Neorealism

advertisement
Neorealism
Marco Nilsson
Neorealism (staternas agerande kan förklaras av
andra omständigheter, inte människans natur)
•  Viktiga teoretiker
–  Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979
–  Robert Gilpin. War and Change in World Politics 1981
–  John Mearsheimer. The Tragedy of Great Power
Politics 2001
•  Syfte: Att bygga om den klassiska realismen till
en positivistisk samhällsvetenskap?
–  Rational choice-teori (Människan förutsätts vara rationell och
självintresserad)
•  Stort inflytande under de senaste 30 åren
–  Kritiserat! Men ändå centralt.
–  Utmanas i dag av neoklassisk realism?
Neorealism kategoriserad
Defensive Real. Offensive Real.
Neorealism
Förklarar systemiska
händelser (stabilitet,
krigsrisk i systemet)
fokus på maktfördeln.
Ingen teori om
utrikespolitiskt
beslutsfattande!
Int. syst. skapar
incentiv för expansion
bara ibland
Int. syst. skapar alltid
incentiv för expansion
Waltz (maktbalans
teorin)
Gilpin (hegemonisk
krig teorin)
Mearsheimer
(stormakts teorin)
Hur mycket makt är nog enligt
neorealister?
Offensiva realister
Stater försöker maximera sin makt
(man kan inte vara säker på att makt någonsin räcker för
säkerhet)
Yttersta mål: Hegemoni
Defensiva realister
Stater söker makt nog för att kunna
freda sig (expansion sällan skapar mer säkerhet)
Hegemoni – ett hopplöst mål
Waltz neorealism
•  Waltz tog avstånd från den klassiska
realismens fokus på individnivån:
(Internationell politik är en maktkamp pga. att människor vill
härska över andra människor. Anarkin tillåter maktkamp
men leder inte till den. Människan är bristfällig.)
•  Han koncentrerade sig på system nivån:
(Internationell politik är en maktkamp pga. det anarkiska
internationella systemet som gör en rädd för att andra
ska härska över en. Internationella systemet är
bristfälligt.)
Waltz, antaganden:
1.  Internationella systemet är anarkiskt
2.  Staterna är de primära aktörerna i anarki
3.  Staterna är lika i och med att de vill
överleva i anarkin. Men de har olika
maktresurser.
4.  Stater måste skaffa mer makt för att
överleva om andra stater skaffar mer
makt
Waltz, konsekvenser:
1.  En maktbalans formas automatiskt
oavsett människans natur.
2.  Det blir svårt för stater att samarbeta då
de bryr sig om relativa fördelar
= rädda för att den andra staten får mer utav
samarbetet (t.ex. USA och Kina vägrade skriva på
Kyotoprotokollet) och kan använda det för att rubba
maktbalansen och ens överlevnad.
Waltz, “biljardbollteorin”
•  Rädsla för att förlora sin suveränitet driver
alla staters beteende.
•  De är som biljardbollar som studsar (pga.
hotbilder, krig) mot varandra under fysikens
lagar (bara de stater som skaffar sig militärmakt
överlever).
biljardbollteorin
Teoretisk klarhet men hur är det
med förklaringskraften?
•  Neorealister är skeptiska till internationella
organisationer (USA vägrade skriva på Kyoto
protokollet, men vill använda FN för att främja
sina egna intressen)
•  Men varför finns det så mycket samarbete
t.ex. Norden?
•  Och kan neorealism förklara EU samarbete?
•  Varierar neorealismens förklaringskraft i tid
och rum?
Varför neorealism?
•  Officiell förklaring:
Ett försök att förbättra realism genom att
göra den mer vetenskaplig:
Rational choice antagandet (rationella aktörer
söker makt/säkerhet i anarkin) istället för
människans natur. (Människans natur är konstant
och kan inte förklara något som varierar – krig och fred)
Varför neorealism?
•  Den inofficiella förklaringen:
Genom att bli av med människans naturförklaringen blev man också av med
realismens konservatism och pessimism.
Waltz neorealism bär spår av liberalism och
optimism:
Optimism
• 
Är konflikt oundviklig?
1.  JA, om den beror på människans eviga
natur.
2.  NEJ, om den beror på anarkin, som kan
förändras (t.ex. militärteknologin kan påverka
säkerhetsdilemmat)
Liberalism
• 
Finns det en intressekonflikt i samhället?
1.  JA, om aktörerna motiveras av att vilja
härska över varandra. (Andra skaffar sig makt
för att härska över mig. Människans natur kan inte
förändras)
2.  NEJ, om aktörerna motiveras av sin
rädsla för varandra. (Andra skaffar makt för att
känna sig säkra. Rädslan kan i princip minskas för att
göra samarbete möjligt. )
Vidare optimism
• 
Waltz tror att bipolaritet skapar stabilitet
och minskar risken för stormaktskrig
eftersom…
1.  Det blir lättare att se hot och balansera rätt
än i multipolaritet.
2.  I multipolaritet vet man inte heller vem som
ska ansvara för balansering.
Bäst maktfördelning för säkerhet
och stabilitet?
Neorealister tvistar om vilket statssystem som är
mest stabil:
•  Multipolär (David Singer: mer flexibelt system)
–  Flera stormakter balanserar mot varandra
–  Ex: Europa till 1945
•  Bipolär (Kenneth Walt: klarare system)
–  Två stormakter balanserar mot varandra
–  Ex: Kalla kriget 1945-89
•  Unipolär (Robert Gilpin: enklast ordning)
–  Endast en supermakt (en cirkel av unipolaritet: )
–  Ex: Världen sedan 1989?
Hegemonic theory of war
•  Gilpin: (ingen automatisk maktbalans!)
1. En stat vill sträva efter hegemoni om den
förväntade nyttan är större än kostnaden
2. Den expanderar tills kostnaden för mer
expansion är högre än nyttan
3. Men till sist blir kostnaden för att upprätthålla
hegemonin högre än nyttan
Hegenomen försvagas och utmanas av
en ny stat
Fallstudiet Kina
Kina ökar sin makt
•  Ekonomisk jätte
–  Snart världens största ekonomi (IMF: 2016?)
–  Tillväxt i snitt >10 procent de senaste 25 åren
–  Befolkning på över 1,3 miljarder
•  Militär stormakt
–  2,1 miljoner soldater i Folkets befrielsearmé
–  83 miljarder euro per år i militärutgifter (brukar öka
med ca. 10% per år)
–  Kärnvapen
Fredlig uppgång eller bäddat för
stormaktskrig?
Kina och neorealism
•  Offensiv realism (Gilpin, Mearsheimer)
–  Kina kommer att satsa på att bli regional
hegemon
–  USA kommer att resa motstånd
•  Defensiv realism (Waltz)
–  Kina kommer att försöka skifta maktbalansen
till sin egen fördel
–  …men kan ändå samexistera fredligt med
USA och sina grannar
Kina och neoklassisk realism
(realister tar hänsyn till nya variabler)
•  Offense-defense theory (Robert Jervis):
kärnvapen är avskräckande (defensiva)
och hindar stormaktskrig.
•  Balance of threat theory (Stephen Walt):
utvecklingen beror på hur USA och Kina
uppfattar varandra (”hot” eller
”samarbetspartner”).
Kina och framtidens polaritet?
Ska vi gå från dagens uni-polära världsordning till:
•  …multipolaritet?
–  USA, Kina, Japan, Ryssland, Indien…
–  Problem: fler tillfällen för stormaktskonflikter
–  Fördelar: fler sätt att balansera (många
allianskombinationer)
•  …bipolaritet?
–  USA vs Kina
–  Fördelar: stabilt som under Kalla kriget
–  Problem: USA har goda skäl att förebygga Kinas
uppgång eftersom bipolariet kan leda till uni-polaritet
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards