SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Fördjupningskurs i

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Fördjupningskurs i genusvetenskap
Vi svenska heterosexuella män som vill ha samlag
– en queerfeministisk textanalys av åtta biologiläromedel för högstadiets sex- och
samlevnadsundervisning 1977-1995
Erika Nysäter 790830-0481
D-uppsats ht -04
Handledare: Lena Lennerhed
Abstract
Title: We Swedish heterosexual men who wants intercourse – a queer and feminist textual
analysis of eight biologybooks in sexual education in Swedish schools from 1977-1995
Author: Erika Nysäter
Supervisor: Lena Lennerhed
The aim of this study is to explore which notions of sexuality, gender and sexual orientation that
have been spread through biologybooks in sexual education in Swedish schools and how these
notions have changed since the School Boards new teachers guidance from 1977 to 1995 when
the teachers guidance was replaced. The aim is answered through how sexuality is described and
how categories like man/woman/transsexual, normal/deviant and hetero-/bi-/homosexual have
been constructed in eight biologybooks in the sexual education.
My method is a textual analysis inspired by discourse analysis which focuses on positive
and negative words and how they describe the themes and what are excluded. From queer and
feminist theories three themes emerge: sexuality, gender and sexual orientation. Sexuality is
associated to reproduction, heterosexuality is constructed as natural and the sexes as different,
except in Biologi Spektrum from 1995 which more underscores similarity. The texts at first
appear gender neutral but mostly discusses men and presents the male as the norm. The largest
change over time is a more positive view of homosexuality while notions of gender are more
continuous. Homosexuality is first regarded as a deviancy and later as a variance, while
bisexuality is almost absent and more described as sex than as love. But the reader is presumed
to be a Swedish heterosexual boy who masturbates and likes porn and wants to have intercourse
and to whom the others – women, homosexuals, immigrants, handicapped – are compared.
Key words: Sexual education, biology, gender, normativity, heterosexuality, bisexuality,
homosexuality, queer, feminism
Innehållsförteckning
1 Inledning
2 Syfte & frågeställning
2.1 Disposition
3 Källor och litteratur
3.1 Läromedelsgenren
3.2 Forskningsläge
4 Queerfeministiska teorier
5 Text- och diskursanalys
6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning
6.1 Läroplaner & lärarhandledningar
7 Analys
7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman 1979
7.1.1 Sexualitet
7.1.2 Kön
7.1.3 Sexuell läggning
7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979
7.2.1 Sexualitet
7.2.2 Kön
7.2.3 Sexuell läggning
7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986
7.3.1 Sexualitet
7.3.2 Kön
7.3.3 Sexuell läggning
7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986
7.4.1 Sexualitet
7.4.2 Kön
7.4.3 Sexuell läggning
7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988
7.5.1 Sexualitet
7.5.2 Kön
7.5.3 Sexuell läggning
7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995
7.6.1 Sexualitet
7.6.2 Kön
7.6.3 Sexuell läggning
7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995
7.7.1 Sexualitet
7.7.2 Kön
7.7.3 Sexuell läggning
7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995
7.8.1 Sexualitet
7.8.2 Kön
7.8.3 Sexuell läggning
8 Resultat & diskussion
9 Sammanfattning & slutsatser
10 Förslag till vidare forskning
11 Käll- och litteraturförteckning
1
1
2
3
4
4
7
9
11
13
15
15
15
16
17
18
18
19
20
21
21
22
23
24
24
25
27
28
28
29
31
32
32
33
34
35
35
35
36
37
37
39
42
43
49
50
51
1 Inledning
Den svenska grundskolans sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk sedan 1955.
Denna uppsats handlar om hur läromedlen i biologi har förändrats från 1977 till 1995 avseende
föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning.
Sex- och samlevnadsundervisningen har kritiserats av RFSL Ungdom för att vara
kränkande och diskriminerande mot homo- och bisexuella elever eftersom läroböcker associerar
homosexualitet till pedofili och ”fula gubbar”, beskriver homosexualitet som en avvikelse och
antyder att det är olagligt. Dessutom nämns knappt bisexualitet och transsexualitet framställs inte
som en könsidentitet utan som en sexuell läggning i likhet med homosexualitet.1 RFSL Ungdom
svartlistade läromedel för att de bryter mot skollagen genom att kränka elever och inte förebygga
mobbning, varpå Liber förlag erbjöd skolorna att byta ut läromedel till Biologi Spektrum som
rekommenderas av RFSL Ungdom.2
Från feministiskt håll har sex- och samlevnadsundervisningen kritiserats för att framställa
sexualitet som liktydigt med samlag, bygga på mannen som norm, osynliggöra kvinnors sexualitet
och göra kvinnor till ansvariga för mäns sexualitet.3 Kvinnor uppmanas att samtidigt säga nej och
vara sexuellt tillgängliga för män.4
Det kan därför vara intressant att granska vilka budskap läromedel i biologi för högstadiet
förmedlar avseende sexualitet, kön och sexuell läggning. Det finns inte särskilt mycket forskning
inom området och forskningen har främst varit deskriptiv och avgränsat sig till en dimension och
inte inkluderat queerfeministiska teorier. Min undersökning sträcker sig från 1977 då en ny
lärarhandledning utkom till 1995 då den ersattes, för att på så sätt kunna se både kontinuitet och
förändring över tid.
2 Syfte & frågeställning
Uppsatsens syfte är att analysera vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning
som reproduceras genom läromedel i biologi i högstadiets sex- och samlevnadsundervisning och
hur dessa föreställningar har förändrats från 1977 till 1995; från att Skolöverstyrelsens nya
1
Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 12. RFSL Ungdom har med stöd av Allmänna arvsfonden granskat hur
tretton biologiböcker och två lärarhandledningar från 1981-2001 framställer homo- och bisexuella samt transpersoner
eftersom det främst är inom biologi som homosexualitet diskuteras i grundskolan. Böckernas produktionsår visade sig
vara irrelevanta eftersom formuleringar i böcker från 1980-talet återkommer i böcker från 2000-talet och de
revideringar som har gjorts sällan har gjort böckerna mer accepterande till homo- och bisexuella samt transpersoner.
2
Ekot, 21-10-04. http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=490740
3
Johansson, 1999, s 8-17.
4
Löfstedt, 2004, s 62-64.
1
lärarhandledning Samlevnadsundervisning infördes till att den ersattes.5 Syftet besvaras med hjälp
av frågeställningarna hur sexualitet beskrivs och hur kategorier som man/kvinna/transexuell,
normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell konstrueras i biologiböckerna i högstadiets sexoch samlevnadsundervisning. Eftersom sexualitet, kön och sexuell läggning är invävt i andra
dimensioner diskuteras också föreställningar om reproduktion, monogami, samlag kontra andra
sorters sex, onani, könssjukdomar, abort, sexualiserat våld, pornografi och ”avvikelser” såsom
bl.a. blottare och pedofiler.6 I vilken utsträckning kan läromedlens budskap bidra till
ifrågasättande eller reproduktion av maktordningar som genussystem och heteronormativitet? Av
utrymmesskäl avgränsar jag mig till högstadiets läromedel i biologi eftersom det är där de flesta
av eleverna får sex- och samlevnadsundervisning.7 Just biologiämnet kan vara intressant att
studera eftersom det ofta ses som mer av rena ”faktauppgifter” än t.ex. samhällskunskap. Detta
kan ge kunskaperna större legitimitet trots att ”fakta” utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv
alltid är normativa.8
2.1 Disposition
Först diskuteras källor och litteratur, läromedelsgenren och forskningsläge, sedan kommer
queerfeministiska teorier och text- och diskursanalys. Därpå följer en historik över skolans sexoch samlevnadsundervisning, läroplaner och lärarhandledningar. Därefter inleds analysen av åtta
läroböcker i biologi för högstadiet 1977-1995. Analysen struktureras utifrån tre rubriker där den
första är sexualitet som är mer övergripande och behandlar reproduktion, monogami, samlag
kontra andra sorters sex, onani och könssjukdomar. Den andra rubriken är kön där föreställningar
om pubertet, kroppar, abort, sexualiserat våld och pornografi diskuteras. Den tredje är sexuell
5
Begreppet sexualundervisning ersattes av samlevnadsundervisning av Utredningen rörande sexual- och
samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet 1974 för att nå samsyn i ett konfliktfyllt område. Men
eftersom i stort sett alla som skriver om ämnet fortfarande kallar det sex- och samlevnadsundervisning väljer även jag
att göra det.
6
Jag använder begreppet könssjukdomar istället för sexuellt överförbara infektioner eftersom det är enklare och mer
välkänt. Med sexualiserat våld avser jag mäns våld mot kvinnor för att de är kvinnor. I begreppet inkluderas våldtäkt,
kvinnomisshandel, sexuella trakasserier och sexköp.
7
Låg- och mellanstadiet har en mer elementär sex- och samlevnadsundervisning som inte säger lika mycket om kön.
Gymnasieeleverna får inte alltid sex- och samlevnadsundervisning och alla går inte heller på gymnasiet. Sex- och
samlevnadsundervisning sker ibland också i andra ämnen, men inte i samma utsträckning utan merparten tycks ske
inom biologiämnet. På högstadiet används också annat material såsom t.ex. RFSL-informatörer, men det är vanligen
komplement till biologiböckerna. För forskning som analyserar material utöver läroböckerna samt elevernas reaktion
på undervisningen, se t.ex. Oscarsson (2002) och Bäckman (2003).
8
Etnologen, poststrukturalisten och skolforskaren Anna Sofia Lundgren skriver att beskrivningar oundvikligen är
normativa eftersom de bygger på kategoriseringar och ett urval av observationer, vilket jag vill utveckla till att det
inte finns några rena ”fakta”. (Lundgren, 2001, s 204f.).
2
läggning, där hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet, pedofili och olika varianter avhandlas.9
Föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning är ihopvävda med varandra och med
normalitet och avvikelse och diskuteras på flera ställen, varför rubrikerna inte är uteslutande.
Uppsatsen avslutas med resultat och diskussion, sammanfattning och slutsatser liksom förslag till
vidare forskning.
3 Källor och litteratur
Källmaterialet utgörs av åtta läromedel i biologi för högstadiet från 1977-1995. Andra källor är
Skolöverstyrelsens lärarhandledningar från 1956 och 1977 och läroplaner från 1969, 1980 och
1994 för att analysera skolans officiella linje.
Jag avgränsar mig till läroböcker i biologi och bortser från arbetsböcker och
lärarhandledningar till de olika böckerna och fokuserar istället på nationella lärarhandledningar i
ämnet.10 Det finns totalt 35 läromedel i biologi för högstadiet från 1977 och framåt katalogiserade
i Libris, men många är omtryck, videos, lärarhandledningar och arbetsmaterial.11 Avgränsningen
till vilka läromedel som studeras sker utifrån olika förlag och det är främst deras första upplaga
som analyseras och i två fall även en senare upplaga för att se om innehållet förändras. Jag följer
förändringen i läroböcker från fem olika förlag, vilket ger åtta titlar: fyra från Liber och en
vardera från Almqvist & Wiksell, Natur & kultur, Gleerup och Esselte studium. Den första och
den andra upplagan av böcker från 1979 och 1986 samt 1988 och 1995 analyseras, vilket visar på
förändring och kontinuitet hos i stort sett samma författare. Jag kan inte uttala mig generellt om
9
Jag använder begreppet sexuell läggning istället för preferens, orientering eller identitet för att det är välkänt och
brukar syftar på hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet och pedofili. Till skillnad från läromedlen ser jag inte
transsexualitet och pedofili som ”sexuell läggningar”, men jag försöker visa hur läromedlen konstruerar normalitet.
Läromedlen diskuterar också blottare och sadister i anslutning till läggningar, varför även det kommer in under denna
rubrik. Eftersom det saknas tidigare forskning analyserar jag läromedlen kronologiskt för att ge en överblick över
böckernas budskap och visa på förändring över tid, det underlättar jämförelser mellan olika böcker.
10
Sex- och samlevnadsundervisning ska också bedrivas inom andra ämnen, särskilt samhällskunskap och religion,
men tycks inte ha inkluderats i läromedlen i särskilt hög utsträckning. Mian Lodalen refererar till en undersökning av
sex- och samlevnadsundervisningen i vilken 60 % av grundskolorna uppger att de inte behandlar sex och samlevnad
inom religion och samhällskunskap. (Lodalen, 1998, s 118). Jag har granskat en samhällskunskaps- och en
religionsbok, där Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet från 1993 behandlar samlevnad och familj på s 12-17.
Det diskuteras att det finns många olika sorters familjer och att de fyller olika behov, att man kan bli förälskad i olika
personer och fenomen. Det framställs som ett problem att kvinnor utför mer hemarbete och att män har svårt att prata
om känslor. Heterosexuell attraktion i tonåren förutsätts och sex kopplas till kärlek. Texten liknar biologiböckerna,
men är mer kortfattad och abstrakt och handlar mer om att människor är olika. I Religion och liv 7-9 från 2003
behandlas könsrollernas förändring, kärleks- kontra resonemangsäktenskap och sex före äktenskapet på s 544-547.
Föräktenskaplig sexualitet sägs ha börjat accepteras av vissa på grund av preventivmedlen och det framställs som ett
problem att ungdomar kallar varandra för hora och bög, men texten är kortfattad och ämnad som diskussionsunderlag.
11
Det finns totalt 53 läromedel i biologi. Grundskolan infördes 1962. Läromedlen efter 1995 är främst omtryck eller
nya upplagor med smärre ändringar i dem som jag analyserar, varför resultatet torde ha blivit liknande med en senare
slutpunkt. Många skolor har också kvar äldre upplagor i undervisningen.
3
högstadiets sex- och samlevnadsundervisning, men det är sannolikt att de åtta biologiböckerna
återspeglar mönster som återfinns även i de andra läromedlen i biologi för högstadiet.
3.1 Läromedelsgenren
Vad är kännetecknande för läromedel?12 Ett läromedel är inte endast en källa till kunskap utan
också en norm för vad som räknas som kunskap.13 Enligt grundskoleförordningen från 1994 ska
läromedlen täcka väsentliga delar av ett ämne och ge fasthet och sammanhang i studierna.14 Jag
definierar läromedel som auktoritativa texter som sprider vissa kunskaper och världsbilder och
syftar till uppfostran av eleven.15 1991 upphörde den statliga granskningen av läromedel på grund
av decentraliseringen av skolan, vilket gör analysen av läromedel till en särskilt angelägen
uppgift.16
3.2 Forskningsläge
Området sexualitet och kön är relativt outforskat och det finns främst sociologisk och sexologisk
litteratur om ungdomars beteende och attityder, vilket dock inte är relevant för denna uppsats. Det
finns ingen tidigare feministisk forskning om vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell
läggning som har reproducerats genom biologiböcker 1977-1995, men närliggande forskning är
Sandström (2001) som diskuterar officiella texter om skolan till 1977, Bäckman (2003) som
studerar skolans sex- och samlevnadsundervisning och eleverna från 1995 och Oscarsson (2002)
som studerar sexualundervisningsmaterial från 1995. Jag diskuterar också kort Rosenberg (2002)
som studerar uppslagsverk om homosexualitet till 1997.17
12
Detta diskuteras kort eftersom uppsatsen inte har ett pedagogiskt perspektiv. Lennerhed beskriver
sexualupplysningens framväxt som att den utgick från den medicinska vetenskapens rön och försökte sprida detta på
ett pedagogiskt sätt till allmänheten för att förebygga problem och sjukdom. (Lennerhed, 2002, s 16). Jag menar att
detta liknar hur läromedlen i biologi fungerar.
13
Haridi, Johansson, Lagerlöf, 2002, s 10.
14
Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 28.
15
Läromedel är intressanta eftersom de syftar till att uppfostra det uppväxande släktet till jämställda vuxna.
Ambjörnsson problematiserar dock föreställningen om att uppväxten skulle vara en särskild period, utan ser det som
att genus ständigt konstrueras. Jag menar dock att biologitexter som vänder sig till vuxna inte är lika uppfostrande och
föreskrivande som läromedlen som analyseras här.
16
http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286 1991 ersattes Skolöverstyrelsen av Skolverket som central
förvaltningsmyndighet för skolväsendet samtidigt som övergången skedde från regelstyrning till målstyrning. Läraren
får välja vilket läromedel hon vill så länge det överensstämmer med skollagen och läroplanen, vilket sällan
kontrolleras.
17
Lennerhed (1994, 2002) har skrivit om samhällsdebatten om skolans sexualundervisning fram till 1960-talet, men
det diskuteras inte här eftersom denna uppsats inte handlar om debatten.
4
Pedagogen Birgitta Sandström diskuterar sexualpolitiken 1935-1977 i avhandlingen Den
välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik. Hennes källor
väljs utifrån ett samlevnadsprojekt och behandlas som likvärdiga. Hennes framställning rymmer
dock oklarheter och hennes slutpunkt är min startpunkt. Sandströms slutsats är att den nya
sexualiteten på 1970-talet konstrueras som öppen, välplanerad och relationsinriktad men samtidigt
gör mäns förhållande till sexualitet till norm genom att frikoppla reproduktion från sexualitet.18
Hon diskuterar kort officiella texter om skolans sex- och samlevnadsundervisning, vilken utger
sig för att vara objektiv men i själva verket förespråkar kärleksrelationer som ram för sexualiteten.
Den medicinska diskursen framställer sig till skillnad från skolan som fri från moral, vilket också
är en illusion.19 I jämställdhetens namn är texterna ofta könsneutrala, vilket i praktiken döljer
kvinnors erfarenheter och bevarar mannen som norm. Sandström anser att handledningarna för
sexualundervisningen uppvisar en diskontinuitet, från avhållsamhet till öppenhet och att bejaka,
men att kravet på en personlig relation kvarstår – dock inte i form av äktenskap.20 Ett psykologiskt
och socialt perspektiv på sexualitet har utvecklats och en acceptans av homosexualitet har
tillkommit, men sexualdriften betraktas som naturlig och texterna bygger på en
utvecklingsoptimism.
Etnologen Bäckman analyserar i sin avhandling Kön och känsla - samlevnadsundervisning
och ungdomars tankar om sexualitet hur skolans sex- och samlevnadsundervisning bedrivs i
mötet mellan lärare och elever på gymnasiet 1995 och 1999. En styrka är hennes feministiska
utgångspunkt - som dock kunde utvecklas ytterligare - och att hon inte bara granskar
undervisningens budskap utan också elevernas mottagande och egna idéer.21 Bäckman studerar
den ideala sex- och samlevnadsundervisningen hos en biologilärare på en gymnasieskola i ett
svenskt medelklassområde utanför Stockholm, vilket ger ett annat sorts material än det som
studeras här.22 Skolan förespråkar att kvinnor ska bejaka sin lust (bli mer som män), medan män
ska lära sig tala om känslor (bli mer som kvinnor), men kvinnorna riskerar då att hamna i
horapositionen. Eleverna Bäckman studerar försöker att inte tala om normalt/onormalt men ser
18
Sandström, 2001, s 165.
Skolöverstyrelsen ville bevara normer medan Medicinalstyrelsen och senare Socialstyrelsen som bärare av en
medicinsk diskurs ville informera om könssjukdomar och såg ett egenvärde i sexualiteten.
20
Sandström, 2001, s 204.
21
Bäckman, 2003, s 48.
22
Bäckman analyserar också en kampanj från RFSU och material från RFSL, varför hennes urval kan vara
problematiskt. 1995 gör hon ett fältarbete på en högstadieskola i en ”invandrarförort” men avbryter eftersom skolorna
är för olika för att kunna jämföras. 1999 följer hon också en annan lärare, Nina, på gymnasiet. Det är ibland oklart i
vilken utsträckning hennes slutsatser också dras utifrån de andra observationerna.
19
5
istället homosexualitet som en böjelse eller avvikelse och naturaliserar heterosexualitet med
hänvisningar till fortplantning.23
Statsvetaren Sara Oscarsson analyserar i sin C-uppsats Kunskapen om den ”normala
sexualiteten” - föreställningar om könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning
föreställningar om heteronormativa kategorier i samtida svensk sexualundervisning – 1995 till
2002 – varmed hennes startpunkt därmed är min slutpunkt. Hennes slutsats är att det motsatta
könets logik i materialet bygger på fyra teman som avseende kön är dikotomisering och
sexualisering och avseende homosexualitet är avståndsskapande och uteslutande. Detta
marginaliserar homosexualitet och underordnar det heterosexualitet och gör homosexualitet till ett
hot mot patriarkatet. Den normala sexualiteten konstrueras som manlig, heterosexuell och
vuxen.24 Den komplementära normativa heterosexualiteten är beroende av motsatser och
utpekanden och omöjliggör kvinnors, homosexuellas och transpersoners subjektsstatus. Oscarsson
analyserar texter som ingår i policyprocessen kring grundskolans sexualundervisning och ger alla
utsagor samma status, vilket jag ser som problematiskt.25 Jag menar att allt inte får samma
genomslag eller används i undervisningen och att Oscarsson inte belägger sina teser tillräckligt,
men uppsatsen är teoretiskt avancerad och kombinerar queerfeminism och radikalfeminism.26
Teatervetaren och queerteoretikern Tiina Rosenberg analyserar i Queerfeministisk agenda
svenska uppslagsverk från 1883-1997 och finner att de ofta definierar heterosexualitet som en
sexuell ”dragning” till samma kön, medan homosexualitet ses som en ”drift” som man försöker
hitta förklaringar till, såsom modersbundenhet och enkönade miljöer. På 1990-talet börjar den
homosexuella identiteten beskrivas i vilken kärlek och vänskap ingår och homosexualitet börjar
framställas som något som bör accepteras och inte kan ”botas”.27
23
Bäckman, 2003, s 83. Sedan 1960-talet har sex- och samlevnadsundervisningen gått från biologiska fakta till allt
mer av samtal och en mer positiv syn på ungas sexualitet, vilket dock inte gör undervisningen mindre normativ.
Högstadienivån som jag studerar har dessutom mer av fakta än gymnasiet.
24
Oscarsson, 2002, s 48. Materialet är androcentriskt, d.v.s. har mannen som norm.
25
Oscarsson, 2002, s 17. Material som analyseras är bl.a. Nationella kvalitetsgranskningen av sex- och
samlevnadsundervisningen, läromedel i biologi av Henriksson 1999 och Jonsson 1998, material från RFSU och Sex
och sånt av Katerina Janouch.
26
Utifrån en bild i en bok av RFSU av tecknade könsorgan försöker Oscarsson belägga tesen att kvinnor sexualiseras,
objektifieras och presenteras utifrån den manliga blicken eftersom bilden på ett manligt könsorgan är anatomisk och
utan könshår medan det kvinnliga visar en kvinna som ligger på rygg där man också ser brösten, men jag hade gärna
sett fler exempel och belägg. (Oscarsson, 2002, s 28).
27
Rosenberg, 2002, s 97ff.
6
4 Queerfeministiska teorier
Uppsatsens teoretiska perspektiv är en socialkonstruktivistisk queerfeminism som främst bygger
på teatervetaren Rosenbergs Queerfeministisk agenda. Fokus ligger på maktrelationer och att det
finns ett genussystem som medför att kvinnor som grupp är underordnade män.28 En influens är
historikern Yvonne Hirdmans teori om att genussystemet bygger på könens isärhållning och
mannen som norm, men jag inkluderar också kritik från bl.a. etnologen Maria Bäckman för att
Hirdmans teori bortser från heteronormativiteten.29
Bäckman definierar sexualitet som kategorisering, identitet och praktik och fokuserar mer
på föreställningar och utsagor kring sexualitet än på sexuell identitet.30 Socialantropologen Fanny
Ambjörnsson definierar i sin avhandling I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer sexualitet som en ordning av blickar, begär, känslor, sociala relationer och
skvaller.31 I min uppsats används en definition av sexualitet som en ordning av sociala relationer,
kategorisering och praktiker av det som i biologiböckerna konstrueras som sexualitet. Kön syftar
här på en social konstruktion av kön och inte på något biologiskt givet.32
Queer kan ses ett kritiskt förhållningssätt till det normativa inom köns- och
sexualitetsordningar; ett ifrågasättande av naturaliseringen av heterosexualitet. Queerteori
kritiserar att heterosexualitet är norm och att allt annat ses som avvikelser som behöver
förklaras.33 Bäckman vill i likhet med Rosenberg vidga Butlers heteronormativitetsbegrepp utöver
att heterosexualitet är norm till att också omfatta föreskrivandet av en viss sorts heterosexualitet
med vissa sexuella praktiker, som även heterosexuella försöker leva upp till. Inom queerteorin
analyseras hur vissa sätt att organisera sexualitet privilegieras och ses som normala medan andra
kategoriseras som avvikande. Ambjörnsson hänvisar till antropologen Gayle Rubin som menar att
heterosexualiteten som institution reproducerar specifika hierarkier, där de mest positivt
sanktionerade i en västerländsk kontext är icke-kommersiella och frivilliga sexuella handlingar
28
Wendt Höjer & Åse, 1996, s 7.
Hirdman, 2001, s 59 & 65.
30
Bäckman, 2003, s 19.
31
Ambjörnsson, 2004, s 14.
32
Med poststrukturalism avses ett perspektiv som problematiserar förhållandet mellan kunskap och makt och hur
kategorier skapas diskursivt genom motsatser och uteslutningar. Detta språkliga fokus kan vara en styrka eftersom
syftet med uppsatsen är att analysera föreställningar och idéer och inte hur ”verkligheten” är, d.v.s. hur
undervisningen bedrivs och hur eleverna påverkas.
33
Heterosexualitet sågs från början som njutning och en sexuell perversion, men har omdefinierats under 1900-talet,
samtidigt som icke-reproduktiv sexualitet utanför äktenskapet har accepterats allt mer. (Rosenberg, 2002, s 89).
29
7
inom hemmet, i monogam tvåsamhet i fortplantningssyfte mellan två personer av motsatt kön och
ur samma generation utan sexhjälpmedel.34
Enligt Butler har könskonstruktionen utvecklats ur den heterosexuella matrisen, som
begripliggör kroppar och begär som maskulina och feminina och knyter dem till heterosexuella
handlingar.35 Rosenberg sammanfattar Butlers genealogi med att kategorin kön inte kan föras
tillbaka till ”naturliga” skillnader mellan kvinnor och män och Butlers performativitet med att kön
inte är något man är utan något man gör. Heterosexualiteten stöds därmed av den binära
könsuppdelningen. Rosenberg skriver att en gemensam utgångspunkt för feminism och queerteori
är att heterosexualitet inte kan tillskrivas naturen.36
Rosenberg menar att den heteronormativa diskursen producerar normalitet och fordrar två
tydligt identifierbara kön som ska begära varandra.37 Normativitet är det maktsystem som
vidmakthåller normer och Rosenberg definierar heteronormativitet som uteslutningen av
avvikelser ur normen med uppdelningen vi - dem och assimileringen genom införlivandet av
avvikelser i normen. Det västerländska tänkandet bygger på dikotomier som innehåller en
hierarkisering som privilegierar den ena polen på den andras bekostnad. Identiteter konstrueras
genom en exkludering av motsatsen det Andra och normen framstår som universell och naturlig,
vilket jag menar kan anknytas till diskursanalys.38
Uppsatsen är inspirerad av teorier om intersektionalitet och att det existerar flera
förtryckssystem som interagerar och är sammanvävda med varandra, men det kommer inte
användas här i särskilt hög utsträckning på grund av källornas fokus på kön och heterosexualitet.
Litteraturvetaren Nina Lykke ser intersektionalitet som en analys av en samverkan av olika
samhälleliga maktasymmetrier baserade på kategorier som genus, sexuell preferens, klass,
profession, ålder, nationalitet, funktionshinder etc. som är förbundna med varandra i en dynamisk
interaktion.39 Begreppet är framvuxet ur postkolonial kritik av att feminismen har privilegierat
kön som analyskategori och utgått från vita heterosexuella medelklasskvinnor i väst. Genus är inte
per se överordnat andra maktaxlar samtidigt som det är viktigt att hålla fast vid genuskategorins
analytiska betydelse i ett könsmaktsbaserat samhälle.40 Lykke menar att intersektionalitet alltid
baseras på ett val av vissa maktasymmetrier framför andra, vilket bör ske utifrån vad som visar sig
34
Ambjörnsson, 2004, s 14.
Ambjörnsson, 2004, s 15.
36
Rosenberg, 2002, s 68.
37
Rosenberg, 2002, s 21.
38
Rosenberg, 2002, s 102f.
39
Lykke, 2003, s 48.
40
Lykke, 2003, s 53.
35
8
vara betydelsefullt i analysen. Val och bortval av kategorier ska därmed diskuteras. Jag fokuserar
på kön och sexuell läggning, men försöker diskutera etnicitet och dess frånvaro i läromedlen som
analyseras. Vidare berörs också kort teman som funktionshinder och klass.
Jag förhåller mig också till den brittiska historikern och radikalfeministen Margaret
Jacksons kritik av sexologin för att vara ett redskap för mäns dominans. I artikeln ”Sex Research
and the construction of sexuality – a tool of male supremacy?” skriver hon: ”It is an essentialist
model, in which ´sex´ is equated with heterosexuality, and coitus is assumed to be a biological
imperative; male violence against women is legitimated; and sexual practices based on dominance
and submission are ´normalized´ on the basis of biological determinism.”41 Denna form av manlig
sexualitet naturaliseras och universaliseras så att den presenteras som vetenskapligt objektiv och
normen för all sexualitet. Sexologins utgångspunkter är att heterosexualitet är naturligt och att
samlag är den mest naturliga formen av heterosexuell aktivitet, medan andra betraktas som
preliminära (som begreppet ”förspel”) eller substitut. Sexologins utgångspunkt är en inneboende
biologisk sexdrift som beror på könshormoner och utlöses av stimuli men som kan påverkas av
sociala faktorer. Mäns sexdrift ses ofta som större än kvinnors, medan modern sexologi allt mer
börjat betona könens likhet. Paradoxalt nog ses kvinnlig sexualitet som både olik och lik mäns,
olik så till vida att kvinnor är mer emotionella och har svårare att bli upphetsade och lik så till
vida att den härstammar från samma sexdrift.42
5 Text- och diskursanalys
Som analysredskap används en textanalys som främst är influerad av den brittiske
diskursanalytikern Norman Fairclough.43 Enligt de danska sociologerna Marianne Winther
Jörgensen & Louise Phillips är syftet med diskursanalys att analysera vilka mönster som finns i
utsagorna och inte att försöka finna hur ”verkligheten” är bakom diskursen.44 Fokus ligger inte på
biologibokförfattarnas intentioner utan på vilket budskap texten för fram och vilka konsekvenser
detta kan ge.45 Utifrån Winther Jörgensen & Phillips definierar jag en diskurs som ett bestämt sätt
41
Jackson, 2002, s 83f.
Jackson, 2002, s 94. Jackson anser att den kvinnliga sexualitetens olikhet används för att visa hur den kompletterar
mäns sexualitet och därmed legitimerar heterosexualitet, medan dess likhet används för att legitimera manlig
sexualitet som normen för all sexualitet.
43
Detta avsnitt bygger delvis på s 9-11 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminism eftersom jag där använder en
liknande metod.
44
Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 28. Diskursanalys kan ses som både teori och metod, men i denna uppsats
diskuteras det som en metod eftersom det handlar om hur materialet analyseras.
45
Bergström & Boréus, 2000, s 238.
42
9
att tala om och förstå världen.46 De menar att identitet konstrueras diskursivt genom att tecknen
sorteras efter hur subjektspositionerna är och hur den exkluderade Andre är, vilket jag menar kan
återknytas till queerfeministiska teorier. Den sociala produktionen av kunskap får sociala
konsekvenser där vissa handlingar och positioner legitimeras.47
Fairclough skiljer mellan text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå analyseras
grammatik, påståenden, vokabulär, vad som förutsätts och vad som impliceras. Min fokus ligger
på positivt och negativt laddade ord och vad de kan säga om vilka budskap som texten ger. Jag
söker efter motsägelser och mötet mellan olika diskurser i läromedlen. Centralt är hur sexualitet,
kvinnor/män/transsexuella, normalt/avvikande och hetero/bi/homosexualitet definieras och
beskrivs. Uttryck som ”naturligt”, ”normalt”, ”avvikelser” och ”störningar” uppmärksammas
särskilt och hur författaren tar avstånd från eller stödjer ett visst budskap, t.ex. genom att skriva att
”de flesta” tycker så och att ”några” inte tycker så eller att ”förut trodde man” medan ”nu vet vi”.
Utropstecken och kursiveringar uppmärksammas eftersom de antyder att något är särskilt viktigt.
Ett redskap från Fairclough är modalitet, vilket innebär talarens grad av instämmande i det som
påstås.48 Författaren kan ta avstånd från ett påstående genom att sätta ord inom citationstecken
eller diskutera andra tolkningar mer utförligt.
Enligt Fairclough består diskursiv praktik av diskurser som artikuleras i produktion,
distribution och konsumtion av texter, varför intertextualitet bör diskuteras.49 Det finns två sorters
intertextualitet, där manifest intertextualitet innebär en explicit hänvisning till en annan text.
Interdiskursivitet är istället ett allmänt inflytande från andra texter eller diskurser.50 Manifest
intertextualitet är sällsynt i materialet som analyseras här medan interdiskursivitet är vanligt och
märks i formuleringar som återkommer och är påfallande lika i olika läroböcker. Social praktik
analyseras genom att använda queerfeministiska teorier för att se hur den diskursiva praktiken kan
reproducera eller underminera maktordningar som genussystem och heteronormativitet.51
Fairclough menar att ideologier ofta verkar genom att framstå som naturliga, vilket jag
menar torde gälla biologiböcker i högre utsträckning än t.ex. samhällskunskapsböcker.52 En
vanlig utgångspunkt vid textanalys är att texten har ett entydigt budskap som det bara är att
46
Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 7.
Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 12.
48
Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 87f.
49
Fairclough, 1992, s 78f.
50
Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 77.
51
Fairclough, 1992, s 87 & Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 75. Jag har avgränsat mig till textanalys och inte
analyserat social praktik i form av hur läromedel produceras och konsumeras då det inte ryms i denna uppsats.
52
Fairclough, 1992, s 88f.
47
10
avkoda. Detta är en förenklad bild eftersom texter enligt diskursanalys alltid är öppna för
tolkning, varför jag synliggör min queerfeministiska utgångspunkt och underbygger analysen med
många referat och citat ur texterna för att öka intersubjektiviteten och reliabiliteten.53 Frånvaro av
ett tema kan också säga något om hur diskursen konstrueras genom att utesluta vissa teman som
etnicitet, sexualiserat våld och oralsex. Materialet jämförs avseende vad det säger och inte säger
om sexualitet, kön och sexuell läggning. Bilderna analyseras kortfattat avseende vad de säger om
dessa teman då jag saknar bildanalytiska redskap.
6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning
Först ges en kort översikt över Sveriges sexualpolitik under senare delen av 1900-talet eftersom
läromedel speglar lagar och idéer som är förhärskande vid sin tid. År 1944 avkriminaliseras
homosexualitet och 1979 avskaffas Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation av homosexualitet
som en mental rubbning och sexuell anomali.54 1987 införs ett förbud mot att diskriminera
homosexuella.55 1944-1978 är skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 år vid
beroendeställning jämfört med 15 eller 18 för heterosexuella eftersom ungdomar ska skyddas från
att bli förförda till homosexualitet.56 1995 får homosexuella rätt att registrera partnerskap, dock
inte rätt att gifta sig eller adoptera barn.57
1971 avkriminaliseras pornografi men 1980 kriminaliseras barnpornografi och en debatt
om sexuella övergrepp mot kvinnor och barn kommer igång. Under seklet förs också en aktiv
kamp för bl.a. kvinnors och homosexuellas rättigheter och acceptansen ökar för ungdomars
sexualitet och föräktenskapligt sex. Andra vågens feminism kämpar bl.a. för kvinnors rätt till sin
kropp och sexualitet i form av abort, preventivmedel och mot obligatorisk heterosexualitet och
sexualiserat våld.58
Idéhistorikern Lennerhed anser att innehållet i sexualupplysningen har förändrats över tid,
så att det som förr betraktades som fakta senare kunde stämplas som fördomar, såsom synen på
53
Bergström & Boréus, 2000, s 260. Validitet handlar om man mäter det man avser att mäta och reliabilitet om hur
väl man mäter det. Intersubjektivitet beror på om olika forskare kommer till samma resultat. Validitetsfrågan beror på
hur väl syftet uppfylls och får bedömas för varje undersökning i sig, men kan enligt positivister vara problematisk i
konstruktivistisk forskning som inte tror att det finns någon ”verklighet” utan bara olika tolkningar. (Oscarsson, 2002,
s 15).
54
Centerwall, 1995, s 33. På 1980-talet kommer hiv-epidemin som bidrog till satsningar på sexualupplysning.
55
Rosenberg, 2002, s 104. Till 1982 faller homosexuella våldtäkter under allmänt åtal medan våldtäkter av kvinnor
sorteras under enskilt åtal, d.v.s. är kvinnans ensak medan homosexuella våldtäkter ses som ett brott mot samhället.
(Grosin, 1998, s 8).
56
Lennerhed, 1994, s 159.
57
2002 får homosexuella rätt att adoptera barn.
58
Stainton Rogers, 2002, s 169. Heterosexualiteten och parförhållandet kan dock fortfarande ses som norm och
kvinnor har mindre sexuellt handlingsutrymme än män.
11
onani som skadlig och homosexualitet som en sjukdom.59 Lennerhed skriver att
sexualundervisning inleddes i början av 1900-talet i flickskolor eftersom flickor ansågs mer
utsatta och i stort sett saknade sexdrift. Däremot ville man inte väcka den björn som sover genom
att undervisa pojkarna.60 Striden på 1940-talet stod främst om lärarnas utbildning och
sexualundervisningens innehåll, där en stridsfråga var om undervisningen skulle bygga på
medicinsk vetenskap eller kristen etik.61
Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan, vilket
skedde år 1955.62 År 1956 utkommer en handledning i sexualundervisning som rekommenderar
avhållsamhet under ungdomsåren och förespråkar att sexualitet endast hör hemma inom
äktenskapet.63 På 1960-talet kritiseras sexualundervisningen av liberaler för att vara moraliserande
och konservativ i könsrollsfrågor, vilket föranleder en utredning och ny handledning
Samlevnadsundervisning 1977.64 Denna nya handledning från Skolöverstyrelsen tar inte ställning
till föräktenskaplig sexualitet och accepterar homosexualitet. Handledningen ersätts 1995 av ett
nytt referensmaterial, ”Kärlek känns! förstår du” efter den nya läroplanen.65
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen 1999
anser att skolan har gått från 1970-talets bejakande av sexualitet, över 1980-talets mer restriktiva
syn och fokusering på könssjukdomar till 1990-talets uppmärksammande av sexistiskt språkbruk,
sexuellt våld och bristen på jämställdhet mellan könen.66 Sex och samlevnad ingår vanligen i
biologiundervisningen i årskurs 8 där fokus ligger mer på fakta om biologi och kropp än på
59
Lennerhed menar att genom medikaliseringsprocessen kom sexualitet att definieras som en biologisk och medfödd
drift av sexologin. Resten av detta avsnitt bygger delvis på s 23-24 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminism
eftersom jag där ger en historisk översikt över sexualundervisningen.
60
Lennerhed, 2002, s 20.
61
Lennerhed, 2002, s 140.
62
1942 rekommenderade en kunglig kungörelse införandet av sexualundervisning i folkskolan, men inget formellt
beslut togs. (Lennerhed, 2002, s 126). 1945 och 1946 utkom handledningar i sexualundervisning för folkskolan, vars
budskap i stort sett var densamma som i handledningen som utkom 1956.
63
Handledningen varnade pojkar för homosexualitet och reviderades partiellt av Skolöverstyrelsen 1965 och 1966.
(Centerwall, 1995, s 7). Jag tolkar utifrån Sandström skolans officiella linje som traditionellt repressiv asketism fram
till handledningen i sexualundervisning 1956, konsekvensetisk asketism till handledningen 1977 och därefter
humanistiskt liberal. (Sandström, 2001, s 150). Sexologen Erik Centerwall menar att syftet med sexualundervisningen
var kontrollera ungas sexualitet så att de skulle leva i avhållsamhet, eftersom det betraktades som det bästa ur ett
medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. (Centerwall, 1997, s 53). Han hävdar att skolan inte längre tar
ställning till när eleverna ska börja ha samlag utan istället respekterar deras val, vilket jag dock ser som en förenkling
eftersom skolan försöker förebygga tidiga samlag och tillfälliga förbindelser.
64
Lennerhed, 1994, s 98ff.
65
”Kärlek känns! förstår du” – samtal om sexualitet och samlevnad i skolan är dock inte en handledning utan ett
referensmaterial med fakta och synpunkter från Skolverket. Den återknyter till handledningen från 1977 och återger i
oförändrad form dess etik.
66
Nilsson & Sandström, 2000, s 64. Sexualiteten ska sedan 1970-talet ses som en del av en större social helhet,
samlevnaden, som ska belysas från många olika håll. Skolverket granskade på regeringens uppdrag 51 grundskolor
och 29 gymnasieskolors sex- och samlevnadsundervisning.
12
reflektioner och samtal kring manligt/kvinnligt.67 Det enda ämnet som i sin kursplan har en
nationell målformulering för sex och samlevnad är biologiämnet i årskurs 9.68
6.1 Läroplaner & lärarhandledningar
Enligt läroplanen från 1969 ska undervisningen vara objektiv, d.v.s. behandla teman sakligt och
allsidigt. Skolan ska främja grundläggande värderingar och informera om kontroversiella
värderingar. Sexualundervisningen bör ske i samverkan med andra ämnen, främst religion och
samhällskunskap.69 ”Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på
arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan, stimulera
eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden.”70
Enligt Skolöverstyrelsens handledning Samlevnadsundervisning (1977) ska
samlevnadsfrågor bedrivas inom ramen för olika arbetsområden, t.ex. genom samverkan mellan
biologi, samhällskunskap, religionskunskap, hemkunskap och svenska.71 Undervisningen har som
mål att ge kunskap om anatomi och sätta in sexualiteten i ett etiskt, psykologiskt och socialt
sammanhang för att förverkliga en samlevnad präglad av ansvar och hänsyn och en upplevelse av
sexuallivet som glädje och gemenskap. Skolan ska ge en saklig orientering om livsåskådningar för
att få eleverna att acceptera de gemensamma värderingarna och ta ställning till de skiljaktiga
värderingarna.72 Kontroversiella värderingar där skolan inte ska ta ställning är användning av
preventivmedel, sex före familjebildning, att bilda familj utan äktenskap, avhållsamhet eller att ha
sex under tonåren samt abortfrågan eftersom läroplanens krav på människolivets okränkbarhet
kan tolkas på olika sätt.73
I elva punkter fastslås gemensamma värderingar som sex- och samlevnadsundervisningen
ska främja, t.ex. att människor inte får bli medel för att tillgodose andras mål och att
könssjukdomar och oönskade graviditeter ska förebyggas. Eleverna ska respektera andras
67
Nilsson & Sandström kritiserar skolorna för att ofta sakna lokala nedskrivna mål för ämnet, vilket bidrar till att
såväl sex- och samlevnads- som jämställdhetsbegreppen blir diffusa. De vill gå från ett risk/sjukdomsperspektiv till
ett hälsofrämjande perspektiv genom att betona sexualitetens positiva sidor och ha mer av reflektion och en koppling
till jämställdhet.
68
Nilsson & Sandström, 2000, s 47f. Biologiämnet har kritiserats för att fokusera mer på kvinnors reproduktion än på
deras sexuella förmåga. (Bergström & Forshage, 2001, s 50f.).
69
Skolöverstyrelsen, 1977, s 52. Sexualundervisningen ska ingå i hembygdskunskap på lågstadiet, naturkunskap på
mellanstadiet och biologi på högstadiet.
70
Skolöverstyrelsen, 1977, s 14. Sexualundervisningens huvudmoment ingår i biologiämnet. (SOU 1974:59, s 563).
71
Kullberg, 1977, s 58.
72
Kullberg, 1977, s 8. Skolan ska visa att sexualiteten är en integrerad del i människors relationer och
samhällsstrukturer för att ge insikt om sexualitetens komplexitet och möjlighet till elevernas personliga
ställningstagande.
73
Kullberg, 1977, s 25.
13
integritet, varför psykiskt och fysiskt våld såsom våldtäkt ska förhindras. Med den personliga
integriteten sammanhänger den mest grundläggande av värderingar: ”/…/ att ett sexualliv som
ingår i en personlig gemenskap har mer att ge än ett opersonligt och tillfälligt sexualliv och
därför är något som är värt att söka förverkliga.”74 Skolan ska inte ta ställning men samtidigt
motverka för tidiga sexualdebuter och tillfälliga förbindelser genom att visa på onani och petting
som alternativ, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Sexualundervisningen ska avvisa pornografins
människosyn där sex avskiljs från sitt sammanhang och kvinnor blir sexobjekt. Skolan ska ta
avstånd från dubbelmoralen och därmed verka för jämställdhet och motverka traditionella
könsroller.75 Mäns och kvinnors orgasm och könsorgan ska framställas som lika för att inte
frånerkänna kvinnor en sexuell lust.76 I faktaöversikten hävdas att pedofiler och blottare sällan är
farliga och att det fördömande begreppet sexuella ”avvikelser” bör ersättas av ”variationer” i den
sexuella inriktningen.77 Homosexualitet sägs orsakas av relationerna till omgivningen under
barnaåren. Sammanfattningsvis återkommer många av föreställningarna om sexualitet i
handledningen i läroböckerna som jag analyserar, ibland i liknande formuleringar.78
I läroplanen från 1980 fastlås att i högstadiet ska både natur- och samhällsorienterade
ämnen ge kunskaper om fortplantning, könsroller och sex- och samlevnadsfrågor. ”Samlivet i det
demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga människor. Skolan skall därför
verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.”79
I den nya läroplanen från 1994 för de frivilliga skolformerna är den detaljerade styrningen
av vad som ska läras ut i ämnet borta. Rektorn har ansvaret för att eleverna får kunskap om
ämnesövergripande kunskapsområden som: ”/.../ miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex
och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger /.../”.80 Enligt läroplanen ska
74
Kullberg, 1977, s 17. Kursivering från originalet. Vidare ska skolan förespråka värderingar som har stöd hos folket,
som vikten av trohet och stadigt sällskap för att ha sex.
75
Vidare ska diskriminering på grund av ras och homosexualitet motarbetas.
76
Kullberg, 1977, s 19. Handledningen utgår dock från att det finns en biologisk sexdrift som bör kontrolleras
eftersom den kan inriktas på vem som helst av motsatt kön. (Kullberg, 1977, s 76). Kullberg skriver att man ska skilja
på biologiskt manliga och kvinnliga egenskaper och könsrollerna som samhället skapat, varför utgångspunkten är att
det finns vissa könsbundna egenskaper. Män framställs som mer sexuella och kvinnor som mer känslosamma.
Transsexualitet antyds vara märkligt och patetiskt, varmed det framställs som onormalt.
77
Kullberg, 1977, s 277.
78
Ett liknande material är RFSU:s Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning från 1976. Även det bygger
på SOU 1974:59, men vänder sig i första hand till 16- till 19-åriga elever och är mer samhällskritiskt avseende
könsrollsfrågor och arbetarklassens villkor och diskuterar invandrare och handikappades sexualitet mer. Också här
framställs dock könshormonerna som orsaken till sexdriften, blottare och pedofiler som ofarliga, homosexualitet som
orsakat av uppväxten och män kopplas till onani och kvinnor till förspel, d.v.s. det är liknande teman som
återkommer i läroböckerna som analyseras.
79
Skolöverstyrelsen, 1980, s 17.
80
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 9. Läroplanen infördes
14
skolan främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter: ”Skolan har ett ansvar för att motverka
traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin
förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”81
7 Analys
7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman
1979
7.1.1 Sexualitet
Avsnitten heter Att bli vuxen, Hälsofrågor för tonåringar och Fortplantning, ärftlighet och
utveckling.82 De inleds med jämförelser med djur som att: ”Parningen eller betäckningen hos
djuren motsvaras hos människan av samlaget.”83 Texten fokuserar på pubertet, reproduktion,
sexuella avvikelser, preventivmedel och könssjukdomar.
Onani presenteras som ett alternativ till samlag: ”För nästan alla människor känns sexuell
avhållsamhet ibland mycket svår, och då händer det, att vi tillfredsställer oss själva genom att
smeka könsorganen. Sådan självtillfredsställelse (onani) är ofarlig.”84 Texten varnar för samlag
genom att skriva att många unga redan tidigt frestas att ha samlag men att det inte finns några
säkra preventivmetoder och att det är ett tungt ansvar att ta hand om ett barn.85 Samlag kan leda
till befruktning och detta sägs vara naturens mening, men människor måste också kunna ha
samlag utan att det ska leda till befruktning. Lyckligtvis finns det därför preventivmetoder, d.v.s.
texten är inkonsistent och tar ställning för preventivmedel samtidigt som den varnar för deras
osäkerhet. Boken säger att om man har stadigt sällskap är det naturligt att man uttrycker sina
känslor med smekningar och kyssar och senare kanske går längre. Sexualitet inom ett förhållande
framställs därmed som naturligt och legitimeras.
av en borgerlig regering i vilken kristdemokraterna ingick, vilka ville avskaffa den obligatoriska sex- och
samlevnadsundervisningen. Lodalen antyder att den försvagade skrivningen i den nya läroplanen om sex- och
samlevnadsundervisning kan bero på kristdemokraterna. (Lodalen, 1998, s 118).
81
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 2.
82
Det är den tredje upplagan, andra tryckningen som analyseras och det är de sidor som behandlar sex och
samlevnad, d.v.s. s 36-43, 130-141 och 174-181.
83
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 39. Kursiveringar härstammar från boken som citeras, vilket gäller alla
kursiveringar.
84
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 40.
85
Handledningen från 1956 betonade att inga preventivmetoder är säkra och att eleverna därmed ska varnas för
samlag, varför den liknande formuleringen här kan bero på det.
15
Om könssjukdomar som gonorré sägs att de inte bara smittar genom sex men att män
märker att de är smittade, medan kvinnor inte alltid märker det.86 Man uppmanas att söka läkare
och följa instruktionerna. ”I övrigt kan man minska riskerna för smitta genom att inte ge sig in på
samlag med tillfälliga bekanta. Man kan också få ett visst skydd mot smitta genom att använda
kondom.”87
7.1.2 Kön
Texten fokuserar på pubertetsförändringar och beskriver främst pojkars pubertet – som
otymplighet och målbrott – men också flickors menstruationer. Under puberteten påverkar
speciellt könshormonerna kroppen så att den utvecklas och får sina tydliga manliga eller kvinnliga
särdrag. Klitoris sägs vara en förkrympt motsvarighet till penis. Samlag eller ”kärleksakten”
beskrivs könsneutralt men handlar sannolikt främst om mäns upplevelse eftersom samlag
förmodas leda till orgasm: ”Härvid uppstår hos såväl mannen som kvinnan ett tillstånd av stor
vällust, som kallas orga'sm.”88 Detta förenas med ejakulation hos mannen.
Det fastslås att många kvinnor upplever smärta i samband med menstruationer och om de
får svårt att klara sitt arbete ska de söka läkare. Klimakteriet beskrivs i samma negativa ordalag,
det sägs medföra lika mycket obehag för kvinnan som puberteten. Klimakteriet leder ofta till
själsliga störningar och kvinnan kan bli retlig och påfrestande för omgivningen och sig själv, men
hos män sker inte lika dramatiska förändringar. Detta är ett återkommande tema, att kvinnor
framställs som mer hormonstyrda och drabbade av fler kroppsliga besvär än män.89
Författarna uppmanar de som önskar abort att kontakta läkare. I de flesta fall kan
Socialstyrelsen bevilja abort, men bara i undantagsfall efter den femte månaden då kvinnan känt
fosterrörelser och fostret då ses som en ny människa.90 Därpå följer ett längre avsnitt om olagliga
aborter. De beskrivs som livsfarliga och straffas med minst sex månaders fängelse för abortören.
”Så allvarligt ser samhället på dessa frågor.”91 Att texten beskriver den äldre abortlagen från 1938
86
I senare böcker framställs det som att könssjukdomar endast smittar vid sex, d.v.s. faktauppgifterna förändras
snabbt.
87
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 141. I de äldre böckerna sägs kondom endast ge ett visst skydd, vilket kan
bero på att handledningen från 1956 betonar att inga preventivmedel är säkra, sannolikt för att ge ytterligare ett
argument för avhållsamhet.
88
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 137. Stavningen av orgasm är sannolikt fonetisk.
89
Vissa feminister har kritiserat forskning om PMS och klimakteriebesvär för att överdriva problemen och tolka
kvinnors humörförändringar under hela menscykeln i termer av PMS. (Stainton Rogers, 2002, s 36f.)
90
Detta är ett sakfel då den nya abortlagen beviljar fri abort till artonde veckan, men intressant nog avspeglas här den
äldre uppfattningen om kvickning, d.v.s. att fostret blev en människa först då kvinnan känt fosterrörelserna.
91
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 139.
16
kan vara en rest från äldre läromedel, men kan tyckas märkligt då den nya abortlagen infördes
1975, fyra år tidigare, och detta är en ny reviderad upplaga av boken.
Att läsaren uppmanas kontakta läkare för olika problem och lyda deras råd kan ses som en
del i en medikaliseringsprocess av sexualiteten. Läkarna framställs som experter och medicinen
som objektiv, när den i själva verket förändras och påverkas av sin tids kulturella föreställningar.
Att klitoris är en förkrympt penis och att samlag leder till orgasm kan tolkas som att mannen är
norm för sexualiteten. Könen framställs som dikotoma genom att kvinnor framställs som negativt
påverkade av sina hormoner, medan texten i övrigt är tämligen könsneutral och kortfattad.
7.1.3 Sexuell läggning
Heterosexualitet definieras inte utan tas outtalat för givet. Boierth et. al. skriver att det under
puberteten är vanligt att onanera (masturbera) med kamrater av samma kön för att få utlösning för
sin könsdrift, men: ”De flesta ungdomar vänder förr eller senare hela sitt sexuella intresse mot det
andra könet.”92 Grupponani och att ”masturbera” handlar sannolikt om män, varför detta kan ses
som att en könsneutral formulering döljer mannen som norm. I stort sett alla böckerna som
studeras här nämner att homosexuella erfarenheter är vanliga i tonåren men att man inte är
homosexuell för det, vilket framstår som ett sätt att lugna ungdomar med att homosexualitet är en
övergående fas och att de säkert är heterosexuella.
Under rubriken Avvikande sexualitet fastslås att: ”De flesta finner, att sexuallivet blir
rikast tillsammans med en människa av motsatt kön. Men det är inte heller ovanligt, att man
upptäcker, att man upplever lika stor eller större tillfredsställelse, när man umgås sexuellt med en
människa av samma kön. Om denna inställning visar sig bestå, sägs man vara homosexuell.”93
Värt att notera att bisexualitet lyser med sin frånvaro och att bakom formuleringen ovan skulle
bisexualitet kunna rymmas, eftersom man sägs få lika stor tillfredsställelse av samma kön.
Därefter behandlas blottare, tittare och fula gubbar, om vilka det sägs: ”Då det endast är
män som lyckas skrämma någon genom att plötsligt visa upp könsorganet, talas det egentligen
bara om manliga blottare. En form av blottare kallas >>fula gubbar<<. De visar sin penis för
barn. Blottare och >>fula gubbar<< är nästan alltid >>snälla<< människor. En del av dem
försöker kanske skrämmas, men de går praktiskt taget aldrig till handgripligheter.”94 Att ”fula
gubbar” framställs som ofarliga kan tyckas förvånande utifrån vår tids diskussion om sexuella
92
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135.
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135.
94
Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 135. Det är inte citationstecken utan dessa symboler i deras text.
93
17
övergrepp på barn, men kan ha att göra med sexliberalismen vid denna tid, som bl.a. märktes i
förslaget till mildare straff för sexualbrott. Utifrån ett queerperspektiv blir det tydligt att
homosexualitet framställs negativt som en ”avvikande sexualitet” och kopplas till ”fula gubbar”
samt att bisexualitet totalt exkluderas.95 Det är dessutom ett brott mot handledningen från 1977 att
kalla homosexualitet för en avvikelse och inte för en variant.
7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979
7.2.1 Sexualitet
Temat behandlas under rubriken Sexuallivet.96 Texten jämför åter med djurens parningsdrift och
fastslår att: ”Det sexuella samlivet är biologiskt sett i första hand till för att man ska få barn.”97
samt ”Biologiskt sett avser ett samlag att trygga människans fortbestånd.”98 Varje könsmogen
människa har en sexualdrift som behöver tillfredsställas, det är lika naturligt som att äta, dricka
eller sova. Till skillnad från djuren kan vi dock behärska driften och våra sexuella behov är en
viktig del av kärleken. Formuleringar om att sex är lika naturligt som andra behov kan tolkas som
ett inslag av en sexliberal inställning, men mildras av att vi kan behärska oss och att sexualitet och
kärlek hänger ihop. Formuleringar om att syftet med sexualiteten biologiskt sett är fortplantning
återkommer i andra böcker och tyder på en biologistisk diskurs där naturen är en aktör som har
vissa intentioner, vilka får som konsekvens att heterosexualitet naturaliseras.
Onani eller masturbation sägs vara något vanligare bland pojkar än bland flickor och
innebär att tillfredsställa den sexuella lusten när man är ung och inte har möjligheter till samlag.99
Det är därför ett normalt inslag i utvecklingen. En del tror att man kan ta skada av onani, men det
är helt ofarligt. Onani förekommer även bland vuxna och beror på om man ersätter det vanliga
sexuallivet med onani. I själva beskrivningen av onani framställs det som en ersättning för
samlag, som antyds vara den högsta och normala formen av sex. Angående sexualmoral
diskuteras att många ser onani och föräktenskapligt sex som en synd, men eftersom
sexualmoralen inte är enhetlig bör man skaffa sig sin egen uppfattning. I enlighet med
95
RFSL Ungdom för fram samma kritik. (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 26).
Avsnittet som analyseras är s 207-227.
97
Jonsson, 1979, s 208.
98
Jonsson, 1979, s 212. För att placera in sexualiteten i sitt sammanhang bör skolan enligt handledningen från 1956
diskutera den i samband med djur och natur och reproduktion, varför formuleringen kan hänga samman med det trots
den nya handledningen 1977.
99
I ”Kärlek känns! förstår du” hänvisas till forskning om ungdomars sexualitet som visar att över 90 % av alla pojkar
onanerat mot över 60 % av flickorna. Det hävdas att pojkar också onanerar i grupp och att flickor kopplar sexualitet
till relationer mer än pojkar. (Centerwall, 1995, s 82).
96
18
handledningen från 1977 ska skolan informera om kristna och olika etiska perspektiv på
sexualitet, men med undantag för abortfrågan tycks denna bok vara den enda som gör det, vilket
kan hänga samman med avsekulariseringen. Faktauppgifterna förändras också snabbt och är
ibland direkt felaktiga.100
7.2.2 Kön
Ett återkommande tema är att kvinnans könsorgan beskrivs som att det förbereder sig för mannens
penis, medan mannens könsorgan beskrivs mer självständigt och hans stånd som ett tecken på
åtrå, vilket får som konsekvens att män kopplas starkare till sexuell lust. Om förspelet sägs t.ex.
att: ”Det är denna åtrå som får pojkens penis att styvna. Det sker genom att den blir blodfylld.
Flickan blir förberedd för samlaget genom att hennes slida blir fuktig.”101 Slidans form förändras
också, den drar ihop sig så att den kan sluta tätt intill penis under samlaget.
Kittlaren sägs vara en motsvarighet till manslemmen. I enlighet med handledningen från
1977 kan det vara ett sätt att tillerkänna kvinnor en sexuell lust, men samtidigt framstår mannens
könsorgan som norm. Enligt boken är problem som kan försämra sexlivet att mannen oroar sig för
att hans penis är för liten och kvinnan för att bli med barn, men med ökad sexuell erfarenhet
försvinner snart problemen. För flickor kan orgasmen utebli under samlaget t.ex. om han kommer
för tidigt, då bör han försöka hjälpa henne till orgasm.102 Varken flickan eller pojken ska känna
sig tvingade till samlag och de ska vara medvetna om att flickan kan bli gravid.103 P-piller
beskrivs negativt som att de lurar kvinnans kropp.
Till skillnad från förra läroboken framställs det inte som att kvinnor får lika stora
kroppsliga besvär av sin biologi. Boken varnar endast för att det kan förekomma illamående och
smärtor under menstruationens första dagar. Om abort sägs att om kvinnan har många barn, är
100
Boken hävdar att spermier överlever tre dygn i slidan och att kvinnor bör tvätta slidan med tvål varje dag och
skölja ur slidan med duschen efter samlag. (Jonsson, 1979, s 223). I nästa lärobok från 1986 hävdas att man inte
behöver tvätta med tvål och att man inte ska duscha i slidan, utan den renar sig själv. I BIOS från 1988 sägs spermier
kunna överleva i sex dygn. Vilka ”fakta” som framförs som sanningar kan alltså förändras på bara några år. De
konstruktivistiska debattörerna Hage studerade i sin B-uppsats såg fakta som resultat av en tolkning, medan
essentialisterna såg fakta som en spegling av verkligheten. (Hage, 2001, s 2 & 6). Jag upplever det som att
essentialister i högre utsträckning tror på förekomsten av objektiva faktauppgifter, medan konstruktivister tror att
”fakta” är resultat av urval.
101
Jonsson, 1979, s 212.
102
Richardson skriver att feminister har kritiserat fokuseringen på samlag som ett uttryck för en manlig norm och
istället betonat klitoris betydelse för kvinnors orgasm. (Richardson, 1997, s 165).
103
Läromedlen diskuterar inte att det främst är män som tvingar kvinnor till sexuella handlingar, vilket kan bidra till
att könsdimensionen döljs. Det torde sällan vara flickor som tvingar pojkar till sexuella handlingar, men ändå betonar
många böcker könsneutralitet och att varken pojken eller flickan ska tvingas.
19
sjuk eller ung och går i skolan vill hon kanske inte föda sitt barn. Alla är inte för abortlagen utan
vissa menar att fostret har rätt att leva, medan de som är för fri abort menar att det är kvinnans
ensak. Boken följer därmed handledningen från 1977 genom att belysa såväl argument för som
emot abort.
En bild visar en naken pojke och en flicka som ser ungefär likadana ut, sedan visas de som
vuxna med mycket olika kroppar. Kvinnan står halvt bakom mannen, är kortare, har långt hår,
stora bröst och breda höfter, har längre ögonfransar och inget hår alls på kroppen utöver
könshåret. Mannen har skägg och mycket kroppsbehåring.104 Jag menar att bilder som dessa som
framställer könen som mycket olika producerar könsskillnad, de hade istället kunnat visa en
kvinna som står bredvid mannen och också har hår på kroppen.
7.2.3 Sexuell läggning
Under rubriken Avvikande sexualitet diskuteras bl.a. homosexuella, fönstertittare, blottare,
sadister och transvestiter. I denna bok nämns heterosexualitet och bisexualitet för första gången.
Kapitlet inleds med att människor har olika behov och att: ”De flesta människor är heterosexuella,
dvs de vill leva sexuellt med människor av motsatt kön. Vissa människor dras dock till personer
av samma kön. De kallas homosexuella. Homosexualitet är den vanligaste sexuella
avvikelsen.”105 Också denna bok bryter därmed mot handledningen från 1977 genom att kalla
homosexualitet för en avvikelse. Texten fortsätter med att de flesta samhällen har betraktat
homosexualitet som något onormalt och i vissa fall bestraffat den eller haft högre åldersgränser.
Att många människor fortfarande ser homosexualitet som fult eller onormalt leder också till att
homosexuella får svåra problem och blir isolerade och döljer sin sexuella dragning. ”Två
homosexuella män eller kvinnor kan naturligtvis känna samma vänskap och kärlek som en man
och en kvinna. De kan dock inte ha vanliga samlag eller få barn men de kan tillfredsställa
varandra sexuellt.”106 Detta kan ses som en tydligt heteronormativ inställning; att homosexuella
inte kan ha vanliga samlag eller få barn.
En underrubrik är att många homosexuella är bisexuella, under vilken förklaras att de kan
ha sexuella förhållanden med båda könen. En del är gifta och deras familjer känner inte till att
mannen eller hustrun är bisexuell. Nästa underrubrik är Transvestism, sadism och masochism. En
bild visar en kvinna som förut var en man och bildtexten säger att förändringen började med en
104
Jonsson, 1979, s 211.
Jonsson, 1979, s 226.
106
Jonsson, 1979, s 226.
105
20
hormonrubbning vid 55 års ålder. En annan bild visar två manliga transvestiter och en tredje bild
homosexuella män som demonstrerar i New York, d.v.s. bilderna visar främst män. Det kan ses
som problematiskt att homosexuella ofta framställs som män och att bisexuella framställs på ett
vinklat sätt som att de lever i ett heterosexuellt förhållande men har sex med någon av samma
kön, varmed bisexualitet inskränks till att gälla sex och inte kärlek.107
Fönstertittare och blottare beskrivs som relativt ofarliga som sällan gör direkta närmanden.
”Betydligt allvarligare är det då män gör sexuella närmanden mot småflickor. Ett sådant
närmande kan skada flickan och man bör därför tala om för små flickor att de inte får följa med
män som de inte känner.”108 Det är bara flickor som är potentiella offer och det är själva
närmandet som framstår som farligt, inte de eventuella övergreppen.
Sammanfattningsvis kan sägas att homosexualitet ses som en avvikelse och konstrueras
som ett problem eftersom de inte kan ha ”vanliga samlag” eller få barn, vilket biologiskt sett är
målet med sexualiteten. Det antyds att könsbyten beror på hormonrubbningar i vuxen ålder.
7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986
7.3.1 Sexualitet
Temat behandlas under rubriken Fortplantning och sexualitet, vilket är en nyhet som kan innebära
en distinktion mellan dem.109 Även denna bok diskuterar först djurs fortplantning och sedan
människors sexualdrift och samlag. Sexualiteten framställs som en biologisk drift som behöver få
utlopp, främst genom samlag. ”Biologiskt sett ska samlaget leda till att en spermie och ett ägg kan
mötas och att en ny individ börjar utvecklas.”110 Men människor har inte bara samlag för att få
barn utan också för att det ger njutning och gemenskap med den man älskar. Sexualitet kopplas
därmed till fortplantning och till kärlek.
En förändring i synen på onani är att det nu beskrivs som lika vanligt hos flickor, pojkar
och vuxna. För ensamma kan det vara ett sätt få sexuell tillfredsställelse. Onani framställs därmed
fortfarande som ett substitut till samlag.
107
RFSL Ungdom har inte analyserat denna bok men för fram en liknande kritik mot en annan bok. (Ryng,
Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 25f.).
108
Jonsson, 1979, s 226.
109
Jag analyserar detta kapitel, vilket sträcker sig från s 235-252.
110
Jonsson, 1986, s 240.
21
Nya teman i boken är p-spruta, p-stav, p-skum, sterilisering, sjukdomar i könsorgan och
bröst, provrörsbefruktning och insemination, svamp, herpes, condylom, chlamydia och AIDS.111
Kondom diskuteras mer utförligt, särskilt att det förhindrar smitta i samband med tillfälliga
sexuella förbindelser. Aids kopplas till homosexuella män, bisexuella män och deras partners,
narkotikamissbrukare som injicerar, blödarsjuka och prostituerade och deras kunder, eftersom:
”(Prostituerade är ofta injicerande narkotikamissbrukare.)”112 Detta är ett vanligt tema, att
könssjukdomar kopplas till Afrika, homosexuella, narkomaner, de som har tillfälliga förbindelser
eller är prostituerade, vilket förlägger risken hos de Andra. Ur ett queerperspektiv kan det vara
bättre att tala om riskbeteenden istället för riskgrupper för att minska utpekandet av
syndabockar.113
7.3.2 Kön
Under puberteten börjar pojkars testiklar producera det manliga könshormonet testosteron och
flickors äggstockar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron som förändrar dem
och deras kroppar, medan före puberteten är de kroppsliga skillnadernas ”inte så stora”. I den
förra boken stod att de kroppsliga skillnaderna då var ”små”, varför detta kan ses som en ökad
könsdikotomisering. Att män och kvinnor har olika könshormoner är ett återkommande tema,
trots att feminister har påpekat att kvinnor också har testosteron och män ”kvinnliga” hormoner
men i lägre halter, men könen framställs här som olika på grund av motsatta könshormoner.114 I
biologiböckerna framställs hormonskillnaderna mellan könen som en artskillnad och inte en
gradskillnad.
Formuleringen om hur kvinnors slida förbereds för samlag och hur åtrån får mannens
penis av styvna återkommer från förra boken. En nyhet är att Jonsson angående oskyddat sex
också diskuterar att pojkar kan bli pappor av oskyddat sex, texten hävdar att han har lika stor del i
och stort ansvar gentemot ett barn. Det kan hänga samman med kvinnorörelsens diskussioner om
föräldraskap och att män bör ta större ansvar för barn. En annan förändring jämfört med förra
boken är ett ökat fokus på kvinnors kroppar: klitoris diskuteras mer och mödomshinnan och
tampongsjukan nämns.
111
Stavningen är Jonssons. Jag försöker använda läromedlens terminologi, varför det ofta är AIDS och inte hiv som
diskuteras. Frivillig sterilisering infördes 1976 i Sverige, men nämns alltså inte i läromedlen förrän nu, tio år senare.
112
Jonsson, 1986, s 250.
113
Rosenberg, 2002, s 42.
114
Stainton Rogers, 2002, s 30.
22
Texten är mer negativ mot abort än den föregående och tar upp att: ”En abort innebär
alltid en viss risk för kvinnan. Det kan uppstå komplikationer som gör att kvinnan inte kan få flera
barn.”115 Ett tillägg jämfört med 1979 är en diskussion om fostrets rätt till liv och att fadern borde
få vara med och bestämma: ”Alla tycker inte om att lagen ger modern rätt att bestämma om hon
vill föda barnet. Även fostret är en liten levande människa som har rätt att få leva, menar man.
Många anser att också fadern ska ha rätt att vara med och bestämma.”116 Argumentet i den förra
boken - att de som är för fri abort menar att det är kvinnans ensak - är nu borttaget. Enligt
handledningen från 1977 ska skolan inte ta ställning i kontroversiella frågor som abort, men här
tar man indirekt ställning mot abort genom att beskriva risker och argument mot aborter och inga
argument alls för, vilket kan ses som ett brott mot handledningen. Förändringen kan återspegla
samhällsdebatten om abort och kvinnorörelsens försvagning under 1980-talet.
Boken är mer positiv till p-piller och skriver att en del kvinnor kan få biverkningar, men
att de brukar vara milda och försvinna med tiden. Risken för blodpropp som nämndes i förra
boken är nu borttagen.
7.3.3 Sexuell läggning
Homosexualitet har fått en egen rubrik och beskrivs mindre negativt men det sägs fortfarande vara
den vanligaste sexuella avvikelsen. Den som väljer en partner från det motsatta könet är
heterosexuell och den som föredrar det egna könet är homosexuell. Homosexuella kontakter
mellan främst pojkar är inte ovanligt i tonåren, men betyder inte alltid att de blir homosexuella
som vuxna. Man känner inte till de djupare orsakerna till homosexualitet men troligen grundläggs
den mycket tidigt. Att acceptera sin homosexualitet är ofta mycket svårt eftersom de flesta är
heterosexuella och: ”Ju större press samhället utövar genom lagstiftning och fördömande desto
svårare får den homosexuelle att finna sin roll i samhället.”117 En bild visar två homosexuella män
med bildtexten: ”Homosexuella personer lever ofta tillsammans på samma sätt som gifta. Ett
homosexuellt par känner samma vänskap och kärlek till varandra som ett heterosexuellt par.”118
Texten behandlar antingen homosexualitet könsneutralt eller handlar om manliga homosexuella,
t.ex. när man diskuterar ”den homosexuelle”, medan kvinnor är osynliga. Bisexualitet beskrivs
som att många bisexuella är gifta och har barn och att deras familjer inte känner till deras
115
Jonsson, 1986, s 245.
Jonsson, 1986, s 245.
117
Jonsson, 1986, s 252.
118
Jonsson, 1986, s 252.
116
23
läggning. ”Med bisexuell menas en person som har sexuella kontakter med båda könen.”119 Fokus
avseende bisexuella ligger därmed som i förra boken på sex och inte på känslor och kärlek.
Texten varnar indirekt samhället för att fördöma homosexuella då det förvärrar deras
situation, vilket kan ses som ett steg mot en större acceptans av homosexualitet. I stort sett alla
böcker påpekar att det är vanligt med homosexuella förbindelser i tonåren men att man inte
behöver vara homosexuell för det, vilket kan vara ett sätt att avdramatisera. Samtidigt är det en
heteronormativ syn som gör homosexualitet till en avvikelse ty det påpekas aldrig att det är
vanligt med heterosexuella förbindelser i tonåren utan att man är heterosexuell för det. Möjligen
tar Jonsson indirekt avstånd från skilda åldersgränser genom att skriva: ”Man trodde att den unge
kunde förföras och därigenom bli homosexuell.”120 Homosexualitet framställs som en avvikelse
och problematiseras, men paradoxalt nog ska det samtidigt accepteras.
7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986
7.4.1 Sexualitet
Kapitlet heter Att bli vuxen och inleds på första sidan med diskussionsfrågor till skillnad från de
andra böckerna, t.ex. stämmer det att flickor har lättare för att prata om känslor, gärna kramas och
är de som är ansvariga för preventivmedel?121 Hur ser pojkar på flickor som sexualpartner och
kamrat? Stämmer det att pojkar skryter om att ha legat med flickor? Vilka synpunkter kan man
lägga på ungdomar som inleder sexuella förbindelser i tonåren? Ge några alternativ till samlag.
Hur och när grundläggs könsroller? Vilket kön kopplas till redskap som t.ex. fotboll, strykjärn,
skiftnyckel och blöja? Vad kan göras för att pojkar och flickor ska kunna använda samma saker i
lika stor utsträckning? Finns det biologiska förklaringar till könsrollerna? Frågorna illustreras av
en bild på en pojke som kör traktor och två flickor som leker med dockor.122 Även om frågorna
syftar till att ifrågasätta könsrollerna ger de tillsammans med bilden en tämligen traditionell bild
av könen.
Av de läromedel som analyseras är BIOS den som starkast argumenterar för avhållsamhet,
vilket kan hänga samman med hiv-epidemin på 1980-talet. Det fastlås att sex är mer än att bara
119
Jonsson, 1986, s 252.
Jonsson, 1986, s 252.
121
Det är s 193-216.
122
Ett utdrag ur ett brev beskriver en mullig flicka som är tillsammans med en pojke som hon säger sig inte kunna
klara sig utan. Han bryr sig inte om sminkade tjejer och hon hävdar att utseendet inte har någon betydelse för kärlek.
Jag tolkar det som att författaren försöker nedtona betydelsen av kvinnors utseende, vilket dock får som konsekvens
att mäns utseende betraktas som oviktigt.
120
24
leva ut fortplantningsdriften, det kan vara en djup själslig kontakt med en medmänniska. Boken
förespråkar att man bör vänta med sex tills man är fysiskt och socialt mogen: ”Det bör här sägas
klart: Det är inte skadligt eller onormalt att vänta. Tvärtom!”123 Att vänta kan vara ett gott tecken
på mognad. ”Samlag med någon man tycker om kan vara något underbart som inte bör grunda sig
på osäkerhet och otrygghet.”124 Petting rekommenderas inte för att det riskerar att leda till samlag
utan: ”Onani kan vara ett bra sätt att tillfredsställa sexualdriften.”125 De allra flesta pojkar och mer
än hälften av alla flickor onanerar.
För att slippa AIDS bör man ha så få partners som möjligt, helst hålla sig till en enda. De
som särskilt riskerar att smittas är prostituerade, homosexuella män, narkotikamissbrukare och
blödarsjuka. I ett utdrag ur en tidningsartikel beskrivs den första smittokedjan som inte var
homosexuell eller bland narkotikamissbrukare, det var människor som säger att de inte var sådana
och varken hade anal- eller munsex. Aids kopplas främst till homosexuella och narkomaner,
eftersom det framställs som förvånande att andra också kan smittas. Boken skriver att AIDS
kommer från en afrikansk apa. Om andra länder sägs att i vissa överbefolkade länder är
sterilisering av män vanligt som preventivmetod, en bild visar ett sådant ingrepp i Indien.
7.4.2 Kön
Under puberteten väcker könshormoner könsdriften och s.k. runda ord är klumpiga uttryck för
sexualiteten. Texten fortsätter: ”Andra yttringar är att pojkarna drar flickorna i håret, att man
stöter till den man intresserar sig för osv. I grupp är samtalstonen ibland högljudd och språket rått.
Men innerst inne och i ensamhet är man annorlunda. Man vill gärna vara mjuk och rar, man vill
krama och kyssa, man längtar och hoppas. Man är osäker.”126 Fokus ligger på mäns sexualitet
som framställs som könsneutral, då författaren glider från pojkar som drar i håret till ”man” som
är högljudd men vill vara rar, vilket knappast torde handla om flickor. Föreställningen om att
pojkar drar flickor i håret på grund av sina hormoner och drifter kan få som konsekvens att det
som idag diskuteras som sexuella trakasserier legitimeras. Indirekt förs samtidigt en likhetsdiskurs
fram där pojkar egentligen är som flickor innerst inne, men förråas av sin osäkerhet.
I likhet med förra boken finns en bild av pojkar och flickor före och efter puberteten, där
de först är lika och sedan olika så till vida att kvinnan är kortare, kurvigare, har långt hår och inget
123
Andréasson, 1986, s 212.
Andréasson, 1986, s 200.
125
Andréasson, 1986, s 212.
126
Andréasson, 1986, s 200.
124
25
hår på kroppen. I likhet med i flera andra läromedel finns det fler bilder på kvinnor och deras
kroppar än på män, här är det t.ex. en kvinna som blundar och njuter av en omfamning och en
naken kvinna i duschen som illustration till intimhygien.127 Det är sannolikt att kvinnor
objektifieras mer än män, men svårt att belägga utan bildanalytiska redskap.
Det könsneutrala temat återkommer där mannen som norm döljs bakom formuleringar om
människan. Avsnittet om könsorganen inleds könsneutralt och fortsätter med en mening som
främst tycks handla om män: ”En människas potens (sexuella förmåga) har inget samband med
könsorganens storlek och utseende.”128 Vidare blir barnets hormonbalans den vuxnes och de
exempel som ges är att målbrottsrösten inte alltid ”bär” och att rörelserna blir klumpiga, vilket
också verkar handlar om män. Ytterligare exempel är det könsneutrala samlaget: ”Samlaget
upplevs som lustförnimmelser, som stegras och kulminerar med orgasmen (utlösningen). Under
orgasmen sker sädesuttömningen hos mannen. Det är lyckligt – men inte nödvändigt – om båda
får orgasm och får den någorlunda samtidigt. Kvinnan behöver ofta längre tid för att uppnå
orgasm.”129 Därför bör man variera förspelet. Om mannen får för tidig utlösning hinner kvinnan
inte uppnå orgasmen.
Även här är kvinnors hormoner det avvikande; klimakteriet beskrivs som en rubbning av
hormonbalansen som kan ge övergångsbesvär som nervositet, illamående och svettningar.
Besvären kan underlättas av att omgivningen visar hänsyn. Detta är det enda läromedel som
diskuterar frigiditet, vilket definieras som kvinnor som har svårigheter att uppleva sexualiteten
som en njutning och få orgasm och inte får någon positiv behållning av samlag. Frigiditet
konstrueras därmed som kvinnor som inte njuter av samlag, vilket kan tolkas som ett tecken på
heteronormativitet.
En stor förändring har skett i synen på abort som har blivit mer positiv och feministiskt
influerad: Alla barn som föds har rätt att vara välkomna.130 En kvinna kan ibland bli gravid trots
att hon och hennes partner använder preventivmedel. ”Om hon då anser att hon inte kan eller vill
föda barnet, har hon möjlighet att få abort.”131 Det får dock inte ersätta användningen av
127
Andréasson, 1986, s 214.
Andréasson, 1986, s 198.
129
Andréasson, 1986, s 201.
130
Andréasson skriver på ett annat ställe att det är naturligt att pappan är med och hjälper till under förlossningen och
att det är lika naturligt att mamman ska få smärtlindring om hon så önskar. Formuleringar om att det är naturligt kan
ses som ett sätt att legitimera det, men kraven ovan kan också ses som ett resultat av kvinnorörelsens kamp, vilken
döljs bakom det ”naturliga”.
131
Andréasson, 1986, s 207.
128
26
preventivmedel. Boken tar genom sin beskrivning ställning för abort till skillnad från de äldre
läromedlen.
Ett tema som här uppträder för första gången är pornografi. ”Många blir stimulerade av
det, andra äcklade. För dem som av en eller annan anledning inte kan få leva ett ‘normalt’
sexualliv kanske porren kan utgöra en ersättning.”132 Män kopplas till porr genom en illustration
av en man vid ett skyltfönster vid en porrbutik. Porr framställs som en ersättning för dem som inte
kan ha ”normalt” sex, men boken tar också upp fyra nackdelar: Kärlek nämns inte i samband med
sex, det är orealistiska och överdrivna skildringar av människor som sexmaskiner, det handlar inte
om preventivmedel, graviditet och könssjukdomar och det finns många våldsinslag. Porr beskrivs
ur konsumentens perspektiv och vilket budskap det ger, medan produktionsvillkor inte diskuteras.
7.4.3 Sexuell läggning
Avsnittet Vad är normalt? inleds med: ”Vad som skall betraktas som ´normalt´ och vad som
räknas som ´avvikande´ i fråga om sex kan vara svårt att avgöra.133 Den som sexuellt dras till det
motsatta könet kallas heterosexuell. Heterosexualitet är det vanligaste. Människor kan också dras
till både det motsatta och det egna könet. Sådana människor kallas bisexuella. De som
huvudsakligen dras till det egna könet kallas homosexuella. Under pressade förhållanden, t ex en
fängelsevistelse, där man endast kan träffa personer av samma kön, kan heterosexuella personer
tillfälligtvis visa homosexuella böjelser.”134 Homosexualitet är ganska vanligt, troligtvis 3 % av
befolkningen. Dragningen handlar inte enbart om sex utan också om kärlek och
gemenskapsbehov. Många homosexuella känner omgivningens reaktioner som en tung börda.
”Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år.”135 Det finns många andra sexuella
beteenden och det är svårt att fastställa gränsen för vad som är normalt. ”Det är viktigt att vi inte
tanklöst fördömer människor som har en annan inriktning av sexualiteten än vi själva. En viktig
inskränkning är: Vi får inte tolerera att sexualiteten tar sig sådana uttryck att andra skadas.”136
Avsnittet illustreras med två män som håller om varandra i en grupp människor, de ska sannolikt
tolkas som homosexuella i en demonstration.
132
Andréasson, 1986, s 213.
I kapitlet Olika sexuella beteenden finns underrubrikerna Onani & petting, Potensrubbningar, Vad är normalt? och
Pornografi.
134
Andréasson, 1986, s 213.
135
Andréasson, 1986, s 213.
136
Andréasson, 1986, s 213.
133
27
Tecken på heteronormativitet är att ”vi” förutsätts vara heterosexuella och inte tanklöst ska
fördöma andra och att man tillfälligt kan visa homosexuella böjelser under pressade förhållanden.
1944-1978 var skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 vid beroendeställning jämfört med
15 eller 18 för heterosexuella, vilket kan leva kvar i formuleringen om att det inte är olagligt om
man är över 15. Detta är dock åtta år senare och ger sken av att det är olagligt för unga. RFSL
Ungdom vänder sig emot den negativt laddade formuleringen homosexuella ”böjelser”. De menar
att det är absurt att man i en biologibok försöker förklara att man inte behöver vara homosexuell
för att man i fängelset har sex med någon av samma kön. Normalt ställs mot avvikande och
homosexuella framställs som att de mår dåligt, homosexualiteten utmålas som ett problem.137
Detta är dock den första bok som följer handledningen från 1977 så till vida att inte längre kalla
homosexualitet för en avvikelse, men det framställs inte som helt normalt för det.
7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988
7.5.1 Sexualitet
Avsnittet heter Sex och samlevnad och inleds med att heteronormativt fastslå: ”Under den period
som brukar kallas puberteten börjar pojkar och flickor bli intresserade av varandra på ett nytt
sätt.”138 Man ska inte tvinga någon till samlag utan pojken och flickan får själva bestämma om de
vill. Texten fortsätter med att: ”Den man tycker om - den man älskar - vill man vara särskilt rädd
om. Tänker man på detta kan sexuellt samliv bli något som gör livet rikare.”139 Problemet med
våldtäkt framställs därmed som möjligt att förebygga med monogama kärleksrelationer eftersom
man är rädd om den man älskar. En nyhet är rubriken Sexuella övergrepp som inleds med en
definition av våldtäkt som att med våld och hot tvinga sig till samlag. ”Sådana handlingar begås
oftast av människor med en sjuklig inriktning av sexualiteten, men också under inflytande av
alkohol.”140 Att tvinga någon till samlag måste starkt fördömas och leder till stränga straff. Även
incest, sexuella handlingar mellan nära släktingar som förälder och barn, syskon eller mor- eller
farföräldrar och barnbarn, är förbjudet. Formuleringen om våldtäkt framställer det som att vi
137
Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 24. RFSL Ungdom skriver att BIOS från 1989 inte har någon
homo/bi/trans-information alls, vilket dock BIOS från 1986 som jag analyserar här har. Jag analyserar BIOS
stadieboken medan de sannolikt analyserar BIOS Biolätt, vilken är knappt en tredjedel så lång, vilket kan förklara
frånvaron av homosexualitets-/bi-/transtemat. Deras urval framstår som problematiskt eftersom deras val av olika
material inte är helt jämförbara. De har dock skrivit en rapport och inte en vetenskaplig uppsats.
138
Materialet som analyseras är s 243-267. Det den första upplagan men har gåtts igenom och moderniserats av
läkaren Per Zetterlund.
139
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 250.
140
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 252.
28
vanliga människor inte våldtar utan kopplar det till de Andra, som har en sjuklig inriktning eller är
alkoholpåverkade, vilket kan frånta dem ansvar. Texten framstår som inkonsistent när den först
framställer kärlek som ett skydd mot att tvinga någon till samlag, men sedan kopplar våldtäkt till
sjuka och berusade människor.
Texten hävdar att onani är mycket vanligt hos flickor, pojkar och vuxna. Man trodde förut
att det orsakade sjukdomar men vet nu att det är ofarligt och helt naturligt. ”Det är särskilt vanligt
under puberteten, innan sexualdriften kan tillfredsställas genom mera regelbundna samlag.”141
Onani konstrueras därmed som något naturligt och legitimt - ett utslag av sexualdriften - och en
ersättning för samlag.
I avsnittet Hur kan man förhindra befruktning diskuteras preventivmedel, medan att
förhindra könssjukdomar inte uppmärksammas på samma sätt. En av preventivmetoderna är
petting som rekommenderas i nya förhållanden och innan man är mogen för samlag. ”Sexuellt
överförbara sjukdomar sprids mest genom människor som har samlag med flera tillfälliga
bekantskaper. Vill man undvika smitta bör man därför ha samlag endast med den man känner väl
och som man vet inte har någon könssjukdom.”142 Senare nämns att kondom ger ett visst skydd
och kan försvåra spridning, men det som rekommenderas är ändå monogami och att undvika
tillfälliga förbindelser. HIV och AIDS kommer troligen från Afrika och sprids möjligen också
genom djupa kyssar, vilket bör undvikas och: ”Samlag med okända och tillfälliga förbindelser kan
utgöra en ökad smittorisk.”143 AIDS-upplysning och bekämpning illustreras med en affisch från
Kenya. Om andra länder står att sterilisering av män är vanligt i vissa u-länder, vilket illustreras
med en bild av familjeplanering i Indien.
7.5.2 Kön
Enligt författarna väcker könshormonerna ett intresse för det motsatta könet under puberteten och
man börjar tänka i nya banor. Förut tyckte flickor kanske att pojkar var dumma och pojkar att
flickor var fnittriga och fåniga, men nu börjar man ”tända” på varandra. ”Allt detta beror på att
könshormonerna börjar verka, de framkallar könsdrift eller sexualitet.”144 ”Den spänning som
sexualdriften skapar mellan pojkar och flickor, mellan män och kvinnor, stimulerar även andra
141
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 258. Boken växlar här mellan begreppen sexuellt överförbar sjukdom och
könssjukdom, vilket kan bero på partiella revideringar av texten.
143
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 261.
144
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 245.
142
29
områden av vårt dagliga liv och gör detta rikare.”145 Heterosexualiteten beror därmed på
könshormoner och är inte bara vanlig, utan också norm och berikar hela livet.146
Boken hävdar att unga ofta har ytliga kärleksförhållanden för att tillfredsställa driften:
”Unga människor fäster sig ofta ganska ytligt vid varandra, kanske endast för att de upplever
sexualdriften starkt och vill tillfredsställa den. Som ett tecken på att man mognar som människa
kommer så småningom allt starkare krav på att man ska tycka om och älska den man lever
sexuellt med. Slutligen kanske man möter någon som man vill bilda familj med, ha barn
tillsammans med.”147 En mogen människa konstrueras som monogam och familjebildande, vilket
indirekt kan utesluta homosexuella, singlar, promiskuösa mfl.
Könen framställs som komplementära: ”Män och kvinnor kan på olika sätt bli sexuellt
upphetsade. En man stimuleras t ex av att se en naken kvinna, en kvinna genom att hon blir smekt
av en man. Båda kan då känna sexualdriften starkt: kroppen förbereder sig för samlag.”148
Därmed förutsätts heterosexualitet och att män är visuella medan kvinnor vill bli smekta. Därefter
följer en beskrivning av hur kvinnans och mannens könsorgan förändras, vilken till skillnad från
andra böcker inte fokuserar mer på kvinnan eller framställer mannens erektion som ett tecken på
åtrå. Könens sexualitet konstrueras som olika men driften leder till samma mål - samlaget. Om
samlag sägs att det oftast leder till orgasm men att det för kvinnor ofta är nödvändigt att klitoris
stimuleras under sexualakten för att få orgasm. Dessa dubbla ”ofta” ger texten ett motsägelsefullt
intryck, kanske för att den försöker betona likhet genom att förklara att samlag oftast leder till
orgasm för män men inte för kvinnor utan att säga det rakt ut.
Under rubriken Sexuella svårigheter beskrivs impotens och för tidig utlösning ingående
och därefter fastslås kortfattat att liknande svårigheter kan förekomma hos kvinnan som att inte
uppleva några lustkänslor eller att inte få orgasm. Texten försöker vara könsneutral och visa på
likheter, men fokus ligger på mannen. Dessutom är det egentligen ingen likhet att mannen
kommer för snabbt och kvinnan för långsamt, men böckerna tycks vilja här betona likheter
framför skillnader.
Texten påpekar att även om menstruationer på många sätt kan vara besvärande ska man
komma ihåg att det inte är någon sjukdom utan försöka leva som vanligt. Om abort sägs att:
”Abortfrågan har diskuterats mycket. Somliga anser att abort inte alls ska få utföras och menar att
145
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 248.
Vissa feminister hävdar att det inte är könshormoner eller pubertet i sig som får människor att ha sex, utan att
sociala faktorer också påverkar. (Stainton Rogers, 2002, 31f.)
147
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 248.
148
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 249.
146
30
fostret har liv så snart ägget är befruktat och att abort innebär utsläckande av liv. Andra anser att
fostret inte har liv förrän kvinnan själv upplever det så, t ex när hon känner fosterrörelser.”149 Värt
att notera är att den äldre uppfattningen om kvickning återkommer här. Texten framställer abort
som lämpat för de kvinnor som inte vill föda, inte kan ta hand om ett barn eller lider av
sjukdomar. Abort ger sällan komplikationer men många kvinnor upplever skuldkänslor eller andra
psykiska problem och det ska inte användas som en preventivmetod, varför bilden som ges av
abort är tämligen negativ.
Prostitution beskrivs negativt och definieras som ”En kvinna som har samlag mot
betalning kallas prostituerad. De prostituerade har ofta stora sociala och psykiska problem.”150
Det är den prostituerade och inte mannen som är i fokus. Denna fokus på den prostituerade skiljer
sig från hur pornografi skildras i läromedlen, där fokus inte ligger på kvinnan eller produktionen
utan på konsumenten och budskapet. Pornografi definieras i denna bok som filmer, bilder och
beskrivningar av sexuella handlingar som har till enda uppgift att skapa sexuell upphetsning hos
läsaren. Det är inte porr om det är en del av verklighetsskildringar i vanlig litteratur eller film.
Beskrivningen av pornografi är därmed inte lika negativ som i äldre läromedel. Enligt
handledningen från 1977 ska skolan ta avstånd från pornografins människosyn, vilket detta
läromedel dock inte gör.
7.5.3 Sexuell läggning
Kapitlet heter Variationer i det sexuella beteendet och inleds med: ”Både män och kvinnor kan
‘tända’ på människor av samma kön. Detta kallas homosexualitet. (Sexualdriften mellan man och
kvinna kallas heterosexualitet.)”151 Man vet inte så mycket om orsakerna till homosexualitet, men
man har inte funnit några fysiska utan: ”Den sexuella utvecklingen under barnaåren kan ha blivit
störd.”152 Det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma kön under
puberteten. ”Detta kan bero på att driften ännu inte blivit stabil och det betraktas inte som
homosexualitet i vanlig mening. Det förekommer att driften är inriktad både på det egna och på
det motsatta könet. Detta kallas bisexualitet.”153 Sexualitet diskuteras i termer av drifter och
intressant nog känner man sig tvungen att i en parentes också definiera heterosexualitet.
149
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 257.
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 252.
151
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.
152
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.
153
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.
150
31
Förklaringen till homosexualitet är psykoanalytisk, medan bisexualitet framställs som tillfälligt
och heterosexualitet inte behöver förklaras.
Ungdomar varnas indirekt för att ha relationer med vuxna homosexuella: ”Vuxna
homosexuella söker ofta en partner bland ungdomar av samma kön. Ett sådant förhållande kan bli
ett stort problem för en ung människa. Det kan leda till framtida störningar i den egna
sexualiteten. Men man blir inte homosexuell av sådana upplevelser.”154 Det antyds att
homosexuella är pedofiler och det syftar sannolikt snarare på bögar än på lesbiska. Under
prostitution nämns att det också finns manlig homosexuell prostitution där unga pojkar ställer upp
för en vuxen homosexuell, men dessa pojkar är vanligen inte homosexuella själva.
En bild visar en demonstration med homosexuella av båda könen, vilket är första gången i
de böcker som analyseras här. I bildtexten sägs att homosexuella kämpar mot intolerans och
diskriminering. Kapitlet nämner också att det kan vara besvärligt att vara homosexuell i ett
samhälle där de flesta är heterosexuella. Sammanfattningsvis kan sägas att texten är ambivalent,
samtidigt som den förespråkar acceptans av homosexuella framställs det som en störning och ett
problem för ungdomar.
Under rubriken Andra variationer behandlas blottare, exhibitionister, transvestiter och
transsexuella, vilka starkt känner sig tillhöra fel kön och byter kön för att det ska passa denna
upplevelse. Frågan är om de ses som mer normala när de inte längre kallas avvikelser trots att
beskrivningen i stort sett är oförändrad?
7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995
7.6.1 Sexualitet
Kapitlet heter Sex och samlevnad.155 Jag diskuterar främst förändringarna jämfört med den förra
boken emedan det mesta är oförändrat. En mening om att unga människor fäster sig ytligt vid
varandra, kanske endast för att de upplever driften starkt och vill tillfredsställa den är nu struken.
Resonemanget om att sexualdriften är stark och leder till att man söker tillfredsställelse står dock
kvar. I en faktaruta står att HIV är spritt över hela världen och att många smittas varje dag, också i
Sverige. En förändring är att man särskilt smittas utomlands: ”Samlag med okända och tillfälliga
154
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 251.
Sex och samlevnad är s 243-267 och är omarbetat inför läroplanen 1994 och granskat av skolsköterskan Monika
Nordh. Linnman och Wennerberg är kvar som författare, medan Rodhe har ersatts av Anders Carlsten och Lars
Magnusson.
155
32
förbindelser, särskilt utomlands, kan utgöra en ökas smittorisk.”156 Det kan ses som en motsägelse
att Linnman et. al. betonar risken för att smittas i Sverige samtidigt som de lagt till att det särskilt
sker utomlands.
7.6.2 Kön
En nyhet är faktarutor med texten Visste du att, som att kvinnliga skönhetsideal varierar mellan
tider och kulturer, t.ex. jämfördes vackra kvinnor med elefanter i Indien. En annan upplysning är
att kvinnor förr försökte attrahera män genom att blanda mensblod i deras dryck och att man förr
betraktade onani som skadligt. En antydan till ett historiskt perspektiv har tillkommit, vilket
återfinns mer utvecklat i Biologi Spektrum från samma år. Det finns inslag av en
utvecklingsoptimism i att det förflutna framställs som att var mörkt och att man nu vet mer och
detta gäller särskilt synen på onani, även i de andra läromedlen.
I första upplagan stod att incest var förbjudet men nu har det lagts till: ”Det innebär att den
vuxne kan straffas - inte barnet.”157 Det kan vara en återspegling av en förändring i
samhällsdebatten om incest, där det förr ansågs handla om frivilliga relationer mellan vuxna
släktingar eller syskon men senare började handla mer om föräldrars och vårdnadshavares
övergrepp mot barn. Incest uppmärksammades också allt mer under 1980-talet. Samtidigt är dock
definitionen av incest i texten oförändrad och felaktig, d.v.s. sexuella handlingar mellan nära
släktingar som förälder - barn, syskon, mor- eller farförälder - barnbarn.158 En annan återspegling
av samhällsförändringar kan ses i abortdiskussionen, där en tredje uppfattning är tillagd, nämligen
att fostret är levande när det är stort nog för att leva utanför modern.
I den förra boken fastslogs: ”En graviditet kan innebära stora risker och få allvarliga
konsekvenser för båda pojken, flickan och det barn som kanske föds utan att vara önskat.”159 I
denna andra upplaga är ”stora risker” struket, vilket mildrar varningen något. En annan förändring
är att en formulering är borttagen om att det är viktigt att veta hur säkra olika preventivmedel är,
vilket kan tyda på att preventivmedlen ses som säkrare år 1995.160
156
Linnman et al, 1995, s 261.
Linnman et al, 1995, s 252.
158
Till 1937 var båda parterna i incestbrott brottslingar, men sedan har det börjat ses som en vuxens övergrepp på ett
barn. (Lidstedt Cronberg, 2002, s 146). 1973 omdefinierades incestbrottet till att endast omfatta förälder - barn och
helsyskon, varför bokens definition är föråldrad och inte stämmer överens med lagen.
159
Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 249.
160
Handledningen från 1956 varnade för att alla preventivmetoder är osäkra till skillnad från handledningen från
1977, varför detta också kan ses som ett genomslag för handledningen från 1977 i preventivmedelsfrågan.
157
33
En annan förändring är att definitionen av prostitution har blivit könsneutral; det är en
kvinna eller en man som har samlag mot betalning. Förut var det bara en kvinna i själva
definitionen samtidigt som man också diskuterar manlig homosexuell prostitution, vilket kan
tyckas motsägelsefullt.
7.6.3 Sexuell läggning
Rubriken Variationer i det sexuella beteendet är densamma. 1988 definierades homosexualitet
som att man kan ”tända” på någon av samma kön, vilket har ersatts av: ”Både män och kvinnor
kan bli kära i och ha ‘sex’ med någon av samma kön.”161 Homosexuellas sex ses dock inte som
riktigt sex, utan det är fortfarande samlag som är normen. Förut definierades heterosexualitet som
sexualdriften mellan män och kvinnor, nu är det sexuellt umgänge mellan män och kvinnor.
Paradoxalt nog framstår det som att man blir heterosexuell av att ha sex med någon av motsatt
kön, medan kärlek ingår i definitionen av homosexualitet. Meningen om att orsakerna till
homosexualitet inte är helt kända står kvar, d.v.s. heterosexualitet är oproblematiserat.
Formuleringen om att det kan bero på en störning under barnaåren är dock struken, vilket tyder på
en försvagning av psykoanalytiska förklaringar till homosexualitet. Stycket om att vuxna
homosexuella ofta söker en ung partner och att det kan leda till problem för tonåringen står kvar i
oförändrat skick.162
Formuleringen om att det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma
kön under puberteten är ersatt av att: ”I puberteten kan det förekomma att ungdomar av samma
kön umgås sexuellt.”163 Effekten blir att homosexuella erfarenheter framstår som mindre vanligt
förekommande än i förra boken. Definitionen av bisexualitet är oförändrad, nämligen att driften är
riktad både mot det egna och motsatta könet.
161
Linnman et al, 1995, s 251.
RFSL Ungdom menar att denna bok är en av de mest kränkande böckerna mot homosexuella som utmålar dem
som pedofiler och är starkt heteronormativ med stereotypa roller för könen. Boken bidrar till begreppsförvirring
genom att diskutera transsexualism under Andra variationer av det sexuella beteendet. (Ryng, Sysimetsä, Björk
Blomqvist, 2003, s 20). Jag ställer mig dock tveksam till att den skulle ha en mer stereotyp bild av könen än de andra
böckerna, de ger alla ungefär samma beskrivningar av könen som olika utom Biologi Spektrum som i större
utsträckning betonar likhet.
163
Linnman et al, 1995, s 251.
162
34
7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995
7.7.1 Sexualitet
Kapitlet heter Fortplantning och sexualitet.164 Det fastslås att samlaget kan leda till en ny individ
men: ”Människor älskar med varandra även för att det ger vällustkänslor och en stark upplevelse
av närhet.”165 Blommor och bin och djurs fortplantning diskuteras och därefter människors
sexualdrift och samlag. Samlaget är dock mer än en ren parningsakt och sker inte bara för att
skaffa barn. ”Biologiskt sett är målet med samlaget att skapa en ny individ. För att locka till
fortplantning är intensiva vällustkänslor knutna till samlaget. Människor älskar med varandra
även för att förstärka känslan av samhörighet.”166 Det framstår som att sex och kärlek hänger ihop
och att naturen har ett syfta med samlaget och försöker locka människor till heterosexuella
samlag, vilket indirekt framställer andra sorters sex som mindre normalt.
Om HIV sägs att det beskrevs första gången 1981 i USA och att det kan smitta vid samlag,
genom blod och att homosexuella män kan smitta varandra vid analsex. Homosexuella män som
har analsex framställs därmed som en riskgrupp och utdefinieras som ett problem.
Boken handlar mycket om reproduktion och en nyhet är Hjälp till graviditet som behandlar
insemination, provrörsbefruktning och äggdonation, vilket inte är tillåtet i Sverige men lagligt i
Danmark och Storbritannien. Det är möjligt att formuleringen om att det är lagligt i andra länder
indirekt är en kritik av Sverige.
7.7.2 Kön
Förspelet beskrivs som att båda könen förbereds för samlag: ”Då blir penis styv och något längre
för att kunna föras in i kvinnans slida.”167 Kvinnokroppen förbereds bl.a. genom att slemhinnorna
blir fuktiga. Det nämns att klitoris också innehåller svällkroppar, liknande de som finns i penis.
Att klitoris liknas vid penis kan ses som ett inslag av en likhetsdiskurs, men det är mannen som
beskrivs mest och hans könsorgan som framstår som normen som kvinnan jämförs med. Den
könsneutrala beskrivningen av orgasmen handlar främst om mäns orgasm: När könsorganen
stimuleras, t.ex. med penis i slidan så utlöses efter tillräcklig stimulering orgasmen. Det tar ofta
längre tid för kvinnor och många kvinnor upplever inte orgasmen under själva samlaget utan
klitoris behöver stimuleras ytterligare, d.v.s. kvinnan framstår som avvikande.
164
Det är s 235-254.
Henriksson, 1995, s 235.
166
Henriksson, 1995, s 242.
167
Henriksson, 1995, s 238.
165
35
Om menstruationer sägs att: ”Även humöret påverkas under menstruationscykeln. Det är
inte ovanligt att kvinnan blir nedstämd och retlig dagarna före och under menstruationen.”168
Under menstruationerna känner många smärta och illamående, men det är normalt och alltså
ingen sjukdom. Kvinnor framstår dock som utsatta för kroppsliga besvär, till skillnad från män.
Under Avbruten graviditet behandlas spontan och framkallad abort. Kvinnan kan själv
bestämma om hon ska föda eller inte. Hon kanske inte vill föda på grund av sjukdom,
familjeförhållanden, att hon är för ung och går i skolan.169 Aborter utförda av läkare orsakar sällan
följdsjukdomar. Det kan förekomma att kvinnan känner tomhet och skuld efter en abort, då är det
viktigt att hon kan prata med någon och få stöd. ”De flesta svenskar tycker att vi har en bra
abortlag i Sverige. Några anser dock att redan det befruktade ägget ska skyddas som en levande
individ. Andra som kritiserar abortlagstiftningen tycker att även mannen ska få vara med och
bestämma.”170 Texten tar indirekt ställning för abortlagen genom att framställa det som att de
flesta stödjer den, medan några inte gör det.
7.7.3 Sexuell läggning
Under rubriken Homosexualitet definieras homosexualitet som: ”Det finns kvinnor och män som
är homosexuella. Det innebär att kvinnor känner kärlek till kvinnor och män till män. I ett
homosexuellt förhållande är kärleken och vänskapen lika stark som i ett heterosexuellt
förhållande.”171 Det illustreras med en bild på två homosexuella män. Det var olagligt till 1944,
men sedan har homosexuella fått det bättre och 1995 infördes partnerskapslagen som är ett slags
äktenskap för homosexuella. ”Tyvärr finns det fortfarande fördomar mot homosexuella. Därför
döljer många, speciellt ungdomar, sin homosexualitet. Man är rädd för att bli utstött. Allt fler
lever dock öppet, dvs. de visar sin kärlek och sina känslor på samma sätt som heterosexuella. Med
öppenheten minskar fördomarna.”172 Indirekt antyds att homosexuella är ansvariga för att minska
andras fördomar genom att leva öppet, heterosexuellas ansvar diskuteras inte.173
Homosexuella lever sitt liv som andra, ibland även med barn, vilket är ett nytt tema. En
annan nyhet är att boken också nämner orsakerna till heterosexualitet, men orsakerna till
168
Henriksson, 1995, s 240.
Detta är ett exempel på interdiskursivitet, att samma orsaker till abort återkommer i de olika läromedlen.
170
Henriksson, 1995, s 248.
171
Henriksson, 1995, s 254.
172
Henriksson, 1995, s 254.
173
RFSL Ungdom anser istället att boken framställer det som positivt att samhället blir mer tolerant och att
homosexuella är som alla andra.
169
36
homosexualitet diskuteras fortfarande mer: ”Ingen känner till någon särskild orsak till varför man
blir homosexuell. Troligen är den hetero- eller homosexuella läggningen grundlagd före
puberteten, innan man själv är medveten om den. Man kan även vara bisexuell, dvs. man kan
känna en dragning till båda könen.”174 Hetero- och homosexualitet definieras som kärlek, medan
bisexualitet handlar om en dragning och inte framställs som lika normalt.
Gränsen för normalitet är nu flyttad eftersom rubriken Homosexualitet följs av
Annorlunda sexuella beteenden som beskriver incest, våldtäkt, blottare, transvestiter,
transsexuella, pedofiler, sadister och masochister. Incest definieras som nära släktingar på samma
sätt som i de andra böckerna. Våldtäkt innebär att någon tvingar sig till samlag genom hot eller
våld. Transsexuell är en person som önskar tillhöra det motsatta könet. Pedofil är en person som
känner en sexuell dragning till barn. Blottare är män som känner sexuell upphetsning av att visa
sitt könsorgan för kvinnor. Alla definitioner är könsneutrala utom blottare, som är män som visar
sig för kvinnor, d.v.s. de är per definition heterosexuella. I en äldre bok nämndes att det också
fanns kvinnliga blottare, men att de inte upplevs som skrämmande, men nu är definitionerna
påfallande könsneutrala eller heterosexuellt manliga.
7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995
7.8.1 Sexualitet
I boken finns två avsnitt om sex och samlevnad: Från barn till tonåring och Från tonåring till
vuxen.175 Texten inleds med att under puberteten vaknar den sexuella driften och ibland blir man
kär flera gånger samma vecka! Läraren Fabricius använder sig flitigt av utropstecken, sannolikt
för att signalera att något är förvånande eller värt att lägga märke till, t.ex. formuleringen att just
du och dina känslor är unika! Hon fortsätter med man ofta undrar om man är normal, sedan går
man in tvåsamhetens äventyr.
Texten fastslår att i Sverige talar vi öppet om sex och samlevnad, men det är inte så länge
som vi vågat tala öppet om sex. Fabricius hävdar felaktigt att obligatorisk sexualundervisning i
skolorna infördes 1958.176 Andra länder gör studiebesök i svenska skolor och lär sig av vår
sexualundervisning. Därmed framställs Sverige som bättre än andra länder och denna bok är
174
Henriksson, 1995, s 254. RFSL Ungdom hävdar felaktigt att bisexualitet inte nämns: ”Bisexuella nämns dock inte,
och transsexuella hamnar felaktigt under annorlunda sexuellt beteende.” (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s
21.)
175
Det är s 116-129 och s 342-359.
176
Fabricius, 1995, s 118. Detta är ett sakfel, då obligatorisk sexualundervisning infördes 1955 och handledningen
utkom 1956.
37
också den som diskuterar Sverige och andra länder mest, medan etnicitet är frånvarande i de andra
böckerna.
Genom utropstecken signaleras vikten av att säga nej: Om man inte vill ha sex ska man
säga nej! ”De flesta väntar med att ha samlag tills de är i övre tonåren. Det är tillräckligt
fantastiskt att hålla handen, kramas, kyssas och kanske ha petting.”177 En vanlig orsak till
svartsjuka är otrohet. ”De flesta tycker att trohet är viktigt i ett förhållande. Det är lika viktigt att
kunna lita på sin partner som på sina kompisar.”178 Boken varnar för att försumma sina vänner för
förhållandet, för förhållandet tar kanske slut en dag. Detta är den enda bok som har en sådan
varning, som kan ses som en motvikt till heterosexualiseringen.
Den sexuella driften anses av många vara vår starkaste, minst lika viktig som att äta, sova
och dricka. ”Rent biologiskt är den en förutsättning för att vår art ska leva vidare genom våra barn
och barnbarn. Mycket av det vi gör styrs direkt eller indirekt av sexualdriften. Spänningen som
den ger stimulerar ofta även andra områden i vårt liv och gör det rikare.”179 Unga har ofta korta
och ytliga förhållanden. ”Men när man blir lite äldre brukar längtan efter en djupare relation och
kanske någon att skaffa barn med bli allt starkare.”180 Det framställs som att man mognar till
monogama relationer som syftar till barn, vilket främst handlar om heterosexuella och indirekt
kan exkludera homosexuella eftersom deras kärlek i läroböckerna inte brukar diskuteras i
samband med reproduktion.
En nyhet är temat Sex och handikapp som säger att vad det gäller kärlek är vi alla lika, vi
har rätt att få ge och uppleva kärlek. Handikapp kan vara i vägen, men känslorna är desamma och
det finns hjälpmedel så att han eller hon kan ha ett så rikt kärleksliv som möjligt. Det illustreras
med en man i rullstol med en kvinna i knäet och bildtexten: ”När det gäller kärlek är vi alla
lika.”181 Intressant nog framställs det som att den funktionshindrade är en man, vilket påminner
om hur homosexuella män fick illustrera homosexualitet i de äldre läromedlen. Att framställa de
Andra som lika oss tycks vara en strategi som gör dem mer accepterade, ty om såväl
homosexuella, kvinnor som handikappade sägs att kärleken är densamma och det antyds att de
egentligen är lika ”oss”, vilka då är heterosexuella män.
177
Fabricius, 1995, s 128. Här följer boken handledningen från 1977 genom att visa på värderingar som har stöd av
folket, men ur ett queerperspektiv kan likställandet av trohet och tillit ifrågasättas då det framställer polygami som
avvikande.
178
Fabricius, 1995, s 128.
179
Fabricius, 1995, s 344. Här återkommer naturaliseringen av heterosexualitet utifrån reproduktion.
180
Fabricius, 1995, s 344.
181
Fabricius, 1995, s 346.
38
Om onani sägs att det förr sågs som skamligt och skadligt, men att idag vet vi att det är
helt ofarligt, tvärtom är det ett bra sätt att lära känna hur den egna kroppen fungerar och ett
komplement till ett rikt sexualliv. Biologi Spektrum ger uttryck för den mest positiva inställningen
till onani av alla böcker, men det är ändå ett komplement. Om könssjukdomar sägs att: ”Det bästa
sättet att skydda sig är att använda kondom, att hålla sig till en och samma partner eller att helt
avstå från samlag.”182 Aids kommer ursprungligen från Afrika och sprids inte genom kyssar,
d.v.s. faktauppgifterna har förändrats men författarna kopplar det ständigt till Afrika.
7.8.2 Kön
Biologi Spektrum är den bok som har flest inslag av en likhetsdiskurs, t.ex. inleds Könsorganen
med: ”På riktigt små foster ser pojkars och flickors könsorgan likadana ut.”183 Sedan förändras de
av könshormoner. Till skillnad från andra böcker påpekas att klitoris motsvarar mannens penis,
d.v.s. den är inte förkrympt eller liknar en penis. Mannen som norm visar sig dock i rubriker som
Kan man fastna i tjejen? som handlar om ”man” som i texten visar sig vara ”män”. En skillnad
jämfört med de andra böckerna är att Fabricius diskuterar kvinnors kroppar och behov mer.184
Under puberteten kommer pojkar i målbrottet och flickor får kvinnliga former. Även
flickors röst djupnar och får en annan klang men den största förändringen är att de får mens. ”De
flesta kvinnor upplever inga större obehag när de har mens, men en del får huvudvärk,
humörsvängningar eller smärta.”185 Numera finns det bra hjälp att få. Den totala mängden
hormoner som behövs för att orsaka menstruationer under en livstid väger inte mer än ett
frimärke! Klimakteriet innebär stora hormonomställningar och kan ibland ge besvär som
humörsvängningar, men vi har kvar vår sexuella drift hela livet. Kvinnors hormoner framställs
därmed inte som ett lika stort problem som i de andra läromedlen.
Utvecklingsoptimism är ett återkommande tema i läromedlen, att utvecklingen relativt
automatiskt går framåt mot ett bättre och öppnare samhälle och att Sverige kommit längre än
andra länder. Konflikter och motsägelser döljs genom att fokusera på framsteg och det förflutna
framställs som mörkt, vilket är tydligt i formuleringarna om att man förr trodde att onani var
skadligt. Andra exempel är att det är lättare idag att sköta sin menshygien än det var förr. Om
182
Fabricius, 1995, s 350.
Fabricius, 1995, s 119.
184
Exempelvis nämns svamp, urinvägsinfektioner, att man ska titta på slidan i en spegel och torka sig framifrån.
185
Fabricius, 1995, s 123f. Detta är den enda bok som inte konstruerar målbrottet som något exklusivt manligt.
183
39
kastratsångare sägs att de tyvärr förlorade den sexuella förmågan och inte kunde bli fäder. Säkra
preventivmedel har inte alltid funnits och i katolska länder är preventivmedel inte tillåtna.
I beskrivningen av pojkars pubertet utropas: ”Hur många smörgåsar kan inte en 15-åring
äta!”186 och bildtexten hävdar: ”Pojkar i tonåren kan äta nästan hur mycket som helst.”187 Åter
visar den könsneutrala tonåringen sig vara en pojke, eftersom det är pojkars aptit som betonas. De
fysiska och psykiska förändringarna under puberteten sägs bero på pojkars könshormon som heter
testosteron och flickors två vanligaste könshormoner som heter östrogen och progesteron. Även
här skiljer sig Biologi Spektrum från de andra böckerna, vilka könsdikotomiserar avseende
könshormoner genom att hävda att män har det manliga könshormonet och kvinnor de kvinnliga
hormonerna.188 Att Biologi Spektrum inte betonar könsskillnader lika mycket som de andra
böckerna märks också i en tecknad bild av fyra nakna pojkar och flickor före, under och efter
puberteten.189 Dock är männen något längre och kvinnorna har page till axellångt hår, men de
kroppsliga könsskillnaderna är mindre än i de andra böckerna. Intressant nog kommer etnicitet in
här så till vida att pojkarna har mörkt hår och ljusbrun hud och en av dem ser ut att vara svart,
medan tre av flickorna är ljusare. I likhet med homosexualitet och handikapp så är det män som
får illustrera minoriteter.
Ännu ett utropstecken signalerar vikten av att använda preventivmedel: Visst borde alla
barn ha rätt att vara välkomna! Det kan upplevas som en katastrof att bli med barn när man går i
skolan. Efter en abort kan man behöva bearbeta känslorna, helst tillsammans med en anhörig eller
pojkvännen. Biologi Spektrum är den bok som är mest positiv till abort.
Texten hävdar att många oroar sig i onödan över att inte duga, t.ex. pojkar över sin
penisstorlek. ”Tyvärr gör ju inte reklamen saken bättre med sina ‘perfekta’ modeller. Men de
flesta bilderna är faktiskt hårt retuscherade fuskbilder.”190 Detta kan vara ett inslag från en
feministisk debatt under 1990-talet om hur media skapar orealistiska utseendeideal, men här
uppmärksammas främst dess konsekvenser för pojkar.
Under Samlag beskrivs kärleksfulla förspel, ömhet och gemenskap. En förutsättning är
självklart att båda verkligen vill. ”Om du känner att du inte vill, säg nej!”191 Förspelet beskrivs
186
Fabricius, 1995, s 122.
Fabricius, 1995, s 122.
188
Även om Biologi Spektrum inte kallar hormonerna för kvinnliga och manliga så hävdar den i likhet med de andra
läromedlen fortfarande att könen har olika hormoner, när båda könen i själva verket har både ”kvinnliga” och
”manliga” könshormoner.
189
Fabricius, 1995, s 123.
190
Fabricius, 1995, s 124f.
191
Fabricius, 1995, s 128.
187
40
som: ”Åtrån – lusten – ökar och mannens penis blir styv genom att svällkropparna fylls med blod.
Kvinnans slida blir fuktig så att penis lättare kan föras in i slidan.”192 En likhet med flera andra
böcker är att också här kopplas män till åtrå och kvinnor till att slidan förbereds för samlag.
Samlaget leder dock inte längre automatiskt till orgasm: ”Vid samlaget förs penis ut och in i
slidan och lustkänslorna ökar. När känslorna är som starkast kan man få orgasm. /…/ De flesta
kvinnor behöver få klitoris stimulerad för att få orgasm.”193 Vid missionären, den vanligaste
ställningen, har en del kvinnor svårt att få orgasm. Formuleringen kan indirekt ses som ett sätt att
kritisera missionären och den vanliga heterosexuella praktiken.
Avsnittet Sexualitet och våld behandlar sadism och masochism och sedan våldtäkt:
”Ibland begår människor med sjuklig inriktning på sex eller under påverkan av droger våldsamma
sexuella handlingar. Att tvinga någon till samlag kallas våldtäkt och ger långa fängelsestraff.
Även inom äktenskapet har kvinnan rätt att säga nej och mannen kan dömas för våldtäkt om han
inte respekterar det. Ofta känner offret och förövaren varandra.”194 Sedan nämns pedofili – en
sexuell dragning till barn – och incest, vilket definieras som att en nära släkting utnyttjar barn för
sitt sexuella behov, vilket kan ge fängelse i åtta år. En nyhet är att definitionen har vidgats till att
också inkludera fosterföräldrar och styvföräldrar. ”Det är viktigt att den som blivit utsatt för incest
får hjälp att förstå att det enbart är den vuxne som gjort fel och att man har rätt att själv bestämma
över sin kropp. Ett nej måste alltid respekteras, även om det kommer från ett barn.”195 I
formuleringarna om våldtäkt tycks flera diskurser krocka, en om att det är de med en sjuklig
inriktning som våldtar och en om att offer och förövare ofta känner varandra, vilket kan
härstamma från en feministisk diskurs om att det är vanliga män som våldtar. Formuleringar om
att det är olagligt ”även” inom äktenskapet och att ett nej måste respekteras ”även” om det
kommer från ett barn kan tyckas motsägelsefulla, som att det inte är lika säkert som utanför
äktenskapet eller en vuxens nej. Att våldtäkt kopplas till sadism och masochism kan tolkas som
ett sätt att associera det till de avvikande Andra.
I Biologi Spektrum står att prostitution ibland sägs vara världens äldsta yrke, men att det är
ett farligt yrke. Kunder eller torskar är inte alltid snälla och beskedliga utan det förekommer
mycket våld. Prostituerade och deras kunder får ofta könssjukdomar och hallickar utnyttjar
kvinnorna. De flesta prostituerade är kvinnor men det finns också manliga prostituerade som ofta
192
Fabricius, 1995, s 344.
Fabricius, 1995, s 345.
194
Fabricius, 1995, s 347. 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt.
195
Fabricius, 1995, s 347.
193
41
säljer sig till homosexuella män. Många prostituerade är narkomaner. Fokus ligger på de
prostituerade och inte på kunder eller samhällsstrukturer, vilket kan tyckas förvånande då boken i
övrigt är relativt feministisk.
Porr beskrivs negativt som: ”Ofta beskriver porren en väldigt förenklad sexualitet som
bygger på den manliga sexualitetens önskningar. Kvinnor framställs ofta som föremål att
använda, förnedra och kanske misshandla.”196 Porr lurar människor med en falsk bild av
verkligheten och kvinnor blir istället stimulerade av litteratur där sexualiteten sätts in i sitt
sammanhang och ger utrymme åt fantasin. Detta är den bok som har mest uttalat negativ syn på
pornografi, men den har också flest feministiska influenser.
Om andra kulturer sägs att omskärelse av pojkar sker av religiösa och hygieniska skäl. ”I
vissa kulturer förekommer kvinnlig omskärelse som innebär att delar av de yttre könsorganen tas
bort eller sys ihop. Men det är olagligt i Sverige. Ingreppet gör ofta mycket ont och medför senare
problem för de omskurna kvinnorna.”197 Vidare hävdas att: ”I vissa kulturer är det fortfarande
viktigt att mödomshinnan är hel fram till bröllopsnatten.”198 Om Sverige sägs att förr var det
oftast pojkar som tog kontakt men att nu är det lika vanligt att flickor tar första steget. Andra
kulturer framställs därmed som mer problematiska och som att de ligger efter vårt (i stort sett)
jämställda Sverige.
7.8.3 Sexuell läggning
Ett kapitel heter Homosexualitet men temat behandlas också på andra ställen. ”De flesta blir kära i
någon av motsatt kön men ungefär en av tio förälskar sig i någon av samma kön. Oavsett vilket är
känslorna desamma. I varje klass finns statistiskt sett två eller tre elever som dras till människor
av samma kön, man säger att de är homosexuella. Resten kallas heterosexuella.”199
Homosexualitet inleds med: ”Att vara homosexuell är lika naturligt för den som är det som det är
att vara heterosexuell. Det är inget man kan göras till eller botas från utan något man är.”200 Det
som kan kännas svårt är ofta omvärldens reaktioner. Du känner säkert homosexuella utan att veta
om det eftersom de i allmänhet inte märks på något speciellt sätt. Det kan vara svårare för
196
Fabricius, 1995, s 348.
Fabricius, 1995, s 121. Kvinnlig omskärelse är förbjudet i Sverige sedan 1982. Fabricius skriver om de omskurna
kvinnorna och tilltalar dem inte.
198
Fabricius, 1995, s 120.
199
Fabricius, 1995, s 126. Definitionen upplevs som mindre heteronormativ än i andra böcker genom att man kallar
resten för heterosexuella och inte betonar deras majoritet.
200
Fabricius, 1995, s 126. Detta är den enda läroboken som säger att det är lika naturligt som heterosexualitet.
197
42
homosexuella att få kontakt med varandra eftersom de inte är så många och deras läggning inte
syns utanpå.
En nyhet är att homosexuella män kallas bögar och kvinnor lesbiska. Texten fortsätter med
att partnerskapslagen juridiskt jämställer dem med gifta heterosexuella par, förutom att de inte får
adoptera barn. ”Det har visat sig i intervjuer med vuxna att de flesta haft homosexuella
erfarenheter under sin uppväxt utan att för den skull bli homosexuella för gott. Många är också
bisexuella vilket innebär att de känner sig dragna till både det egna och det motsatta könet.”201
Värt är att notera är att hetero- och homosexualitet definieras utefter kärlek, medan bisexualitet
betraktas som en dragning på samma sätt som homosexualitet sågs i äldre läromedel. Det är
möjligt att hetero- och homosexualitet är lättare att inkorporera i det västerländska binära
tänkandet, medan bisexualitet är svårare att kategorisera.
I en faktaruta sägs att homosexualitet i Grekland sågs som den högsta kärleken eftersom
kvinnan inte var en jämbördig partner.202 Homosexualitet var t.o.m. förbjudet, i Sverige ända fram
till 1944.203 Till skillnad från de andra böckerna som illustrerade med manliga homosexuella eller
en demonstration föreställer en bild två kvinnor som ska kyssas.
Därefter följer Sexuella variationer som handlar om blottare, vilka är män som oftast är
ofarliga, och transvestiter, vilka oftast är heterosexuella. Detta är den enda bok som betonar att
transvestiter ofta är heterosexuella, vilket möjligen kan ses som ett sätt att naturalisera det.
Transsexualitet definieras som att en del människor känner också att de vill byta kön.204 Om man
är rädd för det annorlunda är man ofta själv rädd för att inte vara ”normal”, d.v.s.
normalitetsbegreppet problematiseras.
8 Resultat & diskussion
Hur beskrivs sexualitet och hur konstrueras kategorier som man/kvinna/transsexuell,
normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell i dessa åtta biologiböcker i högstadiets sex- och
201
Fabricius, 1995, s 126. Detta är ett exempel på manifest intertextualitet att Fabricius hänvisar till forskning om att
de flesta, d.v.s. en majoritet, av alla vuxna har haft homosexuella erfarenheter under uppväxten, men frågan är
varifrån den uppgiften är hämtad och om den stämmer.
202
Detta kan ses som felaktigt eftersom Lars Rydbeck skriver i Seklernas sex (1997) att män inte heller hade
jämbördiga relationer, utan det var äldre män som hade sex med underordnade män och slavar.
203
Texten hänvisar också till Ottesen-Jensen, RFSU, RFSL och BHUS – en telefonlinje för homo- och bisexuella
ungdomar.
204
RFSL Ungdom förespråkar Biologi Spektrum för att den framställer homosexualitet som något naturligt och inte
en sjukdom och att problemen för homosexuella är samhällets och inte individens fel. Även här integreras dock inte
bisexualitet i texten och transsexualitet diskuteras felaktigt under Sexuella variationer. (Ryng, Sysimetsä, Björk
Blomqvist, 2003, s 20.)
43
samlevnadsundervisning 1977-1995? Läromedlen fastslår att biologiskt sett är syftet med
sexualiteten reproduktion och de utgår från idén om en naturlig sexualdrift som väcks av
könshormoner och skapar heterosexualitet. Böckerna är vanligen könsneutrala men handlar främst
om män, t.ex. framställs det som vanligt att ”man” masturberar i grupp, att ”man” drar flickor i
håret på grund av sin sexdrift och att samlag tämligen automatiskt leder till orgasm. En förändring
sker dock över tid så till vida att kvinnors sexualitet börjar diskuteras mer och klitoris betydelse
för kvinnors orgasm uppmärksammas. De äldre läromedlen är överhuvudtaget mer kortfattade
medan de nyare skriver allt mer om sex och samlevnad. Några böcker kopplar mäns erektion mer
till åtrå och beskriver hur kvinnans slida förbereds för samlag genom att bli fuktig och dra ihop
sig för att kunna sluta tätt intill penis, vilket framställer kvinnor som mer passiva, medan andra
beskriver det som att båda könens kroppar förbereds för samlag. Biologi Spektrum är den bok som
har fler inslag av en likhetsdiskurs än de andra böckerna och är den som är mest positiv till onani,
abort och homosexualitet och mest negativ till porr och den enda som är författad av en kvinna.
Ett tecken på mannen som norm är att klitoris ofta beskrivs som en förkrympt penis eller
att den liknar penis, men det kan också tolkas som ett inslag av en likhetsdiskurs. Pojkars och
flickors kroppar framställs som relativt lika varandra före puberteten, medan sedan framträder
fysiska och psykiska könsskillnader av de ”manliga” och ”kvinnliga” könshormonerna. I alla
böcker utom Biologi Spektrum sägs att män har det manliga könshormonet testosteronet och
kvinnor de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, vilket bidrar till en
könsdikotomisering. Det är kvinnors hormoner som framstår som avvikelsen eftersom många av
böckerna diskuterar menstruationer och klimakterium som problem.
Onani och pornografi associeras mer till män än till kvinnor och framställs som substitut
för samlag. I NO-biologiboken från 1988 framställs män som visuella medan kvinnor vill bli
smekta av män och i Biologi Spektrum från 1995 framställs kvinnor som att de föredrar litteratur
framför pornografi. Porren beskrivs negativt och sägs bygga på ”den manliga sexualitetens
önskningar”, vilket framställer ”den manliga sexualiteten” essentialistiskt, som en homogen
essens som är sämre än kvinnors sexualitet.205
Läromedlen skildrar abort i negativa termer och påpekar att det är en nödlösning som
medför risk för komplikationer och psykiska problem. Formuleringar om att de som vill göra
abort är de som har många barn, är sjuka, unga och går i skolan är exempel på interdiskursivitet
som återkommer i flera böcker. Argument för och emot abort diskuteras, i synnerhet argument
205
Fabricius, 1995, s 348.
44
emot vilket kan ge en överdrivet negativ bild av abort trots att skolan enligt handledningen
Samlevnadsundervisning från 1977 inte ska ta ställning i abortfrågan. Beskrivningen av abort har
dock blivit något mer positiv i böckerna från 1990-talet, men två böcker från samma år kan ge
helt olika beskrivningar av samma tema.
Centralt för kategorin normalt/avvikande är hetero-, bi- och homosexualitet, där böckerna
till 1986 bryter mot handledningen genom att kalla homosexualitet för en avvikelse. Den normala
sexualiteten är det heterosexuella samlaget med preventivmedel i ett monogamt
kärleksförhållande, medan våldtäkt, incest, prostitution, porr, pedofili, sadism, transsexualitet mm
betraktas som avvikande. Våldtäkt associeras till de Andra: såsom sadister, de som har en sjuklig
inriktning på sex eller är drogpåverkade. Det har skett en förändring i synen på incest över tid –
från att det är förbjudet till att barnet inte straffas utan behöver hjälp. Det kan hänga samman med
en förändring i incestdiskursen i samhället och omdefiniering av brottet från incest mellan vuxna
till ett övergrepp på ett barn. Själva definitionen av incest förändras i läromedlen från nära
släkting som förälder - barn, syskon, mor- och farföräldrar och barnbarn till att också inkludera
fosterföräldrar och styvföräldrar. I beskrivningen av prostitution ligger fokus på kvinnan som
avvikare eller problemet homosexuell prostitution och inte på könsköparen. Påfallande ofta är
definitionerna könsneutrala som t.ex. av incest, våldtäkt, transvestiter, transsexuella, pedofiler och
sadister. Det är endast blottare och ”fula gubbar” som är män och offret som är flicka.
Könsneutraliteten skulle kunna kritiseras för att den ger sken av att världen är mer jämställd än
vad den är, men samtidigt kan exkluderingen av pojkar från dem som kan råka ut för ”fula
gubbar” få som konsekvens att det endast är flickor som framställs som potentiella offer. Pojkar
framställs i de äldre böckerna som möjliga offer för manlig homosexuell prostitution istället.
Som RFSL Ungdom påpekar diskuteras transsexualitet inte i samband med kön utan i
likhet med homosexualitet under Avvikande sexualitet och senare under Sexuella variationer, men
temat omnämns inte i alla böcker.206 I Biologi – för grundskolans högstadium från 1979 antyds
transsexualitet orsakas av hormonrubbningar, medan det i senare böcker beskrivs som en
upplevelse av att tillhöra fel kön. Avvikande sexualitet är starkare negativt laddat än sexuella
variationer eller annorlunda sexuellt beteende och hänger också samman med en mer positiv
beskrivning av fenomenen ifråga, men förändringen är inte så genomgripande och klumpar
206
Läromedlen diskuterar transsexualitet mer än transvestitism, vilket knappt nämns. Jag instämmer i stort i RFSL
Ungdoms slutsatser att läromedlen är heteronormativa och knappt diskuterar bisexualitet, men de hävdar också att
Biologiboken för grundskolans senare årskurser från 1995 framställer könen mer sterotypt än de andra böckerna. Jag
menar istället att alla läroböcker utom Biologi Spektrum framställer könen relativt stereotypt. Problematiseringar som
intersexualitet eller könsidentitet nämns inte överhuvudtaget.
45
fortfarande samman diverse företeelser som pedofili, transsexualism, blottning och
homosexualitet och märker dem därmed som avvikande. Homosexualitet har dock allt mer fått en
egen rubrik och börjat normaliseras, medan de andra ännu är avvikande och diskuteras under
Annorlunda sexuellt beteende.
Föreställningar om kön har inte förändrats lika mycket som föreställningar om sexuell
läggning i biologiböckerna, där en avsevärd förändring har skett över tid. Böckerna är dock
relativt heteronormativa och utgår från att läsaren är heterosexuell, presenterar homosexualitet
som en sexuell avvikelse och sedan som en variation. Det är dock inte så enkelt som att böckerna
är mindre heteronormativa ju senare upplagor de har, även om de i genomsnitt har blivit mindre
heteronormativa. Bisexualitet ses som sexuella kontakter eller en dragning och diskuteras nästan
inte alls, vilket kan vara ett tecken på ett binärt tänkande där hetero- och homosexuella
konstrueras som motpoler. I början är heterosexualitet den outtalade normen och orsaker till
homosexualitet diskuteras, såsom störningar i utvecklingen under barndomen, medan Biologi från
1995 också diskuterar orsaker till heterosexualitet. Men även där diskuteras orsaker till
homosexualitet oftare, vilket tyder på heteronormativitet. Först definieras homosexualitet som att
få tillfredsställelse vid sexuellt umgänge med samma kön eller att dras till samma kön.
Heterosexualitet nämns för första gången i mitt material i Biologi för grundskolans högstadium
1979 som en vilja att leva sexuellt med motsatt kön. I Biologi för grundskolans högstadium 1986
definieras heterosexualitet som att välja en partner från det motsatta könet och homosexualitet
som att föredra det egna könet, medan BIOS från 1986 definierar hetero/bi/homosexualitet utefter
vilket kön man dras sexuellt till. I NO-biologiboken 1988 är heterosexualitet sexualdriften mellan
man och kvinna, medan homosexualitet är att ”tända” på samma kön. I den andra upplagan 1995
är heterosexualitet sexuellt umgänge mellan män och kvinnor, medan homosexualitet är att bli kär
i och ha ”sex” med samma kön, medan hetero/bi/homosexualitet i de två andra böckerna från
samma år definieras som kärlek. Definitionerna av hetero/bi/homosexualitet är påfallande olika i
läromedlen, men tycks ha gått från att fokusera på sexuella handlingar till kärlek och också börja
definiera heterosexualitet på samma sätt som homosexualitet i några av de senare böckerna. Jag
instämmer i Bäckmans slutsats att heterosexualitet naturaliseras med hänvisningar till
reproduktion och att homosexualitet ses som en böjelse, avvikelse eller dragning.
Till skillnad från i Rosenbergs analys av uppslagsverk där heterosexualitet handlar om
sexuell ”dragning” och homosexualitet om ”drift” finns det här inget sådant entydigt mönster,
46
utan båda kan vara dragning eller drift beroende på bok.207 Även här är det dock homosexualitet
som behöver förklaras t.ex. med störd barnautveckling och enkönade miljöer. I mitt material
börjar läromedlen redan 1979 betona att homosexuella känner samma vänskap och kärlek som
heterosexuella, vilket inte sker i uppslagsverken förrän på 1990-talet. I likhet med Sandströms
skoltexter är läromedlen som studeras här utvecklingsoptimistiska, utgår från en naturlig sexdrift,
legitimerar sexualitet med kärlek, har en falsk könsneutralitet och försöker acceptera
homosexualitet.
Tystnaden om etnicitet är nästan total. Temat svensk-invandrare kommer först i Biologi
Spektrum år 1995 så till vida att Sverige beskrivs som ett öppet land med bra sex- och
samlevnadsundervisning, medan andra länder har mer problem med hiv, kvinnlig omskärelse,
oskuldskrav och förbud mot preventivmedel. Andra kulturer framställs som mer problematiska
eftersom de inte är lika jämställda som vi svenskar. Hiv kopplas till Afrika, prostituerade och
homosexuella män.
Funktionshinder nämns endast i Biologi Spektrum och då betonas att när det gäller kärlek
är vi alla lika, oavsett funktionshinder, sexuell läggning eller kön. Klass är ett tema som inte
nämns överhuvudtaget, kanske för att man vill sprida ett budskap till alla elever oavsett bakgrund
och därmed tonar ner skillnader till förmån för likheter. Genom illustrationer och i texterna
framställs homosexuella, funktionshindrade och invandrare som män, medan kvinnor inkluderas
först senare bl.a. med ett foto på två lesbiska i Biologi Spektrum 1995, där begreppen bög och
lesbisk dyker upp för första gången. De Andra är egentligen inte så avvikande, utan ungefär som
vi, d.v.s. vi heterosexuella svenska män.
I likhet med i Oscarssons material är läromedlen vuxen-, andro- och heterocentriska och
samlag framställs som det riktiga sexet som föregås av ”förspel”, medan onani eller petting är
substitut och främst för ungdomar.208 Det heterosexuella samlagets primat blir tydligt i
formuleringar som att homosexuella inte kan ha vanliga samlag eller få barn i Biologi – för
grundskolans högstadium från 1979 eller att man kan ha ”sex” med någon av samma kön i
Biologi – för grundskolans senare årskurser från 1995. Samtidigt uppmanas eleverna att inte ha
samlag för tidigt eller utan kärlek för sex är något som man bör vara försiktig med. Monogami
skyddar mot könssjukdomar medan de som har tillfälliga förbindelser riskerar att smittas, då
kondom endast ger ett visst skydd. Oscarssons slutsatser är dock mer kritiska till sex- och
samlevnadsundervisningen än mina. Det kan delvis bero på att vi analyserar olika material och att
207
208
Rosenberg, 2002, s 97ff.
Oscarsson, 2002, s 43.
47
hennes utgångspunkt är en kombination av queerfeminism och radikalfeminism. Hon analyserar
dessutom den samtida undervisningen, d.v.s. material från 1995 till 2002, medan jag studerar
förändringar från 1977 till 1995, vilket kan medföra att min kritik mildras av att materialet har
blivit något bättre med tiden. Jag instämmer dock i slutsatsen att det finns en manlig norm och ett
avståndsskapande i att först beskriva män och heterosexuella som den könsneutrala människan
som kvinnor och homosexuella sedan jämförs med.209 Teman som oral- och analsex nämns endast
i anslutning till homosexuella män och hiv, varmed de framställs som mindre normala än samlag.
Frågan är varifrån uppgifter som att blottare och ”fula gubbar” är snälla och inte utsätter
barn för övergrepp är hämtade ifrån och om de stämmer. Det är problematiskt att läroböckerna
bygger på författarens åsikter och forskning utan explicita hänvisningar till denna varför
granskning av resultaten försvåras. Interdiskursiviteten är omfattande och läromedlen har
påfallande ofta samma formuleringar som äldre böcker men med ett kort tillägg eller en liten
förändring, vilket gör texterna inkonsistenta och ibland direkt felaktiga. Läromedlen framställs
som objektiva och sakliga men bygger på ett urval av forskning och normativa ställningstaganden,
t.ex. att monogami är den bästa samlevnadsformen och att prostitution, pornografi och abort är
dåligt.
Jacksons kritik av sexologin är delvis tillämpbar på läromedlen så till vida att de har en
manlig norm, likställer sexualitet med heterosexualitet, utgår från en biologisk sexdrift och ser
samlag som ett biologiskt imperativ.210 Till skillnad från henne tror jag dock inte att sexualiserat
våld legitimeras – bortsett från möjligtvis i en formulering om att pojkars sexdrift leder till att de
drar flickor i håret – tvärtom betonar alla läromedel att man inte ska tvinga någon till något som
denna inte vill och att våldtäkt är ett allvarligt brott. Däremot möts olika diskurser i formuleringar
om att våldtäkt är något som utförs av de med sjuklig inriktning på sex, men även inom
äktenskapet och att förövare och offer ofta känner varandra. Jackson menar att sexologin
normaliserar dominans och underordning, vilket biologiläromedlen inte alls gör – tvärtom kopplar
de sadism till våldtäkt och till onormala avvikelser/variationer som pedofiler och blottare.
Läroboksförfattarna tilltalar och utgår från vissa elever, främst svenska heterosexuella
pojkar som vill ha samlag, och skriver om eller exkluderar andra elever, som homosexuella,
flickor, omskurna kvinnor, invandrare, prostituerade och funktionshindrade. Normen är outtalad
och problematiseringen ligger på avvikelserna, som antingen diskuteras som problem eller nästan
totalt exkluderas, som invandrare och bisexuella. Samtidigt finns en önskan om att skapa ökad
209
210
Oscarsson, 2002, s 36f.
Jackson, 2002, s 83f.
48
tolerans, varför det betonas att vi innerst inne är lika och att det är svårt att dra gränsen mellan
normalt och onormalt. Successivt har dock flickor och i Biologi Spektrum också homosexuella
delvis börjat inkluderats i dem som tilltalas och inte bara i dem som beskrivs.
9 Sammanfattning & slutsatser
Läroböckerna fastslår att biologiskt sett är syftet med sexualiteten reproduktion och utgår från en
naturlig sexualdrift som väcks av könshormoner och skapar heterosexuell attraktion som berikar
flera områden av vårt liv. Under puberteten ökar könsskillnaderna och intresset för det motsatta
könet, varför könsdikotomisering och heterosexualitet naturaliseras medan homosexualitet
exkluderas. När vi mognar söker vi inte bara sex utan också kärlek och någon att bilda familj med.
Naturen framställs som en aktör som har vissa intentioner och där en reproduktiv heterosexuell
monogam kärleksrelation är en av dem.
Utifrån en textanalys inspirerad av diskursanalys har jag fokuserat på hur konstruktionen
av kunskap hänger ihop med makt och hur läromedlens utsagor privilegierar vissa
subjektspositioner och handlingar. Biologiböckerna är relativt vuxen-, andro- och heterocentriska
och framställer samlag som det riktiga sexet, medan onani, petting och porr är substitut.
Läromedlen kan bidra till genussystemet genom att beskriva könen som motsatta och den
könsneutrala kroppen och sexualiteten som manlig, men det finns också inslag av en
likhetsdiskurs och ett ökat fokus på kvinnors sexualitet i de senare böckerna. Den största
förändringen över tid är en mer positiv syn på homosexualitet medan föreställningar om kön
uppvisar mer kontinuitet. Heteronormativiteten underbyggs genom skildringar av eleverna som
heterosexuella, tystnaden kring bisexualitet och framställandet av homosexualitet som en
avvikelse/variation, men har försvagats i läromedlen under 1980- och 1990-talet. Rasism kan
reproduceras genom att Sverige beskrivs som jämställt och andra länder/kulturer som att de har
fler problem. Paradoxalt nog är Biologi Spektrum den enda lärobok som diskuterar
etnicitet/nationalitet, men då på ett tämligen negativt sätt. I övrigt är det dock den lärobok som är
mest feministisk och minst heteronormativ. Bortsett från den kan biologiböckerna lite tillspetsat
sammanfattas med att de utgår från att läsaren är en vit, svensk, heterosexuell pojke som onanerar,
gillar porr och vill ha samlag utan att skaffa barn, men som i framtiden vill bilda familj med en
kortare vit, svensk, heterosexuell flicka som har svårare att bli upphetsad och få orgasm, påverkas
negativt av sina hormoner och menstruationer och inte tycker om porr.
49
10 Förslag till vidare forskning
Vilka föreställningar om kön, sexualitet och normalitet och avvikelse finns i läromedel i andra
ämnen, t.ex. religion och samhällskunskap? Hur skildras teman som etnicitet, klass,
funktionshinder och ålder? Vilka likheter och skillnader finns jämfört med budskapet i
biologiböcker? Vilka konsekvenser får texters olika budskap? Hur tolkar mottagarna läromedlen?
Vilka förändringar har skett över tid i läromedel i biologi från början av 1900-talet till
idag? Hur är läromedlen i andra länder? Finns det skillnader i budskapen från olika förlag? Vilka
skillnader finns i budskapet i läromedel för låg-, mellan-, högstadium, gymnasium och för vuxna?
Hur går processen till när vissa utsagor privilegieras som ”fakta” och objektiv kunskap i
läromedel? Vilken roll spelar författarens bakgrund och könstillhörighet för texten? Följer
läromedlen lärarhandledningar och läroplan?
Hur skiljer sig budskapet i olika sorters material, såsom läromedel, lärarhandledningar,
SOU, sexologisk litteratur, RFSU:s material och sex- och samlevnadshandböcker? Hur kan man
tolka förekomsten av fler och mer avklädda bilder på kvinnor än på män i läromedlen? Varför
framställs minoriteter som homosexuella, invandrare och handikappade först som män?
Hur förändras beskrivningen av sexuella ”avvikelser” och problem som ”fula gubbar”,
pedofili, incest, abort, frigiditet, våldtäkt, transsexualitet, icke-monogami, sadism och masochism
över tid och hur kan det relateras till samhällsförändringar? Hur förändras skildringen av
prostitution efter införandet av sexköpslagen 1999? Hur skriver man mer feministiska läromedel?
50
11 Käll- och litteraturförteckning
Otryckt material:
Hage, Cecilia. Ht 2001. Naturligt eller konstruerat? En studie av dagspressens syn och
presentation av könsskillnader, om debatten essentialism – konstruktivism. B-uppsats. Stockholms
universitet, Centrum för kvinnoforskning.
Haridi, Rebecca & Jennie Johansson & Hanna Lagerlöf. Vt 2002. Jämställda läromedel - en
feministisk studie av läroboksmaterial och lärarnas roll i undervisningen. C-uppsats. Stockholms
universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Oscarsson, Sara. Ht 2002. Kunskapen om den ”normala sexualiteten” - föreställningar om
könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning. C-uppsats. Södertörns högskola,
Statsvetenskapliga institutionen.
Nysäter, Erika. Vt 2003. ”Verklighet” kontra feminism? En kritisk diskursanalys av
föreställningar om kön i Folkhälsoinstitutets samlevnadsbok Leva ihop och i den efterföljande
debatten om boken. D-uppsats. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
Webbplatser:
Alla adresser är senast kontrollerade 2004-12-01.
Ekot, 21-10-04. Bokförlag vill byta ut biologibok.
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=490740
Fråga till statsråd, 2003-10-01, till utbildningsminister Thomas Östros, Sex- och
samlevnadsundervisning.
http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286
Bergström, Maria & Forshage, Daniel. 2001. Bland horor, bockar och bögar - en rapport byggd
på RFSU Stockholms skolprojekt. Stockholm, RFSU. http://www.rfsu.se/files/1720017299/file_17230.pdf
Ryng, Annica & Theres Sysimetsä & Mikael Björk Blomqvist. 2003. ”Homosexualitet är inte
olagligt om man är över 15 år” Inkludering och exkludering av homosexuella, bisexuella och
transpersoner i biologiböcker. Stockholm, RFSL Ungdom.
http://app.rfsl.se/apa/12/public_files/bio-bokgranskning_huris.pdf
51
Tryckt material
Källor i kronologisk ordning:
Skolöverstyrelsen. 1956. Handledning i sexualundervisning. Stockholm.
Skolöverstyrelsen. 1977. Läroplan för grundskolan, Allmän del. Lgr 69.
Stockholm, Utbildningsförlaget. 9 tr.
Kullberg, Irene. Skolöverstyrelsen. 1977. Samlevnadsundervisning. Stockholm, LiberLäromedel.
Boierth, Anders & Erik Nordling & Lars-Olof Öhman. 1979. Biologi - stadieboken i biologi för
högstadiet. Stockholm, Almqvist & Wiksell läromedel. 3. uppl., 2. tr.
Jonsson, Rolf. 1979. Biologi för grundskolans högstadium 1. Malmö, LiberLäromedel. 1. uppl.
Skolöverstyrelsen. 1980. Läroplan för grundskolan. Allmän del - mål och riktlinjer, kursplaner,
timplaner. Lgr 80. Stockholm, LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.
Jonsson, Rolf. 1986. Biologi för grundskolans högstadium 2. Malmö, LiberLäromedel. 2., [bearb.]
uppl.
Andréasson, Berth. 1986. BIOS - biologi för högstadiet. Stockholm, Natur & kultur. 1 uppl.
Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Gösta Rodhe. 1988. NO-biologiboken för
högstadiet. Solna, Esselte studium. 1. uppl.
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94.
Stockholm, Utbildningsdepartementet.
Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Anders Carlsten & Lars Magnusson. 1995. Biologiboken
för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber utbildning. 2. uppl. (1. uppl. har titeln NObiologiboken).
Henriksson, Anders. 1995. Biologi. Malmö, Gleerup. 1. uppl.
Fabricius, Susanne. 1995. Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber.
1. uppl.
Litteratur:
Ambjörnsson, Fanny. 2004. I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm, Ordfront.
Berg, Leif. 2003. Religion och liv 7-9, Elevbok. Stockholm, Natur och kultur.
Bergström, Göran & Kristina Boréus. 2000. Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund, Studentlitteratur.
52
Bäckman, Maria. 2003. Kön och känsla - samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om
sexualitet. Stockholm, Makadam förlag.
Centerwall, Erik. 1997. Kärleksvägar. Stockholm, Folkhälsoinstitutet.
Centerwall, Erik. 1995. ”Kärlek känns! förstår du” - samtal om sexualitet och samlevnad i skolan
- ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm, Statens skolverk, Liber distribution.
Fagerström, Grethe. 1976. Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning. Gävle,
Skolförlaget.
Fairclough, Norman 1992. Discourse and Social Change. Cambridge, Polity Press.
Grosin, Mattias. 1998. ”Vem är inte lite queer…?” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 5-11.
Hirdman, Yvonne. 2001. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö, Liber.
Jackson, Margaret. 2002. ”Sex Research and the construction of sexuality – a tool of male
supremacy?” i Ken Plummer (ed) Sexualities - Critical Concepts in Sociology vol 1. Routledge,
London. s 83-98.
Johansson, Linna. 1999. ”Vi fick veta saker om sex och sexualitet.” i Linda Norrman Skugge,
Belinda Olsson & Brita Zilg (red) Fittstim. Stockholm, Bokförlaget DN. s 8-17.
Lennerhed, Lena. 1994. Frihet att njuta - sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm,
Norstedt.
Lennerhed, Lena. 2002. Sex i folkhemmet – RFSU:s tidiga historia. Uppsala, Gidlunds.
Lidstedt Cronberg, Marie. 2002. ”Incest – från brott mot Gud till brott mot barn inom familjen.” i
Berglov, Cronberg & Österberg (red) Offer för brott. Lund, Nordic Academic Press. s 105-174.
Lodalen, Mian. 1998. ”Förbön mot partnerskap” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 115-119.
Lundgren, Anna Sofia. 2001. ”Deskriptiva, normativa, performativa. Reflektioner kring
beskrivningar.” i Britta Lundgren & Lena Martinsson (red) Bestämma, benämna, betvivla –
kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund, Studentlitteratur.
Lykke, Nina. 2003. ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” i
Kvinnovetenskaplig tidskrift. nr 1. Gränser. s 47-56.
Långström, Sture. 1993. Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet. Malmö, Gleerup.
Löfstedt, Kristina. 2004. ”Sex i Välfärdssverige” i Bang, nr 3. s 62-64.
Nilsson, Agneta & Birgitta Sandström et. al. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: sex- och
samlevnadsundervisningen. 2000. Stockholm, Statens skolverk, Liber.
Richardson, Diane. 1997. “Sexuality and Feminism” i Victoria Robinson & Diane Richardson
(ed) Introducing Women’s Studies. Second edition. New York, New York University Press.
53
Rosenberg, Tiina. 2002. Queerfeministisk agenda. Stockholm, Atlas.
Rydbeck, Lars. 1997. ”Före sexualiteten – om kärlek, vänskap och homosexualitet hos grekerna i
förkristen tid.” i Bergenheim, Åsa & Lena Lennerhed (red) Seklernas sex – bidrag till
sexualitetens historia. Stockholm, Carlsson. s 71-93.
Sandström, Birgitta. 2001. Den välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets
svenska sexualpolitik. Stockholm, HLS förlag.
Stainton Rogers, Wendy. 2002. Genuspsykologi – kön och sexualitet. Lund, Studentlitteratur.
Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet.
USSU. SOU 1974:59. Stockholm, Liber.
Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse. 1996. Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk
politisk teori. Lund, Academia Adacta.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund,
Studentlitteratur.
54