Total månförmörkelse - måndag 28 september

advertisement
Total månförmörkelse måndag 28 september
T
idigt på morgonen den 28 september är
det total månförmörkelse och den kan ses
från Sverige. En total månförmörkelse uppstår
när månen går in i jordens skugga och därmed
förmörkas (se figuren nedan).
Förmörkelsen sker i tre faser och de uppstår när månen
roterar i sin omloppsbana kring jorden: först går månen in
i halvskugga (penumbrial förmörkelse), därefter den totala
förmörkelsen i helskugga (umbrial förmörkelse) och avslutas
i halvskugga igen.
Under den totala förmörkelsen (kl 04:11 - 05:23) kommer
månen att lysa svagt rött, vilket kommer sig av att ljuset
från solen bryts i jordens atmosfär och reflekteras mot
månen. Solljuset består av flera färger och det är endast
de röda frekvenserna som orkar fram till månen; övriga
frekvenser hindras av jordens atmosfär.
Passa på att observera denna totala månförmörkelse;
nästa som kan ses från Sverige sker inte förrän den 21
januari 2019.
N
Jordens penumbra
Ekliptikan
Jordens umbra
Ö
V
P4
U4
Resultatet blir en ljussvag men djupt röd månskiva. För att
se månförmörkelsen måste du ha fri sikt mot horisonten i
sydväst (cirka 15 grader ovanför horisontlinjen i Sydsverige,
men närmare horisonten i norra Sverige). Förmörkelsens
olika stadier framgår av figuren ovan och den är total
mellan klockan 04:11 och 05:23. Du kan se förmörkelsen
för blotta ögat, men det blir bättre i en handkikare,
tubkikare eller i ett teleskop med låg förstoring (25-50 x).
U3
U2
Förmörkelsens kontakter
(svensk sommartid)
P1 = 02:11
U1 = 03:07
U2 = 04:11
U3 = 05:23
U4 = 06:27
P4 = 07:22
U1
P1
S
Penumbra
Solen
Jorden
Månens bana
Umbra
September 2015
Andromedagalaxen - bra
objekt för ditt teleskop i
september
A
ndromedagalaxen är den närmaste, större
galaxen utanför vår egen galax Vintergatan.
Trots att den ligger på 2 miljoner ljusårs avstånd
går den att se för blotta ögat en riktigt mörk och
stjärnklar natt. I en kikare, eller ännu hellre ett
teleskop, kan du urskilja en del detaljer.
Avlägsna, ljussvaga objekt syns bättre ju större diameter
kikaren/teleskopet har. En hög förstoring är inte lika viktig;
det räcker gott och väl med förstoringar upp till cirka 50x.
Andromedagalaxen är nämligen väldigt stor på himlen ungefär 3 grader, vilket kan jämföras med månen som är
en halv grad. Det betyder att om du har för hög förstoring
i ett mindre teleskop, så kommer galaxen att vara större än
hela synfältet!
Du kan enkelt finna Andromedagalaxen med en app till
din mobiltelefon, men det är en fascinerande att kunna
hitta den själv, endast med hjälp av en stjärnkarta. Kartan
på sidan 2 visar natthimlen i öster i slutet av september
2015 vid 22-tiden. Andromedagalaxen är den röda ellipsen,
ungefär mitt i bilden.
För att med blotta ögat finna ett objekt på himlen är det
enklaste sättet att utgå från något känt mönster av stjärnor
på himlen och sedan stjärnhoppa. Andromedagalaxen
hittar du enklast genom att utgå från Den Stora Kvadraten
i Pegasus, dessa har för enkelhets skull markerats som A,
B, C och D i kartan. Om du tittar mot öster, sent på kvällen
i september hittar du kvadraten enkelt. Utgå från stjärnan
som är märkt med A på kartan. Stjärnhoppa sen två tjärnor
åt vänster märkta med δ och β. Härifrån höjer man sen
teleskopet till Andromedagalaxen som ligger på samma
avstånd som mellan stjärnorna δ och β.
Om det är en riktigt mörk natthimmel; helst en bit utanför
stadens ljus, så kan du nu se Andromedagalaxen med
blotta ögat!
Bill Schoening, Vanessa Harvey/REU program/NOAO/AURA/NSF
Andromedagalaxen, precis som alla andra djuprymdsobjekt
(galaxer, nebulosor och stjärnhopar), syns bättre ju större
teleskop man tittar med. Det är i första hand teleskopets
diameter som spelar roll - dvs den ljussamlande förmågan.
Förstoringen är inte lika viktig; förstoringar kring 35-100x är
lagom för Andromeda-galaxen.
Här följer en beskrivning av vad du kan
förvänta dig att se med olika optiska
instrument:
Blotta ögat
Med bra förutsättningar (en mörk natthimmel och så lite
störande ljus från gatlampor och hus som möjligt) kan du
se Andromedagalaxen för blotta ögat. Du ser den som en
disig fläck och den syns bäst om du tittar “vid sidan av”
- s.k. indirekt seende. Ögat är nämligen minst ljuskänsligt
rakt innanför pupillen och har mer ljuskänsliga stavar i
näthinnans ytterkanter. Även om du inte kan se några
detaljer är det ändå en fascinerande upplevelse att veta att
man kan se vår avlägsna granngalax, innehållande ett par
hundra miljarder stjärnor, med bara blotta ögat.
Trots att den finns där på himlen varje natt, är det inte
många människor som har sett den eller vet vad det är.
Men du vet.
Vanlig kikare (t.ex. en 7x50 kikare)
Redan med en mindre kikare kan man ana att det är en
galax eller nebulosa man tittar på (det är inte alltid så enkelt
att avgöra vad som är vad). Du ser en avlång, elliptisk
“suddig” fläck på himlen. Formen får den efter-som man
ser galaxen snett från sidan; vinkeln gör att man inte kan se
galaxarmarna.
Mindre linsteleskop/refraktor (t.ex. Astromaster 70EQ)
Om du har ett Astromaster 70 EQ, använd det
medföljande 20mm okularet som ger 45x förstoring. Andromedaedagalaxen är så stor att den ändå inte får plats
i hela synfältet. Galaxens s.k. skenbara diameter är cirka
3 grader, dvs hela 6 ggr större än månens. Och 20mm
okularet ger med Astromaster 70 EQ cirka en (1) grads
synfält. Du kommer alltså endast kunna se en mindre del
av Andromedaglaxen åt gången; du får justera teleskopet i
sid- och höjdled för att se andra delar av galaxen.
Andromedagalaxens struktur i form av olika ljusare och
mörkare partier.
Mindre/medelstort spegelteleskop (t.ex. Astromaster
130 EQ, Nexstar 130SLT eller Nexstar 5SE)
Nu börjar det hända saker. För djuprymdsobjekt är den
ljussamlande förmågan hos det optiska instrumentet
oftast av avgörande betydelse. Ju större diameter, desto
mer ljus samlar teleskopet in och desto fler detaljer kan
urskiljas. I ett 130mm spegelteleskop kommer du se
Andromedagalaxens avlånga form och den “suddiga”
bilden som skapas av miljontals stjärnor som lyser från
2 miljoner ljusårs avstånd. Med det medföljande 20mm
okularet får du 33x förstoring och kan nu skönja något av
Tips:
Upplevelsen vid teleskopet blir större ju mer du känner till
om objektet som du observerar. Om du t.ex. skulle finna
Andromedagalaxen “av misstag” när du planlöst tittar
på himlen med ditt teleskop, skulle du kanske inte ens
veta vad det är. Om du har “läst på” (t.ex. via en bok eller
webben) och förberett dig och vet vad det är du tittar
på, blir upplevelsen så mycket större. När man observerar
med ett teleskop är det lika mycket en resa i fantasin och
medvetandet, som en visuell upplevelse.
Medelstort/större teleskop (t.ex. Nexstar 8SE)
Med ett större teleskop och en mörk natthimmel är
Andromedagalaxen en spektakulär upplevelse. Det är nu
uppenbart att det är en galax - ett avlägset stjärnsystem
med miljarder stjärnor - vi har att göra med. Du känner nu
igen formen, utseendet och detaljerna från fotografier ur
böcker eller webben.
Text: Claes Tunälv
Download
Random flashcards
Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards