statistik

Tillstött i arbetet
– Det var en alldeles vanlig dag och en vardaglig
syssla. Jag öppnade grinden för att släppa ut
kvigorna till betet på andra sidan. Plötsligt och
helt överraskande stångade en av kvigorna mig.
Djuret gav ytterligare kraft åt attacken genom
att springa på mig. Jag ramlade i tumultet och
förstod genast att nu gick det illa, berättar
lantbruksföretagaren Karoliina Koivisto.
Det var tur i oturen att också kvigan föll
omkull vid sammanstötningen. På så sätt fick
Karoliina tid att med adrenalinets kraft klättra
över stängslet och sätta sig i trygghet på andra
sidan. Det är märkvärdigt vad man klarar
av då det verkligen gäller – och detta fastän
benet inte längre var i skick.
Till följd av olycksfallet brast främre korsbandet i vänster knä. På ett ögonblick kunde
husdjursföretagaren, som också annars hade
bråttom, se fram emot minst fem månaders
sjukskrivning på grund av arbetsoförmåga.
Benet opererades på Mehiläinen i Åbo och
nu pågår konvalescenstiden. Karoliina träffar en
fysioterapeut en gång i veckan då knäet rehabiliteras under handledning. På mottagningen
finns goda träningsråd att ta med sig hem och
praktisera under veckan. Det är viktigt att
stretcha flitigt för att återfå rörligheten.
– Jag följer fysioterapeutens råd samvetsgrant. Det är den enda vägen till bättring!
Lösdriftsladugård och robot
är höstens nyheter
Karoliina Koivisto brukar tillsammans med maken Kalle Nikula dennes hemgård i Tarvasjoki.
Olycksfallet inträffade vid en tidpunkt som
var så olämplig som möjligt med tanke på
arbetet. En ljus lösdriftsladugård med robotmjölkning har nyss blivit färdig på gården. Finslipningen är på slutrakan och en del av djuren
har redan kunnat flytta till de nya utrymmena.
Företagarparet har också annars byggt flitigt
i år. Flytgödselbehållaren och silorna är också
splitternya. Men eftersom det inte går att arbeta i lantbruket när man går på kryckor får
benet bestämma takten den här hösten.
– Vi har för avsikt att öka djurantalet på
mjölkgården och därför skulle den gamla ladugården i vilket fall som helst blivit för liten
längre fram. Vi vill fortsätta i branschen och
utveckla vårt arbete i den riktning vi själva
önskar. Robotmjölkningen är en del av den utvecklingen.
Arbetet ändrar karaktär genom robotmjölkningen. De goda erfarenheter som andra
företagare haft sporrade till att välja robot.
– För oss är robotmjölkningen också en
arbetshälsofråga genom att man blir mindre
tidsbunden. Fastän det finns mycket arbete så
är det inte längre på minuten. Det viktigaste är
naturligtvis att djuren mår bra och i det avseendet är den nya lösdriftsladugården ypperlig.
I oktober hölls öppet hus på gården.Andra
företagare och traktens invånare fick bekanta
sig med ladugården. Även varuleverantörer och
olika samarbetspartner deltog. Tillställningen
var en intressant ny landvinning eftersom något
motsvarande inte hade ordnats i trakten under
de senaste åren.
Att försäkra sig mot risker
Karoliina Koivisto är noga med arbetarskyddsfrågor. Man arbetar inte utan skyddsutrustning.
Familjens två barn Kaisa och Kaarlo som växer
upp på gården är båda under 4 år, och redan
av den orsaken är den allmänna säkerheten
av högsta klass.
– När jag grubblat över mitt olycksfall har
jag undrat om jag på något vis kunde ha undvikit det, men det var fråga om ren och skär
otur. En av de risker som är förknippade med
mitt självvalda yrke förverkligades, men förhoppningsvis var det första och sista gången.
Olycksfallet aktualiserade frågan om vad
försäkringarna ersätter. Karoliina har varit
LFÖPL-försäkrad sedan 2009. I försäkringen
ingår också en OFLA-arbetsskadeförsäkring
om lantbruksföretagandet är en huvudsyssla.
LPA ersätter då de vårdkostnader som olycksfallet orsakar. Dagpenning betalas för den tid
man är arbetsoförmögen.
Storleken på LFÖPL-arbetsinkomsten märks
tydligt i dagpenningarna. Ju större arbetsinkomst, desto bättre ersättningar. Å andra sidan
så påverkar arbetsinkomsten också direkt
priset på vikariehjälp.
Ingen brist
på nya projekt
Planmässighet är av stor vikt såväl i rehabilitering som i lantbruksföretagaryrket. Karoliina
Koivisto har lärt sig konsten att planera redan
som barn när hon följde med föräldrarna i
arbetet.
– Jag kommer från Somero, där mina föräldrar drev en svingård. Numera har man avstått
från djuren, men spannmålsodlingen fortsätter.
Mitt mål för nästa år är att överta hemgården.
Avståndet mellan gårdarna är 50 kilometer, så
en sammanslagning lyckas nog bara planeringen
och koordineringen görs ordentligt.
Till framtidsplanerna hör också att rusta
upp den gamla ladugården i Tarvasjoki och
installera flisuppvärmning, men före det har
den driftiga företagaren föresatt sig att få
knäet i skick.
text och bild Elina Nihtilä
STATISTIK
Under fjolåret råkade de LFÖPL-försäkrade ut för 4 837 arbetsolycksfall
som LPA ersatte. Av alla ansökningar
som kom in gällande arbetsolycksfall
ersattes 90 %. Under året insjuknade
167 försäkrade i yrkessjukdomar.
Summan av de olycksfallsersättningar
och sjukdagpenningar som LPA betalade var 42 miljoner euro.
text Elina Nihtilä
bild Mikko Käkelä
I fall av en tråkig överraskning:
OFLA-olycksfallsförsäkring
Lantbruksföretagare löper stor risk
för olycksfall. Försäkringar som motsvarar nuläget är en viktig del av riskhanteringen och företagsdriften.
OFLA-arbetsskadeförsäkringen ersätter kostnader för vården av ett
olycksfall som inträffat i arbetet eller
vården av en yrkessjukdom. Försäkringen täcker också mediciner, fysikalisk behandling och kostnader i samband med undersökningen av en misstanke om yrkessjukdom.
Under sjukskrivningen betalas
OFLA-dagpenning. Om den skadade
är arbetsoförmögen i mer än ett år betalas olycksfallspension.
Om ett olycksfall eller en yrkessjukdom har dödlig utgång får den efterlevande maken och barnen familjepension.Till dem som ordnar begravningen betalas begravningshjälp, som
år 2014 är 4 760 euro.
OFLA-arbetsskadeförsäkringen ingår automatiskt i en obligatorisk LFÖPLförsäkring. Försäkringen kan tas frivilligt om LFÖPL-försäkringen är frivillig.
Fritids-OFLA ger
trygghet också på resor
Lantbruksföretagare kan komplettera sin LPA-trygghet med en frivillig
olycksfallsförsäkring för fritiden. För
att kunna få fritidsförsäkringen måste
man ha en obligatorisk eller frivillig
OFLA-arbetsskadeförsäkring i kraft.
Det är alltså inte möjligt att ta bara
en fritidsförsäkring.
Fritidsförsäkringen ersätter vård,
läkemedel och vårdavgifter utan någon övre gräns. Försäkringen gäller
också på utlandsresor. Inga idrotts-
grenar är uteslutna, men olycksfall
som hör till trafikförsäkringen ersätts
inte. Försäkringen ersätter inte heller
kostnader som beror på sjukdom.
Märk alltså skillnaden mellan sjukdom
och olycksfall.
Vad ska man göra
efter ett olycksfall?
Det är viktigt att uppsöka läkare efter
ett olycksfall även om skadan inte
verkar särskilt allvarlig. På så sätt finns
uppgifterna om skadan registrerade
på mottagningen för det fall att besvären senare förvärras.
Genom att visa upp ett intyg på
OFLA-arbetsskadeförsäkringen får
du avgiftsfri vård. Apoteket ger också
läkemedel och förnödenheter avgiftsfritt om läkaren har gjort den anteckning som behövs på receptet.
Om du inte har försäkringsintyget
med dig måste du själv betala för vård
och läkemedel. Du kan skicka kvittona
i original till LPA för att få ersättning.
Du kan använda försäkringsintyget
bara i samband med ett olycksfall i arbetet. Om du råkar ut för ett olycksfall på fritiden måste du alltid först
betala vårdkostnaderna själv.
Om ett olycksfall leder till arbetsoförmåga ska du fylla i en skadeanmälan (TI). Du får blanketten av LPAombudsmannen eller från våra webbsidor. På blanketten ska du noga redogöra för hur, var och under vilka förhållanden olycksfallet inträffade.
Du ska bifoga ett läkarintyg av
vilket framgår hur skadan undersökts
och behandlats, till exempel en kopia
av sjukjournalen eller ett läkarutlåtande E. Skicka också recept samt
följande i original: läkemedelskvitton
och såväl fakturor som kvitton på
sjukvårdskostnader.
Fyll också i en reseräkningsblankett. Skriv in de resor som vården av
olycksfallet orsakat och bifoga färdbiljetter och kvitton i original. Reseräkningen finns på baksidan av skadeanmälan. Du kan också skriva ut blanketten från vår webbplats.
Skillnaden mellan
olycksfall och sjukdom
Ett olycksfall är en plötslig och oförutsedd
skada som orsakas av en yttre faktor. Ett
typiskt olycksfall är till exempel att man halkar,
ramlar eller faller.
•
Olycksfallsförsäkringen ersätter inte kostnader som
orsakas av en sjukdom, såsom influensa eller tonsillit.
Konstaterade yrkessjukdomar ersätts däremot
nog av OFLA-arbetsskadeförsäkringen.
•
olycksfall ≠ sjukdom
Alla blanketter kan skrivas ut från LPA:s webbplats eller
så kan du be att få dem av ombudsmannen eller från
kundtjänsten.
Du kan skriva ut ett försäkringsintyg via våra e-tjänster. Logga in med dina egna nätbankskoder.
•
Ersättningen behandlas snabbare om LPA inte be höver begära ytterligare utredningar. Kom därför ihåg
att skicka alla nödvändiga handlingar och ge en så
noggrann beskrivning av olycksfallet som möjligt.
OFLA-priset sjunker!
Vid sjukdom kan du ansöka om LPAsjukdagpenning från LPA.
ÖVERGÅNG TILL
ELEKTRONISKA RECEPT
År 2014 sjunker priset på olycksfallsförsäkringen för arbetsskador. Årspremien för OFLA-arbetsskadeförsäkringen är cirka 20 % lägre än under det föregående året.
Olycksfallsförsäkringspremien består av en basdel som är lika stor för alla och en förtjänstdel som
räknas på LFÖPL-arbetsinkomsten. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer premieprocenterna för varje
år. Försäkringspremierna kan avdras i beskattningen.
Genom att höra till företagshälsovården får man dessutom rabatt på premien. De LFÖPL-försäkrade
lantbruksföretagare som hör till företagshälsovården för lantbruksföretagare får 20 % rabatt på premien
för sin OFLA-arbetsskadeförsäkring. För att få premierabatten måste man höra till företagshälsovården den
1 oktober året innan. Rabatten gäller oberoende av om arbetsskadeförsäkringen är obligatorisk eller frivillig.
Utöver företagarna kan också LFÖPL-försäkrade familjemedlemmar ansluta sig till företagshälsovården och få rabatt på försäkringspremien. De som bara har OFLA-försäkring får däremot inte rabatt på
premien.
För att få premierabatt krävs det ytterligare att lantbruksföretagaren har kommit överens om ett gårdsbesök för kartläggning av arbetsförhållandena. Gårdsbesöken är en del av den förebyggande hälsovården.
Rätten till premierabatt gäller fyra år i sänder efter varje gårdsbesök.
2
LPA idag 4 • 2013
Ett elektroniskt recept är en läkemedelsordination som läkaren skriver
ut och undertecknar elektroniskt. I samband med ett elektroniskt
recept ger läkaren dig en patientanvisning på papper som innehåller
namnen på de mediciner som ordinerats och doseringsanvisningar.
I ett olycksfalls- eller yrkessjukdomsärende ska du skicka en kopia av
patientanvisningen tillsammans med apotekskvittona i original till LPA:s
olycksfallsenhet eller till LPA-ombudsmannen. Dokumenten behövs
för att LPA ska kunna handlägga ersättningsärendet.
I vissa situationer kan du ha fått medicinerna avgiftsfritt på apoteket
så att du inte haft några kostnader för dem. I så fall behöver du inte
skicka några dokument rörande medicinerna till LPA.
Åldersgränsen för avträdelsestöd
stiger år 2014
Vid ingången av 2014 stiger den nedre åldersgränsen för avträdelsestöd till
59 år då ett jordbruk överlåts till en nära släkting. Höjningen av åldersgränsen
gäller de ansökningar om avträdelsestöd som lämnas in efter 1.1.2014. De
som är födda år 1958 eller 1959 har inte längre rätt till avträdelsestöd år
2014. Åldersgränsen 60 år för överlåtelse till en utomstående jordbrukare
ändras inte. Lagen om avträdelsestöd är i kraft till utgången av 2014.
Europeiska unionens kommission gav Finland lov att fortsätta med avträdelsestödet som en del av Finlands nationella jordbruksstödpaket för
2014–2020. Det lov som EU gav gäller åren 2015–2018.
Hur och om avträdelsestödet fortsätter år 2015 är beroende av de nationella beslut som fattas i Finland. Fastän EU har gett lov till det är det ännu
inte säkert att avträdelsestödet fortsätter och i synnerhet inte på vilka
villkor det sker.
Beslut kommer att fattas i frågan under våren 2014.
LPA-sjukdagpenning
Vad är det? Hur söker man?
En LFÖPL-försäkrad lantbruksföretagare kan vid sjukdom
få LPA-sjukdagpenning räknat från den femte sjukdagen.
•Den självrisktid för vilken dagpenning inte betalas
är dagen för läkarbesöket + 3 dagar.
•Sjukdagpenningen betalas för alla veckodagar
inklusive söndagar och helgdagar.
•Ersättningen baseras på LFÖPL-arbetsinkomsten.
Ersättningen per dag är 1/514 av LFÖPL-arbetsinkomsten.
•Den som har annat förvärvsarbete eller en FöPL försäkring och dessutom är LFÖPL-försäkrad har rätt till LPA-sjukdagpenning.
Kort sjukdomstid
To
Fr
Lö
Sjukskrivningens längd avgör om
ersättning ska sökas från LPA eller FPA
Om sjukdomen varar mer än 9 vardagar utöver dagen för
läkarbesöket ska man söka ersättning från FPA. I detta fall
ordnas också LPA-sjukdagpenningen via FPA. LFÖPL-arbetsinkomsten tas som grund för dagpenningen från FPA.
Sjukdagpenningen är skattepliktig inkomst
Skatt innehålls enligt en fast procentsats som baseras på
dagpenningens storlek. Om dagpenningen till exempel
är mellan 26,10 och 41 euro är skatteprocenten 25. Om
dagpenningen är mellan 41,10 och 56 euro innehålls 30
procent i skatt.
ansök hos LPA
Må
Sö
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
Må
LPA-sjukdagpenning ska sökas inom 6 månader.
Be att få en ansökningsblankett av LPA-ombudsmannen eller skriv ut den från vår webbplats. Du kan också söka LPAsjukdagpenning via våra e-tjänster efter inloggning med dina nätbankskoder. Skicka läkarintyget till LPA per post eller fax.
= dagar för vilka LPA-sjukdagpenning betalas
= dagar för vilka sjukförsäkringsdagpenning betalas
= dagen för läkarbesöket
= självriskdagar
Lång sjukdomstid
ansök hos FPA
To
Fr
Lö
FPA sköter betalningen av LPA-sjukdagpenning
Sö
Ej vardag
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
Må
Sö
Må
Ej vardag
Ti
On >
Sjukdagpenning från FPA ska sökas inom 2 månader.
När du fyller i ansökan hos FPA ska du kryssa för punkten ”Dagpenning för LFÖPL-försäkrad för självrisktiden”.
Försäkringar för familjemedlemmar på en lantgård
En 18–67-årig nära släkting som bor och arbetar på gården får en LFÖPL-försäkring. Det krävs att personen är
skriven på gården och får penninglön för sitt arbete där.
I detta fall ingår en arbetsskadeförsäkring (OFLA) automatiskt i LFÖPL-försäkringen.
Om en familjemedlem som nått myndig ålder inte får
lön för sitt arbete på hemgården kan LFÖPL-försäkringen
tecknas frivilligt. I så fall måste arbetsskadeförsäkringen
tecknas separat.Vid sidan av arbetsskadeförsäkringen kan
man också ta en olycksfallsförsäkring för fritiden.
Olycksfallsskydd från LPA också för yngre än 18 år
Familjemedlemmar som inte fyllt 18 år kan inte få pensionsförsäkring. För dem lönar det sig ändå att teckna frivilliga OFLA-försäkringar för både arbetsskador och fritidsolycksfall.
En familjemedlem som är skriven någon annanstans
och arbetar på gården till exempel bara på somrarna
ska försäkras som arbetstagare enligt ArPL. Försäkringsskyddet bör dessutom kompletteras med en olycksfallsförsäkring.
Renskötare får rätt till vikariehjälp
år 2014
En renskötare har möjlighet att få ersättning för vikariehjälp vid sjukdomar och olycksfall.
Renskötaren måste ha en obligatorisk LFÖPL-försäkring och minst 50 inräknade renar.
I praktiken betyder den nya lagen att en renskötare som blir sjuk eller råkar ut för ett
olycksfall kan ordna en vikarie åt sig. LPA ersätter kostnaderna för vikarien, dock högst
18,64 euro per timme. År 2014 kan en renskötare få ersättning för högst 150 timmar
vikariehjälp. En grundförutsättning för att få ersättning är att de arbetsuppgifter som
vikarien utför är sådant nödvändigt arbete som renskötaren själv skulle ha utfört för
sin egen, familjens eller renbeteslagets räkning under tiden för vikariehjälpen.
Ett treårigt försök med vikariehjälp för renskötare genomfördes åren 2010–2012.
I den lag som nu träder i kraft har man beaktat de praktiska erfarenheterna av
försöket. En nyhet i lagen för 2014 är att man i minimiantalet 50 inräknade renar
även tar med de renar som ägs av minderåriga barn.
Den nya lagen är till en början i kraft ett år.
Kontakta en LPA-ombudsman för mer information!
Nina Maarit West 029 435 2664, [email protected]
Jarno Ronkainen 029 435 2662, [email protected]
LPA idag 4 • 2013
3
Abc i ergonomi
Lantbruksföretagaren är expert på sitt eget arbete. Du kan själv påverka ditt arbete och hur pass belastande det är.
Ergonomin har sin grund i vardagsupptäckter. God ergonomi uppstår lika lätt som dålig. Det är bra att lära in ändamålsenliga
arbetsmetoder redan vid unga år, men god ergonomi har man alltid nytta av.
Lantbruksföretagarna riskerar att drabbas av smärtor i nack- och skulderregionen, ryggproblem och artros. Belastningen i
arbetet ökar också risken för sjukdomar i armarna och händerna, exempelvis tennisarmbåge och karpaltunnelsyndrom samt
andra inflammationer i senor, senskidor och senfästen.
Sådana besvär kan förebyggas!
AVSPÄNDA ARBETSRÖRELSER ÄR SKONSAMMAST. Utsätt inte lederna för ytterlägen. Undvik också
långvariga ställningar där någon del av kroppen är spänd,
exempelvis att hålla armarna upplyfta. Se till att handleden
är så rak som möjligt under arbetsmomentet.
VIBRATIONER ÖKAR RISKEN för artros, problem med
rygg, händer och armar samt försämrad balans. Du kan minska
vibrationer från arbetsmaskiner genom att sänka körhastigheten
och däcktrycket. Använd inte mer kraft än nödvändigt när du arbetar med vibrerande handhållna verktyg.
STÖD ARMARNA mot armstöd eller mot din egen
kropp alltid när det är möjligt.
VÄXLA MELLAN HÖGER OCH VÄNSTER HAND när
du till exempel sopar golv och delar ut foder. På så sätt aktiverar
du också hjärnan.
GÖR MOTRÖRELSER OFTA UNDER DAGEN. En
några sekunder lång rörelse när du växlar från ett arbetsmoment till ett annat räcker. Du kan till exempel andas in
och räta på dig.
PLANERA ARBETET SÅ ATT DU INTE BEHÖVER
FLYTTA BÖRDOR FÖR HAND. Använd hjälpmedel vid
förflyttningar och lyft. Om du måste lyfta något så ägna ett
ögonblick åt att planera lyftet och
• lyft med rak rygg
• håll bördan nära kroppen
• stöd ryggen genom att spänna magmusklerna.
FÖREBYGG HALKNINGAR OCH FALL
• håll golven rena
• använd skyddsskodon som ger bra fäste
• klättra ner baklänges från arbetsmaskinerna
• öva upp muskelbalansen genom olika rörelser.
ANVÄND HÖRSELSKYDD om normalt tal inte hörs på
en meters avstånd.
ANLITA ENTREPRENÖRER för arbeten som kräver särskild sakkunskap och förekommer sällan.
Praktisk kunskap och erfarenhet
för kundservicen
LPA ordnade i höstas möjlighet för sina anställda att stifta bekantskap med lantbruksföretagarnas arbete. Utbildningen skedde i samarbete med yrkeshögskolan Hämeen
ammattikorkeakoulus enhet i Mustiala. Praktiken genomfördes i Forssatrakten.
Personer som arbetar med försäkrings- och ersättningsärenden fick i praktiken lära
sig om grundläggande frågor i jordbruket. I utbildningen fäste man särskild vikt vid
arbetarskyddsfrågor och olycksfallsrisker för lantbruksföretagare.
Syftet med utbildningen var att utveckla kundservicen.
Studera bilderna och hitta två fel. Vilka misstag gjorde praktikanterna?
Rätt! Hörselskydd behövs i både traktorn och minilastaren. Det misstaget upprepas alltför ofta också på lantbruken.
Se till att så inte sker på din gård!
LPA idag är LPA:s kundtidning • utgivare Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Norrskensparken 2, 02100 Esbo, växel 029 435 11 • www.lpa.fi
chefredaktör Elina Nihtilä, [email protected] • översättning Ghita Eklund
layout Virve Laine • tryckeri PunaMusta Oy 12/2013 • ISBN 952-5275-01-9
ATT HOPPA
ÄR EN DÅLIG VANA
Man kan ta sig ner från en arbetsmaskin på
flera olika sätt. Alltför många brukar hoppa.
Det verkar ofarligt att hoppa men det kan
få verkligt tråkiga följder.
Att hoppa ner på ett ojämnt och halt underlag kan leda till ett allvarligt olycksfall.
Då du sitter i en vibrerande maskin kan
armarna och benen domna och kroppskontrollen försämras. På så sätt ökar
olycksfallsrisken.
Orsaken till att man hoppar ner från
arbetsmaskiner kan vara vana, brådska
eller att fotsteg saknas. Ta saken på allvar,
använd fotstegen och håll dem i skick.
Ta det lugnt!