det finns begränsningar på hur mycket biomassa
som hållbart kan tas ut ur ekosystemen. Dessutom är det redan nu konkurrens om
åkern och skogen. Livsmedelsindustrin, pappers- och massaindustrin, träindustrin,
bioenergibranschen delar med biodrivmedelsindustrin råvarorna och det finns krav
på avsättningar för att skydda rekreation och biologisk mångfald. När världens
befolkning ökar kommer knappast biodrivmedel att hållbart kunna tillgodose transporternas hittills snabbt växande drivmedelsbehov. Modernare teknik som den s.k.
andra generationens biodrivmedel kommer dock göra de tillgängliga volymer
större.
RESA LÅNGT
Även om bilen idag är genomsnittssvenskens största utsläppspost, är utlandsresan
den stora utmaningen för om en person ska nå ned med sina utsläpp eller inte. För
de som vant sig vid en årlig längre flygresa under semestern lär det bli mycket
svårt att nå ned under fem ton till 2020. En halvlång resa kan rymmas, i alla fall om
man hushållar med övriga utsläpp.
Det krävs en osannolik teknikutveckling för att nå riktigt låga nivåer på lång sikt.
Flygplanen som byggs idag kommer att flyga 2020 och kanske några även 2050.
Att shoppa i framtiden
Varor och tjänster producerade i Sverige bör kunna orsaka allt mindre utsläpp om
de förändringarna i transport och energisystem som skissas ovan kommer till stånd.
57
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Importerade varor transporteras ofta längre och deras utsläpp belastas av det energisystem som finns där de tillverkats. Detta gäller också alla importerade insatsvaror som svensk industri bygger in i sina produkter. På sikt måste dock alla energisystem ha låga koldioxidutsläpp.
Det svåra med att få ned shoppingens utsläpp är dels att det är fråga om så många
varor och tjänster, medan det för aktiviteterna resande och boende går att minska
utsläppen med några få strategiska val. För boende och resande går det lägga pengar just på att bli klimatsnål genom att isolera huset eller köpa en modern miljöbil,
medan på shoppingområdet är det oftare fler varor som köps när man får mer pengar. Å andra sidan leder shoppingen till lägre utsläpp än ätandet, boendet och resandet. Andra miljöproblem, som t.ex. en giftfrimiljö, hänger dock nära samman med
användningen av produkter.
Offentlig sektor i framtiden
Omfattningen av den offentliga konsumtionen påverkar vilket utrymme som finns
tillgängligt för konsumtionen räknat per capita. För närvarande är knappt två ton
per person redan intecknat av offentlig sektor. Den offentliga sektorn kan också
minska sina utsläpp med bl.a. teknikskiftena som skissats ovan.
Åtgärder för att minska utsläppen även i ett produktionsperspektiv
Diskussionen i denna rapport har utgått från konsumtionsaktiviteterna. Det är tydligt att förändring krävs även inom produktionen. Detta avsnitt speglar därför förändringarna från ett produktionsperspektiv. Det är en oerhörd utmaning att minska
utsläppen så mycket och så snabbt som krävs för att stabilisera halten växthusgaser
i atmosfären på tillräckligt låga nivåer. FN:s klimatpanel, IPCC, menar dock att det
är möjligt. IPCC visade i sin utvärdering 2007 att det finns en omfattande ekonomiskt potential att minska utsläppen till 2030 som, om den realiseras kan vara tillräcklig för att sänka de globala utsläppen till under dagens nivåer istället för att
fortsätta öka kraftigt som annars förväntas. För detta behöver en rad tekniska åtgärder genomföras i alla samhällssektorer och regioner världen över. Befintlig
kolsnål teknik behöver komma till allmän användning och ny teknik som är under
utveckling behöver kunna spridas under de närmaste decennierna. Omfattande
investeringar krävs, bland annat i elproduktion som inte ger upphov till utsläpp av
växthusgaser, liksom omfattande satsningar på teknikutveckling på en rad områden. Se tabell 9 i framför allt ett produktionsperspektiv för olika sektorer.
58
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Tabell 9: Viktiga tekniker och metoder för utsläppsminskning per produktionssektor i ett globalt
perspektiv (IPCC (2007) bearbetad av Klimatberedningen (2008)).
Sektor
Nyckeltekniker och metoder som redan
finns på marknaden
Nyckeltekniker och metoder som beräknas finnas på marknaden före 2030
Energiförsörjning
Effektivare tillförsel och distribution; byte
från kol till gas; kärnkraft; förnybara värmeoch kraftkällor (vattenkraft, sol, vind, geotermisk energi och bioenergi); kraftvärme;
tidiga tillämpningar av CCS (t.ex. lagring av
koldioxid från naturgas)
Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)
för anläggningar som producerar el med
gas, biomassa eller kol; vidareutvecklad
kärnkraft; vidareutvecklad förnybar energi,
bl.a. från tidvatten och vågor, koncentrerad
solstrålning och solcellsteknik
Transport
Mer bränslesnåla fordon; hybridfordon;
renare dieselfordon; biodrivmedel; byte av
färdsätt från vägtransporter till järnväg och
kollektivtrafik; icke-motoriserade transporter
(cykla, gå); fysisk planering och trafikplanering
Andra generationens biodrivmedel; effektivare flygtransporter; vidareutvecklade eloch hybridfordon med kraftfullare och mer
tillförlitliga batterier
Bostäder och
service
Effektiv belysning och dagsljusinsläpp;
effektivare apparater och värme- och kylanläggningar; bättre spisar, bättre isolering;
passiv och aktiv solenergianvändning för
uppvärmning och nedkylning; alternativa
köldmedier, insamling och återvinning av
fluorerade gaser
Integrerad utformning av kommersiella
byggnader med teknik som intelligenta
mätare som medger återkoppling och kontroll; inbyggd solcellsteknik i byggnader
Industri
Effektivare elutrustning för slutanvändare;
återvinning av värme och kraft; återanvändning och substitution av material; kontroll av
utsläpp av andra gaser än CO2; samt en rad
processpecifika tekniker
Vidareutvecklad energieffektivitet; CCSteknik för cement-, ammoniak- och stålproduktion; inerta elektroder för aluminiumbearbetning
Jordbruk
Bättre förvaltning av odlings- och betesmark
för att öka kolinbindningen i marken; återställning av brukad torvmark och ödelagd
mark; bättre tekniker för risodling, boskapsuppfödning och gödselhantering för att
minska utsläppen av CH4; bättre tekniker för
användning av kvävehaltiga gödningsämnen
för att minska utsläppen av N2O; energigrödor för att ersätta fossila bränslen; bättre
energieffektivitet
Förbättrad avkastning på grödor
Markanvändning och
skogsbruk
Skogsplantering; återbeskogning; skogsförvaltning; minskad avskogning; bättre utnyttjande av skördade skogsprodukter; utnyttjande av skogsprodukter till bioenergi som
kan ersätta fossila bränslen
Förädlade trädsorter som kan öka produktionen av biomassa och bindning av koldioxid. Bättre tekniker för fjärranalys av potentialen för koldioxidbindning i växtlighet och
mark, samt kartläggning av förändringar av
markanvändningen
Avfall
Utvinning av deponigas; avfallsförbränning
med utnyttjande av energin; kompostering
av organiskt avfall; kontrollerad behandling
av avloppsvatten; återvinning och minimering av avfall
Biotäckning och biofilter för att optimera
oxideringen av metan
Vid sidan av teknikförändringar är förändringar av livsstil och beteenden också av
stor betydelse för att utsläppen ska kunna minska. Genom ökad ekonomisk styrning, information, utbildning och andra insatser som kan undanröja hinder för ändrade konsumtionsbeteenden skulle denna potential kunna realiseras. Vetenskapliga
rådet konstaterar dessutom att man i dag inte ser det som möjligt att enbart med
teknikutveckling reducera utsläppen från flyget och från livsmedelsproduktion till
tillräckligt låga nivåer, på dessa områden är därför behovet av ändrade konsumtionsbeteenden särskilt tydliga.
59
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
På längre sikt handlar utmaningen om att hela det globala energisystemet behöver
ställas om till ett system som inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser samtidigt
som användningen av energi behöver bli betydligt mer effektiv och troligen totalt
sett minska jämfört med i dag. Den globala livsmedelsförsörjningen behöver också
kunna ske på ett sätt som ger upphov till betydligt lägre utsläpp av växthusgaser
jämfört med i dag.
Vem kan påverka utsläppen?
Förändringar för att minska utsläppen måste ske både hos konsumenternas beteende och kopplat till den teknik som används. Tekniken är både konsumentnära och
direkt produktionsrelaterad. Av diskussionen ovan framgår att teknikeffektiviseringar är nödvändiga. Framför allt el- och energisystemen måste göras i det närmaste fossilfria. Beteendeförändringar är emellertid oundvikliga. Framför allt gäller det förändrade matvanor och en begränsning av de långa flygresorna.
Konsumenter har möjlighet att påverka sitt eget beteende och omfattningen av sina
aktiviteter. Konsumenter har även möjlighet att välja konsumentnära teknik, t.ex.
vilken bil de kör. Privata konsumenter och offentliga uppköpare kan också till viss
del påverka vilket utbud som finns och vilka produktionsmetoder som används.
Producenter och näringsliv har störst möjlighet att påverka den produktionsnära
tekniken. Näringslivet beslutar även till stor del vilket utbud av konsumentprodukter som ska finnas på marknaden. De påverkar även konsumtionen och beteendet
direkt genom t.ex. reklam och marknadsföring. Det måste också skapas förutsättningar och incitament i högre grad för att få förändringar att komma till stånd.
Här har beslutsfattare och politiker ett stort ansvar.
Den här rapporten har inte behandlat vilka styrmedel som på olika nivåer kan användas för att få dessa förändringar till stånd. Att olika aktörer har möjlighet till
förändring betyder inte att man har tillräckliga incitament för att förändra och faktiskt minska växthusgasutsläppen.
60
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Slutord
Rapporten pekar på att det är viktigt att analysera växthusgasutsläppen också från
ett konsumtionsperspektiv och inte enbart ur det geografiska produktionsperspektivet. Konsumtionsperspektivet ger en bättre bild av hur våra konsumtionsmönster
påverkar det globala klimatet och vilka utsläpp som genereras. Eftersom utsläppen
är högre i ett konsumtionsperspektiv för Sverige blir utmaningen att nå framtida
låga nivåer också större.
Vi har samtidigt ansvar för utsläppen inom landet och måste fortsätta effektivisera
och minska dessa. I konsumtionsperspektivet fördelas en del av de inhemska utsläppen på exportprodukterna, men vårt ansvar och möjlighet att minska dem kvarstår. Ansvaret för att minska utsläppen delas av flera aktörer. Både konsumenter
och producenter har ett eget ansvar samtidigt som politikerna måste skapa förutsättningar för förändring.
Även om klimatet är ett prioriterat miljöproblem finns det andra problem och samhälleliga målsättningar. Det finns också andra miljöproblem än växthuseffekten
som inte behandlats i denna rapport i någon större omfattning. Ofta finns det synergieffekter mellan åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och andra miljökvalitetsmål. Ökad energieffektivisering minskar t.ex. inte bara koldioxidutsläppen
utan också utsläpp av luftföroreningar. Det finns också målkonflikter som till exempel med ett alltför stort uttag av biobränslen.
61
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
62
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Referenser
Angervall, T., Sonesson, U., Ziegler, F., och Cederberg, C. ( 2008) Mat och klimat,
En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, Februari
2008. SIK.
Bli energismart (2007). Kampanjmaterial. Se www.energimyndigheten.se.
Carlsson-Kanyama A., Boström-Carlsson, K. (2001). Energy use for cooking and
other stages of the life cycle of food. A study of wheat, spaghetti, pasta, barley,
rice, potatoes, couscous and meshed potatoes. Stockholm, Stockholms universitet,
Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms rapport nr 160).
Carlsson-Kanyama, A., Engström, R. (2003). Fakta om maten och miljön, Naturvårdsverkets rapport nr 5348.
Carlsson-Kanyama, A et. al (2007). Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import
och konsumtion: beräkningar med olika metoder, TRITA-IM: 2007:11.
Cederberg, C., Darelius, K. (2000). Livscykelanalys (LCA) av nötkött, Landstinget
Halland, Halmstad, 2000.
EIPRO (2006) Environmental impacts of products (EIPRO). Full draft report, 29
april 2006. Institute for Prospective Technological Studies, EU-JCR (Sevilla).
Energimyndigheten (2008). Koldioxidvärdering av energianvändning, PM september 2008.
Energimyndigheten (2008b) Mätning av kall- och varmvatten i tio hushåll, ER
2008:14.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2008) Kontrollstationen 2008, Den
svenska klimatstrategins utveckling. NV-rapport 5723 eller Energimyndighetens
rapport ET 2007:29, Stockholm och Eskilstuna 2007.
EU KOM (2003) 302, Integrerad produktpolitik, Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv.
EU KOM (2008) 397, Handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och
hållbar näringspolitik.
FOI (2008) Mobjörk, M. & Jonsson, D.K. Litteraturstudie om klimatpåverkan från
svensk konsumtion FOI Memo 2594 preliminär version
Garnett, T (2008). Cooking up a storm, University of Surrey.
Henryson, J., och Westander H. (2008) Har allmänheten minskat sin klimatpåverkan?, Westander Klimat och Energi. NV Dnr 503-7959-08 Ki.
IPCC (2007) Fourth Assessment Report (AR4).
63
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Johansson, M., Kanellos, K (2007): Livcykelanalys och optimering av isoleringstjocklek för moderna byggnader, Växjö universitet.
Klimatberedningen (2008) Svensk klimatpolitik, Miljövårdsberedningen Jo 1968:A,
SOU 2008:24
KTH (2008) Åkerman, Jonas, Klimatpåverkan från utrikes resor. TRITA-INFRAFMS 2008:7, KTH.
Lagerberg-Fogelberg, C (2008), På väg mot miljöanpassade kostråd, SLV Rapport
9 – 2008.
Leander et al. (2008) Åtgärder för minskat svinn i livsmedelskedjan, NV rapport
5885.
Mattson, B. (1999) Environmental Life Cycle assessment (LCA) of agricultural
Food production, Uppsala, Sw. University of agricultural sciences, Dep. of Agricultural Engineering (Agraria 187, doktorsavhandling).
Miljömålsrådet (2008) Miljömålen – nu är det bråttom!, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål, Naturvårdsverket 2008.
Naturvårdsverket (2008a) Sweden's National Inventory Report 2008.
Naturvårdsverket (2008b) PM om beräkningarna i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan, Dnr 190-7912-08Km. Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (2008c) Om utsläpp från förändrad markanvändning och skogsbruk, Dnr 190-7935-08 Kp, Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (2008d) Index över nya bilars klimatpåverkan 2007, NV rapport
5820, Stockholm, oktober 2008.
Nemry och Uihlein (2008) Environmental improvement of buildings - IMPRObuilding project.
Nemry, F, et al, (2008). Environmental Improvements of Passenger Cars (IMPRO)
(EUR 23038), sid 189.
Möllersten (2008) Svensk import av produkter från jord- och skogsbruk och dess
effekter på utsläpp av koldioxid på grund av ändrad markanvändning, Dnr 1907935-08 Kp, Naturvårdsverket.
Olsson, P. (1998). Ärter eller fläsk, Naturvårdsverkets rapport 4909.
Ornetzeder, P et al (2008). The environmental effect of car-free housing: A case in
Vienna, Ecological Economics, Volume 65, Issue 3, 15 April 2008, Pages 516-530.
Länk: EcolEcon
Peters and Hertwich (2008) Embodied carbon in traded goods, IICD.
Regeringen (2006) Nationell klimatpolitik i global samverkan, Prop. 2005/06:172
64
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Regeringens skrivelse 1999/2000:114, En miljöorienterad produktpolitik.
SCB (2008) Beräkningsunderlag till rapporten Konsumtionens klimatpåverkan,
Dnr U-2008/3813, SCB.
SEI (2008) A Call for Leadership, A Greenhouse Development Rights analysis of
the EU’s proposed 2020 target.
SIKA (2007) RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen. Statistik
2007:19.
Soussana J.F; Allard V et. al. (2007) Full accounting of the greenhouse gas (CO2,
N2O, CH4) budget of nine European grassland sites Agriculture, Ecosystems &
Environment, Volume 121, Issues 1-2, June 2007, Pages 121-134.
Steiner, R., Emmenegger, M.F., Jungbluth, N., Frischknecht R. (2008). Timely
replacement of white goods – investigation of modern appliances in LCA, ESUservices, Switzerland.
UNFCC (1998) Kyoto Protocol To The United Nations Framework Convention On
Climate Change, United Nations.
Vetenskapliga rådet (2007) Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, Rapport
från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor Mb 2007:03.
WRAP (2008) The Food We Waste (Waste & Resources Action Programme) se:
www.wrap.org.uk.
WTW (2007) reviderad JRC/CONCAWE/ACEA-studie
WWF (2008) An analysis of Sweden's carbon footprint.
Ziegler, F. (2001) Environmental Assessment of Seafood with Life-Cycle Perspective. Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biothechnology (Licentiate thesis)
Ziegler, F. (2008) På väg mot miljöanpassade kostråd , Delrapport Fisk, SLV
rapport 10 - 2008.
65
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Bilaga: Vad ingår i aktiviteterna?
Här en förteckning av vilka varugrupper som har lagts till de fyra aktiviteterna (äta,
bo, resa, shoppa) och dess respektive undergrupper52. Det är poster enligt COICOP
varukoderna i SNI-systemet.
Äta
Kött = kött.
Mejeri = mjölk, ost och ägg.
Grönsaker = grönsaker.
Frukt = frukt
Bröd = bröd och spannmålsprodukter.
Fisk = fisk.
Sötsaker, kryddor och fetter = oljor och fetter; sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt;
salt, kryddor, såser o homogeniserad barnmat.
Drycker och tobak = kaffe, te och choklad; läsk, juice, saft och mineralvatten; sprit; vin;
starköl; öl klass I o II; tobak.
Restaurangbesök = restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater.
Bo
Investering och underhåll av boende = faktisk hyra i hyressrätter, kallhyra; bostadsrätt, nyttjandevärde kallhyra, småhus, nyttjandevärde kallhyra; fritidshus, nyttjandevärde kallhyra; varor och tjänster för underhåll av bostaden;
Elström = elström.
Villaolja = direkta utsläpp från stationär privat förbränning; flytande bränslen; olja, fotogen och
gasol.
Fjärrvärme = fjärrvärme.
Pellets, flis och gas = gas; fasta bränslen; ved, kol, pellets och flis.
Möbler = möbler, armatur, inredningsartiklar o tavlor.
Husgeråd och köksapparater = större hushållsapparater som tilläggsutrustning; mindre elektriska hushållsapparater; rep av hushållsapparater; husgeråd
Trädgård = blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning o krukor
Resa
Bensin och drivmedel = direkta utsläpp från mobil privat konsumtion; driv- o smörjmedel; bensin, diesel, olja, glykol o k-sprit;
Bilar = bilar; motorcyklar, skotrar, mopeder o motorcross; cyklar
Paketresor = paketresor; hotell- och annan övernattningsservice
Buss och järnväg = järnvägstransporter, vägtransporter; taxi o långväga busstransporter; kollektivtrafik; andra transporttjänster; flyttning
Separata flygbiljetter = lufttransporter
Separata färjebiljetter = sjötransport
Bilkringkostnader = reservdelar och tillbehör; underhåll och reparation; körkort;utbildning, körprov, adm.avgift kort o register; bilbesiktning; broavgifter; parkering; bilförmån och bilhyra
Shoppa
Kläder&skor = material till kläder; kläder; klädaccessoarer, sybehör och garn; lagning, hyra
och tvätt av kläder; skor; reparation och hyra av skor
52
SCB (2008)
66
NATURVÅRDSVERKET
Rapport 5903 · Konsumtionens klimatpåverkan
Data, tele och TV-elektronik = teleutrustning; teletjänster; fast ,mobil och internet; utrust för att
ta emot, spela in o återge ljud/bild; tv, radio mm; kameror, övrig fotoutrustning och optiska instrument; It-utrustning; pc, skrivare, tillbehör o kalkylatorer, skrivmask; film, cd, kasetter; inspelade och oinspelade; rep av audiovisuell, foto- och, It-utrustning.
Skönhetsprodukter = hår- och skönhetsvård.
Husdjur = husdjur, djurmat o djurutrustning; veterinärs- och andra tjänster för djur; djurpensionat etc.
Övriga varor = ; mattor, inkl inläggning; hushållstextilier; större motordrivna apparater och
verktyg; mindre verktyg, trädgårdsutrustn, tillbehör, batterier o lampor; förbrukningsvaror och
rengöringsartiklar; läkemedel och vitaminer; andra sjukvårdsprodukter; glasögon, linser, etc;
större varaktiga fritidsvaror; husvagnar, båtar o sportutrustning; musikinstrument och utrustning för inomhusaktiviteter; rep och underhåll av större fritidsvaror; leksaker, spel, juldekorationer, fyrverkeriutrustning o hobbyartiklar; sport-, fiske-, och campingutrustning mm; böcker
inkl läroböcker, exkl frimärksalbum; tidningar och tidskrifter; övriga trycksaker; skrivmaterial;
elektriska apparater för personlig omvårdnad; andra varor för kropps- och skönhetsvård;
smycken, ur inkl reparationer; andra personl varor, tex väskor, barnvagnar, -stolar o div accesoarer.
Övriga tjänster = möbelreparationer; hushållstjänster; städning, tvätt o hyra av hushållsutrustning; öppen hälso- o sjukvård, patientavgifter; tandvård, patientavgifter; sjukgymnast, chiropraktor, terapeut, mm; patientavgifter; sluten sjukvård, patientavgifter; posttjänster; sport- och
rekreationstjänster; hyra av utrustning, deltagaravgifter kulturella tjänster; bio, museer, tvavgifter, foto- och framkallning; spel; nettot av satsade belopp minus utbetalda vinster; utbildning, fritidshemsavgifter barnomsorg; Äldreomsorg; personlig assistent; Individomsorg; försäkringstjänster; finansiella tjänster; diverse övriga tjänster; begravning, avgifter för intyg o service.
67
Konsumtionens
klimatpåverkan
RAPPORT 5903
NATURVÅRDSVERKET
ISBN 978-91-620-5903-3
ISSN 0282-7298
Livsmedel, elanvändning i bostaden, resor och
inköp av kläder – utsläppen från vår konsumtion orsakar drygt tio ton koldioxidekvivalenter per person. Utsläppen av växthusgaser
sker både i Sverige och i andra länder där t.ex.
mycket av de livsmedel vi äter och de varor vi
köper produceras.
Naturvårdsverket har i denna rapport kartlagt hur vår konsumtion påverkar klimatet.
Ett konsumtionsperspektiv har använts där
utsläpp under en produkts hela livscykel,
inklusive utsläpp utomlands, räknas in. Den
samlade konsumtionen delas upp på privat och
offentlig konsumtion. Fokus i rapporten är på
den privata konsumtionen vilken uppskattas
stå för 80% av de totala utsläppen. Den privata konsumtionen fördelas i rapporten på fyra
aktiviteter Äta, Bo, Resa och Shoppa.
Rapporten pekar på fem nyckelaktiviteter som
dominerar utsläppen och att det här finns stora
möjligheter att påverka utsläppen; Hur mycket
och vilken bil vi åker; hur vi värmer våra
bostäder; hur mycket el som används i bostaden; hur mycket och vilket kött vi äter och hur
långt och hur ofta vi flyger?
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post:
[email protected] Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99,
e-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln