Att motverka rasism i förskolan
och skolan
Emma Arneback & Jan Jämte
Förskolans och skolans utmaningar…
1) Interna - att de åsikter och strukturer som existerar i
samhället, och den debatt som rasar, också kommer till praktiskt
och idémässigt uttryck i förskolan och skolan – i klassrummen, på
skolgården, i personalrummet etc.
2) Externa - t.ex. i form av att högerextrema grupper sökt
tillträde till skolor för att mobilisera stöd, men också i form av att
elever självmant organiserat motstånd mot rasism som utmanat
skolans roll och uppdrag.
• s
Dagens upplägg
• Hur kan man förstå förskolans och skolans
uppdrag att motverka rasism?
• Vad är det för problem förskolan och skolan ska
motverka? Hur kan rasism komma till uttryck i
förskolan och skolans verksamhet?
• På vilka sätt kan förskolan och skolan arbeta för
att motverka rasism?
Förändring över tid
1970
1990
2006
2012
2016-11-09
• Frågan om att bemöta främlingsfientlighet i skolan är en icke-fråga
• Fokus på mobbningsfrågan – individ- och socialpsykologiskt tal
• Att bemöta främlingsfientlighet i skolan skrivs in i läroplanen
• Det uppstår en flora av rådgivande skrifter med fokus på
pedagogisk process – värdepedagogiskt tal
• Ny lagstiftning ger ett tydligare juridiskt tal (brett anslag)
• Krav på likabehandlingsplaner i varje verksamhet – juridiskt tal
• SOU 2012:74 ”Främlingsfienden inom oss”
• Förslag: 650 miljoner i fem år för ett lärarlyft i mänskliga
rättigheter
4
Styrkedjans länkar
”Utbildningen ska syfta till (…) att stärka respekten för de
grundläggande mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och
vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religösa grupper (…)”
(FN)
“Staten får inte stödja, upprätthålla eller försvara någon form av rasdiskriminering, vare sig den begås av
individer eller organisationer och ska aktivt motverka och förbjuda all diskriminering på grund av ras, öka
integreringen och förståelsen och motarbeta allt som kan förstärka splittring mellan raser.” (FN, ibid.
1965)
* Med “rasdiskriminering” menas enligt FN “ras, hudfärg eller nationellt eller etniskt ursprung” (FN, 1965)
Regeringsformen
“Det allmänna ska motverka diskriminering av
människor på grund av (…) hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung, språklig eller religiös
tillhörighet”
Skollag
2010:800: Utbildningen ska förmedla, förankra och utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna:
•
•
•
•
•
Människolivets okränkbarhet
Individens frihet och integritet
Alla människors lika värde
Jämställdhet
Solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildning ska främja de
mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling (1 kap. 5 §)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Uttryck: Ett uppträdande som kränker elevens värdighet
eller missgynnar eleven på grund av kön, etnicitet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller ålder
Typer: Direkt diskriminering, Indirekt diskriminering,
Trakasserier
Lag: Diskrimineringslag (2008:567)
Exempel på åläggande:
Årlig likabehandlingsplan
Målinriktat och aktivt arbete för att främja lika rättigheter
och möjligheter
Åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier utifrån
diskrimineringsgrunderna
Handlingsplikt; utreda och vidta åtgärder för att förhindra
diskriminering och trakasserier
Tillsyn/Övervakning:
Diskrimineringsombudsmannen
Etnicitet som diskrimineringsgrund
• Att etnisk tillhörighet, men även religion eller annan
trosuppfattning, är diskrimineringsgrunder länkar samman
förskolans och skolans arbete mot diskriminering med
arbetet mot rasism.
• Etnisk tillhörighet används i lagtexten som ett
samlingsbegrepp för ”etnisk tillhörighet, nationalitet,
hudfärg eller annat liknande förhållande”.
• Etnisk diskriminering: när en person missgynnas eller
kränks och där detta har samband med personens hudfärg,
ursprung, kulturella tillhörighet eller uppfattade ras.
Med läroplanen som exempel…
“Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av (…)
etniskt tillhörighet (…). Tendenser till diskriminering och annan
kränkande behandling skall aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser.”
“Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har
därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (…) förebygga
och motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland
barn och anställda”. (Läroplan för förskolan, Lpfö98).
Läroplanen forts…
Lyfter fram ”alla människor lika värde”, ”solidaritet mellan
människor” och ”att aktivt främja likabehandling”, men också
att “utveckla förståelse för” och få elever att ”inse de värden
som ligger i en kulturell mångfald”.
Målet är att eleverna ska ”ta avstånd från att människor
utsätts för förtryck och kränkande behandling” samt att de
“medverkar till att hjälpa människor”.
För att nå hit ska eleverna få hjälp att utveckla egenskaper
som medmänsklighet, förståelse, förmåga till inlevelse,
generositet, tolerans, ansvarstagande, solidaritet och en
känsla för samhörighet.
1. Att aktivt motverka rasism
– en del av att arbeta i förskolan och
skolan
- Förskolan och skolan är inga värdeneutrala
platser. Rasism får aldrig ignoreras,
bagatelliseras, accepteras eller normaliseras.
- Att motverka rasism är en del av att arbeta i
förskola och skola. Uppdraget är inte
förhandlingsbart.
- = En ”inneboende antirasistisk hållning
2. Ett tvådelat uppdrag
A) Förskolan och skolan ska agera för att gestalta
och förmedla värden som står i kontrast mot
rasistiska idéer och praktiker. Målsättningen är
att få barn och elever att både lära sig om, agera
genom och verka för dessa ideal.
B) Förskolan och skolan har en skyldighet att aktivt
ta ställning och agera mot rasism och etnisk
diskriminering, både som idé och som praktik.
Detta ska bland annat ske genom ”kunskap,
öppen diskussion och aktiva insatser”
3. Olika former av rasism
• Uppdragets bredd: En ökad betoning på etnisk
diskriminering, dvs. kränkningar och
missgynnande som hör samman med ”etnisk
tillhörighet, nationalitet, hudfärg eller annat
liknande förhållande”.
• Täcker in en rad olika former av rasism –
grundad i såväl biologiska, kulturella,
nationella eller religiösa föreställningar.
4. Ett individuellt och ett strukturellt
problem
De olika länkarna i styrkedjan riktar fokus mot olika nivåer i samhället - från
struktur till individ.
”Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är ett
allvarligt och komplext problem på många
gymnasieskolor i Sverige. Trots skolans tydliga uppdrag,
och allt arbete som utförts för att motverka rasism de
senaste decennierna, fortsätter rasism och
främlingsfientlighet – i flera olika former och på olika
nivåer – att kasta skuggor över skolans verksamhet.
Översikten visar både på en historisk kontinuitet och på
att problemen med rasism, främlingsfientlighet och
intolerans på många skolor är utbredda, genomgripande
och får allvarliga konsekvenser för de drabbade.”
(Jämte, SOU:2012:74)
Den dominerande förståelsen av rasism
• Historiskt har rasism tenderat att definieras
som en idé, föreställning eller ideologi
baserad på antagandet om biologiska raser
existens och olika värde.
• ”En sann Rasist är en person som tycker
att vissa människor är av en lägre ’ras’ och
därför mindre värda, som hatar ’invandrare’
och/eller som är allmänt fördomsfull mot
människor från andra länder” (Schmauch,
2006)
Rasismens många ”ansikten”
De intoleranta, ambivalenta och toleranta attityderna
De ”intoleranta” attityderna:
• Runt 20 procent av eleverna ger uttryck för en negativ inställning till
invandrare och andra utsatta minoritetsgrupper.
De ”ambivalenta” attityderna:
• Omkring hälften av eleverna uttrycker tveksamhet kring frågor som
kan kopplas till rasistiska, främlingsfientliga och intoleranta idéer
och attityder mot muslimer, judar och romer.
De ”toleranta” attityderna:
• Mellan 26 och 40 procent av eleverna ställer sig positiva till utsatta
minoriteter och tar avstånd från påståenden som uttrycker
fördomar, misstankar och fientlighet mot dessa.
Attityder bland unga
• ”Sverige bör ta emot färre invandrare” (kring 40%)
• ”Invandrare gör att brottsligheten ökar” (43 %)
• ”Invandrare bör anpassa sig till det svenska sättet att klä
sig” (23 %)
• ”Invandrare bör sträva efter att leva som svenskar när
det gäller kulturella seder” (38 %)
• ”Jag skulle har svårt att flytta till ett annat område där
det bor många invandrare” (kring 45%)
• ”Invandrare ger ett tillskott till Sveriges befolkning och
kultur” (ca 25% tar avstånd)
• En majoritet av de tillfrågade instämmer i påståendet att
”det finns många rasister i Sverige”.
(Andel som instämmer helt eller delvis i påståendena, dvs markerat värdet 4 eller 5 på en 5-gradig
skala, bland ungdomar 16-29 år. Källa: Ungdomsstyrelsen (2007)
• ”Vardagsrasism”
Institutionell och strukturell rasism
• Även skolan kan bidra till att forma och
upprätthålla ett sorterings- och
utestängningssystem där människor ges olika
inflytande, makt, status, privilegier och
möjligheter beroende på individens tillhörighet
till olika etniska grupper.
• Rasism kommer inte bara till uttryck i medvetna
åsikter och handlingar, utan också i vardagliga
rutiner, dominerande normer, oreflekterade
vanor eller omedvetna föreställningar och
förväntningar om människor med annan etnisk
bakgrund än den egna.
•
•
•
•
Orättvis och ojämlik behandling av barn och unga.
Personals varierade förväntningar och föreställningar
Monokulturell rekrytering av personal.
Tystnad och bortförklarande av rasism och ett ”ickeagerande” från pedagoger och ledning.
• Läromedel och lärares återskapande av etnocentrism
föreställningar och fördomar.
• Segregering och skolresultat
• Utbildningens assimilatoriska funktion. Framlyftande av
“svenskhet” som norm - för att passa in på många skolor
bör man vara ”vit, svensk, heterosexuell, sekulärt kristen
och hävda att det finns naturliga skillnader mellan kvinnor
och män”. Personer med utländsk bakgrund konstrueras
som de “avvikande” - ett “Vi” och “Dem”
(se t.ex. Skolverket, 2009; SOU 2005:56; SOU 2006:79).
Attityder bland lärare
• 11 procent höll helt eller delvis med om att utomeuropeiska invandrare
ska återvända till sina hemländer
• 16 procent höll helt eller delvis med om att invandrare och flyktingar
kommer till Sverige för att utnyttja det svenska välfärdssystemet
• 27 procent höll helt eller delvis med om att ”Islam är ett hot mot
västerlandets sociala och kulturella landvinningar”
• 41 procent att vissa kulturer är ”så olika den svenska att människor från
dessa kulturer knappast kan anpassa sig till det svenska samhället”.
• Nästan hälften av lärarna tog helt eller delvis avstånd från påståendet att
Sverige bör ha en mer liberal invandrings- och flyktingpolitik.
(Ds 1998:35)
Organiserad
rasism
Individuell
rasism
Strukturell rasism
Didaktiska strategier
- Vilka olika didaktiska strategier använder sig personal i förskola och
skola av för att motverka främlingsfientlighet och rasism?
- Vilken förståelse av rasism baseras de olika strategierna på?
Vem eller vad riktas insatserna gentemot?
Hur kan rasism motverkas – varför uppstår rasism?
Baseras på min egen och andras forskning om hur rasism motverkas i
förskola och skola.
1. Normkritik
Förskolans och skolans uppgift:
Att synliggöra och utmana förtryckande normer
Rasism Vem eller vad? Strukturer - en etnisk maktordning (ovanlig?)
Varför? Uppstår genom förtryckande normbildning om t.ex hudfärg,
religion och etnicitet
Vithetsnormer
Problemet med normer som styr
I Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt?
anges att ”till och med de riktigt små barnen i förskolan har en
uppfattning om att normen vad gäller utseende i
verksamheten är att ha vit hudfärg ’som en svensk’”.
Faran med färgblindhet
”Hudfärg har ingen betydelse”… samtidigt som barn och
elever erfar något annat.
Didaktiska verktyg
Ett normkritiskt perspektiv kan sägas rymma tre grundpelare:
• Att synliggöra föreställningar, privilegier och normer
• Att utmana maktordningar, fördomar och stereotyper
• Att arbetet behöver ske på olika nivåer i verksamheten: hos
individen, i personalgruppen och i barn- och elevgrupper
Några fokusområden: personalens- elevers och barns handlingar och
tal, verksamhetens innehåll, val av läromedel och lekmaterial,
verksamhetens organisation, resursfördelning och information.
2. Interkultur
Förskolans och skolans uppgift: Att arbeta interkulturellt för att skapa
förutsättningar för utveckling och lärande - i såväl homogena som heterogena
barn- och elevgrupper. (Mycket ovanlig)
Rasism Vad eller vem? Strukturer (innehåll, personalens förhållningssätt osv)
Varför? Förskolan och skolan bygger på monokulturella föreställningar
Problemet med en monokulturell skola
Ett exempel kan vara den kurdiska elev som under sin
skoltid i Turkiet aldrig har fått läsa om kurdernas
historia. Efter flykten till Sverige återupprepas detta
mönster i den svenska skolan. Under de år eleven har
gått i grundskolan har frågan om kurdernas historia
och nutida situation aldrig varit ett
undervisningsinnehåll.
En interkulturell utbildning
• Ser förskolan och skolan som en mångkulturell
mötesplats
• Tillskriver olika grupper samma status
• Arbetar med representation
• Har ett innehåll som speglar olika kulturer
• Ger barn och elever möjlighet att undersöka olika
kulturella referensramar
• Har en undervisning där barn/elever med olika
kulturella, språkliga och sociala erfarenheter ges
möjlighet att delta
3. Kunskapsutveckling och värdesocialisation
OM DETTA MÅ
NI BERÄTTA
ÖVNINGAR
FÖRELÄSNINGAR
Skolans uppgift: Att utmana rasism genom att utveckla kunskaper
och värden
Rasism: Vem eller vad? Elever i fokus (vanlig)
Varför? uppstår genom okunskap och/eller oönskad
uppfostran/socialisation
En del av innehållet
Det som redan skett
Det som sker i samtiden
Källkritisk kompetens
4. Relationella handlingar
Förskolan och skolans uppgift: att bry sig om barnen och
eleverna, visa respekt, och skapa en positiv gemenskap.
Rasism Vem eller vad? Barn och elever i fokus (vanlig)
Varför? Uppstår genom en negativ självförståelse
Relationella perspektiv
Omsorg
Personal
Respekt
Ömsesidig,
personal,
elever/barn
Barn/elev
Solidaritet
Inom barn- och
elevgruppen
5. Demokrati: diskussion och inflytande
Förskolans och skolans uppgift: att låta olika synsätt mötas och prövas mot
varandra, ge inflytande och skapa delaktighet
Rasism Vem eller vad? Barn/elever i fokus (vanlig)
Varför? Åsikter som uppstår i isolerade och hierarkiska miljöer
Didaktiska verktyg
Inflytande
• Informellt och
formellt inflytande
• Att ge utrymme för
barnens/elevernas
egna frågor, tankar
och idéer
Demokratisk
kommunikation
Att agera vid
kränkningar
• Att föra samtal om
laddade och
kontroversiella
frågor
• Den juridiska
inramningens
betydelse
• Deliberativa samtal
• Bedömning av
situationen
• Kan leda till olika
handlingar, t.ex. att
problematisera eller
förhindra det som sägs
eller görs.
Att anpassa val av handling efter situation
Rektorer och lärare behöver kunna navigera bland
olika didaktiska strategier
De presenterade arbetssätten lämpar sig olika väl mot
olika typer av problemsituationer.
Hur bör man t.ex. bemöta ideologiskt övertygade
högerextremister, fördomar, utestängande normer,
institutionaliserad diskriminering?
En individuell förståelse av rasism dominerar
I skolan: eleverna blir potentiella rasister medans skolan
står för det goda
I förskolan: rasism blir en icke-fråga – barn är inte rasister
Rasismen är komplex: Rasism tar sig olika uttryck på olika
nivåer. Gå bortom högerextremism och rasism som ett
ideologiskt, individualiserat fenomen
Behov av strukturella perspektiv: Där antirasism blir en
angelägenhet för alla
Slutord
Personal i förskola och skola behöver ha förmågan
att upptäcka olika former av rasism och att kunna
navigera bland olika didaktiska val för att kunna
göra skillnad i enlighet med den inneboende
antirasistiska hållning som är en del av uppdraget.
