Paradigmskifte i kinesisk nationell försvarspolicy?

UKLASSIFICERET
FORSVARSAKADEMIET
Fakultet for Strategi og Militære Operationer
VUT II/L-STK 2004/2005
5 APRIL 2005
Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk
nationell försvarspolicy?
Vilket bud ger neorealismen?
Örlogskapten Johan Hjortsberg
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy?
Vilket bud ger neorealismen?
Med utgångspunkt i det nyligen genomförda generationsskiftet i det kinesiska
kommunistpartiet – från 3: e till 4: e generationens ledarskap – analyseras huruvida det
har inträffat en förändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 och 2004 ur
ett neorealistiskt perspektiv. Därefter genomförs, på bakgrund av neorealismen, en
perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015.
UKLASSIFICERET
2
UKLASSIFICERET
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Resumé ...............................................................................................................................5
1. Inledning .......................................................................................................................7
1.1
Uppgiftsformulering ...............................................................................................7
1.2
Inledning ................................................................................................................7
1.3
Relevans ...............................................................................................................8
1.4
Uppgiftsdiskussion.................................................................................................9
1.4.1
Ämnesdiskussion ...........................................................................................9
1.4.2
Empiri ...........................................................................................................10
1.4.3
Definitioner & begrepp..................................................................................10
1.5
Teori ....................................................................................................................10
1.6
Metod ..................................................................................................................10
1.7
Analysmodell .......................................................................................................11
1.8
Innehåll, avgränsningar & förutsättningar ............................................................11
1.8.1
Innehåll.........................................................................................................11
1.8.2
Avgränsningar ..............................................................................................12
1.8.3
Förutsättningar .............................................................................................12
1.9
Källor & litteratur ..................................................................................................12
2. Teori och metod..........................................................................................................13
2.1
Teori ....................................................................................................................13
2.1.1
Varför teori och varför neorealism? ..............................................................13
2.1.2
Neorealismens grundläggande antaganden.................................................14
2.1.3
Utveckling av neorealismen..........................................................................15
2.2
Metod ..................................................................................................................20
2.2.1
Typ av studie ................................................................................................20
2.2.2
Variabler och analysenheter.........................................................................21
2.2.3
Design ..........................................................................................................22
2.2.4
Operationalisering och validitet ....................................................................22
2.3
Analysmodell .......................................................................................................23
3. Analys.........................................................................................................................25
3.1
Superanalysenheter, analysenheter och variabler...............................................25
3.2
Operationalisering av variabler samt validitet ......................................................26
3.3
Första analys av CND 2002 ................................................................................28
3.3.1
Den säkerhetsmässiga situationen 2002......................................................28
3.3.2
National Defense Policy 2002 ......................................................................31
3.3.3
Militärens och andra samhällssektorers roll 2002.........................................33
3.3.4
Internationellt säkerhetssamarbete 2002 .....................................................35
3.3.5
Kärnvapen och icke-spridning 2002 .............................................................37
3.4
Första analys av CND 2004 ................................................................................38
3.4.1
Den säkerhetsmässiga situationen 2004......................................................38
3.4.2
National Defense Policy 2004 ......................................................................40
3.4.3
Militärens och andra samhällssektorers roll 2004.........................................42
3.4.4
Internationellt säkerhetssamarbete 2004 .....................................................44
3.4.5
Kärnvapen och icke-spridning 2004 .............................................................46
3.5
Andra analys. Jämförelse av CND 2002 och 2004 ..............................................48
3.5.1
Jämförelse av den säkerhetsmässiga situationen ........................................48
3.5.2
Jämförelse av National Defense Policy ........................................................49
3.5.3
Jämförelse av Militärens och andra samhällssektorers roll ..........................50
UKLASSIFICERET
3
UKLASSIFICERET
3.5.4
Jämförelse av internationellt säkerhetssamarbete .......................................50
3.5.5
Jämförelse av kärnvapen och icke-spridning................................................51
3.6
Sammanfattning och slutsatser av andra analysen .............................................51
4. Perspektivering ...........................................................................................................53
Källförteckning ...................................................................................................................55
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1 Typ av studie
Figur 2 Superanalysenheter, analysenheter och variabler
Figur 3 Operationalisering, teoretisk definition
Figur 4 Analysmodell
Figur 5 Schematisk genomförande av första analysen
20
21
22
24
27
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1 Variabel 1-3, beroende & oberoende variabler samt syfte
26
BILAGOR
Bilaga 1 Jämförande analys: Den Säkerhetsmässiga Situationen
Bilaga 2 Jämförande analys: National Defense Policy
Bilaga 3 Jämförande analys: Militärens och andra samhällssektorers roll
Bilaga 4 Jämförande analys: Internationellt Säkerhetssamarbete
Bilaga 5 Jämförande analys: Kärnvapen och icke-spridning
Bilaga 6 Operationalisering av beroende och oberoende variabler
Bilaga 7 Anarchy-Assumptions and Some Possible Foreign Policy Strategies
UKLASSIFICERET
4
UKLASSIFICERET
Resumé
Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje
generationens ledare, Jiang Zemin, president 1993-2003, avgick från sin sista post som
överbefälhavare för PLA1. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest
betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande.
PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med
regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en
livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet.
Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många
av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp
mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där
meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska
planet. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik. En
förklaring pekar på en oklar maktfördelning som hämmar en nyanserad utrikespolitik. En
annan förklaring kan vara att nationalistiskt sinnade krafter verkar för en hårdare linje mot
Taiwan och USA.
Kina har sedan 1995 givit ut fem vitböcker som avhandlar National Defense Policy. De två
senaste är utgivna i december 2002 respektive december 2004, under två olika
administrationer som var och en för sig representerar en generation av det kinesiska
ledarskapet.
Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e
generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur
påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och
vilka konsekvenser kan det få på sikt?
Om man läser de två dokumenten2 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var
och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till
konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i
2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse
krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring.
Huvudämnet, förändringar i den nationella försvarspolicyn och vald inriktning inom detta
med fokus på maktanvändning eller hot om detta, gör att valet av teori förenklas. Teorin
ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den verklighet som policierna ger uttryck för.
Vidare skall teorin vara enkel, lätt att operationalisera samt vara så heltäckande som
möjligt. Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt
som den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling.
Jag har tagit utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella
försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den
kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk3 synvinkel för att analysera hur
skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en
perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling.
Analysen ger vid handen att det har skett en förändring i den kinesiska nationella
försvarspolicyn från 2002 till 2004, från 3:e till 4:e generationens ledarskap. Tre av de fem
analysenheterna i varje policy, de som avhandlar den internationella situationen, den
1
Peoples Liberation Army
China´s National Defense in 2002 samt China´s National Defense in 2004
3
Internationell Politik
2
UKLASSIFICERET
5
UKLASSIFICERET
nationella försvarspolicyn och de sammanfattade kapitlen under rubriken ”militärens och
andra samhällssektorers roll” har alla förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv
neorealistiskt synsätt i enlighet med Mearsheimers teorier. Den fjärde analysenheten,
internationellt säkerhetssamarbete visar enbart en mindre förändring i riktning mot att
uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den sista analysenheten, ”kärnvapen och ickespridning” är fortsatt defensivt neorealistisk i sitt synsätt.
Detta innebär att Kina ser på det internationella systemet som anarkiskt. Enheter är
oberoende, rationella och enhetliga stater vars primära mål är överlevnad. Dessa stater
har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett
potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan
stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera sin maktposition
i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala
sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter hegemoni samt att i slutänden
även uppnå detta. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom
de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta
resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång.
Synen på det internationella säkerhetssamarbetet präglas av att staterna gemensamt
balanserar mot de icke-traditionella hot som terrorism, extremism och gränsöverskridande
kriminalitet utgör. Varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar
och på sina premisser.
Synen på kärnvapen och icke-spridning medför att status quo avseende vilka aktörer som
besitter kärnvapen och andra WMD skall bibehållas och att synen på dessa vapen är
oförändrad.
Detta leder till besvarandet av huvudfråga ett: Har det skett ett paradigmskifte eller
paradigmförändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 till 2004? Svaret
på huvudfråga ett blir:
Det är inte fråga om ett paradigmskifte eftersom neorealismen inte har falsifierats och ett
bättre alternativ framkommit. Istället har det skett en paradigmförändring från en
klassisk/defensiv neorealistisk grundsyn på det internationella systemet, dess processer
och medel att nå målen till en offensiv neorealistisk syn på detta, hur forskningsobjektet
skall förstås samt vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta.
Mearsheimers offensiva neorealism kan utnyttjas för att prediktera staters beteende i ett
anarkiskt system. Resultatet från denna prediktering utgör svaret på studiens andra
huvudfråga: Genomför, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar
utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015.
Tidshorisonten är mycket osäker och den neorealistiska teorin lämnar inget extra stöd hit,
men analysen, den offensiva neorealistiska uttolkningen och med den nyligen stiftade AntiSecession Law i tanke så talar utvecklingen för att Kina kommer att lösa återföreningen
med våld om de anser att det är nödvändigt och gynnsamt. Konflikten har sin upprinnelse i
Kinas uppfattning om suveränitet, territoriell integritet, stabilitet och säkerhet och är av
mycket stor betydelse. Andra stater tillåts inte blanda sig i vad Kina anser vara dess inre
angelägenheter. Återföreningen skall dock i första hand lösas på fredlig väg genom
åtgärder som i huvudsak hamnar utanför den neorealistiska teorin.
UKLASSIFICERET
6
UKLASSIFICERET
1.
Inledning
Kapitlet syftar till att definiera ramarna kring specialen. Inledningsvis diskuteras
uppgiftsformuleringen, dess relevans och uppgiftsanalysen.
Därefter avhandlas den använda empirin och teorin, dess sammanhang samt
metoddiskussion och metodval.
Avslutningsvis redogörs det för valda avgränsningar och förutsättningar för specialen.
1.1
Uppgiftsformulering
Denna special är en del av ett för en tremannagrupp gemensamt huvudämne, ur vilket det
skall utarbetas tre individuella specialer, som var och en täcker ett valfritt ämnesområde
inom huvudämnet. Jämlikt specialkatalogen för VUT-II/L-STK 2004/2005 anges gruppens
huvudämne att vara ”Kina Taiwan år 2015”.
Som en del av detta ämne har jag valt att fokusera på den kinesiska nationella
försvarspolicyn och dess förmodade förändring under två olika generationer av kinesiska
ledare under rubriken:
”Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy?
Vilket bud ger neorealismen?”.
1.2
Inledning
Att sia är vanskligt, i synnerhet när det gäller framtiden. Ändå är det syftet med specialen
att på basis av en problemformulering där jag initialt undersöker om det har skett ett
paradigmskifte eller paradigmförändring, göra just detta, att utifrån en teori prediktera en
tänkbar utveckling 10 år framåt i tiden. Det är betydligt lättare att göra uttalanden om det
som redan har hänt och det är så som detta problem kommer att angripas. Att genom en
förståelse och tolkning av det som redan har hänt, och med hjälp av ett teoretiskt verktyg
och metod kunna förstå samtiden och skapa ett underlag för att, med en viss sannolikhet,
prediktera en möjlig utveckling.
Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e
generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur
påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och
vilka konsekvenser kan det få på sikt?
Om man läser de två dokumenten4 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var
och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till
konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i
2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse
krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring.
För att kunna nå detta så krävs det ett analytiskt verktyg som tolkar den bild av
verkligheten som det kinesiska ledarskapet har givit uttryck för. Denna bild av verkligheten
måste vidare ges en teoretisk ram för att kunna urskilja kausala mekanismer och synsätt
som kan bidra till att systematisera kunskapen för att kunna dra slutsatser och prediktera.
Jag kommer att ta utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella
försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den
4
China´s National Defense in 2002 (härefter CND 2002) samt China´s National Defense in 2004 (härefter
CND 2004)
UKLASSIFICERET
7
UKLASSIFICERET
kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk5 synvinkel för att analysera hur
skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en
perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling.
1.3
Relevans
Kina är en potentiell supermakt med en ekonomisk tillväxt som få länder kan uppvisa och
vars inflytande, både regionalt och globalt ökar. Samtidigt står Kina inför enorma
utmaningar inom en rad områden som måste hanteras på ett förnuftigt sätt.
Taiwan är Kinas största, viktigaste och mest prestigefyllda inrikespolitiska problem6.
Principen om ett odelat Kina är av avgörande betydelse för legitimiteten hos det styrande
kommunistpartiet. Kina är av tradition ett agrart samhälle där land och mark ses som ett
uttryck för såväl överlevnad som rikedom och välstånd. Förlust av territorium anses beröva
de styrande dess legitimitet. Förlust av Taiwan, som enligt Kinas författning är den 23:e
provinsen, innebär enligt detta sätt att tänka att kommunistpartiet förlorar legitimiteten till
sitt maktmonopol. Partiet, staten och nationen är förenade i en treenighet och förlust av
legitimitet för det ena leder till ett totalt sammanbrott.
Utrikespolitiken och inrikespolitiken är mycket nära kopplade. Hur nära tycks vara ett
problem att förstå för de kinesiska ledarna. Av detta följer att säkerhetspolitikens
utåtriktade och inåtriktade aktiviteter7 är nära förknippade. Utrikes- och inrikespolitikens
täta sammankoppling understryks ytterligare att av Kina, i en historisk kontext, inte har
varit expansionistiskt.
Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje
generationens ledare, Jiang Zemin, president 1993-2003, avgick från sin sista post som
överbefälhavare för PLA8. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest
betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande.
PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med
regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en
livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet och är beredda att gå mycket
långt för att undvika att Taiwan separeras från fastlandet9.
Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många
av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp
mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där
meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska
planet10. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik.
En förklaring kan vara de förhållanden som rådde mellan mars 2003 och september 2004,
då Hu Jintao, president och generalsekreterare, men Jiang Zemin fortfarande var
överbefälhavare för PLA, delade makten på ett sätt som distraherade ledarna, gjorde
maktfördelningen otydlig och hämmade en nyanserad utrikespolitik. En annan förklaring är
att Hu Jintao i större grad än Jiang Zemin utsätts och ger efter för press från de traditionellt
5
Internationell Politik
Kinesisk definition eftersom Taiwan betraktas som en utbrytarprovins. Problematiken skall således
behandlas som ett nationellt problem även om dess konsekvenser är utrikespolitiska.
7
Andrén, N, Säkerhetspolitik Analyser och tillämpningar (2002) s.29
8
Peoples Liberation Army
9
Watson, The PLA and the Taiwan Issue s. 213-216
10
TEMPUS 37, 9-15 september 2004, s.18-19
6
UKLASSIFICERET
8
UKLASSIFICERET
mera nationalistiskt sinnade krafterna (PLA och delar av befolkningen) att föra en hårdare
linje mot Taiwan och USA11.
1.4
Uppgiftsdiskussion
1.4.1
Ämnesdiskussion
Med bakgrund i de formella kriterier12 och de två problemformuleringsseminarier som
avhållits under senhösten 2004 har jag valt att diskutera, analysera och perspektivera den
kinesiska nationella försvarspolicyn och dess förmodade förändring i förhållande till
Taiwan och omvärlden.
Det gemensamma huvudämnet ”Kina Taiwan år 2015” ger en stor tolkningsfrihet i
ämnesvalet.
Kina har som strategiskt mål att återförena Taiwan med moderlandet13. Enligt general A.
Beaufre är strategins mål och syfte att uppnå ett avgörande genom att skapa och utnyttja
en situation som medför en tillräcklig grad av moralisk upplösning hos motståndaren för att
förmå honom att acceptera de villkor man vill påtvinga honom14. Vidare menar Beaufre att
strategins medel disponerar en skala som går från propaganda eller handelsavtal till
insättande av kärnvapen. Konsten består i att välja bland all medel och kombinera deras
olika funktionssätt så att de åstadkommer den avsedda effekten, det vill säga att vårt mål
uppfylls. Den totala strategin bestäms av den högsta politiska ledningen och består i att
formulera och utforma ledningen av den totala krigföringen15. Beroende på vad man
önskar åstadkomma varierar användandet av politiska, ekonomiska, diplomatiska och
militära medel.
Clausewitz menar att våldet är det yttersta sättet att påtvinga motståndaren vår vilja16. Av
detta följer att det är intressant att belysa ämnet ur en aspekt där våld, eller hot om våld,
kan komma till användning. Både Beaufre och Clausewitz avhandlar relationer mellan
motståndares viljor och är därför tillämpliga på relationer mellan stater (Kina och andra
stater) och mellan stater och statsliknande aktörer (Taiwan).
Jag har valt att utgå ifrån det kinesiska perspektivet på den allra högsta politiska nivån av
flera orsaker: För det första är Kina den stat som av samtliga andra stater betraktas som
suverän. För det andra så är det Kina som besitter alla de förmågor som behövs för att
kunna agera. För det tredje så anser Kina att det rör sig om ett inrikespolitiskt problem och
därför inte tolererar inblandning utifrån.
Sammantaget så väljer jag det kinesiska perspektivet eftersom det kan anses ha (viss)
legitimitet, Kina har möjlighet till att fysiskt backa upp ord med handling och de har motiv
till sin handling. Kina kan anses besitta stormaktsstatus och det intressanta är vad detta
innebär och vilka konsekvenser det kan få.
Den kinesiska nationella försvarspolicyn speglar hur Kina uppfattar sig själv och sin plats i
världen samt hur man anser att omvärlden med dess aktörer och mekanismer fungerar.
De aktörer som behandlas är de stater som Kina anser ha vilja, möjlighet och kapacitet att
påverka utvecklingen. Valet av teori påverkar graden av upplösning på aktörsnivån. Den
11
Brødsgaard & Christensen, Vagtskifte i Kina- Konsekvenser og perspektiver. s.20
Institut for strategi, VEJLEDNINGSSAMLING KAPITEL 4, FAK augusti 2004
13
White Paper- The One-China Principle and the Taiwan Issue, February 21, 2000
14
Beaufre, Modern strategi för fred och krig, s.23
15
ibid s.29-30
16
Clausewitz, Om kriget, s.29
12
UKLASSIFICERET
9
UKLASSIFICERET
intrastatliga aktörsnivån begränsar sig till att se den politiska ledaren som en representant
för statsapparaten och politiska administrationen med den politiska inriktning och vilja den
ger uttryck för.
1.4.2
Empiri
Empirin ska tillhandahålla erforderligt underlag för att analysera den kinesiska nationella
försvarspolicyn och dess antagna förändring i skiftet från 3:e till 4:e generationens
ledarskap. Vitböckerna17 om den kinesiska nationella försvarspolicyn utgivna 2002 och
2004 är utgivna av den kinesiska regeringen och bedöms täcka det empiriska behovet för
analysen då de speglar den officiella kinesiska hållningen.
1.4.3
Definitioner & begrepp
Paradigm: Ett paradigm anger implicit hur forskningsobjektet skall förstås, vilka teorier,
metoder och observationer som är relevanta och riktiga samt kriterier för god vetenskap.
Forskningen utifrån ett paradigm bildar en tradition, där teoriutveckling och även
uppfattningen av yttervärlden är styrd av de problem paradigmet anger som centrala.
Forskningen inom ett paradigms ramar består i första hand av "pussellösning"; man
"städar" i paradigmet genom att förbättra mättekniker, förfina observationer, nyansera
begrepp och matcha teori mot fakta. Så småningom uppstår anomalier, dvs. begreppsliga
inkonsistenser eller observationer som inte kan passas in i paradigmet. När anomalierna
blir så många och besvärande att de inte kan bortses ifrån uppstår en kris, vilket innebär
att man går tillbaka till paradigmets förutsättningar och filosofiska grunder och undersöker
dessa kritiskt.
Ett paradigmskifte äger rum om det äldre paradigmet inte kan "räddas" och det samtidigt
finns en attraktiv paradigmkandidat, vilket betyder att forskningen kan utgå från nya
grunder och förutsättningar18.
Policy: grundprinciper för en stats handlande i visst avseende, ofta rörande yttre
kontakter19.
1.5
Teori
Huvudämnet och vald inriktning inom detta med fokus på maktanvändning eller hot om
detta, gör att valet av teori förenklas.
Teorin ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den kinesiska ledningens syn på sig
själv, dess plats i det internationella systemet, stabilitet och säkerhet, maktfördelning och
dess mekanismer samt internationellt samarbete.
Teorin ska vidare vara enkel med få variabler som går att operationalisera samtidigt som
den ska vara så heltäckande som möjligt.
Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt som
den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling.
En djupare teoretisk diskussion samt motivering av vald teori framgår av kapitel 2.1
1.6
Metod
Metoden bygger till första delen på en empirisk undersökning med en förklarande studie
där teorin är på plats från början. Det valda fallet är i centrum vilket innebär att
17
Officiell dokumentsamling i utrikespolitiskt eller diplomatiskt ärende. www.ne.se 2005-02-09
www.ne.se 2005-02-09
19
ibid
18
UKLASSIFICERET
10
UKLASSIFICERET
undersökningen är teorikonsumerande20. Den använda teorin ska utnyttjas för att förklara
det beskrivna fenomenet, i det här fallet den kinesiska nationella försvarspolicyn.
Studien är en fallstudie med en kontext (den kinesiska nationella försvarspolicyn)
analyserad vid två tillfällen (CND 2002 och CND 2004) och är en mest-lika-design21.
Analysresultaten från CND 2002 och CND 2004 jämförs för att utkristallisera
förändringarna och skillnaderna. Dessa förändringar utgör stommen för de slutsatser som
kan dras genom att använda en neorealistisk optik.
En djupare metodmässig diskussion framgår av kapitel 2.2.
1.7
Analysmodell
En grafisk presentation av analysmodellen redovisas i figur 4.
Analysmodellen bygger på ovan redovisad metod och bygger på att analysen genomförs i
två steg. Inledningsvis analyseras CND 2002 och CND 2004 var för sig (i analysmodellen
kallat superanalysenheter) uppdelat på vardera fem analysenheter22. Analysenheterna23
som refererar till en superanalysenhet är hämtade från dispositionen av respektive CND.
För att kunna genomföra en analys så skall operativa indikatorer diskuteras och
konstrueras. Med utgångspunkt i de tidigare teori- och metoddiskussionerna skall
neorealismens grundläggande antaganden tjäna som oberoende variabler. De oberoende
variablerna skall beskriva variationen hos analysenheterna som bedöms kunna förklara
variationen i den beroende variabeln. Som beroende variabel, för att beskriva variationen i
den egenskap i analysenheten vi vill förklara, används hörnstenarna i den neo-realistiska
tankegången hur det internationella systemet är uppbyggt, maktfördelning och maktbalans
samt säkerhet.
När variablerna är konstruerade så kan den första av två analyser påbörjas. Varje
analysenhet ingående i någon av de två superanalysenheterna analyseras med hänsyn till
de olika variablerna. Därefter sammanfattas resultaten för de respektive analysenheterna.
Sammanfattningen ger en samlad bild av hur de respektive policierna
(superanalysenheterna) kan förstås och uttryckas på bakgrund av variablerna och
neorealismens hörnstenar.
Därefter vidtar analysens andra del där de respektive superanalysenheternas resultat
jämförs för att få fram vilka förändringar och skillnader som föreligger. Dessa skillnader
och förändringar ligger till grund för de slutsatser som dras för att svara på den
grundläggande frågeställningens första del: ”Har det skett ett paradigmskifte i Kinas
nationella försvarspolicy?”
Slutligen används den neo-realistiska teorin för att göra en prediktering av en tänkbar
utveckling på bakgrund av de slutsatser som dras i tidigare kapitel.
En mera ingående diskussion och förklaring av analysmodellen framgår av kapitel 2.3.
1.8
Innehåll, avgränsningar & förutsättningar
1.8.1
Innehåll
Specialens disposition:
Kapitel 1 & 2 fastställer den teoretiska, metodmässiga och analytiska ramen för
diskussion, analys och perspektivering.
20
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.97
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.112
22
ibid s.55
23
ibid s.49-52
21
UKLASSIFICERET
11
UKLASSIFICERET
Kapitel 3 diskuterar och analyserar CND 2002 och CND 2004. Första analysen ger svar på
hur neorealismen tolkar hur Kina ser på sig själv och sin omvärld, en kontext, vid två
tillfällen. Andra analysen ska jämföra dessa policies syn för att ta fram skillnader och
förändringar för att svara på den första frågan.
Kapitel 4 ska på bakgrund av slutsatser dragna i andra analysen genomföra en
perspektivering mot år 2015 för att ge ett neorealistiskt bud på den andra frågan.
1.8.2
Avgränsningar
Följande principiella avgränsningar har gjorts:
• Tid. Specialen omfattar tidsrymden då de två senast vitböckerna, en för varje
generation, skrevs. Faktainsamlingen avslutades 1.februari 2005.
• Empirin omfattar enbart de två vitböckerna. Detta grundar sig på att de förmodas
vara skrivna med så lika förutsättningar som möjligt och att de uttrycker det
kinesiska ledarskapets politiska vilja utan att ha omtolkats av annan part.
• Teorin omfattar enbart en huvudteori, neorealismen. Ur detta faller att
begreppsapparaten, förklaringarna och perspektiv i sig medför avgränsningar.
• Ämnesvalet har diskuterats.
1.8.3
Förutsättningar
Det förutsätts att Taiwan agerar rationell och som en stat, trots att kriterierna för
statsbegreppet och suveränitet inte uppfylls. När stater diskuteras vidare i specialen så
förutsätts det att Taiwan bl.a. beteendemässigt anses vara en stat.
1.9
Källor & litteratur
Eftersom Kina tillhör en av de snabbast växande makterna i världen så är det naturligt att
ett stort intresse finns både hos media och hos analytiker att följa den säkerhetsmässiga
utvecklingen i Sydostasien.
Inledningsvis har ett stort antal artiklar i tidskrifter och på Internet har utnyttjats för att
skapa en bred kunskapsmässig grund om Kina och kinesiskt säkerhetstänkande. Dessa
redovisas inte. Internetartiklar som utnyttjats för studien har övervägande karaktär an
officiella källor som lagts ut med partiets godkännande. De speglar inte hela sanningen,
men uttrycker den kinesiska statens hållning och kan därför utnyttjas i denna studie då det
är den kinesiska statens hållningar som är av intresse.
Som empiri har, som tidigare diskuterats, enbart två vitböcker utnyttjats. Dessa vitböcker
är den kinesiska regeringens officiella hållning till det nationella försvaret och dess
utveckling och ger en bild av hur två olika regeringar, med två olika generationer av ledare,
ser på försvarspolicyn. Dessa kan ur ett källkritiskt perspektiv betraktas som trovärdiga
och äkta källor med hög grad av samtidighet. Det kan däremot inte uteslutas att källorna
inte ger den hela, sanna och fullständiga bilden av den kinesiska nationella
försvarspolicyn. Bara det som respektive regering önskar att förmedla är det som blir
publiceras. Bilden som denna special ger måste ses med detta principiellt viktiga
förbehåll.
Övrig litteratur omfattar teori- och metodlitteratur, där tyngdpunkten ligger på IP-teori.
Försök har gjorts att förhålla sig till de stora och erkända neorealisterna och deras teorier.
Företrädesvis har författarnas huvudverk utnyttjats för att undvika ytterligare en tolkning av
teorin. Litteraturen bedöms sammantaget som trovärdig och relevant för denna studie.
UKLASSIFICERET
12
UKLASSIFICERET
2.
Teori och metod
Kapitlet syftar till att fastlägga specialens analytiska ram genom en mera ingående
diskussion om teori, metod och analysmodell.
2.1
Teori
2.1.1
Varför teori och varför neorealism?
Diskussioner om de olika riktningarna i IP fyller flera funktioner. Dels kan den tjäna som en
vägledning hur man skall studera IP, vilka relativ betydelse förhållanden eller variabler
inom IP kan tillmätas, på vilket sätt det internationella systemet skall förstås, aktörers och
staters beteenden etc. Dels kan den skapa en metadebatt om de olika riktningarnas
premisser och om förutsättningar för konkreta studier24. Det bidrar till att klargöra vilka
skillnader det finns i de olika teorierna synsätt på IP och att man genom ett medvetet val
av teori kan påverka de grundläggande antaganden och förståelsen av de konkreta
situationerna som skall studeras.
Diskussionen om olika riktningar har även nackdelar. Den kan verka som ett filter som fel
utnyttjat sorterar ut den väsentliga informationen. Djupet och självständigheten i analysen
kan påverkas negativt om förhållandet till riktningen inte är tillräckligt kritiskt.
Rätt utnyttjad teori hjälper oss att ställa rätt frågor till rätt material för att få fram rätt
slutsatser.
Två i många avseende likartade, fast ur vitt skilda grunder framsprungna, teorier som är
användbara för att beskriva internationella relationer är neorealism och neo-liberal
institutionalism. Båda teorierna bygger på att de huvudsakliga aktörerna är stater som är
under kraftig påverkan av det anarkiska systemet. En schematisk bild som visar relationen
mellan dessa teorier samt neorealistiska ”underteorier” eller utvecklingar med dess
främsta företrädare framgår av bilaga 7.
./7
Neo-liberalismen missbedömer det anarkiska systemets effekter på staterna och dess mål
enligt neo-realisterna, och de målar upp en ljusare bild av möjligheterna till samarbete än
vad som faktiskt kan bevisas. Neo-realisterna däremot har en bättre förståelse för den
effekt som det anarkiska systemet har på staterna och på så sätt ger neorealismen en
mera övertygande logisk analys av relationer och samverkan mellan stater i det anarkiska
systemet. Medan neo-liberaler medger att deras teori har dålig förklaringskraft när det
gäller säkerhet i det internationella systemet så är neorealismen en teori som passar vid
analysen av politisk-militära mål25.
Neorealismen är en av de idag dominerande teorierna inom Internationell Politik där fokus
är lagt på staters säkerhet. Neorealismen är epistemologiskt pragmatisk26, det vill säga att
den ser kunskapen och forskningsresultat som objektiva i betydelsen att de kan
återskapas av andra forskare samtidigt som det pragmatiska betonar att teorierna
värderas utifrån deras praktiska användbarhet. Neorealismen har även den fördelen att
den är en sparsam teori uttryckt på så sätt att det är en generell teori som förklarar
helheten utifrån ett fåtal variabler.
Neorealismen har valts då den anses vara den teori som ställer de rätta frågorna och ger
de bästa förutsättningarna för att analysera den kinesiska nationella försvarspolicyn.
24
Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s.16-17
Grieco, Cooperation among Nations s.2-3
26
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.1
25
UKLASSIFICERET
13
UKLASSIFICERET
2.1.2
Neorealismens grundläggande antaganden
De grundläggande antagandena utgår ifrån Waltz tankar om politiska systems struktur, om
systemens organisering, om enheternas karaktär samt om fördelningen av förmågor.
Dessa publicerades 1979 och kan anses vara det grundläggande verket i neorealismen.
Waltz gör två viktiga distinktioner: mellan system och enheter samt mellan strukturer och
processer.
Strukturer definieras på tre olika nivåer. Den första nivån definieras av det sätt på vilket
den är organiserad. Systemen förändras i grunden om en organiseringsform ersätter en
annan. Systemen kan vara antingen anarkiskt eller hierarkiskt uppbyggda. Den andra
nivån definieras av specifikationen av differentierade enheter. Ett hierarkiskt system
ändras om funktionerna hos en enhet definieras annorlunda. Detta kriterium avseende
systemförändring utgår i ett anarkiskt system eftersom det är uppbyggt av likartade
enheter. Den tredje nivån definieras genom fördelningen av förmågor (makt) mellan
enheterna. Förändringar i denna fördelning medför systemförändringar oavsett om
systemet är anarkiskt eller hierarkiskt27.
Processer är de relationsmönster som försiggår mellan enheter i ett system, relationer
som i varierande grad speglar det tvång och begränsningar som systemets struktur
medför28.
Detta leder till följande antagande29:
• Det internationella systemet är anarkiskt.
• De enda betydelsefulla aktörerna är stater (egentligen bara de starkaste).
• Stater skall betraktas som enhetsaktörer, vilka handlar rationellt.
• Systemets samlade beteende skall tolkas utifrån systemets struktur.
• Det är fördelningen av makt - kapacitet mellan aktörerna som utgör det mest
väsentliga elementet i systemets struktur.
• Staten säkerhet är baserad på självhjälp.
• Det är den relativa militära styrkan som är den mest betydelsefulla faktorn i
fördelningen av makt - kapacitet.
• Systemets struktur bestäms av antalet poler i systemet i form av mäktiga stater.
• Systemets fundamentala beteende bestäms av en maktbalans mellan dessa poler.
Waltz menar att polariteten är en avgörande faktor för stabiliteten och säkerheten i det
internationella systemet30.
Staternas beteende bestäms av deras yttre villkor. Systemets struktur anger ramarna för
statens strategi. Eftersom alla staten verkar i ett anarkiskt system (nivå 1), och är
funktionellt likartade (nivå 2) så är den dominerande och mest varierande faktorn
fördelningen av makt (nivå 3), systemets polaritet. Detta medför att staterna agerar på ett
liknande, dock ej identiskt sätt eftersom de påverkas av samma förutsättningar och ställs
inför uppgifter som är likartade. Waltz menar att i detta antagande ligger en av teorins
styrkor: alla staters beteenden (förutom de allra minsta) i det internationella systemet kan
analysera utifrån samma förutsättningar. Medan nationell politik består av differentierade
enheter som utför specificerade uppgifter så består internationell politik av likartade
27
Waltz, Theory of International Politics s.88-101
Ruggie, Toward a Neorealist Synthesis s.133-134
29
Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s.33
30
Waltz, Theory of International Politics, kapitel 5
28
UKLASSIFICERET
14
UKLASSIFICERET
enheter som duplicerar varandras aktiviteter31. Antalet poler, stormakter, är en ytterst en
empirisk fråga, vars svar baseras på vanligt förnuft. Waltz argumenterar för att det mest
stabila systemet består av enbart två poler. För att räknas som en stormakt så listas 7
kategorier, i vilka staten måste placera sig högre i samtliga kategorier relativt andra stater.
Dessa kategorier är befolkningsstorlek, storlek på territorium, naturresurser, ekonomisk
förmåga, militär styrka, politisk stabilitet samt kompetens och duglighet32. Relativa vinster
prioriteras högre än absoluta. Fungibilitet innebär att relativa vinster, som uppnåtts i en
sektor, kan förflyttas till andra sektorer för att där skapa en relativ förstärkning för att på så
sätt bidra till statens säkerhet33.
Kärnvapen spelar en viktig roll i staternas säkerhet (befinner sig på den andra
strukturnivån, enhetsnivån). Kärnvapen och kärnvapenspridning i sig påverkar dock inte
den tredje nivån, maktfördelningen mellan staterna, d.v.s. polariteten. Det som kan skapa
förändringar i maktfördelningen är statens andraslagsförmåga34.
Dessa antagande ska ses som ett konceptuellt utgångsläge i den vidare diskussionen om
utvecklingen av neorealismen inför den kommande analysen.
Tankarna i Waltz neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det internationella
systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. Denna självhjälpsstruktur medför att alla
staters primära mål är överlevnad. På grund av att man bekymrar sig om säkerheten gör
att staterna fokuserar på relativa vinster, vilket i sin tur försvårar samarbete. Antagandet
om sektorers fungibilitet är viktig. Utan detta antagande skulle neorealismen ge utrymme
för långtgående samarbete inom vissa sektorer utan att detta skulle påverka staternas
fruktan för dess överlevnad35.
2.1.3
Utveckling av neorealismen
Under de mer än 25 år som har förflutit sedan Waltz bok skrevs har utvecklingen i den
internationella politiken visat att ett flertal av antaganden har varit direkt felaktiga,
alternativt att de har mist en del av sin förklaringskraft eller nyanseringsförmåga. Ett stort
antal försök att revidera neorealismen för att få en teoretisk förklaringsmodell som fungerar
och flera nyare versioner av neorealismen har lanserats efter det kalla krigets slut.
Under senare år har en uppdelning mellan de neo-realister som primärt fokuserar på faran
för konflikter och de som primärt fokuserar på möjligheten till samarbete blivit märkbar36.
Den första kategorin, av många benämnd aggressiv eller offensiv37neorealism, menar att
strukturen på det internationella systemet gynnar konflikt och aggression mellan stater.
Eftersom säkerhet är sällsynt och svåruppnådd så anammar rationella stater ofta offensiva
strategier för att nå sitt primära mål, säkerhet, och på så sätt intensifieras den
internationella konkurrensen så att den med stor sannolikhet leder mot konflikter samt att
internationella institutioner har små möjligheter att korrigera detta tillstånd. Den defensiva
neorealismen hävdar, i motsats, att strukturen i det internationella systemet inte alls med
nödvändighet leder till ökad konkurrens och konflikter.
Den offensiva neorealismen menar att staterna har som mål att maximera deras relativa
styrka och makt i systemet medan defensiva neo-realister menar att staterna agerar för att
31
Waltz, Theory of International Politics, s.96-97
ibid kapitel 7:I
33
Wivel, Neorealism, Identity and Integration s.5
Waltz, A Response to My Critics s.333
34
Waltz, Theory of International Politics, kapitel 8:IV
35
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s. 17
36
ibid s.3
37
Härefter avser jag använda Mearsheimers benämning offensiv neorealism.
32
UKLASSIFICERET
15
UKLASSIFICERET
bibehålla sin plats i det internationella systemet38. Det är viktigt att understyrka att de båda
varianter i grunden delar de antagande som de fundamentala teserna i Waltz teori, vilka
har redovisats ovan. Det är därför möjligt att vidareutveckla teorierna med den
grundläggande teorin, ibland benämnd klassisk neorealism, i botten.
2.1.3.1 Offensiv neorealism
Offensiv neorealism, som den beskrivs av Mearsheimer, utgår från de (gemensamma) fem
antagandena om det internationella systemet, men uttrycker dessa något annorlunda39.
• Systemet är anarkiskt, det finns ingen central ”världsregering” ovanför staterna. Av
detta följer att suveräniteten utgör en viktig del av staterna.
• Staterna äger en (viss) inneboende offensiv militär förmåga som ger dem möjlighet
till att skada eller förgöra varandra.
• Stater kan aldrig vara säkra på de andra staternas intentioner. En vänligt sinnad
stat kan byta ståndpunkt och bli fientlig. Denna osäkerhet är oundviklig.
• Staternas grundläggande motiv är överlevnad. Stater vill bevara sin suveränitet.
• Stater tänker strategiskt hur de skall överleva i det internationella systemet. Stater
handlar rationellt.
Ingen av dessa punkter talar ensam för att stater skulle uppträda på ett konkurrerande sätt
mot varandra. Sammantaget menar dock Mearsheimer att dessa fem punkter skapar
incitament till att ibland agera aggressivt.
Dels beror detta på att staterna fruktar varandra och betraktar varandra med misstro. I ett
system utan någon ”världsregering”, där staterna besitter en offensiv förmåga och kanske
har motiv att använda denna, så är stater som är beslutna att överleva tvungna att
åtminstone hysa en misstanke mot de andra. Det finns ingen given mekanism som straffar
en angripare.
Dels beror det på att varje stat i det internationella systemet är hänvisat till att garantera
sin egen säkerhet och överlevnad. Det anarkiska systemet bygger på självhjälp, vilket
dock inte är ett hinder för att bilda allianser. Dessa är enbart temporära och dagens vän
kan vara morgondagens fiende. Stater i ett självhjälpssystem skall alltid handla med
egenintresset i centrum. Detta är sant både på kort och på lång sikt (beroende på att om
en stat förlorar på kort sikt så är det inte säkert att den finns kvar på längre sikt).
Slutligen menar Mearsheimer att staterna i det internationella systemet strävar efter att
maximera sin relativa maktposition i förhållande till andra stater. Ju större militärt övertag
en stat har över andra, desto säkrare är staten, är hans argument. Detta får till följd att
stater försöker ta fördelar på andra staters bekostnad, inklusive att starta krig om
förutsättningarna är gynnsamma och att en seger bedöms som sannolik. Slutmålet för
varje stat borde vara att uppnå hegemoni. Denna logik gäller för alla stater, vilket innebär
att de inte enbart strävar efter att uppnå fördelar på andras bekostnad, de försöker också
motverka att andra stater uppnår fördelar på deras egen.
Stater är både offensiv och defensiv orienterade. Dels försöker man uppnå relativa
fördelar själv samtidigt som man försöker att motverka andra staters försök att uppnå
relativa fördelar mot sig själv. Detta leder mot en konstant tävlan om att uppnå säkerhet för
den egna staten, med den ständiga risken för krigsutbrott i botten.
38
39
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.4-7
Mearsheimer, The False Promise of International Institutions s.10-13
UKLASSIFICERET
16
UKLASSIFICERET
Tre saker skiljer Mearsheimer från Waltz40:
• Medan Waltz håller sig till den övergripande systemnivån, så verkar Mearsheimer
främst på regional nivå. Detta öppnar upp för såväl regionala som globala poler i
diskussionen.
• Mearsheimer fokuserar mera på de relativa militära förmågorna och dess
användning medan Waltz talar om relativa kapaciteter i allmänhet (de 7
kategorierna).
• Det viktigaste som skiljer dem åt är predikteringen hur staterna beter sig i ett
anarkiskt system trots att de har samma mål, överlevnad. Medan Waltz menar att
staterna strävar efter att bibehålla sin position så menar Mearsheimer det motsatta.
Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i
det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att skaffa sig
relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om
förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Stater är defensivt orienterade i så
mening att de försöker förhindra att andra stater uppnår relativa fördelar på dess
egen bekostnad, men samtidigt är de offensivt orienterade i och med att de
försöker att maximera sin relativa makt mot andra stater.
Tankarna i Mearsheimers offensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det
internationella systemet är anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella, enhetliga stater
vars mål primärt är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och
på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att
ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker
staterna att maximera deras relativa maktposition i förhållande till andra stater med syfte
att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system
är att sträva efter samt att uppnå hegemoni. Stater är offensivt och defensivt orienterade
på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot
potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på
samma gång.
2.1.3.2 Defensiv neorealism
Defensiv neorealism företräds bland annat av Grieco och Walt41 och vars centrala poäng
är att staterna agerar som defensiva positionalister i det internationella systemet, vilket
innebär att deras avsikt är att behålla sin position i systemet för att säkra målet:
överlevnad. Den stora skillnaden från Waltz teori är att dessa teoretiker anser att vissa
förutsättningar är villkorade och att dessa speciella förhållanden är specificerade i den
defensiva neo-realistiska teorin. Slutsatsen, att staterna agerar som defensiva
positionalister är gemensam.
Två delar av Griecos teorier har intresse i denna studie. Det mest intressanta är
diskussionerna om relativa vinster där Grieco menar att stater, vilka drivs av önskan om
överlevnad och självständighet, är oerhört känsliga för en minskning av deras relativa
förmågor (ekonomiska, militära, och politiska). Dessa förmågor, vilkas användning tillåter
en stat att framkalla de förändringar de önskar hos andra stater, alternativt gör att staten
kan motstå andras staters försök att ändra dess beteende, är den yttersta basen för
staters säkerhet och självständighet i ett anarkiskt självhjälpssystem. Som ett resultat
härav finner man att det fundamentala målet för staten inte är att uppnå högsta individuella
40
41
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.28-29
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.33
UKLASSIFICERET
17
UKLASSIFICERET
vinst eller payoff, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa förmågor. Stater kan
även underlåta att öka sina absoluta förmågor om detta innebär att det förhindrar andra
från att nå större relativa fördelar42. Denna defensiva positionalism, menar Grieco, har en
avgörande betydelse för att förklara staters bristande vilja att samarbeta även om de har
gemensamma intressen. Staterna fruktar att den samarbetande partnern får större relativa
vinster, vilket innebär att partnern kan dra nytta och utveckla sina relativa förmågor på ett
snabbare sätt för att i slutänden växa sig så stark att den övergår från partner till att bli ett
hot. För att operationalisera detta introducerar Grieco två distinkta termer, statens
individuella payoff respektive en term som integrerar både den egna och partnerns payoff
som två variabler i beskrivningen av en stats funktionella uppgifter. Det väsentliga i denna
diskussion är huruvida den egna eller de andra staterna är känsligare för skillnader i payoff
eller relativa vinster. Kan den egna staten tåla eller acceptera mindre relativa vinster än de
andra har en avgörande betydelse då staten skall avgöra om den skall delta i samarbete
med andra stater eller inte. Den defensiva positionalismen skapar, enligt Grieco, ett relativt
vinstproblem för samarbetet mellan stater. Detta innebär att stater är mindre benägna,
alternativt väljer att dra sig ur eller att kraftigt begränsa sina åtaganden att samarbeta om
de tror att skillnaderna i vinster i huvudsak kommer att gynna partnern. Detta gäller även
om samarbetet innebär stora absoluta vinster. Detta bottnar i antagandet att fungibiliteten
påverkar på så sätt att relativa vinster från ett samarbete kan utnyttjas och på sikt skapa
en dominerande före detta partner som i värsta fall kan bli en framtida kraftfull
motståndare. En stats känslighet för skillnader i payoff varierar i förhållande till dess
partners, i dess egna förutsättningar och den typ av samarbete som staten har bundit sig.
Samarbete som rör säkerhet och stabilitet har exempelvis en annan tyngd än samarbete
som rör ekonomi.
Tankarna i Griecos defensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt43:
Det internationella systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. På grund av detta så kan
staterna enbart förlita sig på sig själva för att nå sitt grundläggande mål: överlevnad.
Överlevnad i ett anarkiskt självhjälpssystem medför att staterna är intresserade i relativa
vinster. Här introduceras två tillägg i förhållande till Waltz. Det första rör staternas
känslighet i skillnader i payoff eller relativa vinster jämfört med andra stater. Det andra rör
möjligheten till samarbete även det innebär förhållandevis blygsamma relativa vinster för
den ena staten som då kan erhålla kompensation44. Av detta följer att, eftersom stater är
mer eller mindre känsliga avseende relativa vinster, så kan vi inte från börja anta att det
alltid är svårt för stater att samarbeta. Det neo-realistiska antagandet om relativa vinsters
betydelse är beroende av statens känslighet i payoff. Antagandet om att fungibiliteten, som
av Waltz ses motverka samarbete, är en förutsättning för resonemanget om staters
känslighet i Griecos teori. Slutsatsen är att även om stater bekymrar sig om relativa vinster
så kan samarbete mellan stater lösas genom att den som når de lägsta relativa vinsterna
kompenseras av den som får de största relativa vinsterna.
Walt diskuterar bland annat hur allianser skall formas för att svara mot ett hot45. Han skiljer
på balancing, då stater allierar sig för att möta hotet, och bandwagoning, som avser att
man allierar sig med källan till hotet. Antagandet att stater bildar allianser för att förhindra
att starkare stater ska dominera finns bland annat hos teoretiker som Waltz.
42
Grieco, Cooperation among Nations s.38-40
Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.38-39
44
ibid s. 232-233
45
Walt, The Origins of Alliances s.17
43
UKLASSIFICERET
18
UKLASSIFICERET
Eftersom balancing och bandwagoning kan ses som svar på ett hot så listar Walt fyra
faktorer som påverkar det hot som den starkare staten kan utgöra mot den svagare46.
Sammanlagd styrka är den första faktorn vilket innebär att statens samlade resurser inom
de olika sektorerna påverkar förmågan att utgöra ett hot mot andra. Fungibilitet och relativ
styrka hör hemma i denna faktor. Den sammanlagda styrka som en stat kan utöva är
således en vikig del i det totala hot en stat kan utgöra mot andra.
Geografisk närhet är den andra faktorn. Till skillnad från Waltz som enbart diskuterar i
systemiska termer, så menar Walt att en stats förmåga att projicera makt avtar med
avståndet. Detta innebär att stater i närområdet utgör ett större hot än stater lång borta.
Därför, om alla andra faktorer är lika så väljer staten att bilda en allians med en
närliggande stat hellre än en stat som ligger lång borta.
Om alla andra faktorer är lika så kan en stats offensiva förmåga vara avgörande för
alliansbildningar. Även om den har klara kopplingar till både sammanlagd styrka och
geografisk närhet så utgör den offensiva förmåga ett hot mot suveräniteten och den
territoriella integriteten.
Slutligen så konstateras det att stater med aggressiva intentioner sannolikt kommer att
påverka andra stater att balansera mot dem.
Syftet med att definiera hoten mot staten istället för att enbart diskutera makt ger en bättre
bild av vilka övervägande en stat måste göra när de ingår en allians. Generellt antar Walt
att balancing är mera vanligt förekommande än bandwagoning, samt att det senare
förekommer under viss identifierbara villkor. Balancing sker bland annat av den orsaken
att ingen stat känner de andra staternas intentioner. Bandwagoning kan vara potentiellt
farligt eftersom det frigör och ökar den starkare statens relativa resurser samtidigt som den
starkare staten kräver förtroendeskapande åtgärder för sin fortsatta fördragsamhet med
den svagare staten. Således är balancing säkrare mot potentiella hot än att behöva
hoppas på den starkare statens välvilliga inställning.
Bandwagoning förekommer framför allt hos svaga stater samt under krig.
Sammantaget menar Walt att balancing är den dominerande formen av alliansbildning.
Hypotesen kan sammanfattas på följande sätt:
Generellt: Stater som utsätts för ett yttre hot allierar sig med andra stater för att bekämpa
hotet.
• Ju större en stats sammanlagda styrka är, desto större tendens för övriga stater att
alliera sig.
• Ju närmare en mäktig stat ligger, desto större tendens för övriga stater att
balansera emot.
• Ju större en stats offensiv förmåga är, desto större tendens för övriga stater att
balansera emot. Av detta följer att stater med en kraftig offensiv förmåga sannolikt
påverkar andra stater att ingå defensiva allianser.
• Ju mera aggressiv en stats intentioner upplevs, desto större är sannolikheten för
andra stater att alliera sig emot.
Grundtesen i Walts argumentation är att det fundamentala målet för staten inte är att
uppnå högsta individuella vinst, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa
förmågor.
46
ibid s.21-26
UKLASSIFICERET
19
UKLASSIFICERET
2.2
Metod
2.2.1
Typ av studie47
Att bedriva empirisk samhällsvetenskaplig forskning kan ske på olika sätt. Olika sätt att
beskriva forskningen kan vara att skilja på begreppsutvecklande studier, beskrivande
studier samt tre typer av förklarande studier: teoriprövande, teorikonsumerande och
teoriutvecklande studier. Att relatera sin frågeställning och uppgiftsformulering till någon av
dessa kategorier har en central betydelse för hur undersökningen läggs upp och
genomförs samt för vilka resultat som faller ur.
En begreppsutvecklande studie rymmer de inledande stegen mot en färdig förklaring, men
gör inte anspråk på att nå fram till slutsatser hur verkligheten ser ut och hänger ihop. Dess
betydelse att dra slutsatser i en perspektivering är därför väsentligt begränsade.
En beskrivande studie ger svar på frågor som var, när, hur, vem och vilka, men ger inte
svar på varför verkligheten förhåller sig på vissa sätt. Av detta följer att en beskrivande
studie har betydande svårigheter att förklara samband och orsaker.
Den tredje kategorin, förklarande studier, kan sägas vara en vidareutveckling av den
förklarande studien och svarar på frågor av varför-karaktär.
Underkategorin teoriprövande studie är en studie där teorin står i centrum och där en eller
ett flertal hypoteser prövas på ett empiriskt material. Teorin står i centrum och det fall som
testas måste väljas med omsorg och motiveras.
I en teorikonsumerande studie är det ett enskilt fall som står i centrum.
Forskningsproblemet blir här att med hjälp av den existerande teorin försöka att förklara
vad som händer i just detta specifika fall.
En teoriutvecklande studie syftar till att få den empiriska analysen att resultera i nya
förklaringar till det fall som studeras.
Skillnaden mellan en teoriprövande och en teorikonsumerandestudie kan vara en
gradfråga. Även om den teorikonsumerande studien primärt handlar om att analysera det
specifika fallet så är resultatet avhängigt av tilltron till den valda teorins relevans.
Motivationen till studien är central. Den teorikonsumerande studien känns igen på att det
primära valet gäller fallet som studeras, val av teori och förklaringsfaktorer kommer här i
andra hand.
Av uppgiftsställningen kan man sluta sig till att specialen kan räknas in under begreppet
förklarande studier och att fallet står i centrum vilket innebär att studien blir
teorikonsumerande enligt figur 148.
Empiriska undersökningar
Förklarande studie
Beskrivande studie
Teorin på plats från början
Figur 1
47
48
Teoriprövande studie
Teorikonsumerande studie
Teorin inte på plats från början
Teoriutvecklande studie
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.33-43
ibid s.97
UKLASSIFICERET
20
UKLASSIFICERET
2.2.2
Variabler och analysenheter49
I studien så avser jag använda mig av analysenheter och variabler i en tänkt datamatris.
Detta för att precisera de fenomen som är intressanta att förklara, att hålla isär begrepp
och förklaringar i analysen, att precisera relationerna mellan de begrepp som undersöks
samt att planera och genomföra insamlingen av data till analysen.
En datamatris består av de objekt eller fall som skall undersökas – analysenheterna – och
vilka egenskaper eller drag hos dessa objekt eller fall som skall förklaras - variabler. Varje
variabel skall kunna tilldelas ett värde – variabelvärde. Detta variabelvärde, som empiriskt
har kunnat iakttas, kan registreras på det sätt som passar undersökningen bäst, siffror
eller text, och kan bestå av allt ifrån numeriska värden till en mera omfattande tolkning av
ett fenomen.
För att definiera vilka analysenheter som skall ingå i studien så måste dessa ställas i
relation till den övergripande frågeställningen. De måste vara relevanta till frågeställningen
och de bör vara lämpliga till antalet. För att detta ska kunna ske så måste en lämplig
design väljas och utvecklas.
Variablerna definieras utifrån de analysenheter som har valts och beskriver hur en viss
egenskap hos analysenheterna varierar mellan dessa. Variablerna delas upp i beroende
och oberoende variabler. Den beroende variabeln beskriver variationen i den egenskap i
analysenheten som skall förklaras. Den oberoende variabeln beskriver variationen i
egenskaper hos analysenheterna som tros kunna förklara variationen i den beroende
variabeln. Oberoende variabler kallas också förklarings- eller orsaksvariabler.
Variabler kan delas i fyra typer: absoluta variabler, relativa variabler, kollektiva variabler
och kontextuella variabler.
De absoluta variablerna beskriver variation i egenskaper som enbart refererar till
analysenheterna.
Relativa variabler beskriver egenskaper hos analysenheterna som refererar till egenskaper
hos andra analysenheter.
Kollektiva variabler beskriver egenskaper hos analysenheten som refererar till en
delmängd av analysenheten, hur en egenskap är fördelad i en undergrupp till
analysenheten.
Kontextuella variabler beskriver egenskaper som refererar till en superanalysenhet. En
superanalysenhet är en klass av de objekt i vilken några eller alla analysenheterna ingår.
Benämningen kontextuell indikerar att analysenheterna ingår i en och samma
övergripande kontext. Ordet ”super” skall förstås som något varande överordnat. Således
ingår flera i samma kontext befintliga analysenheter i en överordnad superanalysenhet. Se
figur 2.
Variabler
Superanalysenhet
Analysenhet
I
Superanalysenhet
II
III
I
1
II
CDN 2002
III
IV
V
I
Superanalysenhet
2
II
CND 2004
III
Figur 2
IV
V
49
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.45-57
UKLASSIFICERET
21
UKLASSIFICERET
2.2.3
Design50
När nu typen av studie är fastslagen och analysenheter och variabler är diskuterade, så är
nästa ställningstagande vilken design studien skall ha. Principiellt kan man dela in design i
fyra typer: experimentell design, statistisk design, jämförande design och fallstudiedesign.
De experimentella och statistiska designerna är inte användbara i denna undersökning
eftersom undersökningen inte baseras på att manipulera förklaringsfaktorerna eller att
samla in stora mängder data i form av fall för att systematisera denna.
Kvar finns den jämförande designen och fallstudiedesignen. Det som skiljer dessa åt är
principiellt vid hur många kontexter som studien sker. En jämförande studie sker vid en
tidpunkt med minst två olika kontexter. En fallstudie sker vid minst två tidpunkter med en
och samma kontext. I båda typerna av design genomförs dock en jämförelse.
En jämförande studie kan delas in i två typer, mest-lika-design och mest-olika-design.
En mest-olika-design används främst vid teoriprövande studier när man vill sänka tilltron
till alternativa förklaringar samtidigt som man vill stärka tilltron till den egna lösningen.
Grundtanken är att genom att välja ut fall som har olika värden på de variabler man vill
avfärda som tänkbara lösningar, men samma värde på den variabel man vill förklara. Det
finns risker förknippade med denna design. Om svaret inte blir det som man förväntar så
genererar metoden inga alternativa svar. Det kan innebära att studien måste designas om.
Mest-lika-designen kan användas då det som skall studeras bara förekommer i ett fåtal fall
eller antal, alternativt då det krävs en oproportionerligt stor arbetsinsats för att samla in
data för en statistisk analys eller om man avser att analysera en given händelse i en
kontext där ”allt” annat än det man skall studera är lika. I det sista fallet, en analys av en
given händelse, vill man med designen renodla problemet så att det enbart är de
intressanta variablerna som påverkar analysenheterna.
2.2.4
Operationalisering och validitet51
Alla begrepp som ingår i undersökningen måste ges en teoretisk definition. Detta kan
göras genom att utnyttja en befintlig teoretisk begreppsapparat, alternativt genom att
utveckla en ny. När de teoretiska definitionerna har lagts fast så skall operationella
indikatorer utarbetas. Dessa operationella indikatorer är en detaljerad beskrivning över hur
man genom empiriska observationer avser tilldela analysenheterna värden på de olika
variablerna. De skall ge ett klart besked om hur studien avser att gå tillväga när empiriska
data samlas in och tilldelas ett variabelvärde. Den i studien använda teorin, neorealismen,
skall användas för att konstruera dessa operationella indikatorer. Se figur 3.
Teoretisk definition
Neo-realism
Grundläggande
tankegångar
operationalisering
operationalisering
Operationella
Figur 3
indikatorer
I: Systemets strukturPolaritet
II: Maktfördelning mellan
stater, Maktbalans
III: Säkerhet
50
51
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.101-120
ibid s.56-59 samt 61-69
UKLASSIFICERET
22
UKLASSIFICERET
Validitet, eller giltighet, kan definieras på flera sätt: överensstämmelse mellan teoretisk
definition och operationell indikator; frånvaro av systematiska fel samt att man verkligen
undersöker det man påstår att man undersöker. De två första definitionerna kan
sammanfattas som begreppsvaliditet och den sista kan betecknas resultatvaliditet.
Begreppsvaliditeten innebär att det finns en sammanhängande logik mellan den valda
teoretiska plattformen och den operationalisering som har utförts. Skulle denna
operationalisering vara bristfälligt eller felaktigt utförd så begås systematiska fel varje gång
som detta mätinstrument utnyttjas. Diskussionen om operationaliseringen och på vilken
nivå denna skall läggas kompliceras av att en ökad abstraktionsnivå oftast medför ökande
svårigheter och risk för tvetydigheter och misstag vilket får till följd att begreppsvaliditeten
minskar.
Resultatvaliditeten är avhängig dels av en god begreppsvaliditet, men även av att
tillförlitligheten av att vi mäter det vi säger att vi mäter är hög. Slarv- och slumpfel under
datainsamling och bearbetning påverkar detta. Med tanke på studiens karaktär så bedöms
det senare vara ett smärre problem.
2.3
Analysmodell
En grafisk presentation av analysmodellen redovisas i figur 4.
Analysen sker på en bakgrund av det nyligen fullbordade generationsskiftet från den 3:e till
4:e generation och innefattar hypotesen att en förändring har skett52, vilket utgör ett
avstamp för den kommande analysen av Kinas nationella försvarspolicy.
För att kunna genomföra en analys så skall operativa indikatorer diskuteras och
konstrueras. Med utgångspunkt i de tidigare teori- och metoddiskussionerna skall
neorealismens grundläggande antaganden tjäna som oberoende variabler. Med
grundläggande antaganden avses här de dynamiker och drivkrafter som styr stater och
system enligt neo-realisterna. De oberoende variablerna skall beskriva variationen hos
analysenheterna som bedöms kunna förklara variationen i den beroende variabeln. Som
beroende variabel, för att beskriva variationen i den egenskap i analysenheten vi vill
förklara, används hörnstenarna i den neo-realistiska tankegången hur det internationella
systemet är uppbyggt, maktfördelning och maktbalans samt säkerhet. De operationella
indikatorerna, de beroende variablerna ges en detaljerad beskrivning över hur man genom
empiriska observationer avser tilldela analysenheterna värden på de olika variablerna. Ur
den neo-realistiska teorin utarbetas, på en bas av de dynamiker och drivkrafter som styr
system och aktörer, variabler definierade av hörnstenarna i neorealismens uppfattning om
det internationella systemets uppbyggnad och funktion. Dessa variabler, de beroende
variablerna, beskriver variationen i den egenskap hos analysenheten som skall förklaras. I
denna studie är den beroende variabeln att betrakta som en kontextuell variabel då den
beskriver egenskaper som refererar till en superanalysenhet (en klass av de objekt i vilken
några eller alla analysenheterna ingår).
Som analysenheter används en schematisk kapitelindelning som är gemensam i de två
White Paper som utgivits av 3:e respektive 4:e generationen. Dessa speglar den officiella
kinesiska bilden av hur den nationella försvarspolicyn uttrycks sammantaget. Denna
sammanlagda och övergripande policy utnyttjas som superanalysenhet, vilket innebär att
flera, i samma kontext befintliga, analysenheter bildar en överordnad superanalysenhet.
När variablerna är konstruerade så kan den första av två analyser påbörjas. Varje
analysenhet ingående i någon av de två superanalysenheterna analyseras med hänsyn till
52
Brødsgaard, Christensen, Vagtskifte i Kina- Konsekvenser og perspektiver, s.17-21
UKLASSIFICERET
23
UKLASSIFICERET
de olika variablerna. Därefter sammanfattas resultaten för de respektive analysenheterna.
Sammanfattningen ger en samlad bild av hur de respektive policierna
(superanalysenheterna) kan förstås och uttryckas på bakgrund av variablerna och
neorealismens hörnstenar.
Därefter vidtar analysens andra del där de respektive superanalysenheternas resultat
jämförs för att få fram vilka förändringar och skillnader som föreligger. Dessa skillnader
och förändringar ligger till grund för de slutsatser som dras för att svara på den
grundläggande frågeställningens första del: ”Har det skett ett paradigmskifte eller
paradigmförändring i Kinas nationella försvarspolicy?”
Slutligen används den neo-realistiska teorin för att göra en prediktering av en tänkbar
utveckling på bakgrund av de slutsatser som dras i tidigare kapitel.
Empiri
Teori
1. Analys
1. Analys
1. Analys
J
White
Paper
China´s
National
Defense in
2002
White
Paper
China´s
National
Defense in
2004
N
E
O
R
E
A
L
I
S
M
Superanalysenheter
Analysenheter
Variabel 1
1. Analys
J
Variabel 2
J
Variabel 3
I
II
CND 2002
III
IV
V
I
II
CND 2004
III
IV
V
Perspektivering:
Huvud
fråga 1
Huvud
fråga 2
2. Analys
Figur 4
Jämförelse av
C.N.D 2002 och
C.N.D. 2004
Slutsatser:
Vilket bud ger
Paradigmskifte eller
neorealismen?
Paradigmförändring
UKLASSIFICERET
24
UKLASSIFICERET
3.
Analys
Inledningsvis skall superanalysenheter, analysenheter och variabler diskuteras och
fastställas.
Därefter skall analys av NDP 2002 och NDP 2004 ske i två steg.
Första analysen syftar till att beskriva respektive analysenheters variationer ur ett
neorealistiskt perspektiv. Variationerna skall kunna ges ett värde.
Andra analysen skall jämföra de respektive policierna för att identifiera var och på vilket
sätt eventuella förändringar har skett. Studiens första huvudfråga, om ett paradigmskifte
eller paradigmförändring har skett, besvaras här.
Slutligen skall dessa slutsatser användas för att prediktera en möjlig utveckling på basis av
erhållna resultat i analysen vilket utgör studiens andra huvudfråga.
3.1
Superanalysenheter, analysenheter och variabler
Som superanalysenheter har jag valt att se de respektive nationella försvarspolicierna från
2002 och 2004. En superanalysenhet kan beskrivas som en klass av objekt i vilken alla
(eller vissa) av analysenheterna ingår53. Dessa superanalysenheter är överordnade de
analysenheter som respektive policy sedan bryts ned till.
Val och konstruktion av analysenheter54 kan diskuteras och genomföras på ett flertal olika
sätt. Jag har valt att utgå ifrån dispositionerna i de respektive försvarspolicierna då de har
en grundläggande uppbyggnad har mycket gemensamt för att komma så nära en mestlika-design som möjligt. Syftet är att genom att göra så mycket som möjligt lika i de båda
superanalysenheterna så framträder skillnaderna klarare. Analysenheterna representerar
de undersökningsobjekt som skall undersökas för att angripa studiens övergripande
frågeställning. Antalet analysenheter kan variera stort beroende på vilket
forskningsproblem som avses. För att minska antalet analysenheter och hålla dessa inom
hanterbarhetens gräns så avser jag att öka abstraktionsgraden i analysenheten en nivå
där samspelet och processerna studeras snarare än själva objektet i sig.
Fem huvuddelar kan identifieras i de respektive dokumenten, motsvarande
superanalysenheterna, och dessa används som analysenheter i det kommande:
I. Den säkerhetsmässiga situationen (kapitel I i båda dokumenten).
II. National Defense Policy (kapitel II i båda dokumenten).
III. Militärens och andra samhällssektorers roll.
IV. Internationellt säkerhetssamarbete (kapitel VI 2002 respektive IX 2004).
V. Kärnvapen och icke-spridning (kapitel VII 2002 respektive X 2004).
Analysenhet III, Militärens och andra samhällssektorers roll, är en kombination av kapitel
III-V i CND 2002 och kapitel III-VIII i CND 2004. Dessa kapitel innehåller beskrivningar av
de väpnade styrkornas roll, utveckling, system, utbildning, mobilisering etc. i det kinesiska
systemet. Andra samhällssektorers påverkan, roll och inflytande beskrivs också. Häri ingår
den kinesiska synen på vetenskap, teknik och försvarsindustri. Sammankopplingen av
dessa kapitel till en analysenhet skall ses i ljuset av de sju kategorier som enligt Waltz
konstituerar en stormakt och beskriver samhällets sektorers bidrag till att uppfylla målen i
den nationella försvarspolicyn.
Neorealismen i sig själv styr i hög grad vilka variabler som kan anses vara relevanta. Tre
beroende variabler kan utpekas som beskriver Kinas uppfattning om sig själv, det
53
54
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.55
ibid s.49-52
UKLASSIFICERET
25
UKLASSIFICERET
internationella systemet och Kinas plats i detta, de processer som styr staternas, häribland
Kinas beteende i detta system samt slutligen vilka medel som finns till förfogande för att
uppnå det yttersta målet samt hur dessa skall användas. Variablerna delas upp i beroende
variabler och oberoende variabler (även orsaks- eller förklaringsvariabler). De beroende
variablerna beskriver variationen i den analysenhet som skall analyseras medan de
oberoende variablerna beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som tros
kunna förklara variationen i den beroende variabeln55.
Variabel 1 till 3 med beroende variabler, oberoende variabler och syfte redovisas i tabell 1.
Variabel Beroende variabel
Det Internationella
Systemet
1
2
3
Oberoende variabel
Aktörer
Polaritet
Stabilitet
End-State
Maktfördelning mellan Maktsträvan
Vinster
stater.
Fungibilitet
Maktbalans
Självhjälp
Säkerhet
Samarbete med andra
stater
Militär styrka
Styrka i ”de sju
kategorierna”
Syfte
Kinas uppfattning om sig
själv, det internationella
systemet och Kinas plats
i systemet.
De processer som styr
staternas, häribland
Kinas beteende i det
internationella systemet.
Vilka medel som finns till
förfogande för att uppnå
det yttersta målet samt
hur dessa skall
användas.
Tabell 1
3.2
Operationalisering av variabler samt validitet
De begrepp som ingår i undersökningen kommer att definieras om det finns behov för
detta i den kommande analysen. Definitioner på de övriga begrepp som används följer av
kapitel 2.1 där teorin presenteras, diskuteras och specificeras. Den teoretiska ramen skall i
sin helhet hämtas från den neo-realistiska skolan för att minimera begreppsförvirring och
mångtydighet i analysen. Slutsatser och delslutsatser som kommer ur analysen av de
respektive analysenheterna skall knyta an mot studiens två huvudfrågor och således
besvara om det har skett ett paradigmskifte i kinesisk nationell försvarspolicy mellan 2002
och 2004 samt vilket bud neorealismen ger på perspektiveringen.
Operationaliseringen hänger samman med validiteten på den färdiga analysen. Därför är
det viktigt att denna analys sker på ett för teorin passande sätt.
Kenneth Waltz uttrycker att teorier kan vinna trovärdighet på ett flertal sätt56:
• Genom ett lyckat försök att verifiera.
• Genom ett misslyckat försök att falsifiera.
• Genom att demonstrera att utsagorna är en produkt av vad teorin begrundar.
• Genom teorins intellektuella förklaringskraft i sig själv.
Hans utgångspunkt är att teorin ska beläggas av ett fall. Denna studie har det motsatta
syftet, att ett givet fall, med en kontext vid två tidpunkter, skall tolkas utifrån en teori men
kan trots detta utnyttja samma mekanismer för att uppnå validitet. Utnyttjandet av
55
56
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.52-53
Waltz, A response to my critics. I: Neorealism and its critics. Keohane, R (red.) s.336
UKLASSIFICERET
26
UKLASSIFICERET
neorealismen som teori banar väg för att kunna testa analysenheterna utifrån de
uppställda variablerna i enlighet med Waltz fyra punkter för att vinna trovärdighet.
Som tolkningsram, eller optik, används teorikapitlet 2.1 för att med text sätta värden på de
olika variablerna tillhörande de fem analysenheterna i respektive superanalysenhet. På så
sätt kan resultaten av vad teorierna säger om den Kinesiska uppfattningen om den
nationella försvarspolicyn (en kontext vid två tillfällen) plockas fram för att sedan, vid en
jämförande analys, kunna peka på de eventuella förändringar som har skett. Förändringar
i policyn är intressanta i förhållande till huvudfrågan eftersom de skall falla ur vid andra
analysen, vilket pekar på att analysfokus ska koncentreras mot att variabelvärdena,
uttryckta i text, skall delkonkluderas i riktning mot de respektive varianterna av
neorealismen; klassisk neorealism, offensiv neorealism och defensiv neorealism.
Variabel 1, det internationella systemet delas upp i olika oberoende variabler.
Aktörer skall beskriva vem som är aktör, på vilka grunder (rationellt eller irrationellt) de
handlar, synen på suveränitetsbegreppet.
Polariteten skall beskriva synen på sin egen och andras roll och betydelse i det
internationella systemet.
Stabiliteten beskriver synen på hur systemet bör vara uppbyggt och fungera för att det
bäst ska tjäna Kinas intressen.
End-State beskriver det mål Kina vill uppnå i det internationella systemet.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans mellan stater, beskrivs utifrån fyra oberoende
variabler.
Maktsträvan, vilka processer och drivkrafter finns för statens strävan efter att uppnå sina
mål.
Vinster beskriver synen på drivkrafterna bakom att försöka uppnå dessa samt dess
betydelse.
Fungibiliteten är ett uttryck för hur tillgångar och vinster på ett område kan utnyttjas för att
nå fördelar på andra områden.
Självhjälp beskriver vem som är ansvarig för statens säkerhet.
Variabel 3, säkerhet, vilket är medlet för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, beskriver
vilka medel som kan utnyttjas i det anarkiska självhjälpssystemet och är uppdelad i tre
oberoende variabler.
Samarbetet med andra stater beskrivs utifrån incitament till och genomförandet av
samarbete.
Militär styrka samt styrka i ”de sju kategorierna” beskrivs utifrån hur de bidrar till
säkerheten.
Operationalisering av beroende och oberoende variabler framgår av bilaga 6.
./6
Genomförandet av första analysen beskrivs schematiskt i figur 5.
I
Variabel II
Teori
III
Utsagorna
en produkt
av vad teorin
begrundar
?
CND 2002
CND 2004
Nej
Delslutsats
Ja
Teorin
falsifierad?
Ja
Delslutsats
Nej
Teorins
intellektuella
förklaringskraft isig
själv
Figur 5
Ja
Teorin
verifierad?
Ja
Typ av
Neo-realism?
Nej
Delslutsats
Figur 5
UKLASSIFICERET
27
UKLASSIFICERET
3.3
Första analys av CND 2002
3.3.1
Den säkerhetsmässiga situationen 2002
3.3.1.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Huvudaktörerna anses vara de betydelsefulla staterna. Utvecklingsländerna, dit man
implicit räknar sig, beskrivs som viktiga för att utveckla en rättvis och ny världsordning och
spelar en viktig roll i främjandet av fred och utveckling.
Man listar ett antal regionala organisationer mellan olika länder i Asien som ses som
viktiga för utveckling och regionalt stabilitet, vilket inte till fullo ryms i den neo-realistiska
teorin, men i efterföljande stycke så deklareras att även om det sker en positiv utveckling
på många fronter så växer osäkerheten kring fred och utveckling, och därigenom
säkerheten. Man pekar på att utvecklingsländerna har tjänat minst på globaliseringen, att
denna är orättvis och irrationell. Irrationaliteten ses som ett argument att förändra
världsordningen till något, åtminstone för Kina, bättre. Stater handlar efter rationella
principer och kan påverkas med rationella argument
Kinas suveränitet och Taiwan-frågan är central. Taiwan ses inte som en stat, utan en
(statsliknande) provins som är en oskiljaktig del av Kina. Andra stater har blandat sig i
Kinas interna angelägenheter genom att sälja vapen och uppta relationer med Taiwans
myndigheter. Att överträda en stats suveränitet i något avseende anses som mycket
allvarligt.
Även om internationella och regionala organisationer erkänns ha viss betydelse så är det
stater, och häri egentligen enbart de betydelsefulla staterna som tillmäts betydelse som
aktörer. => klassisk neorealism med dragning åt offensiv.
Den internationella situationen ändras mycket snabbt och omvärlden betecknas som
multipolär. Världen betraktas som något instabil för närvarande. Antalet poler specificeras
inte men det öppnas upp både för regionala och globala poler. Vissa regioner skakas av
konflikter på bakgrund av etniska, religiösa, territoriella eller resursmässiga dispyter vilket
pekar på en frånvaro eller avsaknad av en ”världsregering”. Det internationella systemet
betraktas som anarkiskt.
Implicit anklagar man USA för att manifestera hegemonism och power politics utan att för
den saks skull nämna USA vid namn. Detta tyder på att Kina känner sig både anser sig
kunna tjäna på USA:s närvaro i regionen samtidigt som man är störd över inblandningen i
den Kinesiska intressesfären/regionen och man vill, utan att officiellt markera sitt missnöje
ändå påpeka att man inte är helt tillfreds. => klassisk neorealism med viss dragning åt
offensiv.
Taiwan-konflikten ses som det största hotet mot stabiliteten i regionen. Terrorism ses som
ett hot både mot den regionala och mot den globala stabiliteten och säkerheten. Hoten
mot stabiliteten delas upp i de traditionella säkerhetsproblemen som historien lämnat efter
sig och de nya, icke-traditionella hoten såsom terrorism, separatism och extremism.
Skrivningen om vad historien lämnat är riktat till västvärlden och dess inblandning i Kina
under 1800- och början på 1900-talet och ingår i den idétradition som finns att Kina
historiskt sett har förödmjukats av västmakterna. Utan att nämna länderna vid namn så
anklagas vissa länder att öka sin militära närvaro och att styrka sina militära allianser i
området. Andra stater anklagas för att öka sin militära förmåga i form av
kompetensområde och utökning av möjliga operationstyper. Stabiliteten hotas av
UKLASSIFICERET
28
UKLASSIFICERET
separatism, terrorism, från extremism, av andra staters militära närvaro, upprustning och
alliansbyggnad. => klassisk neorealism
End-State. Den gamla världsordningen, som är orättfärdig och irrationell, missgynnar
utvecklingsländerna på bekostnad av de industrialiserade länderna (Nord-Syd-konflikten)
måste lösas och ersättas av något mera rationellt som gynnar fler (alla). Hoten mot den
globala säkerheten är ett gemensamt intresse som måste lösas av Kina i samarbete med
andra stater för att nå slutmålet, långvarig fred, stabilitet och säkerhet. Kina ska bekämpa
terrorism i alla former och uttryck och motarbeta varje form av hegemonism och power
politics. Kina nämner ingenting om att förändra sin position i det internationella systemet.
=>klassisk/defensiv neorealism.
3.3.1.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Alla betydelsefulla stater deltar i den just nu rådande trenden att öka sina
överordnade förmågor där alla, oavsett om de samarbetar och söker varandras stöd eller
inte, noga kontrollerar varandra och tävlar inbördes. Terrordåden den 11 september har
dock ökat koordinationen och samarbetet mellan staterna vilket pekar på att den offensiva
neorealismens tillgång inte stöds. Statens samlade resurser och styrka tillmäts stor
betydelse för att dels kunna stå emot påtryckningar från en annan stat, dels för att kunna
påtvinga andra stater sin vilja. Alla stater styrs av samma processer och samma trender
eftersom de verkar i samma globala system. Att skaffa sig individuella relativa fördelar kan
ses som underordnat att förhindra att andra skaffar sig relativa fördelar. Den gamla
världsordningen, som missgynnade utvecklingsländerna både politiskt och ekonomiskt,
och som är orättfärdig och irrationell, måste ändras i grunden. Detta innebär att
utvecklingsländerna med Kina i den absoluta spetsen skall gynnas på de rika ländernas
bekostnad. Se vidare under vinster.
Taiwan-konflikten ses inte som en framflyttning av positionerna på den internationella
arenan eftersom Taiwan anses vara en intern angelägenhet. Att fredligt återförena Kina
och Taiwan påverkar enbart internt och har ingen påverkan på det internationella
systemet. Slutligen så säger sig Kina vilja motarbeta alla försök till hegemonism vilket kan
tolkas som alla försök av stater att avancera i det internationella systemet skall
motarbetas. => Klassisk/defensiv neorealism
Vinster. Tävlan mellan staterna att öka sina övergripande förmågor innebär att de relativa
vinsterna är viktigare än de absoluta. Ett undantag i detta är den ekonomiska utveckling
som utvecklingsländerna har ”rätt” till efter att ha missgynnats av de rikare länderna. Den
ekonomiska utvecklingen uttrycks i absoluta tal och relateras till den fredliga utvecklingen
och inte till stabiliteten. Att öka sina förmågor i relation till andra länder anses vara viktigt
på alla samhällsområden (Waltz sju kategorier57). Teknikutveckling och modernisering,
som alla betydelsefulla länder genomför av sina militära styrkor innebär att det
militärteknologiska gapet mellan de rikare västländerna och utvecklingsländerna med Kina
i spetsen växer och att den relativa militära förmågan utvecklar sig till Kinas nackdel. Detta
anses medföra betydande utmaningar för Kina att hävda sin suveränitet och säkerhet.
Kina är oerhört känslig för minskningar i sin relativa förmåga, i detta fall den militära
förmågan, eftersom det är en av de förmågor som innebär att man kan motstå
påtryckningar från andra stater, alternativt utöva påtryckningar själv. => klassisk/defensiv
neorealism
57
Se kapitel 2.1.2
UKLASSIFICERET
29
UKLASSIFICERET
Fungibilitet uttrycks genom att ekonomi, vetenskap och teknologisk utveckling tillsammans
med en ökning av den sammanlagda nationella styrkan beskrivs som en strategisk trend
bland de betydelsefulla stater som verkar i det internationella systemet. Fördelar och
vinster inom en sektor kan utnyttjas för att förstärka en annan sektor. Man ser att
utvecklingen inom en samhällssektor påverkar och påverkas av andra samhällssektorer.
Den militära sektorn, med den teknologiska utvecklingen som påverkar både materiel och
doktrin, ses som särskilt väsentlig att stödjas av andra samhällssektorer eftersom den
anses ha en direkt koppling till ansträngningarna att säkerställa suveräniteten och
säkerheten. => klassisk neorealism.
Självhjälp. Kina vill i, samarbete med andra nationer, arbeta för att skapa internationella
förhållanden sådana att de främjar en långvarig fred, stabilitet och säkerhet. Det innebär
att utgångspunkten är att varje stat ansluter sig efter egen vilja och deltar på egna
premisser. Varje stat är således ansvarig för sig själv och sin säkerhet och överlevnad,
även om man på grundval av egenintresset väljer att samarbeta Det finns ingen
överordnad mekanism som styr detta samarbetet, enbart staternas frivillighet att
samarbeta. Statens egenintresse kommer i första hand. => klassisk neorealism.
3.3.1.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker på olika sätt och har olika tyngd: Dels det ”mjuka” sättet
i form av ekonomiskt samarbete som sker framför allt på regional basis och som syftar till
regional stabilitet och utveckling, men där även samarbetets betydelse i form av fungibilitet
medverkar. Dels sker samarbete på det ”hårda” säkerhetsmässiga planet på grund av
terrordåden den 11 september, och dess betydelse har ökat. Samarbetet mellan
utvecklingsländerna för att skapa en ”rättvis” och rationell ny världsordning på bekostnad
av de rikare länderna nämns på flera ställen. Samarbete väljs där det bäst passar statens
syfte och mål. Eftersom alla stater har ett gemensamt intresse i att skapa en global
säkerhet som i sin tur medför att statens egen säkerhet ökar, så är målet med det
internationella samarbetet att hantera de globala hoten. Ömsesidigt förtroende, ömsesidig
vinst, likställdhet och samarbete mellan stater är det man skall sträva efter. För att inte
misstroende mellan samarbetande stater på grund av relativa vinster och fungibilitet skall
påverka samarbetet negativt så kan stater som får låga relativa vinster kompensation av
stater som får höga relativa vinster. Staterna skall balansera mot det globala terroristhotet.
Samarbete ses som en naturlig del av det internationella systemet och det försvåras inte
nämnvärt av att de enskilda staterna begränsar sitt deltagande med tanke på relativa
vinster och fungibilitet som ett framtida potentiellt hot från en före detta partner eller
allierad. =>defensiv neorealism
Militär styrka ses som en viktig komponent. Eftersom ”säkerhet och överlevnad” används i
beskrivningen avseende det militärteknologiska gapet mellan utvecklingsländerna och de
rikare staterna, så indikerar detta den stora betydelse det tillmäts. En stark militär kapacitet
anses vara betydelsefull och en reducering i den relativa styrkan påverkar Kinas möjlighet
att stå emot yttre påtryckningar, alternativt minskar förmågan att utöva påtryckningar i
egna syften.=> defensiv neorealism
Styrka i ”de sju kategorierna” är baserad på antaganden om fungibilitet samt relativa
vinster. Kina ansluter sig till den strategiska trend som de hävdar är den förhärskande
bland de betydelsefulla staterna. Den orättfärdiga och irrationella politiska och ekonomiska
världsordning som råder måste förändras i grunden för att utvecklingsländerna med Kina i
spetsen ska få det man anser vara sin rättmätiga del av resurserna så att den
övergripande styrkan kan byggas upp. Samtidigt så är man tydlig i sin målbeskrivning att
UKLASSIFICERET
30
UKLASSIFICERET
påpeka att all form av hegemonism skall motarbetas vilket pekar på att ingen annan stat
skall tillåtas att öka sin relativa styrka på Kinas bekostnad. Statens mål är att placera sig
högt inom alla de kategorier (av de sju) man kan påverka. => defensiv neorealism
3.3.1.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som
dock öppnar upp för både regional och globala poler (del i den offensiva neorealismen),
men är defensiv i så förstånd att End-State inte innebär en strävan efter att förändra sin
position i det internationella systemet.
Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en klassisk neorealism med klar
dragning åt den defensiva neorealismen.
Variabel 3 kan sammanfattas som att ge uttryck för en defensiv neorealism.
3.3.2
National Defense Policy 2002
3.3.2.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är stater och samtidigt som Kina hävdar att de kommer att ta alla till buds stående
medel för att hävda sina nationella intressen så respekteras andra staters intressen och att
eventuella dispyter och skillnader mellan länder skall lösas genom förhandling, dvs. handla
rationellt. Kinas suveränitet är okränkbar. Separatism är ett hot mot ett återförenat Kina till
vilket suveränitetsbegreppet är knutet och Taiwan är en oskiljaktig del av Kina. Kinesiska
väpnade trupper kommer att slå hårt mot terrorism och infiltration som från utlandet (andra
stater) såväl som från landet själv försöker bedriva subversiv verksamhet. Neorealismen
täcker inte intrastatslig subversion, men väl det som från utlandet riktas mot Kina. =>
klassisk/offensiv neorealism
Polaritet. Ett av policyns58 huvudsyften är att sträva efter ett internationellt förhållande för
varaktig fred och fördelaktiga förhållanden i Kinas periferi. Detta kan ses som att Kina
önskar se sig som en regional pol som verkar för fred och stabilitet i sitt närområde. =>
offensiv neorealism
Stabilitet är ett av de grundläggande målen för policyn. De nationella intressena som skall
bevaras är säkrandet av statens suveränitet, enheten, den territoriella integriteten och
säkerheten. Inget skall förändras i grunden. Kina ser Taiwans eventuella militära
alliansbildningar som ett hot mot stabiliteten och suveräniteten i likhet med
vapenförsäljning till Taiwan. Kina är motståndare till att ingå egna militära allianser och de
kommer, enligt egen utsago, aldrig att sträva efter hegemoni eller resa krav på
intressesfärer. Kina uttrycker inte någon strävan att förändra sin position i det
internationella systemet. => defensiv neorealism
End-State. Den policyn är defensiv i sin natur. Målen är att konsolidera det nationella
försvaret samt förebygga och motstå aggression; att stoppa separation och realisera den
slutliga återföreningen av moderlandet; att stoppa väpnad motståndskamp och säkerställa
social stabilitet; att accelerera utvecklingen av det nationella försvaret samt att
modernisera militären; att säkerställa världsfreden och att motverka aggression och
expansion. Detta kan sammanfattas med att Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det
internationella systemet. Det skall poängteras att policyn vänder sig både utåt, mot andra
stater samt inåt, mot det egna landet och den egna befolkningen. Det senare täcks inte av
neorealismen.
58
NDP 2002
UKLASSIFICERET
31
UKLASSIFICERET
Den utåtriktade delen av End-State kan beskrivas: => defensiv neorealism
3.3.2.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Kina söker inte att uppnå hegemoni, kommer inte att ingå militära allianser
eller block eller kommer att kräva inflytelsesfärer. Man kommer inte heller att stödja andra
stater som går i krig, genomför aggression eller har expansionistiska avsikter. Kina strävar
efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet och ser med klart negativ syn på
andra stater som försöker att förbättra sin position genom att söka uppnå fördelar på andra
staters bekostnad. Man ser heller inte nödvändigheten att ingå allianser då man saknar ett
trovärdigt hot. => klassisk neorealism
Fungibilitet och vinster. Kina strävar efter att koordinera byggnationen av det nationella
försvaret med den ekonomiska utvecklingen där fungibiliteten är klart inbegripen och
införstådd. Att upprätthålla en ekonomisk utveckling är en central uppgift för att utan
avbrott öka statens samlade och övergripande förmågor och styrkor. Kopplingen mellan
vinster inom en samhällsektor som kan utnyttjas för att stärka en annan är klart uttalad. =>
klassisk neorealism.
Självhjälp. Försvaret är ytterst en nationell angelägenhet och Kina kommer att svara på en
aggression i enlighet med dess konstitution och lagar. Kinas säkerhet baseras helt och
hållet på de egna resurserna. => klassisk neorealism.
3.3.2.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater. Meningsskiljaktigheter mellan stater skall (i första hand)
lösas genom förhandlingar stödda av det internationella samfundet. Dispyter skall lösas på
ett rättvist och förnuftigt sätt varför en strategisk balans och global stabilitet eftersträvas.
Militärt samarbete i form av militära allianser är borträknade. Samarbete försvåras av att
staterna bekymrar sig om säkerhet och att detta påverkas av diskussionen om relativa
vinster och fungibilitet. => klassisk neorealism
Militär styrka. Att stärka det nationella försvaret och den militära styrkan är en strategisk
uppgift i Kinas modernisering och en central faktor till att bidra till Kinas säkerhet och
enighet samt att bygga ett välbärgat och mångsidigt samhälle. Försvaret av Kina
fokuseras till stor del på det militära försvaret och riktas primärt mot en från utsidan
kommande fiende vars uppbyggnad implicit förstås ha samma typ av militär uppbyggnad
som de kinesiska styrkorna. Asymmetriska hot benämns separatism, terrorism eller
samhällsomstörtande verksamhet. Dessa innefattas inte av aktörer i form av andra stater
varför de faller utanför neorealismen. Ekonomisk utveckling skall utgöra basen för
modernisering av de militära styrkorna för att minska det militärteknologiska gap som har
redovisats tidigare. Fungibiliteten är en viktig förutsättning för att den militära kapaciteten
skall kunna utvecklas. Det nationella försvaret ses som en garant för att Kinas relativa
förmågor inte minskar gentemot andra stater för att bibehålla kapaciteten och förmågan att
påverka andra stater.
Kina vidhåller sin princip om att inte vara först att utnyttja kärnvapen men frånsäger sig
inte sin andraslagsförmåga, vilken dock beskrivs som begränsad i antal och vars enda
syfte är att verka avskräckande mot möjliga kärnvapenanfall från andra stater. => offensiv
neorealism
Styrka i ”de sju kategorierna”. Den ekonomiska utvecklingen och fungibiliteten ses som en
förutsättning för att stärka statens samlade resurser. Alla samhällssektorer, häri inbegripet
politiska, diplomatiska och militära medel bidrar till den ekonomiska utvecklingen vilket i
sin tur kan stärka det nationella försvaret. Att stärka relativa förmågor som kan bidra till att
UKLASSIFICERET
32
UKLASSIFICERET
minska andra staters möjlighet till påtryckningar, alternativt öka de egna möjligheterna till
att utföra påtryckningar, innebär en klar fördel eller förstärkning av statens möjlighet att
agera utåt. => defensiv neorealism
3.3.2.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak defensiv neorealism
som dock öppnar upp för både regional och globala poler som en del i den offensiva
neorealismen och en klassisk neorealism avseende aktörer med en dragning mot offensiv
i hänseende att hot mot suveräniteten anses som allvarliga.
Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en klassisk neorealism.
Variabel 3 spretar. Samarbete med andra stater uttrycker en klassisk neorealism medan
synen på den militära styrkan är offensiv i sin betraktning. Styrkan i ”de sju kategorierna”
kan beskrivas som varande en defensiv neorealism.
3.3.3
Militärens och andra samhällssektorers roll 200259
3.3.3.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet60
Aktörer. Kinas väpnade styrkor skall användas för att försvara statens gränser, statens
territoriella integritet, dess maritima intressen samt säkra gränserna i enlighet med de avtal
som slutits med grannländer samt enligt internationella konventioner. Aktörerna som avses
är suveräna stater samt organisationer sammansatta av suveräna stater. Bilaterala avtal
utnyttjas med grannstater för att bilägga tvistigheter där gränsskydd och gränskontroll
anses vara viktigt, bland annat som ett led i att bekämpa terrorism, separatism och
extremism. Staterna handlar rationellt genom att lösa gemensamma problem genom avtal
och samarbete. => klassisk neorealism
Polaritet. Världen är multipolär. I sin redovisning av försvarsutgifterna jämförs de kinesiska
siffrorna med USA, Ryssland, UK, Frankrike, Tyskland och Japan vilket ger en indikation
på vilka stater som Kina räknar som betydelsefulla vilket innebär att de kan räknas som
poler. USA är en global pol medan de andra räknas som regionala poler. => offensiv
neorealism
Stabilitet. Den offensiva militära förmågan ses som en viktig del av förutsättningarna för att
vidmakthålla stabiliteten i regionen. Andraslagsförmågan är en betydande del av den
strategiska kapaciteten för att skydda Kinas säkerhet. Kapacitet både för offensiva och
defensiva operationer skall vidareutvecklas. => offensiv neorealism
End-State Kina vill bibehålla ordningen i det internationella systemet i sin geografiska
närhet. Säkerhet och stabilitet är målen. Tvistigheter mellan stater skall lösas med fredliga
medel. => klassisk neorealism.
3.3.3.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Kina argumenterar för att tvistigheter avseende gränser på land och till havs
skall biläggas på fredlig väg genom förhandlingar. För att detta skall fungera skall samtliga
stater verka för att öka förståelse, tillit och förtroende. Detta tyder på att systemet i grund
och botten baseras på att alla stater styrs av samma processer eftersom de verkar i
59
Denna analysenhet utgörs av kapitel III: The Armed Forces, kapitel IV: National Defense Building och
kapitel V: Armed Forces Building.
60
De väpnade styrkorna består av ett flertal olika beståndsdelar varav enbart de är avsedda att verka till
landets försvar mot en annan stat täcks av teorin. De delar som är avsedda att verka inom landet, såsom
polis och milis behandlas därför inte.
UKLASSIFICERET
33
UKLASSIFICERET
samma system samt att man aldrig kan vara säker på en annan stats intentioner. Det finns
ingen världsregering som med automatik straffar en angripare och det finns en
grundläggande misstro till andra staters avsikter. På något sätt måste andra staters
eventuella vilja att skaffa sig relativa fördelar hanteras. Territoriella frågor har nära
koppling till suveräniteten och därmed stabilitet och säkerhet, vilket innebär att de har hög
prioritet. Den höga prioriteten gör att tvistigheter måste hanteras så att de inte når en
punkt där säkerheten och suveräniteten sätts på spel. Kina strävar efter att bibehålla sin
plats i det internationella systemet. =>defensiv neorealism
Vinster avhandlas inte i dessa kapitel eftersom fokus ligger på hur man internt kan
organisera sina resurser för att möta utmaningar från andra stater. Internt, och då avses
nivå 2 i den neo-realistiska strukturen (enheterna/entiteterna), så är absoluta vinster
viktigast eftersom det är en absolut styrka som skall relateras till en annan stats styrka
vilket innebär att resonemanget om vinster faller utanför teorin.
Fungibilitet. Kina ser ett klart samband mellan olika samhällssektorer och att utnyttja
vinster inom vissa sektorer för att stärka andra, allt med huvudsyfte att bidra till en stärkt
försvarsförmåga. Försvarsrelaterad vetenskap, teknologi och industri ses som strategiska
förmågor som gör det möjligt att modernisera det militära försvaret. De strategiska
förmågorna anses också vara drivande för att utveckla den nationella ekonomin,
vetenskapen och teknologin med syfte att öka de nationella förmågorna generellt. Militär
teknologi skall utnyttjas för att stödja och vidareutveckla den civila teknologin så att statens
samlade ekonomi gynnas så att den samlade förmågan att stärka det nationella försvaret
ökas. De väpnade styrkorna utnyttjas internt med syfte att öka statens samlade
ekonomiska styrka som i sin tur kan utnyttjas för att förstärka andra samhällssektorer. =>
klassisk neorealism.
Självhjälp är grundläggande i denna analysenhet eftersom det till sist är staten som är
ansvarig för sin säkerhet. PLA moderniserar och utvecklar på egen hand de vapen och
den utrustning som behövs genom att förlita sig på egna innovationer samt på utländsk
avancerad teknologi. => klassisk neorealism.
3.3.3.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater. Bi- och multilateralt samarbete skall utnyttjas för att
bekämpa terrorism, separatism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet. Goda
relationer med angränsande stater samt en fungerande gränskontroll anses bidra positivt
till att hantera detta hot mot statens suveränitet och säkerhet. Hotet balanseras genom
samarbete med geografiskt närliggande stater. => defensiv neorealism.
Militär styrka ses som en förutsättning för att tillvarata Kinas intressen. Styrkorna omfattar
ett brett spektrum av kompetenser. Kina har såväl offensiv konventionell (mark-, sjö- och
luft- samt amfibie-) förmåga som nukleär kapacitet med första- och andraslagsförmåga.
Kina har förmåga till joint operationer. Den nationella försvarsrelaterade industrin är bred
och omfattande. Vetenskap, teknologisk utveckling och industri samt fungibilitet spelar en
central roll i uppbyggnaden av de väpnade styrkorna. Ny och avancerad teknologi
implementeras och utnyttjas i moderniseringen och transformeringen av de väpnade
styrkorna. Moderniseringen syftar till att hindra att västmakternas, och särskilt USA: s,
teknologiska försprång bli för stor. Kina är känslig i payoff avseende militär styrka samt är
oerhört känslig för en minskning i relativ militär styrka eftersom det gör staten mera känslig
för påtryckningar och minskar samtidigt Kinas förmåga att själv utöva påtryckningar. Det
pekar på en offensiv neorealistisk grundsyn, men så länge man är relativt svagare än USA
så måste man agera försiktigt. => defensiv neorealism.
UKLASSIFICERET
34
UKLASSIFICERET
Styrka i ”de sju kategorierna”. Kinas sammanlagda nationella styrka ses som det primära,
där det militära försvaret, och dess offensiva kapaciteter, utgör en viktig del. Alla
samhällets kapaciteter och sektorer skall kunna mobiliseras för att vid behov maximera
den nationella styrkan och förmågan att motstå påfrestningar utifrån. Förutom det militära
försvaret skall den nationella ekonomin och transportväsendet samt det civila luftförsvaret
kunna ställas om för krig. Mobilisering av den nationella ekonomin omfattar mobilisering av
industri, jordbruk, vetenskap och teknologi, materiell logistik, handel och varuutbyte samt
finansväsendet. All mobilisering planläggs redan i fredstid vilket innebär att den
övervägande delen av samhällsstrukturen ses som viktiga kuggar i det samlade statliga
maskineriet vars syfte är att skapa förutsättningar att nå det övergripande målet säkerhet
och överlevnad. Staten måste placera sig högt inom alla de sju kategorierna för att
konstituera en betydelsefull makt och på så sätt garantera sin egen säkerhet. Fungibilitet
och relativa vinster är en förutsättning för detta. => klassisk / offensiv neorealism.
3.3.3.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som
dock öppnar upp för både regionala och globala poler som en del i den offensiva
neorealismen.
Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som
öppnar upp för en defensiv neorealism avseende maktsträvan.
Variabel 3 spretar åt alla håll. Samarbete med andra stater samt synen på den militära
styrkan uttrycker en defensiv neorealism. Styrkan i ”de sju kategorierna” kan beskrivas att
uttrycka klassisk neorealism med dragning åt offensiv neorealism.
3.3.4
Internationellt säkerhetssamarbete 2002
3.3.4.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är suveräna stater och sammanslutningar av dessa, regionalt och internationellt.
Terroristhotet, som upplevs även vara riktat mot Kina, utgörs av icke-statliga aktörer, men
hanteras genom att terroristorganisationerna placeras på FN säkerhetsråds terroristlista.
En icke-statlig aktör görs till motståndare genom att en interstatlig internationell
organisation i ett säkerhetssamarbete utpekar en organisation som motståndare till
staterna. Kina utnyttjar bilaterala konsultationer i antiterroristsyfte. Multilaterala
säkerhetskonferenser utnyttjas som forum för att genom samarbete med andra stater
försöka nå regional såväl som global stabilitet och säkerhet. =>klassisk / offensiv
neorealism.
Polaritet. Världen ses som multipolär med både regionala och globala poler.
=>klassisk/offensiv neorealism.
Stabilitet. Genom multipolariteten och hot från icke-statliga aktörer, terrorism, separatism
och extremism, så är stabiliteten i farozonen. Dessa hot balanseras genom bi- och
multilateralt samarbete. =>klassisk/defensiv neorealism.
End-State är att vidmakthålla den globala och regionala freden och stabiliteten vilket pekar
på att Kina försöker att bevara sin (och andras) position i det internationella systemet. =>
defensiv neorealism.
3.3.4.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan för den enskilda staten är inte huvudfokus i analysenheten. Istället är det den
gemensamma strävan att nå målet, global och regional fred och stabilitet, som är i fokus.
UKLASSIFICERET
35
UKLASSIFICERET
Detta pekar på att staterna gemensamt balanserar mot ett upplevt hot och söker att, i
samarbete, men, var stat för sig, uppnå en maximal relativ styrka mot det upplevda hotet.
=> defensiv neorealism.
Vinster söks genom samarbete mellan stater för att uppnå relativa vinster mot de upplevda
hoten. Gemensamt förtroende, gemensamma vinster, likhet, konsultation och respekt för
olikartade samhällsstrukturer är grunderna för samarbetet. Brister i relativa vinster kan
överbryggas genom att stater erhåller kompensation på ett annat område (fungibilitet) från
en av de stater man samarbetar med => klassisk / defensiv neorealism.
Fungibilitet är en förutsättning för att resurser som erhållits i vissa samhällssektorer skall
kunna förstärka andra sektorer. => klassisk neorealism.
Självhjälp är basen där varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina
förutsättningar och på sina premisser. => klassisk neorealism.
3.3.4.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker på basis av säkerhet där den regionala säkerheten
kommer främst. Bi- och multinationellt säkerhetssamarbete syftar till att balansera mot hot
från terrorism, separatism och extremism även på det militära området. Detta ska dock
inte ses som någon form av militär allians. Kinesiska väpnade styrkor kommer efter
noggrann selektion att öka sitt deltagande i multilaterala militära övningar på joint-nivå på
icke-traditionella säkerhetsområden de närmaste åren. I samarbetet mot terrorismen så
poängteras att det sker i enlighet med syftet och principerna formulerade av FN och de
universella och erkända principerna i internationell lag. Terroristbekämpningen sker efter
bilaterala konsultationer med de betydelsefulla staterna.
Som permanent medlem av FN säkerhetsråd så ser Kina sin möjlighet att påverka andra
stater via detta organ för att främja sin säkerhet. Kina är känslig i payoff avseende sin
politiska trovärdighet i relation till sin roll i FN säkerhetsråd. Utnyttjandet av FN
säkerhetsråd och sin politiska trovärdighet i bekämpningen av terrorismen kan användas
som ett slagträ mot vad man anser vara amerikansk hegemonism. Kina försöker att
bibehålla sin och andras plats i det internationella systemet.=> defensiv neorealism.
Militär styrka. Det militära samarbetet skall ökas utan att ingå allianser. Militärt samarbete
skall utnyttjas för att bekämpa såväl terrorism, separatism och extremism som andra icketraditionella hot. Det militära samarbetet är endast en del av det totala säkerhetsmässiga
samarbetet. => klassisk neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna”. Samarbetet mellan de regionala staterna skall genomföras
inom flera områden för att skapa förutsättningar för stabilitet och säkerhet. Exempelvis
skall terrorism bekämpas på det finansiella planet. =>klassisk neorealism.
3.3.4.4 Delslutsats
Variabel 1 spretar. Två oberoende variabler talar för klassisk neorealism med dragning åt
offensiv neorealism, medan den tredje oberoende variabeln pekar på defensiv neorealism.
Variabel 2 ger uttryck för ett mellanting mellan klassisk neorealism och defensiv
neorealism. Maktsträvan pekar på defensiv neorealism, vinster på en mix av klassisk och
defensiv neorealism medan de övriga oberoende variablerna pekar på en klassisk
neorealism.
Variabel 3 pekar på klassisk neorealism i två oberoende variabler, medan samarbete med
andra stater pekar på defensiv neorealism.
UKLASSIFICERET
36
UKLASSIFICERET
3.3.5
Kärnvapen och icke-spridning 2002
3.3.5.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är i första hand de relevanta staterna vilket innebär medlemmarna av dagens
kärnvapenklubb. I andra hand är det stater som samverkar inom det internationella
samfundet för att nå gemensamma säkerhetsmässiga mål. => klassisk neorealism
Polaritet. Det ses som viktigt att bibehålla den globala strategiska balansen. Ytterligare
stater eller andra aktörer som innehar kärnvapen påverkar maktfördelningen och på så
sätt polariteten. Det pekar på strävan att bibehålla positionerna i det internationella
systemet.=> klassisk neorealism.
Stabilitet. Spridning av WMD till nya statliga aktörer hotar den rådande maktbalansen
vilket medför instabilitet. Förhindras spridning så bibehålls stabiliteten => klassisk/defensiv
neorealism
End-State är en bibehållen global och regional balans och stabilitet. =< defensiv
neorealism.
3.3.5.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Kina håller sin nukleära arsenal på en nivå som man anser vara ett minimum
för att bibehålla säkerheten. Kina motsätter sig att fler stater skaffar kärnvapen. Kina
strävar efter att samtliga stater skall bibehålla deras plats i det internationella systemet
samt att den offensiva kärnvapenkapaciteten som USA och Ryssland besitter skall tas
bort. Utnyttjande av rymden för militära ändamål ses som en strävan att uppnå fördelar på
Kinas bekostnad.=> defensiv neorealism.
Vinster. Kina ser Taiwans försök att skaffa TMD61 som ett sätt att skaffa sig relativa
fördelar gentemot Kina liksom utnyttjandet av rymden för militära ändamål. => defensiv
neorealism.
Fungibilitet. Fredlig kärnkraft skall inte kunna utnyttjas för militära syften för att skapa
relativa vinster för någon annan stat. Kina har utarbetat tre principer för att säkra sin
nukleära export från att användas militärt.=> defensiv neorealism.
Självhjälp. Grundbulten är att det är statens eget intresse som avgör om man ska skaffa
kärnvapen eller inte. Däremot är det ett kollektivt ansvar för dagens kärnvapenmakter att
stoppa vidare spridning. Inga förändringar i det internationella systemet är önskvärda. =>
defensiv neorealism.
3.3.5.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater inom ramen för FN anses som nödvändig avseende
säkerhetssamarbetet. Rollen som permanent medlem i FN säkerhetsråd ses både som en
möjlighet och en skyldighet att agera för att främja den kollektiva säkerheten. Kina strävar
efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet. =>defensiv neorealism
Militär styrka. Spridning av kärnvapen påverkar maktfördelningen mellan staterna. Ett
bibehållande av maktfördelningen i regionen alternativt globalt kräver att det inte sker
någon spridning. => defensiv neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna” påverkar om det finns ekonomiska, teknologiska och
kapacitetsmässiga behov av civil kärnkraft vilket ska ses i relation till en potentiell militär
användning. Finns detta måste man ta ställning till huruvida detta kan sprida sig till den
61
Theater Missile Defense
UKLASSIFICERET
37
UKLASSIFICERET
militära sfären. Införande av militär nukleär kapacitet påverkar maktfördelningen. =>
defensiv neorealism.
3.3.5.4 Delslutsats
Variabel 1 varierar något. Två oberoende variabler, aktörer och polaritet pekar på klassisk
neorealism. Den tredje oberoende variabeln, End-State talar för defensiv neorealism
medan stabilitet pekar på en mix av klassisk och defensiv neorealism.
Variabel 2 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.
Variabel 3 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.
3.4
Första analys av CND 2004
3.4.1
Den säkerhetsmässiga situationen 2004
3.4.1.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Huvudaktörerna i anses vara de betydelsefulla staterna. Aktörerna handlar rationellt och
efter en egen agenda. Indirekt öppnar man upp för icke-statliga aktörer som Taiwan vilket
till del kan förklaras med att Taiwan i praktiken befinner sig på samma systemiska nivå
som Kina. Internationella terroriststyrkor, i obestämd form, anses vara ett hot mot dessa
aktörer. Internationella terrororganisationer (annars kallas de separatister eller extremister
och är en nationell angelägenhet) verkar i den internationella miljön på samma systemiska
nivå som staterna befinner sig. De kan inte bekämpas enbart på den enhetsmässiga nivån
(den enskilda statens) utan måste hanteras i samarbete. Utvecklingsländernas betydelse
som aktörer i det internationella systemet växer, men Kina räknar sig inte explicit hit.
Regionala aktörer såväl som globala aktörer existerar. Det regionala och globala
samarbetet mellan stater betyder mycket för utvecklingen men är bara en del i att uppnå
det yttersta målet, överlevnad och säkerhet. Taiwan-frågan markeras på ett uttalat kraftigt
sätt där suveräniteten, den territoriella integriteten och ”ett-Kina”-principen är centrala.
Taiwan ses primärt inte som en stat, utan som en del av Kina som, under den nuvarande
regimen under Chen Shui-bian, hyser separatistiska avsikter. Separatismen ses som det
största hotet mot Kinas suveränitet. Suveräniteten är viktig då den anger en gräns för vad
som är en angelägenhet mellan stater och vad som är interna, nationella angelägenheter
Eftersom detta ses som en intern Kinesisk angelägenhet innebär USA:s militära stöd till
Taiwan som en inblandning i Kinas inre angelägenheter. Detta trots upprepade
försäkringar till Kina att USA stöder ”ett-Kina”-politiken. => klassisk med dragning mot
offensiv neorealism.
Världen är de facto unipolär men den dominerande trenden i världen anses gå mot
multipolaritet. Regionala och globala poler anses existera sida vid sida. Japan anses
sträva efter position som regional pol och nämns explicit. USA är den globala polen som
kan påverka Kina i och med stödet till Taiwan. USA:s avsikter anses vara att stärka dess
inflytande i regionen. Kina ser den förlängda existensen av unipolariteten62 i förhållande till
multipolaritet som ett hot mot Kinas säkerhet. Det internationella systemet uppfattas som
anarkiskt, där en global pol dominerar. Den faktiska unipolariteten anses som ett hot mot
Kinas säkerhet varpå Kina strävar efter en utveckling mot ett multipolärt internationellt
system. Kina ser sig som en regional pol och är misstänksam hot andra staters intentioner
i närområdet. => offensiv neorealism
62
CND 2004 Kap 1s.3
UKLASSIFICERET
38
UKLASSIFICERET
Stabilitet i regionens säkerhetssituation anses i grund och botten råda. Hot från lokala
konflikter bottnande i etniska, religiösa och ekonomiska motsättningar existerar. Det i
särklass största hotet dock är relationerna mellan de bägge parterna på ömse sidor av
Taiwan-sundet. Kina tolkar Taiwans ”frihetssträvan” som separatism och är osäker på
andra staters, har framför allt USA:s intentioner i konflikten. Genom USA:s försäljning av
”offensiva vapensystem” till Taiwan samtidigt som man försäkrar att ”ett-Kina”-principen
gäller skapas en tvetydighet om de egentliga intentionerna vilket bidrar till minskad
stabilitet. Den kinesiska militära förmågan till att handla offensivt för att hävda sina
intressen gentemot Taiwan och USA bedöms som mycket viktig.
Terrorism, separatism och extremism samt gränsöverskridande kriminalitet tillhör de nya
icke-traditionella hoten som regionalt samarbete kan lösa. Allianser är temporära och
andra staters intentioner kan inte till fullo förutses vilket innebär att allianser nedprioriteras
till fördel för bi- och multilateralt samarbete.=> offensiv neorealism.
End-State. En ny politisk och ekonomisk ordning som är rättvis och rationell är viktig att
etablera för att utjämna orättvisor mellan Nord-Syd. Orättvis fördelning är en bidragande
orsak till att stater försöker att skaffa sig relativa fördelar vilket i sin tur kan påverka
stabiliteten negativt. Den Taiwanesiska separatismen måste hejdas för att inte äventyra
den territoriella och nationella integriteten. Det teknologiska gapet måste minska.
Slutmålet är att öka sin betydelse och förmåga på det regionala planet för att nå målet
nationell suveränitet och säkerhet där man ser att andra stater försöker att uppnå
hegemoni eller att maximera sina relativa förmågor på Kinas bekostnad.=> offensiv
neorealism.
3.4.1.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Stater handlar med egenintresset i centrum. Alla stater kontrollerar och tävlar
med varandra i det internationella systemet för att uppnå de största relativa vinsterna och
säkra sin överlevnad. Ändringar i maktbalansen sker i den processen. Tendenser till
hegemonism och unilateralism finns och det sker en kamp om strategiska resurser och
strategisk dominans. USA och Japan anses försöka strävar efter att maximera sina
relativa förmågor och öka sin regionala betydelse genom allianser, militär
kapacitetsupprustning och militär närvaro. USA betraktas som hegemonistiskt i sin strävan
i det internationella systemet. Kina måste kämpa för att uppnå sin ”rättmätiga” plats i
systemet. => offensiv neorealism.
Vinster. Tävlan mellan staterna innebär att relativa vinster är viktigare än absoluta. Den
ekonomiska utvecklingen som sker genom det ekonomiska samarbetet i regionen räknas
dock i absoluta vinster och omfattar, förutom att det i slutänden innebär en
säkerhetsmässig fördel, även samarbete på det politiska och humanitära planet. Den
militära förmågan tillmäts en större betydelse i den nationella säkerheten vilket får till följd
att relativa vinster på det militära planet är betydelsefulla. Ju större relativa militära fördelar
desto större säkerhet innehar staten. En relativ försvagning som en följd av att det
militärteknologiska gapet vidgas ytterligare är man mycket känslig för. =>offensiv
neorealism.
Fungibilitet mellan olika samhällssektorer och dess betydelse för den nationella
säkerheten ligger som en grund för försvarspolicyn och uttrycks implicit. =>klassisk
neorealism
Självhjälp är grundläggande för respektive stats slutliga ansvar för överlevnad och
säkerhet. Samarbetsområden och samarbetsformer samt premisserna för dessa väljs av
staten själv. Samarbete är ett sätt för stater att hantera icke-traditionella säkerhetshot. Det
UKLASSIFICERET
39
UKLASSIFICERET
är dock upp till varje stat att garantera sin egen säkerhet. Kina kommer bestämt och
resolut att säkra sin nationella suveränitet och säkerhet genom att sträva efter att
maximera sin relativa styrka, oavsett hur den internationella situationen kommer att
utvecklas. =>offensiv neorealism
3.4.1.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater. Säkerhetssamarbetet på det regionala och globala planet
har fått ökad betydelse. Terroristhot, separatism, extremism och gränsöverskridande
kriminalitet är måltavlorna mot vilka staterna skall balansera. Allianser ses inte som en
option. Samarbete sker även inom andra områden, men säkerhetssamarbetet väger
tyngst. Dialog och fredliga konsultationer är det sätt konflikter skall lösas på som en följd
av de förbättrade relationerna mellan de betydelsefulla staterna. Det regionala
säkerhetssamarbetet har fått ökad betydelse och samarbetet sker huvudsakligen på bieller multinationell basis. Samarbete ses som en naturlig del av det internationella
systemet och det försvåras inte nämnvärt av att de enskilda staterna begränsar sitt
deltagande med tanke på relativa vinster och fungibilitet som ett framtida potentiellt hot
från en före detta partner eller allierad. =>defensiv neorealism
Militär styrka har fått en ökad betydelse för den nationella säkerheten där offensiv
kapacitet tillmäts stor betydelse. Samtliga betydelsefulla aktörer ställer om sin säkerhetsoch militära strategier samt transformerar sina militära styrkor för att implementera och dra
nytta av den moderna högteknologin. Obalansen i teknologi och kapaciteter mellan
staterna har ökat. Offensiva vapensystem som kan utnyttjas för att påverka en
motståndare anses vara betydelsefulla. En relativ minskning av en stats militära förmåga
ses som ett hot mot statens säkerhet. Ju större militärt övertag en stat har desto säkrare
anses den vara, både på det regionala och på det globala planet. => offensiv neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna” är baserat på antaganden om fungibilitet och relativa vinster.
Kina anser att andra stater som USA och Japan strävar efter att maximera sina relativa
förmågor på det regionala respektive globala planet och därigenom förbättra sin position
relativt andra stater. USA:s strävan ses som ett försök att uppnå hegemoni. Samarbete
mellan stater ses som ett sätt att motverka detta. Samtidigt utnyttjas framför allt det
regionala samarbetet för att öka de egna förmågorna så att inflytandet på den globala
arenan ökar. Den militära delen av ”de sju kategorierna” betonas speciellt. => offensiv
neorealism.
3.4.1.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt
synsätt.
Variabel 2 kan sammanfattas med att ge uttryck för en offensiv neorealism. Den
obetingade variabeln fungibilitet ger implicit uttryck för neorealism som inte särskiljer
mellan klassisk och offensiv.
Variabel 3 spretar något. Samarbete mellan stater pekar på en defensiv neorealism
medan de två andra obetingade variablerna påkar på en offensiv neorealism.
3.4.2
National Defense Policy 2004
3.4.2.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är främst staten Kina. Statens suveränitet är central och av yttersta betydelse.
Staterna handlar rationellt och efter samma principer. Konflikten mellan Kina och Taiwan
UKLASSIFICERET
40
UKLASSIFICERET
är en inre angelägenhet och försök utifrån att påverka betraktas som inblandning i Kinas
inre angelägenheter. Hot mot suveräniteten och den nationella enigheten, vilket den
Taiwanesiska separatismen anses vara skall primärt lösas genom principen om ”fredlig
återförening” och ”ett land, två system”. Internt försök att förhindra en återförening eller
utländskt inblandning i denna process kommer att krossas till varje kostnad. Det ses som
en helig plikt63 att stoppa försök att splittra landet. Implicit avhandlas både regionala och
globala aktörer. =>klassisk/offensiv neorealism
Polaritet. Systemet har både regionala och globala poler. Konflikten anses vara en intern
angelägenhet som skall lösas av Kina utan yttre inblandning. USA:s stöd till Taiwan som
explicit uttrycktes i The Security Situation64 uttrycks här något vagare men pekar på att
Kina aldrig accepterar att Taiwan erkänns som en suverän stat och således kan ingå som
en balanserande regional pol mot Kina. USA ställning har tidigare beskrivits som unipolär,
men trenden i världen går mot multipolaritet och Kina betraktar sig som en stark regional
pol. =>offensiv neorealism
Stabiliteten i landet och regionen hotas av den taiwanesiska separatismen. För att möta
hoten mot statens säkerhet och stabilitet så skall de militära styrkorna transformeras och
moderniseras. Taiwans intentioner är inte kända i detalj och kan förändras. Taiwan varnas
uttryckligen för att ingå militära allianser av någon form med andra stater. Den relativa
militära styrkan och offensiva kapaciteten är faktorer som ökar Kinas säkerhet. Den
offensiva militära kapaciteten är viktig för att bibehålla Kinas handlingsutrymme. Allianser
mellan Taiwan och någon annan stat är en yttre inblandning i Kinas interna
angelägenheter. =>offensiv neorealism
End-State är att vara en säkerhetsgarant för Kinas överlevnad och vidare utveckling. Kinas
militära styrkor och nationella försvar skall moderniseras för att garantera nationell
sammanhållning och säkerhet och för att bidra till en friktionsfri process att öka landets
välstånd. Återförening av landet är det slutliga målet. Den relativa militära förmågan skall
maximeras för att uppnå en större säkerhet. =>offensiv neorealism
3.4.2.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Kina varnar andra stater för att försöka påverka den relativa militära
förmågan och därigenom den relativa maktpositionen mellan Kina och Taiwan genom
militära allianser, vapenförsäljning eller annan inblandning samtidigt som man satsar på att
modernisera och transformera de egna styrkorna samt att förstärka sin offensiva kapacitet.
Kinas offensiva kapaciteter skall stärkas, vetenskap och teknologi skall utnyttjas för att öka
den relativa militära styrkan, reformer för att öka effektiviteten skall vidtas och det militära
samarbetet och utbytet med andra stater skall utökas. Staten blir både offensivt och
defensivt orienterad. Ju större militärt övertag desto säkrare är staten vilket innebär att
Kina försöker förbättra sin maktposition. => offensiv neorealism.
Vinster och fungibilitet. Den nationella försvarspolicyn är både underordnad till och en del
av nationens utveckling. Vinster inom en sektor utnyttjas således för att förstärka andra
sektorer. Statens övergripande intressen skall tillvaratas så att en allsidig, koordinerad,
uthållig och stadig utveckling av den övergripande nationella styrkan kan ske inom möjliga
samhällssektorer. =>klassisk neorealism
Självhjälp i det anarkiska systemet är grunden till det kinesiska försvaret som baseras
uteslutande på egna nationella resurser. => klassisk neorealism
63
64
CND 2004 Kap II sid 1
CND 2004 Kap I sid 3
UKLASSIFICERET
41
UKLASSIFICERET
3.4.2.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker på statens eget initiativ och premisser och avser främst
det säkerhetsmässiga samarbetet. Militärt samarbete sker i linje med utrikespolitiken och
syftar inte till att bilda allianser mot tredje part. Kina misstror Taiwans avsikter. Kina varnar
Taiwan explicit för att ingå någon form av militär allians med någon annan stat eftersom
detta förskjuter maktbalansen och skapar instabilitet. Detta ses som en inblandning i Kinas
inre angelägenheter och kommer att besvaras på det sätt som krävs, oavsett kostnad.
Samarbetet syftar också till att överföra och implementera utländsk kunskap och
avancerad teknologi på ett selektivt sätt för att öka den militära förmågan.
=>klassisk/offensiv neorealism
Militär styrka bedöms få en ökad betydelse för den nationella försvarspolicyn och för att
kunna tillgodose kinesiska intressen, framför allt regionalt. Avancerad teknologi och
vetenskap, transformering och utveckling av de militära förmågorna är viktiga hörnstenar i
att stärka den relativa militära kapaciteten. Offensiva system och förmåga till avskräckning
är viktiga delar av den militära kapaciteten. Ju större relativt militärt övertag en stat har,
desto säkrare kan den känna sig. Den offensiva kapacitetens betydelse är stor eftersom
det är den som kan utnyttjas för att projicera makt. => offensiv neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna”. Ekonomisk utveckling och fungibilitet är förutsättningar för
att stärka statens samlade resurser med övergripande syfte att bygga ett moderat
välbärgat samhälle. Utvecklingen av samhället går i takt med utvecklingen av säkerheten.
Stora ansträngningar görs för att öka de strategiska förmågorna och kapaciteterna genom
att hantera säkerhetshoten på såväl traditionella som icke-traditionella sätt, för att skapa
en omfattande nationell säkerhetslösning vilken omfattar de politiska, ekonomiska, militära
och sociala områdena. Maximering av statens relativa maktposition på samtliga områden
är medlet att uppnå detta. =>klassisk/offensiv neorealism
3.4.2.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt
synsätt.
Variabel 2 ger uttryck för en blandning mellan klassisk och offensiv neorealism. Den
obetingade variabeln maktsträvan indikerar ett offensivt synsätt medan de resterande
pekar på en klassisk neorealism.
Variabel 3 pekar två oberoende variabler på en blandning av klassisk och offensiv
neorealism medan den tredje oberoende variabeln, militär styrka indikerar en offensiv
neorealism.
3.4.3
Militärens och andra samhällssektorers roll 200465
3.4.3.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet66
Aktörer är stater och där jämför sig Kina endast med dem som man räknar som de mest
betydelsefulla staterna67. Dessa verkar både globalt och regionalt. Kina ser sig verka i
huvudsak på det regionala planet. =>klassisk/offensiv neorealism
65
Denna analysenhet utgörs av kapitel III: Revolution in Military Affairs with Chinese Charactaristics, kapitel
IV: Defense Expenditure and Defense Assets, kapitel V: The Military Service System, kapitel VI: National
Defense Mobilization and Reserve Force Building, Kapitel VII: Science, Technology and Industry for National
Defense samt kapitel VIII: The Armed Forces and the People.
66
De väpnade styrkorna består av ett flertal olika beståndsdelar varav enbart de är avsedda att verka till
landets försvar mot en annan stat täcks av teorin.
UKLASSIFICERET
42
UKLASSIFICERET
Polaritet. Globala och regionala poler identifieras, där USA ses som den endag globala
polen. Kina ser sig i huvudsak verka och agera på det regionala planet men har en strävan
att öka sina militära kapaciteter att verka joint även utanför landets gränser. => offensiv
neorealism
Stabilitet. Andra staters intentioner kan inte förutses. Den offensiva militära förmågan ses
som en viktig del av förutsättningarna för att vidmakthålla stabiliteten i regionen.
Andraslagsförmågan är en betydande del av den strategiska kapaciteten för att skydda
Kinas säkerhet och genomgår en modernisering och uppgradering liksom de övriga
konventionella vapengrenarna. Kapacitet både för offensiva och defensiva operationer
skall vidareutvecklas. => offensiv neorealism
End-State vill bibehålla stabiliteten i regionen men fruktar att den teknologiska och
vetenskapliga utvecklingen skall påverka dess relativa maktposition varför massiva
satsningar på forskning och utveckling samt modernisering görs. End-State är en
bibehållen regional stabilitet där Kinas relativa maktposition har förbättrats. => offensiv
neorealism
3.4.3.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Staten handlar med egenintresset i centrum och moderniserar och
effektiviserar sin militära offensiva förmåga för att kunna möta, hejda och vedergälla en
annan stats aggressioner med alla medel även utanför Kinas gränser. De militära
styrkorna dimensioneras för att vinna lokala krig under moderna och högteknologiska
förhållanden och prioritet läggs på utveckling av modern materiel. Kina strävar efter att
förbättra sina relativa militära förmågor, härunder de offensiva och strategiska
kapaciteterna eftersom ingen annan stats egentliga intentioner är kända. Ju större militärt
övertag staten har desto säkrare kan staten känna sig. => offensiv neorealism
Vinster avhandlas inte explicit i detta kapitel. Se under 3.3.3.2.
Fungibilitet. Kina ser ett klart samband mellan ekonomisk tillväxt och utvecklingen av den
militära kapaciteten. Vetenskap, teknologi, forskning och utveckling är integrerade i det
nationella försvaret och dess utveckling. Den totala nationella ekonomin skall kunna
mobiliseras för att möta hot mot säkerheten och en stark ekonomi uppbyggd redan i
fredstid skall tillsammans med den militära kapaciteten verka avskräckande mot krig.
Samtliga resurser inom landet skall sammantaget utnyttjas till nationens försvar. Ett ökat
utnyttjande av militär teknologi för civila ändamål sker inom många industriella segment.
=> klassisk neorealism
Självhjälp är grundläggande eftersom det till sist är staten som är ansvarig för sin
säkerhet. . Man kan aldrig vara säker på en annan stats intentioner och ska därför handla
med självintresset i centrum. PLA moderniserar och utvecklar på egen hand de vapen,
materiel och den utrustning som behövs genom att förlita sig på egna innovationer samt
på utländsk avancerad teknologi. => offensiv neorealism
3.4.3.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker på Kinas val och villkor då man i grund och botten
misstror andra staters intentioner och handlar med egenintresset i centrum. Samarbete
med vänliga stater på det försvarsrelaterade området inom vetenskap, teknologi och
industri sker under strikta regler för samarbetsparterna. Högteknologi och management är
67
CND 2004 kap IV sid 1och 2
UKLASSIFICERET
43
UKLASSIFICERET
två prioriterade områden för att snabbt öka sina relativa militära förmågor. => offensiv
neorealism
Militär styrka. Utveckling av nya och högteknologiska militära system har prioritet för att
minska det militärteknologiska gapet. Den militära delen av statsbudgeten ökar stadigt
men uppges bara vara en bråkdel av de övriga polernas militära utgifter. Sanningshalten i
de redovisade militära utgifterna kan ifrågasättas68. Den militära delens betydelse av det
nationella försvaret ökar och tar en allt större del av statens resurser vilket pekar på att
Kina strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga. => offensiv neorealism
Styrka i ”de sju kategorierna” är högt prioriterad i det nationella försvaret. Det övergripande
syftet är att öka nationens samlade styrka i relation till andra stater. Fredstida uppbyggnad
av det ekonomiska systemet syftar till att vid kris kunna mobilisera hela ekonomin och hela
samhället för att snabbt uppnå de säkerhetsmässiga målen. Kapaciteten att mobilisera
den nationella ekonomin ses som en viktig indikator på nivån på moderniseringen av det
nationella försvaret och landets samlade styrka. Instrument för att mäta detta har
utvecklats. Alla samhällssektorer bidrar till den samlade försvarsförmågan och skall
gemensamt bidra till att denna stärks ytterligare. Utbytet mellan den civila och militär
industri- och teknologisektorn har utvecklats de senaste åren för att maximera utbytet av
idéer och att öka outputen. ”De sju kategorierna”, fungibilitet och maktsträvan samt
satsningen på den militära utvecklingen pekar mot att Kina försöker förbättra sin
maktposition, framför allt på den regionala nivån. => offensiv neorealism
3.4.3.4 Delslutsats
Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt
synsätt.
Variabel 2 kan sammanfattas med att ge uttryck för en offensiv neorealism. Den
obetingade variabeln fungibilitet ger implicit uttryck för neorealism som inte särskiljer
mellan klassisk och offensiv.
Variabel 3 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett offensivt neo-realistiskt synsätt.
3.4.4
Internationellt säkerhetssamarbete 2004
3.4.4.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är stater och sammanslutningar av dessa på regional och internationell nivå.
Grannstater ses som extra viktiga aktörer när det gäller säkerhet. Inom ramen för FN
samarbetar Kina mot hot av icke-traditionell karaktär samt mot icke-statliga aktörer såsom
terrorister och extremister. Statens suveränitet är central. => klassisk neorealism med
dragning mot offensiv
Polaritet. I samarbetshänseende betraktas världen som multipolär och existerande på
både regional och global nivå. => Klassisk/offensiv neorealism
Stabilitet som påverkas av icke-traditionella hot och som är svåra att hantera på statlig
nivå sker via strategiskt samarbete på bi- och multilateral nivå. Allianser undviks eftersom
de innebär kompromisser och strategiskt säkerhetssamarbete med säkerhetsdialoger sker
framför allt på bilateral nivå. Regional säkerhetssamverkan sker främst på multilateral
basis. =>klassisk/defensiv neorealism.
68
Kiesow, Hu, Se upp med Asien! s.13
UKLASSIFICERET
44
UKLASSIFICERET
End-State är att vidmakthålla den globala och regionala freden och stabiliteten men att
Kina strävar efter att förbättra sin position i det internationella systemet. => offensiv
neorealism.
3.4.4.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan för den enskilda staten är inte huvudfokus i analysenheten. Istället är det den
gemensamma strävan att nå målet, global och regional fred och stabilitet, som är i fokus.
Alla stater inom det internationella systemet styrs av samma processer och övergripande
mål. Hot mot staternas säkerhet som inte kommer från statliga aktörer eller från aktörer
som inte handlar rationellt löses via samarbete inom ramen för FN. Staterna balanserar
mot de gemensamma hot som de upplever i terrorism, extremism och gränsöverskridande
kriminalitet. => defensiv neorealism.
Vinster söks genom samarbete mellan stater och organisationer av stater för att uppnå
relativa fördelar mot de upplevda icke-traditionella hoten (terrorism etc.). Brister i relativa
vinster kan överbryggas genom att stater erhåller kompensation på ett annat område
(fungibilitet) från en av de stater man samarbetar med => klassisk / defensiv neorealism.
Fungibilitet är en förutsättning för att resurser som erhållits i vissa samhällssektorer skall
kunna förstärka andra sektorer. => klassisk neorealism.
Självhjälp är basen utifrån vilken varje stat själv väljer samarbetsformer, partners och de
premisser som samarbetet skall gälla under. => klassisk neorealism.
3.4.4.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker för att balansera mot de icke-traditionella hot som den
enskilda staten har svårt att hantera. Säkerhetssamarbetet har stor tyngd och syftar till att
förhindra att de icke-traditionella hoten uppnår fördelar på staternas bekostnad. Olika
stater är olika känsliga för minskningar i de relativa styrkorna gentemot dessa hot men
samarbetet mellan stater kan kompensera för denna minskning på ett område med att
kompensera på ett annat område. Samarbetet sker på bilateral basis avseende strategiska
säkerhetsdialoger och på multilateral basis avseende regionalt säkerhetssamarbete. FN
som forum med Kinas plats i P5 utnyttjas för detta säkerhetssamarbete mot terrorism,
extremism och gränsöverskridande kriminalitet samt i fredsbefrämjande operationer runt
om i världen. =>defensiv neorealism.
Militär styrka. Det militära samarbetet har en naturlig och ökande betydelse men betonas
inte i denna analysenhet. Det militära samarbetet skall dock ökas utan att ingå allianser.
Militärt samarbete skall utnyttjas för att bekämpa såväl terrorism, separatism och
extremism som andra icke-traditionella hot. Det militära samarbetet är endast en del av det
totala säkerhetsmässiga samarbetet. => klassisk neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna”. Samarbete mellan de regionala staterna skall genomföras
inom flera områden för att skapa relativa fördelar mot de upplevda icke-traditionella hoten
och för att skapa förutsättningar för stabilitet och säkerhet. =>klassisk neorealism.
3.4.4.4 Delslutsats
Variabel 1 spretar. Två oberoende variabler, polaritet och aktörer pekar på klassisk
neorealism med dragning åt offensiv. Den tredje oberoende variabeln, End-State talar för
offensiv neorealism medan stabilitet pekar på klassisk neorealism med dragning åt
defensiv.
Variabel 2 ger uttryck för ett mellanting mellan klassisk neorealism och defensiv
neorealism. Maktsträvan pekar på defensiv neorealism, vinster på en mix av klassisk och
UKLASSIFICERET
45
UKLASSIFICERET
defensiv neorealism medan de övriga oberoende variablerna pekar på en klassisk
neorealism.
Variabel 3 pekar på klassisk neorealism i två oberoende variabler, medan samarbete med
andra stater pekar på defensiv neorealism.
3.4.5
Kärnvapen och icke-spridning 2004
3.4.5.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet
Aktörer är framför allt de fem stater som enligt Kina besitter kärnvapen samt de
internationella organ som är avsedda för kontroll av stater, både de som har kärnvapen
och de som inte har kärnvapen, med anses ha en agenda för att skaffa dessa. => klassisk
neorealism
Polaritet. Icke-spridning av WMD är ett gemensamt intresse för samtliga stater eftersom
detta påverkar polariteten och därmed maktbalansen. Kina strävar efter att behålla den
polaritet som råder idag genom att inte kärnvapen sprids till ytterligare aktörer. => klassisk
neorealism
Stabilitet. Spridning av WMD hotar maktbalansen och medför instabilitet och måste
motverkas. Internationellt säkerhetssamarbete utnyttjas för detta syfte. Förhindras
spridning så bibehålls stabiliteten. => klassisk/defensiv neorealism
End-State är en bibehållen global och regional balans som ger stabilitet. Icke-spridning är
ett delmål och total nedrustning av staternas WMD är slutmålet, men så länge andra stater
besitter kärnvapen så har de en relativ fördel gentemot de stater som inte har dessa. =>
defensiv neorealism
3.4.5.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans
Maktsträvan. Kinas kärnvapen har en defensiv roll och Kina kommer aldrig att hota en
annan icke-kärnvapenstat med dessa vapen. Kina står bakom policyn om att inte först
använda kärnvapen i en konflikt och kommer aldrig att delta i någon
kärnvapenkapplöpning med någon annan stat. Kina verkar för att kärnvapen inte skall
spridas och rubba den rådande maktbalansen vilket pekar på att de rådande
maktpositionerna skall bevaras i det internationella systemet.=> defensiv neorealism
Vinster. Kina ser utnyttjandet av rymden för militära ändamål som ett sätt för de stater som
besitter den teknologiska och resursmässiga kapaciteten att skaffa sig en relativ fördel på
det militära planet på Kinas bekostnad. Detta önskar man begränsa via det internationella
samfundet eftersom man saknar reella möjligheter att på nuvarande tidpunkt handgripligen
ta itu med problemet. Kina är känsligt för minskning i sin relativa militära styrka.
=>defensiv neorealism
Fungibilitet. Kinas civila kärnkraft drar nytta av den militära tillämpningen för att skapa
maximalt goda betingelser för att utveckla ekonomin. Fungibilitet innebär att civil teknologi
kan användas för militära syften. Export av känslig teknologi underkastas därför stränga
regler och bestämmelser. Relativa vinster kan på sikt skapa en motståndare av en för
detta partner. => defensiv neorealism
Självhjälp. Det är staten som själv fattar beslut om att skaffa kärnvapen, men det anses
vara ett kollektivt internationellt ansvar för att förhindra spridning. Inga förändringar i
maktbalansen i det internationella systemet är önskvärt. => defensiv neorealism
UKLASSIFICERET
46
UKLASSIFICERET
3.4.5.3 Variabel 3 Säkerhet
Samarbete med andra stater sker inom ramen för FN och dess roll som P5 utnyttjas för att
motverka spridning av WMD. Nationella och internationella restriktioner läggs på export av
känslig teknologi. Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet.
=>defensiv neorealism
Militär styrka. Spridning av kärnvapen och WMD påverkar maktbalansen och staters
relativa militära styrka på ett för kärnvapenstaterna ogynnsamt sätt och måste förhindras.
Samarbete för att förhindra spridning sker på multilateral basis. =>defensiv neorealism.
Styrka i ”de sju kategorierna” påverkar om det finns möjlighet att införa civil kärnkraft vilket
ska ses i relation till en potentiell militär användning. Införande av militär nukleär kapacitet
påverkar maktfördelningen. Att förhindra spridning av känslig teknologi är en väsentlig
faktor för att motverka förändringar i maktbalansen.=> defensiv neorealism.
3.4.5.4 Delslutsats
Variabel 1 varierar något. Två oberoende variabler, aktörer och polaritet pekar på klassisk
neorealism. Den tredje oberoende variabeln, stabilitet talar för mix mellan klassisk och
defensiv neorealism medan End-State pekar på defensiv neorealism.
Variabel 2 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.
Variabel 3 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.
UKLASSIFICERET
47
UKLASSIFICERET
3.5
Andra analys. Jämförelse av CND 2002 och 2004
Den jämförande analysen av de respektive analysenheterna sker i två steg. Steg ett
innebär att CDP 2004 hålls upp mot CDP 2002 och skillnader i innehåll dem emellan
plockas fram. Syftet är att samla upp de eventuella skillnader i innehåll som kan påverka
den fortsatta analysen. Dessa förändringar analyseras vid behov som i första analysen.
Denna del är kort och tjänar till att fånga upp delar som analyserna av de respektive
superanalysenheterna missar vid en jämförelse av resultaten från den första analysen.
Steg två börjar med att jämföra resultaten från den första analysens delslutsatser för att
spåra en eventuell teoretisk förändring i de olika oberoende och beroende variablerna.
Dessa redovisas i bilaga 1-5. Resultatet matchas sedan mot de eventuella förändringar
som spårats under denna analys steg ett för att klara ut om motstridigheter föreligger.
Slutligen dras slutsatser ur hur Kina uppfattar sig själv, det internationella systemets
uppbyggnad och Kinas plats i detta, de processer som styr staternas beteende i detta
system och dess maktfördelning och maktbalans samt slutligen vilka medel som finns till
förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad och säkerhet, och hur dessa medel
skall användas.
Den andra analysen skall ge svar på den första huvudfrågan: Har det skett ett
paradigmskifte eller paradigmförändring i den kinesiska nationella försvarspolicyn?
3.5.1
Jämförelse av den säkerhetsmässiga situationen
Steg 1
Mao Zedong är utesluten ur och nämns inte i NDP 2004 medan Deng Xiaoping (2:a
generationen) och Jiang Zemin (3:e generationen) anges som de tänkare vars verk den
nya nationella försvarspolicyn är byggd på vilket markerar ett trendbrott. NDP 2004 kan
därför betraktas som något nytt varpå den nya nationella försvarspolicyn byggs.
De kinesiska uppfattningarna som uttrycks i kapitlet är inte direkt nya, men tonen mot
Taiwan har skärpts markant. Den taiwanesiska regimen anklagas för att ”hänsynslöst
utmana status quo”, vilket innebär att båda sidor av sundet tillhör ett och samma Kina,
samt att underblåsa separatistiska åsikter och intentioner. Kina pekar även ut USA som en
destabiliserande faktor i och med sitt stöd till Taiwan vilket sänder felaktiga signaler till
omgivningen. Japan och USA anklagas för att försöka öka sin maktposition i regionen.
Den kraftiga taiwanesiska separatismen, risker och utmaningar orsakade av trenden
pekande mot ekonomisk globalisering (ligger utanför den neorealistiska teorin och
behandlas inte här) samt den förlängda existensen av unipolariteten vis-à-vis multipolaritet
ses som de stora hoten mot Kinas säkerhet. Det ovanstående bedöms inte tillföra något
extra till den första analysens resultat.
Steg 2
Den andra analysen redovisas i bilaga 1.
./1
Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man
ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte
förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De
andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har förändrats mot ett
offensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr
staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna maktsträvan,
vinster och självhjälp har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Fungibilitet är
UKLASSIFICERET
48
UKLASSIFICERET
inte särskiljande mellan varianterna av neorealism men är en utsaga av vad teorin
begrundar.
Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det
yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna
militär styrka och styrka i ”de sju kategorierna” har förändrats mot ett offensivt
neorealistiskt synsätt medan den oberoende variabeln samarbete med andra stater inte
har förändrats. Den uttrycker fortfarande ett defensivt neorealistiskt synsätt. Variabeln i sin
helhet värderas att ha förändrats mot ett mera offensivt neorealistiskt synsätt.
Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 1, den säkerhetsmässiga
situationen har förändrats sitt neorealistiska synsätt från ett klassisk/defensiv till ett
offensivt neorealistiskt synsätt.
Detta innebär att staterna uppträder på ett konkurrerande sätt mot varandra i det
internationella systemet och ibland kan handla aggressivt. Staterna strävar efter att
maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta
följer att stater har ett stort behov att skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad
samt att starta krig om förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Stater är defensivt
orienterade i sån mening att de försöker förhindra att andra stater uppnår relativa fördelar
på dess egen bekostnad, men samtidigt är de offensivt orienterade i och med att de
försöker att maximera sin relativa makt mot andra stater.
Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1.
3.5.2
Jämförelse av National Defense Policy
Steg 1
Kinas grundläggande mål och uppgifter för att upprätthålla den nationella säkerheten har
omprioriterats. Att stoppa separation och att främja återförening är flyttat från andra punkt
till första där också motstånd mot aggression samt försvar av suveränitet, territoriell
integritet, maritima rättigheter och intressen finns listat. En hårdare skrivning om att det är
de kinesiska väpnade styrkornas ”heliga plikt” att förhindra taiwanesisk separatism från att
splittra landet är ny i NDP 2004. Ett försök till splittring kommer att krossa till ”varje pris”.
Uppfattningarna i analysenheten är inte nya men tonen mot Taiwan har skärpts markant.
Det ovanstående bedöms inte tillföra något extra till den första analysens resultat.
Steg 2
Den andra analysen redovisas i bilaga 2.
./2
Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man
ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte
förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De
andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har förändrats mot ett
offensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr
staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna vinster,
fungibilitet och självhjälp pekar inte på att någon förändring har inträffat utan uttrycker
fortfarande ett klassiskt neorealistiskt synsätt. Den oberoende variabeln maktsträvan pekar
däremot på en förändring till ett offensivt neorealistiskt synsätt vilket innebär att Kina
strävar efter att förbättra sin regionala maktposition.
Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det
yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna har
förändrats mot ett mera offensivt synsätt, fast i olika grad. Variabeln i sin helhet värderas
att ha förändrats mot ett mera offensivt neorealistiskt synsätt.
UKLASSIFICERET
49
UKLASSIFICERET
Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 2, National Defense Policy,
har förändrat sitt neorealistiska synsätt från ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt (med
vissa offensiva inslag) till ett i huvudsak offensivt neorealistiskt (med vissa inslag av
klassisk neorealistiska) synsätt.
Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1.
3.5.3
Jämförelse av Militärens och andra samhällssektorers roll
Steg 1
Indelningen av de respektive policierna är annorlunda och NDP 2004 är mera utförlig och
uppdelad i flera kapitel, men inga avgörande skillnader i innehåll har funnits förutom de
skillnader som avhandlas i den första analysen.
Steg 2
Den andra analysen redovisas i bilaga 3.
./3
Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man
ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte
förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De
andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har fortsätter att vara, eller
förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr
staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna maktsträvan,
vinster och självhjälp har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Fungibilitet är
inte särskiljande mellan varianterna av neorealism men är en utsaga av vad teorin
begrundar.
Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det
yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna har
förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt och variabeln i sin helhet värderas att ha
förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.
Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 3, militärens och andra
samhällssektorers roll, har förändrat sitt neorealistiska synsätt från ett klassisk/defensiv
(med ett fåtal offensiva inslag) till ett offensivt neorealistiskt synsätt.
Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1.
3.5.4
Jämförelse av internationellt säkerhetssamarbete
Steg 1
Indelningen av de respektive policierna är något annorlunda, men inga avgörande
skillnader i innehåll har funnits.
Steg 2
Den andra analysen redovisas i bilaga 4.
./4
Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man
ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Den oberoende variabeln EndState har förändrats från ett defensivt mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr
staternas beteende i det internationella systemet. Denna variabel är oförändrad och
uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt.
Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det
yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. Denna variabel är oförändrad
och uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt.
UKLASSIFICERET
50
UKLASSIFICERET
Sammantaget så pekar detta på att analysenhet 4, internationellt säkerhetssamarbete i
huvudsak har bibehållit sitt klassiska/defensiva neorealistiska synsätt med undantag för
End-State där synsättet har gått mot det offensiva vilket innebär att Kina har som mål att
maximera sin militära styrka då ett ökat militärt övertag ger en större säkerhet.
Tankarna i den klassiska neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.2.
3.5.5
Jämförelse av kärnvapen och icke-spridning
Steg 1
Inga avgörande skillnader i innehåll har funnits.
Steg 2
Den andra analysen redovisas i bilaga 5.
./5
Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man
ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Ingen förändring i synsätt kan
uttolkas. Variabeln uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr
staternas beteende i det internationella systemet. Ingen förändring i synsätt kan uttolkas.
Variabeln uttrycker ett defensivt neorealistiskt synsätt.
Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det
yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. Ingen förändring i synsätt kan
uttolkas. Variabeln uttrycker ett defensivt neorealistiskt synsätt.
Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 5, kärnvapen och ickespridning, har bibehållit sitt (i variabel 1 viss mån klassiska) defensiva neorealistiska
synsätt.
Tankarna i den defensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.2.
3.6
Sammanfattning och slutsatser av andra analysen
De tre första analysenheterna som avhandlar den internationella situationen, den
nationella försvarspolicyn och de sammanfattade kapitlen under rubriken ”militärens och
andra samhällssektorers roll” har alla förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv
neorealistiskt synsätt. Den fjärde analysenheten, internationellt säkerhetssamarbete visar
enbart en förändring i den oberoende variabeln End-State vilken har förändrats i riktning
mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den sista analysenheten, ”kärnvapen
och icke-spridning” är fortsatt defensivt neorealistisk i sitt synsätt.
Detta innebär att Kina ser på det internationella systemet som anarkiskt. Enheter är
oberoende, rationella, enhetliga stater vars primära mål är överlevnad. Dessa stater har
alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett
potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan
stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera sin maktposition
i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala
sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter hegemoni samt att uppnå detta.
Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot
hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang
verkar på det globala och regionala planet på samma gång.
Synen på det internationella säkerhetssamarbetet präglas av att staterna gemensamt
balanserar mot de icke-traditionella hot som terrorism, extremism och gränsöverskridande
kriminalitet utgör. En icke-statlig aktör görs till motståndare genom att en mellanstatlig
internationell organisation i ett säkerhetssamarbete utpekar en organisation som
UKLASSIFICERET
51
UKLASSIFICERET
motståndare till staterna. Staterna balanserar gemensamt mot ett upplevt hot och söker
att, i samarbete, men, var stat för sig, uppnå en maximal relativ styrka mot det upplevda
hotet. End-State uttrycker ett mera offensivt synsätt då Kina strävar efter att förbättra sin
position i det internationella systemet, framför allt på det regionala planet. Varje stat som
väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar och på sina premisser.
Synen på kärnvapen och icke-spridning medför att status quo avseende vilka aktörer som
besitter kärnvapen och andra WMD skall bibehållas och att synen på dessa vapen är
oförändrad. Andraslagsförmågan ses som strategiskt viktig. Spridning av kärnvapen
medför förändringar i maktbalansen vilket kan påverka stabiliteten.
Detta leder till besvarandet av huvudfråga ett: Har det skett ett paradigmskifte eller
paradigmförändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 till 2004?
Definitionen på paradigm redovisas i kapitel 1.4.3.
Ett paradigmskifte69 äger rum om det äldre paradigmet inte kan "räddas" och det samtidigt
finns en attraktiv paradigmkandidat, vilket betyder att forskningen kan utgå från nya
grunder och förutsättningar.
En paradigmförändring kan då förstås med att det sker mindre, men betydelsefulla
förändringar i hur forskningsobjektet skall förstås, vilka teorier, metoder och observationer
som är relevanta och riktiga samt kriterier för god vetenskap.
Ett paradigmskifte har inte skett eftersom neorealismen som huvudteori inte har falsifierats
så att det inte går att ”rädda”. Det innebär också att det inte heller har talat för att
ifrågasätta avgränsningen att enbart utnyttja en teori, neorealismen som huvudteori.
En paradigmförändring kan dock utläsas ur den andra analysen. Den nationella kinesiska
försvarspolicyn 2004 har ändrats från att uttrycka ett huvudsakligen defensivt/klassiskt
(med vissa smärre inslag av offensivt) neorealistiskt synsätt till att uttrycka ett klart uttalat
offensivt neorealistiskt synsätt förutom avseende det internationella säkerhetssamarbetet
och avseende kärnvapen och icke-spridning där synen inte har förändrats nämnvärt.
Svaret på huvudfråga ett blir således:
Det är inte fråga om ett paradigmskifte eftersom neorealismen inte har falsifierats och ett
bättre alternativ framkommit. Istället har det skett en paradigmförändring från en
klassisk/defensiv neorealistisk grundsyn på det internationella systemet, dess processer
och medel att nå målen till en offensiv neorealistisk syn på detta, hur forskningsobjektet
skall förstås samt vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta.
Påståendet att en paradigmförändring skett i den nationella kinesiska försvarspolicyn
styrks ytterligare av två iakttagelser vilka har framkommit vid analysen:
• Bortsett från den förändring i ton som råder NDP 2004 så pekar resultatet av
analysen av innehållen i de respektive policierna entydigt i riktning mot att Kina har
förändrat sin grundsyn på ett sätt som stämmer väl med offensiv neorealism av
Mearsheimers modell.
• Uteslutningen av Mao Zedong vid uppräknandet av de tänkare och ledare som
utgör basen för byggandet av den nationella säkerheten. Detta påstående finner
dock inte grund i den neorealistiska teorin utan ses mera som ett avstamp för en
vidare och ytterligare breddad undersökning för att skapa ett djupare och mera solitt
underlag för förklaring av den kinesiska synen.
69
www.ne.se 2005-02-09
UKLASSIFICERET
52
UKLASSIFICERET
4.
Perspektivering
Den 14 mars 2005 antog den kinesiska folkkongressen enhälligt en lag som tillåter ett
militärt angrepp på Taiwan om regimen formellt skulle drista sig till att deklarera
självständighet70. Lagtexten71, som efter att ha signerats av president Hu Jintao, trädde
ikraft omedelbart öppnar möjligheter för Kina att, som en sista utväg när alla andra fredliga
medel ha misslyckats, använda ”icke-fredliga medel och andra nödvändiga åtgärder” för
att skydda Kinas suveränitet och territoriella integritet. Vad som menas med icke-fredliga
medel och nödvändiga åtgärder är inte specificerat men de ska kopplas mot lösandet av
Taiwanfrågan samt att fullborda Kinas återförening vilket är en av de ”tre historiska
uppgifter72” som skall utföras av partiet och staten73. Lagen kom upp på agendan i
december 2004 vilket innebär att den är samtida med NDP 2004, vilken publicerades 27
december.
Artikel 1 hävdar lagens förankring i den Kinesiska konstitutionen med syfte att förhindra
Taiwans utbrytning ur Kina, främja en fredlig nationell återförening, bibehålla fred och
stabilitet i regionen, bevara Kinas suveränitet och territoriella integritet. Här grundas den
lagliga rätten att agera mot eventuell utbrytning.
Artikel 2 definierar Kinas syn på status quo. Det finns bara ett Kina och både fastlandet
och Taiwan tillhör ”ett Kina”. Kinas suveränitet klarar inte av en brytning.
Artikel 3 påpekar att konflikten är en rest från inbördeskriget på 1940-talet och är en intern
Kinesisk angelägenhet. Extern inblandning ses sålunda som ett försök att blanda sig i en
suverän stats inre angelägenheter.
Artikel 8 och 9 diskuterar när och varför icke-fredliga medel kan utnyttjas för att lösa
konflikten.
Hela lagen bygger på offensivt neorealistiska tankar. Aktörerna handlar rationellt och
deras mål är överlevnad. Taiwan garanteras långtgående självstyre vid en återförening.
Kina har strävat efter att maximera sin militära styrka och besitter en sådan militär
kapacitet att de bedömer sig vara kapabla att lösa konflikten med våld. Man bedömer sin
offensiva kapacitet relativt Taiwans militära förmåga stark nog för att ett krig på
fördelaktiga villkor kan lösa konflikten om det bedöms som nödvändigt.
Kina ser sig som en stark regional pol mot vilken ingen stat vill låta Taiwan balansera.
I analysens andra del framkom resultatet att NDP 2004 entydigt utvecklats i riktning mot
en grundsyn som stämmer väl med offensiv neorealism av Mearsheimers modell.
Mearsheimers teori predikterar hur stater beter sig och kommer att bete sig i ett anarkiskt
system. De flesta staterna besitter militär offensiv förmåga, och på grund av detta så
representerar de ett potentiellt hot mot andra. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på
en annan stats intentioner. Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga
för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att
70
China View, Historic law enacted with popular support http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2698296.htm 2005-04-04
71
China View, Anti-Secession Law (Full text) http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2694317.htm 2005-04-04
72
Dessa tre historiska uppgifter kommer från ett tal av Jian Zemin på partiets 80-årsfirande 7 januari, 2002.
De tre uppgifterna är: 1. Fortsätta moderniseringskampanjen. 2. Fullborda återföreningen av Kina. 3. Säkra
världsfreden och att främja en allmän utveckling.
http://app1.chinadaily.com.cn/highlights/party16/theory/speech2.htm 2005-04-04
73
China View, Full text of explanations on draft Anti-Secession Law http://news.xinhuanet.com/english/200503/08/content_2666267.htm 2005-04-04
UKLASSIFICERET
53
UKLASSIFICERET
skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om
förutsättningarna bedöms som gynnsamma.
Det ideala sättet att nå målet överlevnad i ett anarkiskt system är att sträva efter samt att
uppnå hegemoni och dominans. Detta kan ske på det regionala såväl som på det globala
planet. Således strävar stater att förbättra sin maktposition i det internationella systemet
relativt andra stater.
Vad Mearsheimers teorier betyder för predikteringen av Taiwan-fallet är klart. Det
internationella systemet är anarkiskt med avsaknad av en världsregering. Kina besitter en
allt starkare militär förmåga med allt modernare och effektivare offensiva kapaciteter vilket
innebär att de utgör ett hot mot Taiwan. Kina säger sig vara osäker på den taiwanesiska
regimens intentioner. Regimens separatistiska tendenser utgör ett stort och omedelbart
hot mot Kinas suveränitet, territoriella integritet och säkerhet. Därför strävar Kina efter att
skaffa sig relativa fördelar på Taiwans bekostnad. Lagen stadfäster att Kina kan tillåta sig
att starta krig om förutsättningarna bedöms som väsentliga och gynnsamma. Kina strävar
efter att förbättra sin relativa makt i ”de sju kategorierna” för att uppnå en så stark regional
maktposition som möjligt. Genom regional dominans och att skapa sig en plats som en
stark regional pol ses som det säkraste sättet att nå målet, överlevnad eftersom det ökar
Kinas förmåga att motstå påtryckningar från andra stater eller poler.
Mao Zedong är utesluten ur och nämns inte i NDP 2004 medan Deng Xiaoping (2:a
generationen) och Jiang Zemin (3:e generationen) anges som de tänkare vars verk den
nya nationella försvarspolicyn är byggd på. Detta kan betraktas ett trendbrott. NDP 2004
kan betraktas som den nya grund varpå utvecklingen av det nationella försvaret skall vila.
Vad som hittills har betraktats som gamla sanningar kan bli föremål för revideringar. Detta
påstående finner dock inte grund i den neorealistiska teorin utan ses mera som ett
avstamp för en vidare och ytterligare breddad undersökning för att skapa ett djupare och
mera solitt underlag för förklaring av den kinesiska synen.
Till sist kvarstår studiens huvudfråga 2. Genomför, på bakgrund av neorealismen, en
perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015.
Tidshorisonten är mycket osäker och är, enligt kinsiskt sätt att se, direkekt avhängigt av
Taiwans aktioner. Den neorealistiska teorin lämnar inget extra stöd till tidsaspekten, men
analysen, den offensiva neorealistiska uttolkningen och med den nyligen stiftade AntiSecession Law i tanke, så talar utvecklingen för att Kina kommer att lösa återföreningen
med våld om de anser att det är nödvändigt och gynnsamt. Konflikten har sin upprinnelse i
Kinas uppfattning om suveränitet, territoriell integritet, stabilitet och säkerhet och är av
mycket stor betydelse. Andra stater tillåts inte blanda sig i vad Kina anser vara dess inre
angelägenheter. Återföreningen skall dock i första hand lösas på fredlig väg genom
åtgärder som i huvudsak hamnar utanför den neorealistiska teorin.
UKLASSIFICERET
54
UKLASSIFICERET
Källförteckning
Böcker och tryckta källor
Allison, Graham; Zelikow, Philip. Essence of Decision. Second edition. USA: AddisonWesley Educational Publishers Inc. 1999
Andrén, Nils. Säkerhetspolitik. Analyser och tillämpningar. Andra upplagan Stockholm:
Norstedts Juridik AB 2002
Beaufre, André. Modern strategi för krig och fred. (Militärlitteraturföreningen nr 241)
Stockholm: Prisma 2003
Brødsgaard, Kjeld Erik & Christensen, Nis Høyrup. Vagtskifte i Kina - Konsekvenser og
perspektiver. (fokus nr 2002/6) København: DUPI 2002
von Clausewitz, Carl. Om kriget. (Mårtensson, Böhme & Johansson övers.) Stockholm:
Bonniers 1991
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena. Metodpraktikan.
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Andra upplagan. Stockholm: Norstedts
Juridik AB 2003
Grieco, Joseph M. Cooperation among Nations. Ithaca, NY: Cornell University Press 1990
Kahn, Joseph. “Maktkampen i Peking hårdnar”, TEMPUS, nr 37 9-15 september 2004
Kelstrup, Morten; Petersen, Ib Damgaard & Schou, Tove Lise. Om international politiks
teori: Neorealisme og interdependensanalyse. I: Nyere tendenser i politologien. Kelstrup,
Morten (red.) København: Forlaget Politiske Studier 1992
Kiesow, Ingolf; Hu Wen-Jen. Se upp för Asien! Stockholm: Försvarsberedningen,
Försvarsdepartementet 2001
Mearsheimer, John J. Back to the Future: Instability in Europe After the Cold War, I: International Security Vol 15 No1 Summer 1990
Mearsheimer, John J. The False Promise of International Institutions, I: International Security Vol 19 No3 Winter 1994/95
Ruggie, John Gerard. Continuity and Transformation in the World Polity: Toward a Neorealist Synthesis. I: Neorealism and its critics. Keohane, Robert O. (red.) New York: Columbia University Press 1986
Walt, Stephen M. The Origins of Alliances. Ithaca NY: Cornell University Press 1987
UKLASSIFICERET
55
UKLASSIFICERET
Waltz , Kenneth N. Reflections on Theory of International politics: A Response to My Critics. I: Neorealism and its critics. Keohane, Robert O. (red.) New York: Columbia University
Press 1986
Waltz, Kenneth N. Theory of International Politics. New York: McGraw-Hill Inc. 1979
Watson, Cynthia A. The PLA and the Taiwan Issue. I: The People´s Liberation Army and
China in Transition. Flanagan, Stephen J.; Marti, Michael E. (ed.) Washington DC:
National University Press 2003
Wivel, Anders. Neorealism, Identity and Integration. (Occasional Paper) København: Copenhagen Business School 1997
Wivel, Anders. Neorealist Theory and the study of European Integration. (CORE working
paper 7/1997) København: Copenhagen Research Project of European Integration 1997
Internet
China View, Anti-Secession Law (Full text) http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2694317.htm 2005-04-04
China View, Historic law enacted with popular support
http://news.xinhuanet.com/english/2005-03/14/content_2698296.htm 2005-04-04
China View, Full text of explanations on draft Anti-Secession Law
http://news.xinhuanet.com/english/2005-03/08/content_2666267.htm 2005-04-04
China Daily, Jiang Zemin´s speech on Party´s 80th anniversary (part II)
http://app1.chinadaily.com.cn/highlights/party16/theory/speech2.htm 2005-04-04
Nationalencyklopedin http://www.ne.se 2005-02-09
White Paper - China´s National Defense in 2002
http://www.china.org.cn/e-white/20021209/index.htm 2005-01-31
White Paper – China´s National Defense in 2004
http://english.people.com.cn/whitepaper/defense2004/defense2004.html 2005-01-05
White Paper - The One-China Principle and the Taiwan Issue (February 21, 2000)
http://swedenembassy.fmprc.gov.cn/eng/7128.html 2005-01-13
UKLASSIFICERET
56
UKLASSIFICERET
Bilaga 1
Jämförande analys: Den säkerhetsmässiga situationen
Variabel 1 Det internationella systemet
2002 2004
Förändring
Aktörer
K/O
K/O
Polaritet
K/O
O
Stabilitet
K
O
End-State
K/D
O
NIL
USA:s dominerande ställning och unipolaritet uttalas
explicit och ses som ett hot. Kina är en regional pol
och strävar efter att förbättra sin maktposition,
framför allt regionalt.
Tonen har hårdnat. USA:s inblandning och
destabiliserande verkan uttalas explicit. USA:s
intentioner ifrågasätts. Taiwan varnas för att ingå
allianser, USA varnas för att påverka maktbalansen
vilket i sin tur påverkar stabiliteten. De icketraditionella hoten har inte ändrats.
Kina ser separatism som hot mot suveränitet och
stabilitet och för att hantera detta så skall
maktpositionen i regionen förbättras. Uppbyggnad
av militär kapacitet är en viktig del av att förbättra
den regionala maktpositionen.
Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans
2002 2004
Förändring
Maktsträvan
K/D
O
Vinster
K/D
O
Fungibilitet
K
K
Självhjälp
K
O
Anm.
Markant
ändring i
tonen mot
Taiwan och
USA.
Anm.
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
Anm.
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
USA & Japan anses vilja förbättra sina
maktpositioner, globalt resp. regionalt. Staters
avsikter kan inte förutses. Kamp om strategiska
resurser och dominans är ett faktum. Kina måste
kämpa för att inte förlora relativt. Mearsheimers 5
punkter infaller.
En ökad betydelse för de militära förmågorna.
Kamp om att förneka motståndaren fördelar. Ju
större militär potential, desto säkrare stat.
Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och
offensiv neorealism, men den verifierar teorin.
Styrkemaximering för att nå målet (säkerhet,
överlevnad) vilket pekar på att förbättra sin
maktposition.
Variabel 3 Säkerhet
2002 2004
Förändring
Samarbete
D
D
NIL
Militär
styrka
D
O
Styrka i ”7
kategorier”
D
O
Betydelsen ökad för den nationella säkerheten.
Offensiv kapacitet viktig=> möjlighet att projicera
vilja och makt på andra, framför allt regionalt samt
även att kunna motstå andra staters påtryckningar.
Strävan efter att maximera sin maktposition i
förhållande till andra stater. Betonar särskilt den
militära förmågan.
K = Klassisk neorealism
D = Defensiv neorealism
O = Offensiv neorealism
UKLASSIFICERET
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
UKLASSIFICERET
Bilaga 2
Jämförande analys: National Defense Policy
Variabel 1 Det internationella systemet
2002 2004
Förändring
Aktörer
K/O
K/O
Polaritet
O
O
Stabilitet
D
O
End-State
D
O
Tonen mot Taiwan hårdare eftersom de anses
hota Kinas suveränitet.
Unipolaritet uttalas explicit, men trenden anses
gå mot multipolaritet.
Taiwans och USA:s intentioner är inte kända och
kan förändras. För att hantera detta måste Kina
förbättra sin maktposition i regionen. Offensiv
kapacitet viktig.
Kina måste maximera sina relativa styrkor för att
uppnå säkerhet.
Anm.
”helig plikt”
USA pekas ut
som
destabiliserande.
Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans
2002 2004
Förändring
Maktsträvan
K
O
Vinster
K
K
Fungibilitet
K
K
Självhjälp
K
K
Variabel 3 Säkerhet
2002 2004
Samarbete
K
K/O
Militär
styrka
O-
O+
Styrka i ”7
kategorier”
D
K/O
Anm.
Ingen känner den andres intentioner. Förhindra att
maktbalansen försämras => förbättra Kinas egna
maktposition. Ju större militärt maktövertag desto
större säkerhet. Regional pol. Mearsheimers 5
antaganden stämmer.
NIL
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
Resultat
Mera
offensiv syn
på
maktsträvan
Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och
offensiv neorealism, men den verifierar teorin.
NIL
Förändring
Misstro mot andra staters intentioner,
egenintresset i centrum. Allianser skapar
osäkerhet i form av ändrad maktbalans. Strävar
efter att maximera egna styrkor.
Ännu större vikt läggs på de militära kapaciteterna,
där offensiv förmåga samt förmåga till
avskräckning tillmäts stor vikt.
Större fokus på militär kapacitet.
K = Klassisk neorealism
D = Defensiv neorealism
O = Offensiv neorealism
UKLASSIFICERET
Anm.
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett något
mera
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
UKLASSIFICERET
Bilaga 3
Jämförande analys: Militärens och andra samhällssektorers roll
Variabel 1 Det internationella systemet
2002 2004
Förändring
Aktörer
K
K/O
Polaritet
O
O
Stabilitet
O
O
NIL
End-State
K
O
Kina strävar efter att förbättra sin regionala
maktposition.
Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans
2002 2004
Förändring
D
O
Vinster
-
-
Fungibilitet
K
K
Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och
offensiv neorealism, men den verifierar teorin.
Självhjälp
K
O
En annan stats intentioner är inte kända, stater
handla med egenintresset i centrum. Ju större
militär potential, desto säkrare stat. Staten förlitar
sig på egna resurser som de söker att maximera.
Samarbete
D
O
Militär
styrka
D
O
Styrka i ”7
K/O
O
kategorier”
K = Klassisk neorealism
D = Defensiv neorealism
O = Offensiv neorealism
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
Anm.
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
Anm.
Resultat
Variabeln
har
förändrats
mot ett
offensivt
neorealistiskt
synsätt.
Kina strävar efter att förbättra sin maktposition.
Andra staters intentioner är inte kända och Kina
strävar efter att maximera sina strategiska och
offensiva kapaciteter för att kunna möta alla hot.
Ju större militär potential, desto säkrare stat.
Mearsheimers 5
Se 3.3.3.2 respektive 3.4.3.2
Maktsträvan
Variabel 3 Säkerhet
2002 2004
Anm.
Gradskillnad i texten som pekar mot en något mer
offensiv syn med regionala och globala aktörer där
Kina framför allt verkar på det regionala planet.
Unipolaritet uttalas, men trend och strävan går mot
multipolariet.
Förändring
Ökat samarbete med vänliga stater syftar till att
maximera sin militära förmågor. Staten väljer
samarbete utifrån egenintresset, ”hårt” samarbete
värderas högre.
Ju större militär potential, desto säkrare stat. Kina
strävar efter att maximera sin militära förmåga och
förbättra sin maktposition. De militära utgifternas
del av statens utgifter ökar stadigt.
Större fokusering på den militära styrkan.
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Bilaga 4
Jämförande analys: Internationellt säkerhetssamarbete
Variabel 1 Det internationella systemet
2002 2004
Förändring
Aktörer
K/O
K/O
NIL
Polaritet
K/O
K/O
NIL
Stabilitet
K/D
K/D
NIL
End-State
D
O
Maktsträvan
D
D
NIL
Vinster
K/D
K/D
NIL
Fungibilitet
K
K
Självhjälp
K
K
Anm.
Resultat
Ingen
förändring
i synsätt
Anm.
Resultat
Ingen
förändring i
synsätt
Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv
neorealism, men den verifierar teorin.
NIL
Variabel 3 Säkerhet
2002 2004
Förändring
D
NIL
Militär
K
K
styrka
Styrka i ”7
K
K
kategorier”
K = Klassisk neorealism
D = Defensiv neorealism
O = Offensiv neorealism
NIL
D
Resultat
End-State
har
förändrats
mot ett
mera
offensivt
synsätt.
Kina strävar efter att förbättra sin maktposition,
framför allt regionalt.
Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans
2002 2004
Förändring
Samarbete
Anm.
NIL
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Bilaga 5
Jämförande analys: Kärnvapen och icke-spridning
Variabel 1 Det internationella systemet
2002 2004
Förändring
Aktörer
K
K
Polaritet
K
K
Stabilitet
K/D
K/D
End-State
D
D
Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans
2002 2004
Förändring
Maktsträvan
D
D
Vinster
D
D
Fungibilitet
D
D
Självhjälp
D
D
Variabel 3 Säkerhet
2002 2004
Samarbete
D
Anm.
Resultat
Ingen
förändring i
synsätt
Anm.
Resultat
Ingen
förändring
i synsätt
Anm.
Resultat
Ingen
förändring i
synsätt
Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv
neorealism, men den verifierar teorin.
Förändring
D
Militär
D
D
styrka
Styrka i ”7
D
D
kategorier”
K = Klassisk neorealism
D = Defensiv neorealism
O = Offensiv neorealism
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Bilaga 6
Sida 1 (2)
Operationalisering av beroende och oberoende variabler
Variabel
1
Beroende variabel Oberoende variabel
Det Internationella Aktörer
Systemet
Operationalisering
Vem
På vilka grunder
Suveränitet
K:
O:
Polaritet
Stabilitet
End-State
2
Maktfördelning
mellan stater.
Maktbalans
Maktsträvan
Vinster
Fungibilitet
Självhjälp
Egen och andras roll
och betydelse i det
int. systemet
Hur systemet är
uppbyggt för att
tjäna statens
intressen.
Vad hotar
stabiliteten?
Statens mål i det int.
systemet
K:
Aktörer: de starkaste staterna, rationellt
handlande, handlar utifrån samma
antaganden. =>samma förutsättningar,
likartade villkor.
Dessutom: Suveränitet viktig, regionala och
globala aktörer.
Vilka, hur många? ”Världsregering”?
O:
Regionala och globala poler
K, D: Allianser för att hantera hot. Stater försöker
bevara sin plats i systemet.
O:
Staters intention är inte känd och kan ändras.
Offensiv kapacitet viktig. Allianser temporära,
Dagens vän=> morgondagens fiende.
K/D: Bibehålla sin plats i det int. Systemet
O:
Maximera styrka, hegemoni, ökat militärt
övertag ger större säkerhet.
Vilken strävan har
K:
Stater styrs av samma processer eftersom de
staterna?
verkar i samma system. Det grundläggande
Drivkrafter
målet är detsamma. Stater vill bibehålla sin
Processer
plats i systemet. Handla med egenintresset i
centrum.
D:
Dessutom: Istället för att uppnå högsta
individuella vinst=> förhindra att andra stater
ökar sin relativa förmåga. Statens
sammanlagda styrka påverkar förmågan att
utgöra ett hot mot andra. Balansering mot hot
sannolik.
O:
Inneboende offensiv förmåga. Intentioner?
Vem straffar en angripare? Större militärt
övertag ger säkrare stat. Maximera sina
relativa förmågor - krig om nödvändigt och
fördelaktigt. Hegemoni. Stater både offensivt
och defensivt orienterade=> konstant tävlan
med krigsrisk i botten. Globalt och regionalt.
Egenintresset.
Syn på vinster
K:
Relativa före absoluta.
Drivkrafter
D:
Dessutom: Känslig för relativa minskningar i
Betydelse
förmågor (pol, mil, ek)=> minskad möjlighet till
Hur nå vinst?
påverkan. Undgå ökning av absoluta förmågor
om andra hindras att få relativa vinster. Olika
känsligheter i payoff mellan stater.
Kompensation av samarbetsparter. Relativ
styrka + fungibilitet => statens samlade
förmåga och styrka.
O:
Uppnå fördelar på andras bekostnad, krig om
nödvändigt och fördelaktigt. Maximera sina
relativa förmågor. Militärt övertag ger säkrare
stat.
Vinster utnyttjande.
K:
Vinster på ett område kan utnyttjas på ett
Relativa vs. absoluta
annat område. Absoluta vinster på ett område
vinster
kan ge relativa vinster på ett annat.
D:
Dessutom: Relativa vinster från ett samarbete
kan på sikt skapa en motståndare som kan
dominera. Fungibilitet och kompensation till
den som får minst relativ vinst => förutsättning
för samarbete.
Avhängighet,
K, D: Säkerheten baserad på självhjälp. Varje stat
beroende
ansvarig för sin egen säkerhet (primärt mål
överlevnad)
O:
Dessutom: Vem straffar en angripare? Andra
staters intentioner? Självintresset i centrum.
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Bilaga 6
Sida 2 (2)
Säkerhet
3
Samarbete med
andra stater
K:
D:
O:
K:
Militär styrka
D:
O:
Styrka i ”de sju
kategorierna”
K:
D:
O:
På grund av att stater bekymrar sig om säkerhet och relativa vinster
försvåras samarbete.
Underlåta att nå absoluta fördelar om motståndaren förhindras att nå
större relativa fördelar. Olika stater har olika känslighet i payoff. Olika
tyngd i samarbete. Samarbete även om relativa vinster är låga =>
kompensation. Samarbete för att balanser att hot. (hot pga.
sammanlagd styrka, geografisk närhet, offensiv förmåga, intentioner).
(Ansluta sig till hotet)
Osäkerhet om intentioner. Allianser temporära => dagens vän,
morgondagens fiende. Misstro mellan stater => Strävan efter att
uppnå relativa fördelar måste alltid betraktas. Konstant tävlan mellan
stater med krigsrisk i botten. Allianser tävlar mot andra
allianser/stater. Egenintresset i centrum.
Del av ”de sju kategorierna”. Kärnvapen – andraslagsförmåga
påverkar maktbalansen.
Dessutom: Känslig för relativa minskningar i militär förmåga =>
minskar statens motståndskraft mot påtryckningar. Balansering,
bandwagoning.
Staters offensiva kapacitet kan användas för att förgöra en annan
stat. Stort militärt övertag ger en säkrare stat. Regionalt & globalt. Krig
om nödvändigt och gynnsamt. Maximera militär förmåga => påverka
andra stater. Relativ militär förmåga viktig.
Staten måste placera sig högt inom alla kategorier för att konstituera
en stormakt. Fungibilitet & relativa vinster.
Dessutom: Stater är känsliga för minskning av relativa förmågor (pol,
mil, ek).
Större fokus på militär förmåga. Stater strävar efter att maximera sin
maktposition i förhållande till andra stater. Fungibilitet + relativa
vinster + maktsträvan = målet hegemoni
UKLASSIFICERET
UKLASSIFICERET
Bilaga 7
Anarchy-Assumptions and Some Possible Foreign Policy Strategies74
Ordering
Anarchy
Principle
Unit
Self-
Identity
Regarding
Behavioral
Rule or
Self-Help
Principle
System
Cheating
Survival
Generated
(Neoliberal Institualism)
(Neorealism)
Problem
Offensive
Defensive
Neorealism
Neorealism
Possible
Strategies
Bid for
Bandwagon
Hegemony for profit
(Gilpin)
Expansion
Balance
(Mearsheimer)
(Walt)
Bandwagon
(Walt)
(Schweller)
Limit number of actors etc
(Oye)
74
Allison, Zelikow, Essence of Decision Secon Edition, s.64
UKLASSIFICERET
Hide
Self-Denial
(Rothstein) (Jervis)
Integrate
(Grieco)