Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring

Rapport 20 - 2008
Bly och kadmium i vegetabilier
odlade kring Rönnskärsverken,
Skelleftehamn 2006
av Birgitta Sundström och Lars Jorhem
LIVSMEDELS
VERKET
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
�
Produktion:
Livsmedelsverket, Box 622
SE-751 26 Uppsala, Sweden
Teknisk redaktör:
Merethe Andersen
Uppsala 2008-11-04
Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering
av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m.
I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial.
För innehållet svarar författarna själva.
Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel 018-17 55 06, fax 018-17 55 11 eller via
webbplatsen www.livsmedelsverket.se
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................. 4
Provtagning och analys ........................................................................................... 6
Provtagning ..................................................................................................... 6
Provbehandling ............................................................................................... 6
Analys ............................................................................................................. 6
Väderdata ........................................................................................................ 6
Resultat.................................................................................................................... 7
Bly ................................................................................................................... 9
Kadmium....................................................................................................... 10
Väder ............................................................................................................. 11
Kvalitetskontroll............................................................................................ 11
Slutsatser ............................................................................................................... 12
Bly ..................................................................................................................... 12
Kadmium....................................................................................................... 12
Rekommendationer ....................................................................................... 13
Provplatser och analysresultat från 2006 .............................................................. 14
Väderdata .............................................................................................................. 17
Referenser ............................................................................................................. 19
Bilaga .................................................................................................................... 21
2
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Sammanfattning
Under augusti månad 2006 togs prover för en sjätte undersökning av bly- och
kadmiumhalter i vegetabilier från trädgårdar i omgivningarna runt Rönnskärsverken, Skelleftehamn. De tidigare undersökningarna utfördes 1979, 1985, 1990,
1996 och 2001. Utsläppsmängderna har fram till 1990-talets mitt sjunkit med mer
än 90 procent. Därefter har utsläppen i stort sett halverats fram till 2006.
Blyhalten har emellertid inte sjunkit i motsvarande grad.
Blyhalten låg dock i samtliga 12 sallatsprover under EUs gränsvärde på
0,30 mg/kg. I sju av 16 sköljda vinbärsprov var blyhalten över EUs gränsvärde
på 0,20 mg/kg. Detta kan bero på upptag från blykontaminerad jord såväl som
luftnedfall. Två av 12 sallatsprover innehöll kadmium över EUs gränsvärde på
0,20 mg/kg. Kadmiumhalten i vinbär var genomgående långt under EUs
gränsvärde på 0,050 mg/kg.
De boende i området kring Rönnskärsverken rekommenderas att även
fortsättningsvis skölja frukt, bär och grönsaker innan användning.
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
3
Bakgrund
Rönnskärsverken togs i drift 1930 och är Sveriges enda smältverk för
framställning av s k bas- och ädelmetaller (koppar, bly, guld, silver och zinkoxid).
Dessutom framställs, som biprodukter bl a svavelsyra och svaveldioxid. Med
inkommande smältmaterial medföljer också mindre mängder av olika
föroreningar t ex kadmium. Dessa föroreningar avskiljs i processen, men små
mängder släpps ut till luft och vatten.
Verksamheten har ända från begynnelsen genomgått en ständig utveckling
som inneburit ökad produktion och bättre utnyttjande av råmaterialen. Sedan
början av 1970-talet har miljöskyddsarbetet intensifierats och genom åren har
stora investeringar gjorts i reningsanläggningar och förbättrat underhåll..
Resultatet av de insatta åtgärderna återspeglas i de kraftigt reducerade utsläppen
(tabell 1).
År 1979 gjorde Livsmedelsverket (SLV) tillsammans med Boliden och
Skellefteå miljö- och hälsoskyddskontor den första undersökningen av
tungmetallhalter i grönsaker och bär odlade i närheten av Rönnskärsverken [1].
Resultaten visade på förhöjda metallhalter i vissa områden intill och i nord-sydlig
riktning från Rönnskärsverken. Detta ledde fram till vissa rekommendationer till
den omkringboende befolkningen angående odling av grönsaker och bär.
Nästa undersökning gjordes 1985, upplagd på i stort sett samma sätt som
1979, men med ett mer begränsat urval av vegetabilier och analys av metallerna
bly, kadmium, arsenik och i viss mån kvicksilver. Resultaten av undersökningen
1985 ledde till slutsatsen att odlingsrekommendationerna från 1979 skulle
bibehållas oförändrade [2].
En ny undersökning utfördes 1990 för att utreda om de sedan 1985
reducerade utsläppsmängderna skulle kunna leda till förändrade
rekommendationer. Denna gång med ett ytterligare något begränsat antal
vegetabilier men fler prover och analys av bly, kadmium och arsenik. Resultaten
visade på en fortsatt reduktion av bly i sallat och en något reducerad kadmiumnivå
i de flesta av de undersökta vegetabilierna Arsenikhalten befanns vara mycket låg,
resultaten för morötter och rödbetor låg i de flesta fallen under analysmetodens
detektionsgräns [3]. Fortsatta undersökningar av arsenikhalten ansågs därför inte
fylla något behov.
Under växtsäsongen 1996 utfördes nästa undersökning [4] av bär och
grönsaker. Utsläppen av bly, kadmium och arsenik hade under tiden reducerats till
cirka en tiondel av 1990 års nivåer. Detta avspeglades i en fortsatt sjunkande halt
av bly och kadmium i bär och grönsaker, om än i långsammare takt. Arsenik
ansågs, som tidigare nämnts, inte längre vara något problem och analyserades
därför inte.
4
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Under 2001 utfördes nästa undersökning [5] avseende bly och kadmium.
Mätningarna av utsläppen av ett flertal element (tabell 1) visade att några minskat
kraftigt sedan 1996. Utsläppen av bly och kadmium var i emellertid i stort sett
oförändrat. Våra analyser av bär och grönsaker visade dock fortfarande en
sjunkande trend för både bly och kadmium.
Den senaste undersökningen från 2006 redovisas i denna rapport. Det har
visat sig allt svårare att kunna återkomma för provtagning till samma trädgårdar
som tidigare år. I takt med att fastigheter bytt ägare har intresset för
trädgårdsodling minskat. I andra fall är det så att åldern tar ut sin rätt och man
därför inte har möjlighet att odla i sin trädgård längre.
Tabell 1. Utsläpp av stoft, metaller och svaveldioxid från Rönnskärsverken 1978-2006
i ton/år [6]. Stoftet utgörs till c:a 30 procent av de redovisade metallerna. Resten utgörs av mindre
mängder av bl a järn, kisel och aluminium.
År
Stoft
Koppar
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
1945
1630
1585
1480
1411
1400
857
997
984
450
317
250
250
230
200
167
101
63
65
97
79
67
57
57
40
41
41
32
38
164
165
137
108
77
80
103
41
232
46
38
20
18
17
24
14
5
4,5
5,2
6
4
2
2
2
1,3
1,3
1,4
1,4
1,2
Bly
Zink
235
245
213
173
198
186
183
101
67
73
64
48
52
40
32
22
13
8,6
6,0
7
6
6
4
5
3,1
4,1
4,4
3,4
3,2
250
161
142
169
170
192
122
145
81
62
38
31
33
38
25
27
22
11,3
12
12
13
8
6
9
5,2
7,5
7,3
5,1
6,3
Kadmium
5
4,9
3,2
3
4,3
6,5
2,5
2,7
1,7
1,4
0,9
0,9
1,3
0,80
0,74
0,48
0,17
0,16
0,15
0,17
0,12
0,07
0,06
0,14
0,06
0,05
0,07
0,07
0,09
Arsenik
75
74
56
37
35
47
39
40
24
12
5,3
4,7
4,5
3,2
3,2
1,9
0,7
0,8
0,49
0,55
0,48
0,24
0,17
0,36
0,19
0,22
0,19
0,23
0,36
Kvicksilver
1,1
1
0,7
0,8
0,8
0,7
0,8
0,6
0,43
0,32
0,37
0,25
0,25
0,18
0,17
0,09
0,09
0,07
0,13
0,10
0,14
0,25
0,15
0,12
0,13
0,12
0,15
0,13
0,06
Svaveldioxid
20200
17000
14580
12300
14340
12844
13500
11500
10600
11300
9900
6200
4900
5700
4902
4539
3961
3162
3250
3290
3267
3145
3881
3945
4147
4105
3464
3842
4281
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
5
Provtagning och analys
Provtagning
Innan odlingssäsongen skickade Boliden ett brev till de deltagande hushållen där
man informerade om den kommande provtagningen. De som skulle bidra med
grönsaksprover erhöll även fröer. All provtagning utfördes av personal från
miljöavdelningen på Bygg-och miljökontoret, Skellefteå kommun. Vinbär och
sallad insamlades under tre dagar i mitten av augusti. Provplatserna 2006 var med
några få undantag identiska med tidigare provplatser (tabell 6 och figur 1).
I undersökningen analyserades totalt 44 prover fördelade över 12 sköljda
sallatsprover och 16 prover av vinbär som analyserades både före och efter
sköljning.
Provbehandling
Samtliga prover skickades i färskt skick till Livsmedelsverket. Vinbären rensades
från eventuella stjälkar och delades i två partier, varav det ena analyserades
osköljt och den andra efter sköljning med metallfritt vatten. Samtliga sallatsprover
sköljdes före analys.
Analys
Bly och kadmium bestämdes med flamlös atomabsorptionsspektrofotometri
(GFAAS) efter torraskning vid 450° C [7, 8]. Metoden är densamma som
användes vid de tidigare undersökningarna 1979-2001. Metoden är ackrediterad
av SWEDAC i enlighet med SS-ISO/IEC 17025 [14].
Bakgrundskorrektion användes för samtliga bestämningar. Tillsammans med
proverna analyserades också blankprover. Den genomsnittliga blankhalten drogs
ifrån halten i provlösningarna innan resultaten räknades ut.
Samtliga resultat är uträknade i milligram per kilo (mg/kg) färskvikt.
Som kvalitetskontroll analyserades ett certifierat referensmaterial ”potato
powder” från Agricultural Research Centre (ARC), Finland och ett internt
referensmaterial ”grahamsmjöl”.
Väderdata
Nederbörd och vindriktning under juni, juli och augusti härör från Bjuröklubb och
har inhämtats från SMHI, Norrköping (tabell 9, figurer 4-6).
6
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Resultat
Det faktum att bly- och kadmiumanalyserna från 1979 och framåt har gjorts vid
samma laboratorium och med samma analysmetod underlättar jämförelsen mellan
undersökningarna. Resultaten från analysen av referensmaterialen visas i tabell 5.
I bilagan återfinns samtliga provplatser och resultat för åren 1979 till 2006
(där det finns flera prov tagna från samma provplats redovisas medelvärdet per
provplats).
De individuella analysresultaten skall tolkas med försiktighet. Slutsatser och
värderingar bör endast göras utifrån medelvärden av större provantal. För att
åskådliggöra utvecklingen under den tid undersökningarna pågått har en
jämförelse gjorts mellan medelvärden för sallat och vinbär se figur 2 och 3..
Resultaten visas också i siffror i tabell 2 och 3. Det måste poängteras att
jämförelserna endast gjorts på prover från identiska provplatser och inte hela
provmaterialet. Antalet prov från identiska provplatser har minskat genom åren
och är i denna undersökning endast åtta stycken. För att studera hela
provmaterialet från de tidigare undersökningsåren får man gå tillbaka till
respektive rapport. Bilagan innehåller en sammanfattning av samtliga
undersökningar.
Tabell 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006. Resultaten avser
medelvärden och standardavvikelse baserade på prover från identiska provpunkter från de olika
åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter.
Prov
Sallat sköljd
n
1979
1985
1990
8 0,083±0,037 0,14±0,10 0,061±0,033
1996
0,055±0,049
2001
0,031±0,030
2006
0,084±0,093
Vinbär osköljda 8 --
0,84±0,77 0,45±0,37
0,20±0,16
0,15±0,13
0,26±0,24
Vinbär sköljda
--
0,16±0,13
0,12±0,09
0,20±0,16
8 0,42±0,34
0,36±0,28
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
7
Figur 2. Bly i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006.
Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska
provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg
färskvikt.
1,0
mg Pb/kg
0,8
Sallad (n=8)
0,6
Vinbär osköljd (n=8)
Vinbär sköljd (n=8)
0,4
0,2
0,0
1979
1985
1990
1996
2001
2006
År
Tabell 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006. Resultaten är
medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte
hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt, n= antal provpunkter.
Prov
Sallat sköljd
n
8
1979
0,11±0,082
1985
0,17±0,095
1990
0,10±0,033
1996
0,088±0,054
2001
0,070±0,061
2006
0,057±0,037
Vinbär osköljda
8
--
0,013±0,007
0,007±0,003
0,006±0,006
0,005±0,004
0,005±0,003
Vinbär sköljda
8
0,014±0,009
--
0,007±0,003
0,006±0,006
0,006±0,004
0,003±0,002
8
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Figur 3. Kadmium i vegetabilier från trakten kring Rönnskärsverken 1979-2006.
Resultaten är medelvärden och standardavvikelse baserade på identiska provpunkter från de olika åren, dvs inte hela provmaterialet. Halter i mg/kg färskvikt.
0,20
mg Cd/kg
0,16
Sallad (n=7)
0,12
Vinbär osköljd (n=8)
Vinbär sköljd (n=8)
0,08
0,04
0,00
1979
1985
1990
1996
2001
2006
År
Jämförelsen med grönsaker som växt i en okontaminerad miljö är, som tidigare
nämnts, inte helt enkel. Halten av bly och kadmium kan variera beroende på t ex
sort, växtplats och väder. Dessutom kan skillnader i bevattning, jordmån och
andra växtbetingelser i de individuella trädgårdarna inverka på resultaten.
Enskilda prover från kontaminerad miljö kan ha lägre innehåll än vad som är
genomsnittligt från ”rena” miljöer. På samma sätt kan enskilda ”rena” prover ha
en högre halt än genomsnittet från kontaminerade miljöer. Det är därför inte
meningsfullt att försöka dra långtgående slutsatser från resultat av enstaka prover,
utan tolkningen måste göras i mera generella termer.
Bly
EU-kommissionen har i förordning (EG) nr 1881/2006 fastställt högsta tillåtna
halten av bly och kadmium i saluhållna frukt och grönsaker [9]. Dessa finns
angivna i tabell 4.
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
9
Tabell 4. EUs gränsvärden för bly och kadmium i vissa färska vegetabilier [9] i
mg/kg. Gränsvärdet gäller för saluhållna frukter eller grönsaker efter det att de
tvättats och den ätbara delen avskiljts.
Produkt
Bly
Kadmium
Bladgrönsaker (sallat)
0,30
0,20
Bär och små frukter
0,20
Frukt (inklusive bär)
0,050
Det måste poängteras att gränsvärdena enbart gäller saluhållen produkt och
är därför inte direkt tillämpbara på hemodlade produkter, men används här för
jämförelse.
Sallat
Den genomsnittliga blyhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 (tabell 7) var
0,074 mg/kg (spridning 0,010-0,26 mg/kg) vilket var högre än 2001 (medelvärde
0,032 och spridning 0,003-0,17 mg/kg). Inget sallatsprov hade en blyhalt som
översteg gränsvärdet 0,30 mg/kg (tabell 4). Blyhalten i sallat från samma
växtplatser har varierat obetydligt sedan undersökningarna började 1979 (tabell
2). En förklaring till detta kan vara att sallat inte exponeras någon längre tid innan
den konsumeras. Dessutom skyddas de inre delarna av ytterblad som normalt
avlägsnas innan konsumtion.
Tidigare undersökningar har visat att vid sköljning av sallat reducerades
blyhalten med i genomsnitt 50-70 %. I vissa fall med upp till 90 % [2, 10].
Sköljeffekten är i viss mån progressiv, dvs ju högre halt desto mer går vanligen att
skölja bort.
Vinbär
Den genomsnittliga blyhalten i de 16 proverna på osköljda vinbär var 0,29 mg/kg
(tabell 8). Sköljning resulterade i en sänkning av blyhalten till 0,20 mg/kg. Det
indikerar att upptaget från jorden på flera platser är betydande. I sju prover
överskreds gränsvärdet på 0,2 mg/kg (tabell 4) även efter sköljning. Tabell 2 visar
hur blyhalten i sköljda och osköljda vinbär från samma provpunkter förändrats
från 1979 och framåt.
Kadmium
Sallat
Den genomsnittliga kadmiumhalten i de 12 sallatsproverna från 2006 var 0,088
mg/kg (spridning 0,013-0,25 mg/kg). I två prov överskreds EU’s gränsvärde på
10
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
0,2 mg/kg (tabell 4). Kadmiumhalten var emellertid förhållandevis hög i ungefär
en tredjedel av de sköljda proverna. Det är möjligt att upptag från marken bidragit
i dessa fall. En kraftig reduktion av kadmiumhalten i sallat från samma växtplatser
sedan 1979 kan noteras i tabell 3.
Vinbär
Kadmiumhalten i vinbär var mycket låg (tabell 8). Sköljning av bären hade ingen
mätbar effekt. Ingen markant skillnad i kadmiumhalt mellan de år
undersökningarna genomförts föreligger.
Väder
Sommaren 2006 var både varmare och torrare än normalt. Nederbörden var
knappt hälften av den normala (tabell 9). Sydliga vindar dominerade under juni
och juli, då denna vindriktning förekom under ca 40% av tiden. Detta är en
normal fördelning. Under augusti dominerade istället östliga vindar med 23% av
tiden. En närmare granskning av rådata från SMHI visar dock att de östliga
vindarna blåste framförallt under den senare delen av månaden då provtagningen
avslutats.
Kvalitetskontroll
Resultaten från analys av referensmaterial återfinns i tabell 5. Dessa visar att
analysernas tillförlitlighet är tillfredsställande vid de aktuella nivåerna. Det bör
poängeras att mätosäkerheten vid så låga koncentrationer som det här är frågan
om är betydande, varför skillnaden mellan den certifierade och den uppmätta Pbhalten i Potato powder inte ska tolkas som ett analysfel.
Tabell 5. Bly- och kadmiumhalten i certifierade referensmaterialet Potato powder från ARC/CL
i Finland och Grahamsmjöl, GMb, från SLV. Halt i mg/kg torrvikt. U är metodens mätosäkerhet
med en täckningsfaktor 2, vid den aktuella koncentrationen och CI är det 95 %
konfidensintervallet för den certifierade halten.
Material
Potato
powder
GMb
Bly
Uppmätt
halt
U
-< 0,009
< 0,009 -0,012 0,008
< 0,009
0,010 0,007
< 0,009
Certifierad
halt
CI
0,026 0,003
0,011 0,006
Kadmium
Uppmätt
halt
U
0,006
0,027
0,007
0,030
0,029
0,006
0,028
0,007
0,036
0,007
0,037
0,006
Certifierad
halt
CI
0,035
0,0016
0,027
0,003
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
11
Slutsatser
Bly
Tack vare de kraftigt reducerade utsläppen av metaller från Rönnskärsverken är
nivåerna av bly i bär och grönsaker numera sällan förhöjda. Vinbär är den produkt
som, på vissa platser, fortfarande har en relativt hög blyhalt. Sköljning av vinbär
hade en viss effekt. I sju av 16 sköljda prover uppmättes halter som överskred
gränsvärdet 0,2 mg/kg.
Enligt rekommendationerna från en expertkommitte inom FAO/WHO bör
veckointaget (PTWI) av bly inte överstiga 0,025 mg/kg kroppsvikt [11], dvs
1,5 mg för en person på 60 kg, eller 0,2 mg/dag. Blyintaget per person och dag
är i Sverige 0,02-0,03 mg [12, 13].
För ett barn med kroppsvikten 20 kg (cirka 5 år) innebär FAO/WHOs
rekommendation att intaget via alla exponeringsvägar inte bör överskrida 0,5
mg/vecka, vilket gör att barn blir mer utsatta. Marginalen mellan intag och den
rekommenderade högsta tolerabla exponeringsnivån är följaktligen mycket
mindre för barn än för vuxna.
Under 2006 uppmättes halter upp till 1 mg/kg i osköljda vinbär från det mest
utsatta området, vilket innebär att en vuxen (på 60 kg) kan äta 1,5 kg osköljda
bär/vecka utan att överskrida PTWI. Ett barn på 20 kg kan däremot bara äta 0,5
kg/vecka, eller 70 g/dag i det mest belastade området för att inte överskrida
PTWI. Det bör emellertid noteras att vinbär bara är tillgängliga under en
begränsad del av året.
Trots att vinbär genom åren uppvisat förhöjda blyhalter uppvisar barn boende
intill Rönnskär inga förhöjda halter av bly. 2001 genomförde Umeå universitet,
Miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, en undersökning av
blyhalten i blod hos 153 elvaåriga barn boende i Rönnskärsverkens närhet[15] .
Undersökningen visade att blyhalten var låg (0,09 ± 0,03 μmol/l). Halterna var
helt jämförbara med dem hos andra svenska barn och lägre än de som rapporterats
i internationella studier från senare år.
Kadmium
Kadmiumutsläppen till omgivningarna har under åren reducerats kraftig. Nivåerna
i de undersökta proverna är sällan förhöjda. I sallat var dock kadmiumhalten i ett
antal prov högre än i sallat från allmänna handeln (≤ 0,05 mg/kg). Det högsta
mätvärdet var 0,25 mg/kg, vilket motsvarar EUs gränsvärde för saluhållna
bladgrönsaker (0,2 mg/kg). Konsumtion av hemodlad sallat sker under en
12
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
begränsad del av året. De effekter som kadmium kan orsaka uppkommer efter
lång tids exponering, vilket innebär att enstaka något förhöjt kadmiumintag inte
ger upphov till hälsoeffekter. Hemodlad sallat bedöms därför inte utgöra någon
risk.
Vid den underökning av 153 barn som genomfördes 2001 studerades även
kadmiumhalten i blod [15]. Resultatet visar att barn som bor i Rönnskärs närhet
har låga kadmiumhalter (1,0 ± 0,5 nmol/l) lägre än i internationella studier och
lägre jämfört med barn i Skåne där en liknande studie genomförts.
Rekommendationer
Frukt, bär och grönsaker bör, i den mån det är praktiskt möjligt, sköljas innan
konsumtion.
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
13
Provplatser och analysresultat
från 2006
Figur 1. Karta med provplatser för 2006
14
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Tabell 6. Provplatser och antal prov för undersökningen 2006.
Provplats
4 Stackgrönnan
5 Sillskatan
6 Kågenäsudden
7 Södra Sillskatan
8 Ursviken
9 Skelleftehamn
10 Skelleftehamn
13 Näsudden
15 Örviken
16 Burön
17 Ytterviken
18 Bureå
20 Burmoran
23 Holmsvattnet
29 Storgrundet
31 Bredskär
34 Holmsvattnet
37 Bureå
40 Skelleftehamn
99 Skelleftehamn
Antal
Sallat Vinbär
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
xx*
x
x
x
x
x
12
16
* två prov från samma provplats men olika trädgårdar
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
15
Tabell 7. Bly och kadmium i sköljd sallat år 2006. Halt i mg/kg färskvikt. EUs
gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30 för bly och 0,20 för kadmium.
Provplats
6
7
10
15
16
17
18
20
23
31*
31*
37
Bly
0,011
0,010
0,066
0,26
0,19
0,093
0,022
0,024
0,011
0,076
0,079
0,044
Kadmium
0,25
0,10
0,013
0,051
0,049
0,12
0,022
0,060
0,039
0,014
0,25
0,15
* prov från samma provplats men olika trädgårdar
Tabell 8. Bly och kadmium i röda (R) och svarta (S) vinbär före och efter
sköljning år 2006. EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20 för bly och 0,050 för
Cd. Halt i mg/kg färskvikt.
Prov
Plats
4
5
6
7
8
9
10
13
15
17
18
29
34
37
40
99
16
Prov
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
R Vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S vinbär
S Vinbär
Bly
Osköljd
0,13
0,096
0,10
0,030
0,30
0,17
0,82
0,25
0,30
0,059
0,036
0,63
0,011
0,029
0,96
0,33
Kadmium
sköljd osköljd
sköljd
0,080
0,003
0,001
0,075
0,013
0,002
0,10
0,003
0,004
0,012
0,001
< 0,001
0,24
0,006
0,002
0,12
0,002
0,001
0,52
0,010
0,004
0,24
0,008
0,008
0,28
0,003
0,003
0,048
0,001
0,001
0,019
< 0,001
0,001
0,35
0,011
0,004
0,003
0,003
0,001
0,010
0,008
0,001
0,66
0,007
0,006
0,25
0,002
0,002
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Väderdata
Tabell 9. Väderdata från Bjuruklubb.
Juni
Nederbörd
Dag
mm
Vind
Riktning
% av tiden
1-5
6-10
11-15
16-20
21-25
26-30
N
NE
E
SE
S
SW
W
NW
LUGNT
13,5
3,8
2,3
1,7
40,8
8,8
19,8
9,4
0,0
Nederbörd
Dag
mm
Vind
Riktning
% av tiden
1-5
6-10
11-15
16-20
21-25
26-30
N
NE
E
SE
S
SW
W
NW
LUGNT
8,5
3,4
3,2
3,6
43,4
12,3
14,7
10,5
0,4
Nederbörd
Dag
mm
Vind
Riktning
% av tiden
1-5
6-10
11-15
16-20
21-25
26-30
N
NE
E
SE
S
SW
W
NW
LUGNT
18,5
15,7
23,0
10,7
14,9
4,8
3,8
8,5
0,0
2,0
0,0
0,0
7,9
6,7
0,0
Summa 16,6
= 52 % av normal
Nederbörd
Juli
1,2
9,6
5,8
0,3
0,0
0,0
Summa 16,9
= 39 % av normal
Nederbörd
Augusti
0,0
0,0
0,1
12,7
4,8
6,6
Summa 24,2
= 40 % av normal
Medelhastighet
m/s
5,5
3,8
2,3
3,1
6,5
5,7
6,6
6,3
0
Medelhastighet
m/s
5,6
3,4
3,4
3,9
5,8
4,4
6,0
7,8
Medelhastighet
m/s
3,6
4,6
4,9
3,8
4,6
3,2
2,3
3,5
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
17
Figur 4. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juni månad.
N
% av tiden
50
i m/s
40
NW
NE
30
20
10
W
E
0
SW
SE
S
Figur 5. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under juli månad
N
% av tiden
50
i m/s
40
NW
NE
30
20
10
W
E
0
SW
SE
S
Figur 6. Vindriktnig i % av tiden och medelhastigheten i m/s under augusti månad
N
% av tiden
30
i m/s
NW
NE
20
10
W
0
E
SW
SE
S
18
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Referenser
1. Movitz J. Undersökning av metaller i vegetabilier odlade i området
omkring Rönnskärsverken 1979. Stencil. Statens livsmedelsverk dnr
2728/79.
2. Mattsson P, Movitz J, Lundberg K, Stenlund H. Bly, kadmium och arsenik
i grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn. SLV-rapport,
1986:2.
3. Jorhem L, Lundberg K, Sundström B. Bly, kadmium och arsenik i
grönsaker odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 1990. SLVrapport, 1991:12.
4. Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring
Rönnskärsverken, Skelleftehamn 1996. SLV-rapport 23, 1997.
5. Sundström B, Jorhem L. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring
Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2001. SLV-rapport 6, 2002
6. Miljörapport 2006, Rönnskärsverken och Rönnskärs hamn, Boliden
Mineral AB.
7. Jorhem L. Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrofotometri.
Avprövningsrapport - NMKL 8.13. SLV-rapport 1990:6.
8. Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel. Metod 139, Metaller.
Bestämning med atomabsorptionsspektrofotometri i livsmedel (1991).
9. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006.
Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.
10. Jorhem L. Bly i grönsaker odlade kring Tudor AB, Ale kommun 1988.
SLV-rapport 1989:2.
11. Joint FAO/WHO. Expert Committe on Food Additives,(1993). Lead.
Evaluation of certain food additives and contaminants, WHO Technical
Report Series no. 837, pp 32-35. World Health Organisation, Geneva.
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
19
12. Jorhem L, Becker W, Slorach S. Intake of 17 Elements by Swedish
Women, Detemined by a 24-h Duplicate Portion Study. Journal of Food
Composition and Analysis 11, 32-46 (1998).
13. Jorhem L, Sundström B (1993). Levels of lead, cadmium, zinc, copper,
nickel, chromium, manganese and cobalt in foods on the swedish market,
1983-1990. Journal of Food Composition and Analysis 6:223-241.
14. SS-ISO/OEC 17025. Allmänna kompetenskrav för provnings- och
kalibreringslaboratorier (ISO/IEC 17025:1999).
15. Lagerkvist B J:son, Lundström N-G (2003). Bly- och kadmiumhalter hos
barn i Rönnskärsområdet. Rapport, Inst f Folkhälsa och Klinisk Medicin,
Enheten f Miljömedicin, 2003.
20
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Bilaga
Tabeller med samtliga provplatser och provresultat från år 1979, -85, -90, -96,
2001 och -06. Resultatet från en provplats kan baseras på flera prov. För
individuella prov se respektive rapport.
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
21
Tabell 10. Bly i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979 till 2006.
EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,30. Halt i mg/kg färskvikt.
Prov- Osköljd
Sköljd
plats 1985
1990 1979 1985 1990 1996 2001 2006
1
0,02
2
0,02
3
0,02
4
0,23
0,01 0,07
0,078 0,024 0,004 0,014
5
0,71
0,07 0,08
0,12
0,021 0,041 0,014
6
0,18
0,015 0,028 0,047 0,026 0,011
7
0,35
0,10 0,05
0,10
0,032 0,027 0,013 0,010
8
0,15
0,15 0,08
0,17
0,057 0,019
9
0,85
0,05
0,20
0,079 0,069 0,015
10
0,95
0,66 0,09
0,035 0,082 0,13
0,09 0,066
12
5,3
0,38
0,66
0,34
13
0,19
0,28
15
3
0,30 0,09
0,23
0,11
0,12
0,061 0,26
16
1,3
0,26 0,12
0,28
0,079 0,083 0,028 0,19
17
0,14
0,14 0,07
0,055 0,017 0,02
0,013 0,093
18
1,8
0,31 0,15
0,24
0,073 0,036 0,008 0,022
19
0,6
0,05 0,07
0,13
0,01
0,001
20
0,23
0,21 0,04
0,11
0,072 0,02
0,036 0,024
23
0,2
0,05
0,034 0,026 0,004 0,003 0,011
24
0,03
26
4,9
0,09 0,06
0,049 0,023
28
0,02
29
1,2
0,47
0,70
0,25
30
0,28
31
1,6
0,54
0,36
0,22
0,2
0,094 0,078*
33
0,37
0,028 0,046
34
0,038
37
0,03
0,018 0,045 0,028 0,044
Antal 18
16
21
21
21
16
14
11
Medel 1,3
0,23 0,08
0,20
0,078 0,055 0,032 0,074
SD
1,6
0,20 0,08
0,19
0,087 0,056 0,029 0,081
* medelvärde av 2 prov från olika trädgårdar
22
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
Tabell 11. Kadmium i osköljd och sköljd sallat från alla provplatser från 1979
till 2006. EU gränsvärde för saluhållen sallad är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt.
Prov
plats
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
15
16
17
18
19
20
23
24
26
28
29
30
31
33
34
37
Antal
Medel
SD
Osköljd
1985
1990
0,034
0,057
0,033
0,24
0,013
0,075
0,27
0,46
0,065
0,14
0,15
0,15
0,11
0,32
0,11
0,08
0,097
0,14
0,089
0,12
0,17
0,027
0,19
0,26
0,29
0,26
0,19
0,31
0,42
0,078
18
0,17
0,12
0,17
0,039
0,39
0,099
16
0,16
0,12
Sköljd
1979 1985
0,034
0,033
0,04
0,074 0,038
0,1
0,048
0,032
0,055 0,24
0,048 0,019
0,14
0,047
0,053 0,29
0,3
0,36
0,74
0,09
0,11
0,21
0,075 0,089
0,032 0,12
0,25
0,3
0,11
0,12
0,22
0,09
0,064 0,043
0,029
0,19
0,1
0,16
0,16
0,15
0,34
0,23
21
0,14
0,16
21
0,15
0,11
1990
1996
2001
2006
0,083
0,095
0,21
0,13
0,024
0,25
0,14
0,28
0,022
0,094
0,39
0,058
0,024
0,031
0,14
0,025
0,088
0,16
0,025
0,25
0,10
0,021
0,16
0,013
0,11
0,064
0,068
0,12
0,025
0,11
0,058
0,18
0,045
0,062
0,094
0,014
0,1
0,018
0,13
0,038
0,026
0,016
0,051
0,049
0,12
0,022
0,13
0,027
0,060
0,039
0,016
0,062
0,13*
0,11
16
0,088
0,094
0,016
14
0,067
0,057
0,15
11
0,088
0,073
0,11
0,14
0,305
0,078
0,1
0,071
21
0,12
0,077
* medelvärde av 2 prov från olika trädgårdar
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
23
Tabell 12. Bly i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979 till
2006. EU gränsvärde för saluhållna bär är 0,20. Halt i mg/kg färskvikt.
Prov
plats
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
25
27
29
31
33
34
35
36
37
40
99
Antal
Medel
SD
24
Osköljda
Sköljda
1979 1985 1990 1996 2001 2006 1979 1985
0,036
0,106
0,39 0,39 0,24 0,048 0,09 0,13 0,064
0,028 0,067 0,035 0,096 0,12
0,36 0,36 0,031 0,048 0,093 0,10 0,052 0,4
0,25 0,25 0,015 0,15 0,02 0,030 0,25
0,3
0,3
0,38 0,07 0,087 0,30 0,55
0,37 0,37 0,41 0,17 0,051 0,17 0,45
2,3
2,3
0,12 0,4
0,15 0,82 1
0,22
1,4
1,8
1,8
0,61 0,47 0,44 0,25 0,77 1,3
8,2
4,8
0,76 0,76 1,2
0,24 0,19 0,30 0,25
0,72 0,88 0,25
0,11
0,48 0,23 0,4
0,039 0,034 0,059 0,17
0,43 0,43 0,57 0,18 0,059 0,036 0,22
0,25 0,25 0,3
0,04 0,025
0,067
0,23 0,23 0,34 0,043
0,11
0,044
0,018
0,13
0,058
0,039
0,073
0,67 0,28 0,63
0,49 1,2
1
0,14 0,14 0,14 0,021 0,014 0,011
0,24
0,28
0,37 0,036 0,041 0,029
0,83 0,36 0,2 0,96
0,19 0,11 0,33
13
17
21
20
17
16
23
2
0,62 1,03 0,45 0,19 0,11 0,27 0,47 0,85
0,66 1,94 0,37 0,17 0,11 0,29 1,00 0,64
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
1990 1996 2001 2006
0,14
0,02
0,026
0,013
0,34
0,27
0,15
0,67
0,04
0,034
0,035
0,1
0,054
0,11
0,3
0,15
0,35
0,077
0,018
0,082
0,014
0,08
0,046
0,14
0,080
0,075
0,10
0,012
0,24
0,12
0,52
0,85
0,56
0,29
0,46
0,39
0,3
0,27 0,15 0,28
0,19
0,019
0,048
0,12 0,055 0,019
0,029
0,041
0,33 0,24
0,1
0,43
0,23 0,35
1,1
0,22
0,28
0,67
19
0,36
0,3
0,013
0,003
0,022
0,3
0,1
20
0,14
0,13
0,034 0,010
0,66
0,25
12
16
0,1 0,19
0,09 0,19
Tabell 13. Kadmium i osköljda och sköljda vinbär från alla provplatser från 1979
till 2006. Halt i mg/kg färskvikt .EUs gränsvärde för kadmium i saluhållna bär är
0,050 mg/kg.
Prov
plats
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
25
27
29
31
33
34
35
36
37
40
99
Antal
Medel
SD
Osköljda
1979 1985 1990 1996
0,007 0,01 0,01
0,003
0,008 0,01 0,002
0,014 0,01 0,001
0,006 0,01 0,005
0,012 0,19 0,006
0,023 0,02 0,006
0,023
0,019
0,013
0,009
0,003
0,003
2001 2006
0,011 0,005 0,003
0,002 0,002 0,013
0,003 0,003 0,003
0,003 < 0,001 0,001
0,001 0,001 0,006
0,002 0,002 0,002
0,018 0,012 0,010
0,004
0,02 0,009 0,006 0,009 0,008
0,09
0,02 0,01 0,008 0,006 0,003
0,02 0,011 0,011
0,01 0,006 0,003 0,003 0,001
0,01 0,009 0,002 0,001 <0,001
0
0,013 0,003 < 0,001
0
0,007 0,008
0,002
Sköljda
1979 1985
0,003
0,005
0,007
0,004
0,004 0,01
0,018
0,012
0,011
0,027
0,056
0,03 0,02
0,133
0,016
0,01
0,006
0,007
0,005
0,008
0,005
0,011
0,004
0,015
0,008
0,007 0,006 0,011
0,01 0,009
0,023
0,006 0,01 0,006 0,005 0,003 0,003
0,01
0,007
0,008 0,007 0,001 0,008
0,011 0,01 0,004 0,007
0,012 0,009 0,002
13
17
21
20
17 16
23
2
0,011 0,026 0,008 0,006 0,004 0,005 0,018 0,01
0,007 0,047 0,005 0,005 0,003 0,004 0,028 0,01
1990 1996
2001 2006
0,008
0,002
0,002
0,001
0,005
0,006
0,005
0,011 0,008 0,001
0,001 0,001 0,002
0,002 0,002 0,004
0,002 < 0,001 <0,001
0,001 0,012 0,002
0,001 < 0,001 0,001
0,017 0,01 0,004
0,003
0,01 0,005 0,005 0,008
0,009
0,01
0,006
0,007
0,004
0,006
0,008 0,006 0,003
0,009
0,002
0,001
0,002 0,001 0,001
0,002
0,02
0,002
0,007 0,004 0,004
0,009
0,004
0,001
0,005
0,007 0,006
0,009 0,011
0,011
19
20
0,006 0,006
0,003 0,005
0,001 0,001
0,006
0,002
12 16
0,004 0,003
0,004 0,002
Livsmedelsverkets rapport nr 20/2008
25
Rapporter som utgivits 2007
1. Algtoxiner i avsaltat dricksvatten.
2. Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning.
3. Indikatorer för bra matvanor av W Becker.
4. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel, januari 2007 av C Normark
och K Mykkänen.
5. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-39
by L Merino and M Åström.
6. Nutrient Analysis of Dairy Foods and Vegetarian Dishes by M Arnemo, M Arnemo, S Johansson,
L Jorhem, I Mattisson, S Wretling and C Åstrand.
7. Proficiency Testing – Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T:14 by C Åstrand
and L Jorhem.
8. Riskprofil: Yersinia enterocolitica av S Thisted Lambertz.
9. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel
av E Ankarberg, M A, G Concha, P O Darnerud, A Glynn, S Lignell och A Törnkvist.
10. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av K Petersson-Grawé, G Concha och E Ankarberg.
11. Risk assessment of non-developmental health effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins,
polychlorinated dibenzofurans and dioxin-like polychlorinated biphenyls in food by A Hanberg,
M Öberg, S Sand, P O Darnerud and A Glynn.
12. Fiskkonsumtion – risk och nytta av W Becker, P O Darnerud och K Petersson-Grawé.
13. Riksprojekt 2006 – Mögel och mykotoxiner av P Johnsson och A M Thim.
14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi – Livsmedel, April 2007 av C Normark
och K Mykkänen.
15. Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 av Doris Rosling.
16. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi – Dricksvatten 2007:1, mars av T Šlapokas
och C Gunnarsson.
17. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2006 av D Rosling.
18. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel; Resultat 2006 av I Nordlander, H Green och I Nilsson.
19. Lead Extracted from Ceramics under Household Conditions by L Jorhem, P Fjeldal, B Sundström and K Svensson.
20. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-40
by L Merino and M Åström.
21. Proficiency Testing − Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-5 by H S Strandler
and A Staffas.
22. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−15 by C Åstrand
and L Jorhem.
23. Fördjupad kartläggning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker
2006-2007 − slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och
A Önell.
24. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Dricksvatten 2007:2 september av T Šlapokas
och C Gunnarsson.
25. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel, oktober 2007 av C Normark
och K Mykkänen.
Rapporter som utgivits 2008
1. Mikroprofil Nötkreatur. Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad.
2. Mögel och mykotoxiner i ris - fokus på basmati och råris av E Fredlund och A M Thim.
3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2008 av C Normark
och K Mykkänen.
4. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2006, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.
5. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2007, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson.
6. Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 av Doris Rosling.
7. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41
by L Merino.
8. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−16 by C Åstrand
and L Jorhem.
9. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen
av Livsmedelsverket kostråd av C Lagerberg Fogelberg.
10. På väg mot miljöanpassade kostråd - delrapport fisk - av F Ziegler.
11. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2007 av D Rosling.
12. Riksprojekt 2007 - Kvicksilver i saluhållen fisk.
13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:1, mars av T Šlapokas,
C Gunnarsson och A Jentzen.
14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2008 av C Normark, M Olsson och I Tillander.
15. Är dagens mat näringsfattig? En kritisk granskning av näringsförändringar i vegetabilier över tiden
av I Mattisson, C Andersson, W Becker, H S Strandler, A Strömberg och S Wretling.
16. Salt i lunchrätter i Jönköpings län - Resultat från analysprojekt i 8 kommuner hösten 2007
av W Becker.
17. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker,
M Haglund och S Wretling.
18. Älgkött - analys av näringsämnen av M Arnemo, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler.
19. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41
by L Merino and M Åström.
20. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn 2006
av B Sundström och L Jorhem.
LIVSMEDELS
VERKET
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
�
ISSN 1104-7089