Miljökemi – Thunmanskolan
Vårterminen 2010
Ni kommer under hela kemiperioden göra ett arbete som handlar om miljön i Knivsta. I det
arbetet kommer vi bland annat arbeta mot målen som beskrivs nedan.
Skolan skall i sin undervisning i kemi sträva efter att eleven
– utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska
produkter av betydelse för vardagslivet,
– utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter
kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
– utvecklar förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska argument i
diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar.
Eleven skall
– ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några
spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark,
– kunna genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan
utformas,
– kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet,
– ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller,
– kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor,
– kunna använda såväl kemiska kunskaper som estetiska och etiska argument i frågor
om resursanvändning, föroreningar och kretslopp,
– kunna med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra
våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats,
– kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället.
Arbetet kommer att bedömas enligt Thunmanskolans kriterier för No-ämnen. Förutom det
skriftliga arbetet kommer jag även att ställa muntliga frågor till er i samband med inlämnandet
av arbetet, detta för att ge mig en tydligare uppfattning av er faktiska förståelse inom ämnet.
För godkänt betyg: Gör arbetet med inriktning främst på fakta och resultat.
För väl godkänt betyg: Dina resultat skall även analyseras.
För mycket väl godkänt: Arbetet har en tydlig struktur och idé. Laborationerna och analyserna
är naturvetenskapligt utförda.
Sista lektionen i varje vecka kommer jag att stämma av med varje elev hur arbetet i veckan
har gått samt planerna inför kommande vecka. Laborationer som skall utföras i fält eller i
lektionssalen måste antecknas i förväg på ett planeringsschema som finns i klassrummet.
Varje elev lämnar in ett eget arbete men ni får gärna utföra laborationer och söka fakta i en
större grupp.
Arbetets innehåll:
Titel
En passande titel som passar in på inriktningen av ert arbete.
Sammanfattning
Ungefär10 rader om vad arbetet handlar om och vad era resultat och eventuella
analyser säger.
Teoretisk bakgrund
Här följer förslag på punkter som skall kan ge grunden till ert arbete. Kommer ni på
andra frågeställningar som bättre passar in på ert arbete så använder ni er av dem
istället. Tänk på att ni kan begränsa ert arbete till en viss typ av miljöproblem eller en
viss plats i kommunen. Exempelvis kan alla under sökningar handla om pH-värden
eller så kan alla undersökningar utgå från exempelvis en industri.
- Bakgrundsinformation – Hur ser Knivsta ut?
- Vilka miljöproblem är idag de största och allvarligaste? (Knivsta/Världen)
- Vad finns det för risker eller källor till miljöproblem i Knivsta?
- Knivsta en del av världen – Hur påverkas vi av andras utsläpp?
- Vilket perspektiv/inriktning har vi i vårt arbete.
Laborationer inom miljökemi
Här följer förslag på undersökningar som ni kan göra i ert arbete. Har ni egna förslag
på undersökningar så diskuterar vi tillsammans deras rimlighet. Se bilaga för
utförligare förklaringar.
- pH i mark på olika platser
- pH i vatten på olika platser
- Vilka joner hittar vi i jord och vatten – Naturligt eller ej?
- Lavkartering – Utgå från vägar, järnväg, industrier eller liknande
- Mikrobiologisk miljöanalys
- pH-gradient från utsläppskällor
- Låt växter ligga i olika vatten – Vad skiljer dem åt?
- Ta jordprover och odla krasse i dem – Vad skiljer dem åt?
- Låt blomblad stå i luft från olika platser – Vad skiljer dem åt?
- Gör en ozonindikator och jämför olika platser
- Jämför förekomsten av förruttnelsebakterier
- Barrförlust hos gran
- Bestämning av luftkvalitet med hjälp av årsringsmetoden
- Markandning
- Bubbelräkningsmetod
- Luftmätningar med hjälp av en pump
- Bilräkning och hastighetskontroll.
- Kontrollera ljudnivån på olika platser i kommunen.
Analys av miljöläget i Knivsta kommun
Ni skall under denna punkt förklara och analysera era resultat. Varför ni tror att
resultatet blev som det blev och eventuella felkällor. För att nå Mvg skall även
analysen ha en koppling till den teoretiska bakgrunden.
(Denna del behöver ni endast göra för att nå Vg eller Mvg)
Källor
Ni skall ange vilka källor ni har använt i ert arbete. Böcker anges med titel, författare
och årtal. Hemsidor anges med datum och fullständig adress.
Förslag på källor:
Olika läroböcker inom No-ämnet.
Miljölära – Manfred Häfner
Böcker om miljö som finns i sal 126
http://www.knivsta.se
http://www.naturvardsverket.se
http://www.smhi.se
http://www.utslappshandel.se
http://www.snf.se/
http://www.forskning.se
http://www.imm.ki.se/riskweb/riskbedomning.html
http://miljomal.nu
http://www.globe.gov/r?lang=en&nav=1
Lycka till och fråga
om ni blir osäkra!!
Bilaga 1
Laborationer i miljökemi
pH i mark på olika platser
Mät pH-värdet i marken på olika platser. Välj ut platser som kan vara av intresse för ditt
arbete. Tag 10 gram jord och blanda med 30 ml vatten. Rör om kraftigt och låt stå i 15
minuter. Mät därefter pH-värdet.
pH i vatten på olika platser
Mät pH-värdet i olika vattendrag, exempelvis sjöar, åar och bäckar. Tag med prover in till
labbet. Där kan du också efter mätningen koka bort vattnet för att jämföra hur mycket fasta
partiklar som finns kvar i de olika proverna.
pH-gradient från utsläppskällor
Utgå från en plats som är av värde för ditt arbete. Tag pH-prover med jämna mellanrum,
exempelvis var 100:e meter, och notera resultaten. Proverna tas förslagsvis i jorden men kan
även tänkas komma från andra källor.
Vilka joner hittar vi i jord och vatten – Naturligt eller ej?
Se laboration 14:20 i Gleerups kemi.
Lavkartering – Utgå från vägar, järnväg, industrier eller liknande
Utgå från en plats som på något sätt är av intresse för ditt arbete. Försök använda dig av
samma typ av träd (med avseende på art och ålder) och som växer på liknande platser (med
avseende på vatten och ljus). Trädet skall vara minst 2 meter högt. Använd raka och friska
träd. Beskriv kortfattat området där trädet växer. Titta endast efter lavar som växer på
huvudstammen. (s 169 Miljlära)
Undersökningen kan göras på ett antal olika sätt:
1. Ange vilka arter som växer på trädet (arter som är viktiga att titta efter får ni av mig).
2. Uppskatta hur stor del av trädet som är täckt av olika lavar. 0-1%, 1-5%, 5-10%, 1050%, över 50%
3. Använd dig av en lavart och jämför förekomsten av den mellan olika platser.
Hur påverkas olika jordar av sur nederbörd?
Se laboration 12:1 i Gleerups kemi.
Mikrobiologisk miljöanalys
Gör i ordning ett antal burkar med näringslösning för mikroorganismer (Agar-plattor). Ställ ut
burkarna på platser som kan vara av intresse för ditt arbete. Låt burkarna stå utan lock i 30
minuter. Sätt på locket och ta in burken till labbet. Där får burkarna stå varmt i ett par dagar.
Jämför sedan tillväxten av olika mikroorganismer mellan olika platser. (s 209 Miljölära)
Låt växter ligga i olika vatten – Vad skiljer dem åt?
Tag vatten från olika platser i kommunen. Häll upp vattnet i väl rengjorda bägare. Sätt i ett
blad med stjälk från en lämplig växt, exempelvis en pelargon. Jämför hur växterna beter sig i
de olika bägarna.
Ta jordprover och odla krasse i dem – Vad skiljer dem åt?
Tag med jordprover från olika platser som är av intresse för er undersökning. Lägg jorden i
krukor eller liknande kärl. Odla krasse i krukorna och jämför hur snabbt krassen växer i de
olika jordproverna. Du kan även notera om krassen får missfärgningar eller liknande.
(s 259 Miljölära)
Låt blomblad stå i luft från olika platser – Vad skiljer dem åt?
Ställ ut burkar som kan förslutas på olika platser. Förslut burkarna. För att detta skall ge
någon effekt måste luften innehålla relativt stora mängder avgaser, exempelvis på en
parkering. Sätt in ett blad i ett vattenkärl i burken och jämför vad som händer med bladen.
(s 190 Miljölära)
Gör en ozonindikator och jämför olika platser
Sätt tre spikar (i triangelform) i en träplatta. Spänn några gummiband mellan spikarna. Sätt ut
plattorna på olika platser och jämför hur gummibanden påverkas. Tänk på att plattorna måste
vara regnskyddade om de står utomhus. (s 205 Miljölära)
Jämför förekomsten av förruttnelsebakterier
Lös lite metylenblått i en flaska med destillerat vatten. Lös samma mängd metylenblått i en
flaska med ditt vattenprov. Fyll på med vatten i flaskorna så ingen luft finns kvar. Låt
flaskorna stå mörkt och jämför med jämna mellanrum färgen. Ju mer förorenat vattnet är
desto snabbare tappar det färgen. (s 247 Miljölära)
Barrförlust hos gran
Med hjälp av att bedöma barrförlusten hos granar kan man bedöma luftens föroreningshalt.
Även antalet barrårgångar kan vara en möjlig indikator. För tydligare beskrivning se s 171 i
boken Miljölära.
Bestämning av luftkvalitet med hjälp av årsringsmetoden
Jämför årsringarna från olika träd och se om föroreningar har stört tillväxten på något sätt. För
utförligare beskrivning se s 165 i boken Miljölära.
Markandning
Häll 50 ml kalkvatten i två syltburkar (alternativt större bägare). I den ena burken ställer ni
ned en mindre bägare med 50 gram naturfuktig jord som ni vill testa. Förslut burkarna. Låt
burkarna stå i rumstemperatur och vagga dem emellanåt. Om kalkvattnet grumlas indikerar
det mikroorganismer. Ju snabbare detta går desto fler mikroorganismer finns det i provet.
Tänk på att jorden måste vara fuktig. (s 121 Miljölära)
Bubbelräkningsmetod
Tag olika vattenprover där du vill kontrollera koldioxidhalten. Häll vattnet till ¾ av ett
provrör. Stoppa ned en bit vattenpest som måste vara täckt av minst 2 cm vatten. Räkna hur
många bubblor som bildas på 1 minut. Jämför detta med vatten från olika ställen. Tänk på att
kärl behöver vara tillslutna för att inte koldioxid från luften skall lösa sig i vattnet.
(s 61 Miljölära)
Luftmätningar med hjälp av en pump
Låt en pump innehållandes ett filter dra luft igenom sig. Gör mätningar på olika platser och
tänk på att köra pumpen lika länge på varje plats. Väg filtret både före och efter försöket och
se hur mycket partiklar som samlats på filtret.
Bilräkning och hastighetskontroll.
Som grund för en analys kan du räkna hur många bilar som passerar en viss plats under en
bestämd tid. Där kan du också räkna ut bilarnas hastighet med hjälp av en uppmätt sträcka och
tidtagning.
Kontrollera ljudnivån på olika platser i kommunen
En annan mätning som kan ligga till grund för analyser är ljudnivån på olika platser. Använd
decibelmätare.
