Plan för jämställdhetsintegrering
2017-2018
Klicka här för att ange ev underrubrik
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2018
Beslutad 31 oktober 2016 av Cecilia Tisell, generaldirektör. Dnr 2016-473.
Handläggare: Anna Ekholm, Gustav Sandgren och Anna-Carin Widmark (projektledare).
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning.............................................................................................. 3
1
Sammanfattning ............................................................................................ 4
2
Bakgrund........................................................................................................ 5
3
2.1
Uppdrag om att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering ............... 5
2.2
Jämställdhetspolitiska mål..................................................................... 5
2.3
Konsumentverkets verksamhet .............................................................. 6
2.4
Konsumentverkets nuvarande jämställdhetsarbete ............................... 6
Utvecklingsbehov och mål ............................................................................. 8
3.1
Konsumentrollen .................................................................................... 8
3.2
Kvinnor och män klagar olika ................................................................ 8
3.3
Kvinnor och män har olika förutsättningar att göra ett lyckat köp ........ 8
3.4
Koppling till de jämställdhetspolitiska målen ....................................... 11
3.5
Mål för jämställdhetsarbetet .................................................................12
Konsumentverkets effektmål för jämställdhet ..................................12
Konsumentverkets resultatmål för jämställdhet ...............................12
4
5
Genomförande ..............................................................................................13
4.1
Planering och uppföljning .....................................................................13
4.2
Ansvar och organisering ........................................................................13
4.3
Kommunikation och kompetensutveckling ..........................................13
Aktiviteter för jämställdhetsintegrering 2017 och 2018 ...............................14
4 (15)
1
Sammanfattning
Konsumentverkets plan för jämställdhetsintegrering innehåller mål och aktiviteter som ska
genomföras under 2017-2018. Uppdraget om att ta fram planen gavs i regleringsbrevet för 2016
och är en del i regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Målet för
jämställdhetsarbetet på Konsumentverket är att Kvinnor har lika goda förutsättningar som män
att agera som konsumenter. Konsumentverkets konsumentmarknadsindex (KMI) visar att
kvinnor har sämre förutsättningar än män att agera på marknader av stor privatekonomisk
betydelse. Störst skillnad mellan kvinnor och män, där män har bättre förutsättningar än kvinnor
att agera, finns på marknaden fonder/investeringar följt av hemelektronik. Störst skillnader i
KMI, där kvinnor har bättre förutsättningar, finns på marknaden böcker/tidningar följt av
kultur/underhållning.
Våra resultatmål för jämställdhet är dels att kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är
lättillgängligt och användbart och dels att kvinnor och män får likvärdig vägledning. Målen
handlar också om att Konsumentverket ska ha tillgång till kunskap om kvinnors och mäns
förutsättningar som konsumenter och att våra insatser ska bygga på den kunskapen. Aktiviteterna
i planen handlar bland annat om att ta fram rutiner för hur vi gör jämställdhetsanalyser av vår
statistik och för hur vi säkerställer att olika beslutsunderlag har ett jämställdhetsperspektiv. Vi
ska också genomföra riktade utbildningsinsatser i jämställdhet för olika personalgrupper, och
integrera ett jämställdhetsperspektiv i en rad olika verksamheter.
5 (15)
2
2.1
Bakgrund
Uppdrag om att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering
Konsumentverket fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att ta fram en plan för hur arbetet
med jämställdhetsintegrering ska utvecklas. Syftet är att verksamheten ska bidra till att nå de
jämställdhetspolitiska målen. Planen ska beskriva hur jämställdhet ska integreras i myndighetens
ordinarie verksamhet och vilka utvecklingsbehov som finns. Den ska också innehålla mål och
aktiviteter som ska genomföras under 2017 och 2018. Redovisning av resultat och aktiviteter ska
ske i årsredovisningarna för 2017 och 2018.
Jämställdhetsintegrering definieras enligt Europarådet som ”… (om)organisering, förbättring,
utveckling och utvärdering av besluts(verksamhets)processer, så att ett jämställdhetsperspektiv
införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som
normalt sett deltar i beslutsfattandet.1”
Nationella sekretariatet för genusforskning har till uppgift att stödja Konsumentverket och andra
myndigheter i arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta gör de inom ramen för
utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM).
Arbetet med att ta fram Konsumentverkets plan för jämställdhetsintegring startade i slutet av
april 2016. Vår kontaktperson från JiM-programmet genomförde då en workshop om
jämställdhetsintegrering med Konsumentverkets ledningsgrupp och den projektgrupp som
utsetts att ta fram planen. Projektgruppen arbetade sedan med att utifrån befintlig statistik
identifiera jämställdhetsproblem i verksamheten. Därefter tog gruppen fram förslag på mål och
aktiveter, som förankrades i ledningsgrupp och chefsgrupp. Planen sammanställdes av
projektgruppen och fastställdes av generaldirektören 31 oktober 2016.
2.2
Jämställdhetspolitiska mål
Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv2.
Till det övergripande målet finns följande delmål:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma
ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt
och möjlighet till kroppslig integritet.
Council of Europe. Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology and presentation of good
practice. Final report of activities of the Group of specialists on mainstreaming (EG-S-MS). Strasbourg, 1998.
1
2
Proposition 2005/06:155
6 (15)
2.3
Konsumentverkets verksamhet
Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har cirka 170 anställda.
Visionen för myndigheten är Medvetna och säkra konsumenter, och målet för
konsumentpolitiken är Väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och
ekonomiskt hållbar konsumtion.
Den operativa verksamheten på Konsumentverket kommer från den 1 januari 2017 att vara
organiserad i tre verksamhetsområden.
Verksamhetsområdet Företag bedriver tillsyn över de konsumentskyddande regler som finns. Vi
granskar företagen på olika sätt, bland annat utifrån alla de cirka tiotusen anmälningar som
skickas in till oss varje år. Vi tar fram information och vägledningar till företag om vad som gäller
inom olika områden och vi tar fram gemensamma branschöverenskommelser.
Konsumentombudsmannen (KO) kan ingripa mot bland annat vilseledande marknadsföring,
oskäliga avtalsvillkor och otillräcklig försäkringsinformation. KO kan också företräda en grupp
konsumenter, eller föra talan för en enskild konsument i domstol.
Verksamhetsområdet Konsument ansvarar för att informera och vägleda konsumenter om
deras rättigheter och skyldigheter, så att de kan göra väl avvägda val. Det gör vi i första hand via
våra webbplatser, men konsumenter kan också få individuell vägledning hos våra
vägledningstjänster Hallå konsument och Konsument Europa. De allra flesta frågorna från
konsumenter handlar om problem som de råkat utför i samband med ett köp av en vara eller en
tjänst. Vårt uppdrag är också att stödja och utbilda kommunala konsumentvägledare, budget- och
skuldrådgivare samt lärare som undervisar i konsumentkunskap och privatekonomi. Dessutom
delar vi ut statligt stöd till ideella organisationer som arbetar med konsumentfrågor.
Verksamhetsområdet Kunskapsbyggande genomför olika konsumentundersökningar,
ansvarar för omvärldsbevakning, gör utredningar och tar fram kunskapsunderlag till
myndighetsledningen och andra beslutsfattare. Det gäller konsumenters förutsättningar att agera
på olika marknader, men även frågor om hållbar konsumtion och beräkning av normalkostnader
för hushållens utgifter. Sen 2013 gör vi årligen en konsumentrapport som syftar till att
uppmärksamma problem och möjligheter för konsumenterna. Konsumentrapporten beskriver
konsumenternas situation på 45 marknader och ringar in de marknader som är mest
problematiska. Underlaget till Konsumentrapporten kommer framförallt från den
konsumentundersökning (KMU) som görs årligen. I rapporten redovisas också klagomålsstatistik
från de fyra branschspecifika konsumentrådgivningsbyråerna, kommunal och nationell
konsumentvägledning samt ärenden/tvister hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
Konsumentverket har också i uppdrag att integrera funktionshinderfrågor och miljöfrågor i sin
verksamhet och vi har också ett särskilt fokus på barn och ungas situation som konsumenter.
2.4
Konsumentverkets nuvarande jämställdhetsarbete
Konsumentverkets jämställdhetsarbete har haft sin tyngdpunkt i det arbetsgivarpolitiska
perspektivet. I våra riktlinjer för likabehandling utgår vi ifrån att alla ska ges samma möjligheter
och få samma bemötande oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi arbetar till exempel för att kvinnor och män
7 (15)
ska ha lika goda förutsättningar inom områdena arbetsförhållanden, kompetensutveckling och
lönebildning.
Konsumentverket har hittills inte haft någon verksövergripande plan eller något mål för
jämställdhetsarbetet som har konsumenter som målgrupp. Det finns dock en medvetenhet i
organisationen och olika punktinsatser har genomförts. Ett exempel är att jämställdhet fanns
med i introduktionsutbildningen för nyanställda då vägledningstjänsten Hallå konsument
startade. Ett annat är att samtalsguiden för vägledarna innehåller rekommendationer för ett
könsneutralt språk i kontakten med konsumenter. Ett tredje exempel är att vi har ett
jämställdhetsperspektiv i valet av bilder till våra webbplatser och i våra trycksaker.
Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten, ”…om det inte finns särskilda skäl mot
det, redovisa sin statistik, sina uppföljningar och sina analyser med kön som övergripande
indelningsgrund och uppdelade på ålder, inrikes respektive utrikes födda samt bostadsort.”
Konsumentverket hanterar redovisning och analys av statistik och uppföljningar på olika sätt
beroende på vilken statistik det handlar om, i vilket syfte den har tagits fram och i vilket
sammanhang statistiken presenteras. I de flesta fall används statistiken i första hand till att
identifiera konsumentproblem och då har vi inte alltid redovisat eller analyserat statistiken
utifrån kön, ålder eller andra parametrar. Det gäller till exempel ärendestatistik från våra
vägledningstjänster, besöksstatistik från webbplatser och inkommande anmälningar. I vissa
rapporter, utredningar och uppföljningar har vi dock valt att belysa skillnader mellan olika
konsumentgrupper. Då har vi i vissa fall redovisat och analyserat data med kön, ålder eller
funktionsnedsättning som indelningsgrund. När det gäller statistik från sociala medier registrerar
vi antalet följare och antalet engagemang uppdelat på kön bland annat i syfte att få kunskap om
vilka frågor som kvinnor respektive män är intresserade av.
8 (15)
3
3.1
Utvecklingsbehov och mål
Konsumentrollen
Att vara konsument är oundvikligt. Lika säkert som att alla som bor och verkar i Sverige
konsumerar varor och tjänster, lika säkert är det att alla någon gång gör ett misslyckat köp. Sker
det misslyckade köpet på en marknad med stor privatekonomisk betydelse kan konsekvenserna
för individen ha en livslång påverkan. Kvinnor och män har olika konsumtionsmönster. Det ser vi
bland annat i vår årliga konsumentmarknadsundersökning (KMU), i statistik om
konsumentklagomål och i andra undersökningar. Nedan presenteras de skillnader vi identifierat i
vår statistik. Utifrån detta har vi formulerat mål för jämställdhetsarbetet och utvecklingsbehov.
3.2
Kvinnor och män klagar olika
Den 31 mars 2015 öppnade Konsumentverket den nationella upplysningstjänsten Hallå
konsument, dit konsumenter kan vända sig med sina konsumentrelaterade frågor och problem.
Sedan start har drygt 115 000 konsumenter kontaktat Hallå konsument. De senaste tolv
månaderna var det lika många kvinnor som män som tog kontakt. Däremot skiljer det sig med
vilken typ av produktområde man klagar på. Mäns klagomål koncentreras framförallt till ett fåtal
produktområden, medan kvinnors klagomål täcker fler. Män ställer i betydligt högre grad än
kvinnor frågor som rör fordon, värderingstjänster (i stor utsträckning bilvärderingar),
reparationstjänster och elektronik. Kvinnor ställer i högre grad än män frågor om hälsa/omsorg,
utbildning och ”personligt” (kläder och skor, barnartiklar, smycken etc.).
Konsument Europa är en annan enhet inom Konsumentverket. De arbetar med information och
rådgivning till konsumenter som handlar gränsöverskridande inom EU, Norge och Island. Under
första halvåret 2016 hörde kvinnor av sig i något högre utsträckning än män. Kvinnor ställer i
större utsträckning än män frågor som rör personlig vård, farmaceutiska produkter samt kläder
och skor. Män ställer i högre grad än kvinnor frågor som rör transporter (flyg, tåg etc.), bilar,
tobak samt finansiella tjänster.
3.3
Kvinnor och män har olika förutsättningar att göra ett lyckat köp
Under fyra år har Konsumentverket låtit utföra en konsumentmarknadsundersökning med syfte
att ge en bild av konsumenternas situation på 45 utvalda marknader. De marknader som valts ut
täcker inte allt som ett hushåll konsumerar, men väl de utgifter som står för majoriteten av ett
hushålls utgifter. Bostadsrelaterade kostnader, såsom hyror och bostadsrättsavgifter finns inte
med bland marknaderna i rapporten, då dessa skiljer sig så mycket från de val konsumenter gör
på andra marknader. För att mäta konsumenternas förutsättningar på olika marknader har
Konsumentverket utvecklat ett mätinstrument som kallas konsumentmarknadsindex (KMI). KMI
omfattar fyra faktorer av hur marknader fungerar: transparens, tillit, valmöjligheter och
konsumenters agerande. KMI bygger på konsumenternas egna värderingar och upplevelser av
sina förutsättningar. Detta behöver inte nödvändigtvis spegla verkligheten. Respondenterna får
frågor ställda såsom påståenden som handlar om olika aspekter av de fyra faktorerna. Frågorna
är graderade på en skala från 1 till 5, där en hög siffra visar att konsumenten instämmer i
påståendet och ger en positiv bedömning. KMI är genomsnittet av dessa frågor och ger alltså en
bild av konsumenters möjligheter att agera och göra väl avvägda val på respektive marknad.
9 (15)
Kvinnor har ett marginellt högre KMI än män sett till alla marknader. Kvinnor har dock ett lägre
KMI än män på marknaderna investering/pension, hemelektronik, bolån, tv-abonnemang samt
ny bil. De områden där män har ett lägre KMI än kvinnor är böcker/tidningar,
kultur/underhållning, receptfria läkemedel, frukt/grönsaker samt kroppsvårdstjänster.
Marknader med största skillnader i KMI mellan kvinnor och män
Marknad
KMI kvinnor
KMI män
Alla marknader (45)
3,69
3,67
Marknader där kvinnor
har lägre KMI än män*
Investering/pension
3,17
3,46
Hemelektronik
3,58
3,85
Bolån
3,51
3,66
TV-abonnemang
3,14
3,29
Ny bil
3,71
3,84
Marknader där män har
lägre KMI än kvinnor*’
Böcker och tidningar
4,11
3,90
Kultur/underhållning
3,96
3,77
Receptfria läkemedel
3,97
3,79
Frukt/grönsaker
4,09
3,93
Kroppsvårdstjänster
3,97
3,82
* Här redovisas endast de fem marknader där det är störst skillnad i KMI mellan män och kvinnor, där kvinnor har
lägre KMI än män.
** Här redovisas endast de fem marknader där det är störst skillnad i KMI mellan män och kvinnor, där män har
lägre KMI än kvinnor.
10 (15)
Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer siffror för hushållens konsumtion i det som kallas
nationalräkenskaperna. Siffrorna i tabellen nedan visar de marknader som står för den största
andelen av ett genomsnittligt hushålls utgifter.
Marknader med störst andel av hushållens totala utgifter 2015
Marknad
Restaurang/kafé/bar
Kläder/skor
El
Ny bil
Fordonsbränsle
Kött
Frukt/grönsaker***
Lönekonto + investering/pension****
Mejeriprodukter
Mobiltelefoni
Andel av totala
utgifter*
5,3 %
4,7 %
3,2 %
2,5 %
2,5 %
2,2 %
2,2 %
2,1 %
2,1 %
1,9 %
Utgifter i kr/mån för en
genomsnittskonsument**
1 027
903
628
488
483
434
419
416
397
376
* Beräknat för perioden 2014 till och med september 2015.
** Här har vi räknat med hushållens totala utgifter per marknad under den aktuella perioden, fördelat på den
svenska befolkningen i åldrar 18 år och uppåt, hämtat från SCB:s befolkningsstatistik.
*** Marknaden frukt/grönsaker definieras i KMU som enbart färska frukter och grönsaker. Utgifterna som
redovisas här omfattar dock även annat än färskt, exempelvis fryst och konserver. 2013 stod färskvarorna för 60-70
% av de totala utgifterna.
**** Utgifterna gäller förvaltningsavgifter och administrativa avgifter.
Även om de samlade utgifterna inom en marknad utgör en liten del av de totala
hushållsutgifterna, kan ett enskilt köp ha stor ekonomisk betydelse för en individs privatekonomi.
Det rör sig om relativt dyra sällanköp. I KMU ställs en fråga om det aktuella köpet var en av de
största utgifterna under året. Resultatet av detta visas i diagrammet nedan.
De tio marknader med störst ekonomisk betydelse av det enskilda köpet
Ny bil
90%
Begagnad bil
84%
Bolån
61%
Paket-/Charterresor
58%
Hantverkare
53%
Fastighetsmäklare
49%
Vitvaror
34%
Hemelektronik
28%
Flyg
27%
Bilverkstäder
26%
0%
Källa: KMU, Konsumentverket.
20%
40%
60%
80%
100%
11 (15)
Fyra av fem av de marknader där kvinnor har ett lägre KMI än män, alltså sämre förutsättningar
att agera som konsumenter, återfinns på marknader med störst ekonomisk betydelse, både sett
till hushållens totala utgifter och till det enskilda köpet. Dessa marknader pekas också ut som de
mest problematiska marknaderna i Konsumentrapporten 2016. Bland de marknader där män har
ett betydligt lägre KMI än kvinnor, finns endast en marknad med stor privatekonomisk betydelse.
Vi har i dag inte tillräcklig kunskap för att kunna bedöma vad skillnaderna mellan kvinnors och
mäns förutsättningar att agera på marknader beror på. Skillnaderna kan eventuellt bero på att
kvinnor och män har olika värderingar, förväntningar, konsumtionsmönster och
konsumentfärdigheter. En annan förklaring kan hämtas i den ansvarsfördelning mellan kvinnor
och män som traditionellt funnits vad gäller inköp till hushållet.
3.4
Koppling till de jämställdhetspolitiska målen
Den problematik som beskrivs ovan knyter framför allt an till det andra jämställdhetspolitiska
delmålet som handlar om ekonomisk jämställdhet. Ett misslyckat köp på en marknad av stor
privatekonomisk betydelse riskerar att drabba privatekonomin hårt och under lång tid. Det
faktum att kvinnor har sämre förutsättningar på marknaden investering/pension riskerar också
att leda till att kvinnors ekonomi på ålderns höst drabbas negativt. Det första
jämställdhetspolitiska delmålet talar om att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att
vara aktiva medborgare. Konsumtion, att kunna fatta välgrundade beslut utifrån aspekter som
transparens och tillit, är en del av denna rätt och möjlighet. Rollen som konsument återfinns i
hela våra liv, i allt från de dagliga resorna till stora beslut såsom pensionsval och viss hälsovård.
Om kvinnor har sämre förutsättningar än män att agera på vissa marknader är detta något som
bör uppmärksammas och åtgärdas.
12 (15)
3.5
Mål för jämställdhetsarbetet
Konsumentverkets effektmål för jämställdhet
Kvinnor har lika goda förutsättningar som män att agera som konsumenter.
Formuleringen av effektmålet för jämställdhet bygger på att kvinnors och mäns förutsättningar
att agera på marknader ser olika ut enligt vårt eget konsumentmarknadsindex (KMI). Stora
skillnader finns på marknader som har stor privatekonomisk betydelse, där har kvinnor sämre
förutsättningar än män att agera.
Konsumentverkets resultatmål för jämställdhet
Kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är lättillgängligt och användbart.
Kvinnor och män får likvärdig vägledning av Konsumentverket.
Konsumentverket och andra aktörer har tillgång till kunskap om kvinnors och mäns
förutsättningar som konsumenter.
Konsumentverkets insatser bygger på kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar
som konsumenter.
Resultatmålen för jämställdhet är formulerade så nära verksamhetsområdenas ordinarie
resultatmål som möjligt och bygger alltså inte på identifierade jämställdhetsproblem. På sikt
är avsikten att kunna integrera jämställdhetsmålen i verksamhetens övriga mål.
13 (15)
4
4.1
Genomförande
Planering och uppföljning
Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering kommer att ingå som en integrerad del av
Konsumentverkets ordinarie planeringsprocess. Det innebär att aktiviteter och budget för
jämställdhet planeras i samband med den årliga verksamhetsplaneringen och följs upp i
årsredovisning och delårsuppföljningar.
En revidering av handlingsplanen genomförs våren 2018. I takt med att jämställdhetsaspekter av
konsumentrollen integreras i Konsumentverkets arbete kommer vi under kommande år troligtvis
kunna identifiera ytterligare förbättringsbehov. I nuläget registrerar vi exempelvis inte anmälares
kön och vi har inte heller tillgång till tillförlitlig statistik om i vilken utsträckning kvinnor och män
tar del av stödet på Konsumentverkets webbplatser. Allteftersom vi får bättre kunskap om hur
kvinnor och män agerar på olika marknader och i olika situationer kommer vi att få anledning att
ompröva de mål och aktiviteter som vi satt upp i denna plan.
Under 2017 och 2018 integreras jämställdhet i vår process för planering, uppföljning och
årsredovisning. Med det menas att jämställdhetsperspektivet integreras i de dokument som styr
vår verksamhet. Som stöd för det arbetet kommer vi att använda handledningen Jämställda
styrdokument3.
4.2
Ansvar och organisering
Det övergripande ansvaret för att handlingsplanen följs är delegerat från generaldirektören till
chefen för avdelningen för verksamhetsstöd. Ledningsgruppen utgör styrgrupp för arbetet.
Resultatmålen är kopplade till verksamhetsområdena företag, konsument och
kunskapsbyggande. Ansvarig chef inom respektive verksamhetsområde ansvarar för
genomförande och måluppfyllelse. Chefen för avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för att
jämställdhet integreras i vår styrprocess för planering och uppföljning. En samordnare kommer
att följa och stödja handlingsplanens utveckling under projektperioden.
4.3
Kommunikation och kompetensutveckling
Vi tror att kunskap hos oss som arbetar på Konsumentverket är grundläggande för att vi ska
kunna bidra till att skapa förändring för konsumenterna. Under projektperioden ska vi därför
genomföra målgruppsanpassade utbildningsinsatser för medarbetare och chefer. Representanter
från Konsumentverket kommer även att delta i den kompetensutveckling som erbjuds av det
Nationella sekretariatet för genusforskning. Vi ska också i möjligaste mån söka olika
samverkansformer med andra myndigheter och aktörer för kunskapsutbyte eller eventuella
samarbetsprojekt. En intern plan för kommunikation utformas för att arbetet med
jämställdhetsintegrering ska vara känt och för att öka kunskapen och utbytet av erfarenheter i
hela organisationen.
Så här gör du: Jämställda styrdokument. En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på
myndighet. Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014.
3
14 (15)
5
Nr
Aktiviteter för jämställdhetsintegrering 2017 och 2018
Aktivitet
Ansvarig enhet
År
Kvinnor och män anser att Konsumentverkets stöd är lättillgängligt och användbart
1
Utvärdera Konsumentverkets webbplatser och sociala medier
utifrån ett jämställdshetsperspektiv.
Kommunikation
2017
2
Utvärdera Konsumentverkets bilder och illustrationer ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Kommunikation
2017
Kvinnor och män får likvärdig vägledning av Konsumentverket
3
Utreda och utveckla inhämtande av information från Hallå
konsuments ärendehanteringssystem i syfte att mäta
samtalslängd vid telefonrådgivning.
IT-enheten
2017
4
Utvärdera och följa upp upplysningstjänsten ur ett
jämställdhetsperspektiv, både statistik och bemötande.
Konsument-
2017
Utvärdera och följa upp Konsument Europas vägledning ur ett
jämställdhetsperspektiv, både statistik och bemötande.
Konsument
5
upplysning
2017
Europa
Konsumentverket och andra aktörer har tillgång till kunskap om kvinnors och mäns
förutsättningar som konsumenter
6
Genomföra seminarium för Konsumentverkets personal som
belyser skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar/agerande
som konsumenter.
Analys
2017
7
Ta fram rutiner/PM för hur vi ska redovisa statistik, uppföljningar
och analyser med kön som övergripande indelningsgrund.
Analys
2017
8
Ta fram rutiner för att säkerställa att vi har ett
jämställdhetsperspektiv i upplägg, genomförande och analys av
våra undersökningar.
Analys
2017
9
Genomföra en undersökning om konsumenters förutsättningar/
Analys
2018
agerande på några marknader, ur ett jämställdhetsperspektiv.
10
Kartlägga den forskning som finns om konsumenters
förutsättningar/agerande ur ett jämställdhetsperspektiv.
Analys
2017
11
Föreslå upplägg och åtgärder för att ha ett
jämställdhetsperspektiv på 2018 års Konsumentrapport.
Analys
2017
12
Analysera statistik från konsumentmarknadsundersökningen
(KMU) utifrån kvinnors och mäns möjligheter att agera
miljömässigt hållbart.
Analys
2017
13
Uppmärksamma konsumentbyråerna,
Fastighetsmäklarinspektionen och Allmänna
reklamationsnämnden (ARN) och eventuellt andra aktörer på att
börja registrera anmälningar på kön.
Analys
2017
14
Utreda och föreslå upplägg för att kunna ha ett
jämställdhetsperspektiv i vår omvärldsbevakning och i
omvärldsrapporter.
Analys
2018
15 (15)
Konsumentverkets insatser bygger på kunskap om kvinnors och mäns förutsättningar som
konsumenter
15
Integrera ett jämställdhetsperspektiv inom ramen för uppdraget
Fördjupad samverkan mot överskuldsättning.
Kunskapsstöd
2017
16
Integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utveckling och
utvärdering av stödet till konsumentvägledare och budget- och
skuldrådgivare.
Kunskapsstöd
2017
17
Integrera ett jämställdhetsperspektiv vid utveckling och
utvärdering av stödet till skolan, såväl utifrån ett lärar- som
elevperspektiv.
Kunskapsstöd
2017
18
Se över planeringsdokumentet i syfte att få in
jämställdhetsperspektivet i såväl underlag för planering (t.ex.
skadestatistik och anmälningar uppdelat på kön) samt
prioriteringsgrunder.
Konsumentskydd
2017
19
Identifiera och samordna utbildningsbehov och
utbildningsinsatser om jämställdhet och genus för
Konsumentverkets personal.
HR-enhet
2017
20
Undersöka hur vi kan integrera ett jämställdhetsperspektiv i vår
tillsynssamverkan med andra myndigheter.
Konsumentskydd
2017
21
Integrera ett jämställdhetsperspektiv på vetenskapliga rådets
årliga seminarium.
Analys
2017
22
Integrera ett jämställdhetsperspektiv i Konsumentverkets arbete
med att starta upp ett Forum för miljösmart konsumtion och
livsstil.
Analys
2017
23
Genomföra utbildningsinsatser för berörd personal i hur
jämställdhetsanalyser av statistik och data kan göras.
Analys
2017
24
Ta fram rutiner för att säkerställa att vi har ett
jämställdhetsperspektiv i upplägg, genomförande och analys av
våra undersökningar.
Analys
2017
25
Utreda och lämna förslag på hur Konsumentverket kan integrera
ett jämställdhetsperspektiv i funktionshinderfrågorna.
Analys
2017
26
Föreslå åtgärder för hur beslutsunderlag till ledningen inför
verksamhetsplaneringenen kan ha ett jämställdhetsperspektiv.
GD
2017
27
Införa ett jämställdhetsperspektiv på handläggning av statligt
stöd till organisationer på konsumentområdet.
Analys
2018
28
Översyn av styrdokument för verksamhetsplanering, i syfte att
integrera ett jämställdhetsperspektiv.
Verksamhetsstöd
2018
Integrera jämställdhetsmålen i organisationens övriga mål.
Verksamhetsstöd
29
gemensamt
gemensamt
gemensamt
gemensamt
2018
