AFFÄRSJURIDIK
Kompendium i grundläggande lagstiftning för företagsgrundare.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(1/61)
12.6.2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
AFFÄRSIDÉN
1 Affärsidé
1.1 Affärsidéns komponenter
1.1.1 Produkten
1.1.2 Marknaden
1.1.3 Företagets resurser
2 Att få en idé
3 Skydd för affärsidén
3.1 Patent
3.2 Nyttighetsmodellrätt
3.3 Mönsterrätt
3.4 Varumärkesrätt
BOLAGSFORMER
4 Bolagsformerna
4.1 Enskild näringsidkare
4.2 Öppet bolag
4.3 Kommanditbolag
4.4 Aktiebolag
4.5 Andelslag
5 Val av firma
6 Ekonomiförvaltning
6.1 Hantering av fakturor
6.1.1 Försäljningsfakturor
6.1.2 Fakturor som skickas utomlands
6.1.3 Kontantkvitto
6.1.4 Inköpsfakturor
6.1.5 Verifikationer
6.2 Dokumentens förvaringstider
6.2.1 Förvaringsplatser
6.2.2 Lagringsmedier
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(2/61)
12.6.2006
FINANSIERING
7 Intäktsfinansiering
8 Eget kapital
9 Främmande kapital
10 Finansieringsplanering
10.1 Tillgången till pengar
10.2 Finansieringskällor
11 Skuldförbindelser
11.1 Skuldens villkor
11.1.1 Betalningstid
11.1.2 Ränta
11.2 Gäldansvar
11.3 Skuldens upphörande
12 Indrivning av fordringar
13 Säkerhet för skuld
13.1 Personsäkerhet
13.2 Saksäkerhet
14 Leasing
KONSUMENTSKYDD
15 Konsumentskyddslagen
15.1 Konsumentskyddsmyndigheter
15.2 Reglering av marknadsföringen
15.2.1 Osaklig marknadsföring
15.2.1.1 Information
15.2.1.2 Reglering av avtalsvillkor
15.2.1.3 Information om priset på konsumtionsnyttigheter
15.2.1.4 Köp av konsumtionsvara
16 Produktsäkerhet
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(3/61)
12.6.2006
AVTAL
17 Avtalsparter
17.1 Rättskapacitet
17.2 Rättshandlingsförmåga
17.3 Formen för rättshandlingen
17.4 God tro (bona fide)
17.5 Omyndighet
17.6. Fullmakt
17.6.1 Befogenhet och behörighet
17.7 Prokura
18 Uppgörande av avtal
18.1 Formfrihet
18.2 Olika sätt att ingå avtal
18.3 Komplicerade situationer
18.4 Andra sätt att ingå avtal
18.5 Ogiltighetsgrunder
18.5.1 Självverkande ogiltighet eller nullitet
18.5.2 Klanderbar ogiltighet
18.5.3 Ogiltighet genom invändning
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(4/61)
12.6.2006
PRODUKTEN kan skyddas med hjälp av
patent, mönsterrätt, varumärkesrätt etc.
PRODUKT
AVTAL
görs med
olika inre
och yttre
intressenter
ekonomiförvaltning
MARKNAD
PRODUKTEN måste vara säker.
Vid MARKNADSFÖRING och
FÖRSÄLJNING måste man följa
Konsumentskyddslagen.
IMAGE, KNOW HOW,
RESURSER
Företagets bolagsform och firma
påverkar dess sätt att verka.
Inom EKONOMIFÖRVALTNINGEN är
företaget tvunget att följa lagstiftningen
om bl. a. bokföring och finansiering.
Bilden ovan visar vilka olika delar som ingår i affärsjuridikdelen. Affärsidén, som
består av tre delar, är sammankopplade. Då man tillverkar och/eller säljer produkter
kan man skydda tillverkningssättet, mönstret eller sitt varumärke med hjälp av
stadgandena i immaterialrätten. Produkten måste också vara säker med tanke på
konsumenternas hälsa.
Vid marknadsföring och försäljning måste företagaren känna till vad som stadgas i
Konsumentskyddslagstiftningen. Konsumenterna har ett starkt skydd i Finland och
lagen är tvingande.
Då man startar ett företag skall man välja bolagsform och firma. Det är viktigt att
företaget har ett bra namn och företagsgrundaren måste följa Firmalagen för att
namnet skall godkännas av Patent- och registerstyrelsen.
På vänstra sidan nämns avtal med inre och yttre intressenter. Företaget är en juridisk
person som kan göra upp avtal med finansiärer, arbetstagare, leverantörer, kunder
m.fl.
Slutligen har jag tagit upp ekonomiförvaltningen som är en mycket väsentlig del av
företaget. Utan en fungerande ekonomiförvaltning kommer företaget i det långa loppet
inte att klara sig. Det finns en direkt koppling mellan lönsamhet och en välfungerande
ekonomiförvaltning. Finansieringen har jag kopplat ihop med denna funktion.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(5/61)
12.6.2006
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(6/61)
12.6.2006
AFFÄRSIDÉN
1 Affärsidé
Hemligheten bakom ett framgångsrikt företag är en väl fungerande affärsidé.
Affärsidén är kärnan i företaget, tanken bakom hela verksamheten. En affärsidé skall
kunna formuleras kort. I en enda mening skall man kunna sammanfatta hela
hemligheten bakom företagets framgång. Affärsidén består alltså av de faktorer som
har lett till att företaget uppvisar vinst, ett positivt resultat.
Begreppet verksamhetsidé brukar ofta användas synonymt med affärsidé. Det är ändå
en liten skillnad mellan termerna. Verksamhetsidén beskriver mer hur företaget
fungerar och varför det har grundats medan affärsidén betonar framgångsfaktorerna,
vad det är som gör just det i frågavarande företaget framgångsrikt.
1.1 Affärsidéns komponenter
Man kan spjälka upp affärsidén i tre delfaktorer d v s i produkten eller tjänsten,
marknaden eller kunderna samt företagets resurser. Se figuren nedan.
PRODUKT / TJÄNST
MARKNAD
SÄTT ATT FUNGERA
RESURSER
IMAGE
KNOW HOW
Egentligen är affärsidékonceptet väldigt simpelt. Det går ju ut på att man har klart för
sig vad man säljer, åt vem man säljer och hur man går till väga för att göra det. Alla
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(7/61)
12.6.2006
delar i affärsidén skall stöda varandra. Om det finns något som inte hör till idén lönar
det sig att göra sig av med den biten. I det långa loppet har det visat sig att överlopps
delar i affärsidén oftast är förlustbringande p g a olika orsaker.
1.1.1 Produkten
Produkten, eller tjänsten, som företaget säljer, är inte alltid en enskild vara eller tjänst.
Det kan också t.ex. vara fråga om att lösa kundens problem på ett helhetsbetonat sätt.
Företaget erbjuder helt enkelt ett bättre eller nytt alternativ till produkter eller tjänster
än de som finns på marknaden.
1.1.2. Marknaden
Det räcker inte med att företaget, eller entreprenören, har en strålande produkt om
ingen köper den. Den kan vara för dyr, invecklad eller helt enkelt överflödig. En av
företagsverksamhetens grundförutsättningar är att nå ut till kunderna, att få dem att
pröva något nytt och att få dem att komma tillbaka om och om igen. En mycket
väsentlig intressentgrupp är kunderna. Företaget blir ett projekt om man inte lyckas
bygga upp en stabil marknad för sina produkter. Projektet är ju något som avslutas
inom en överskådlig framtid medan företagsverksamhet står för kontinuitet och
fortlöpande verksamhet.
1.1.3 Företagets resurser
Med företagets resurser menas det sätt att fungera som gör att ett företag skiljer sig
från andra företag på marknaden. Det kan gälla ett nytt sätt att producera varor, ett
nytt råmaterial, ett effektivt distributionsnät etc. Det är frågan om sådana faktorer som
inte andra har tänkt på förut och som kan vara svåra eller omöjliga ett ta efter. I små
företag är det ofta fråga om entreprenörens know how eller yrkesskicklighet, som
utomstående inte kan efterlikna, eftersom den är unik.
Begreppet affärsidé kan naturligtvis analyseras på flera olika sätt och företagsbilden är
en faktor som ibland också tas upp i samband med affärsidékonceptet. Jag anser
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(8/61)
12.6.2006
ändå att företagsbilden skapas med tiden under verksamhetens lopp, medan
företagets grundare redan när man startar verksamheten måste veta
vad man säljer
åt vem man säljer
hur man förverkligar det hela
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(9/61)
12.6.2006
2 Att få en idé
Att komma på en bra och fungerande affärsidé kan ta sin tid. Ofta hänger idén ändå
ihop med den utbildning företagaren har skaffat sig. Högt akademiskt utbildade
personer startar inte i lika hög grad eget företag som personer med yrkesutbildning på
något område. Idéer fås också från annat håll än utbildning. En hobby eller ett
specialintresse ligger också relativt ofta till grund för affärsidén. Kommersiella idéer
eller rent tekniska uppfinningar kan vara goda affärsidéer liksom lång arbetserfarenhet
inom en speciell bransch. Också från utlandet kan man snappa upp trender om man
besöker t.ex. mässor eller reser mycket.
Att aktivt söka efter en idé i syfte att starta ett företag kan ta lång tid. Det lönar sig för
det mesta inte heller att ta efter någon redan existerande idé för det, att ett företag
lyckats bra, behöver inte nödvändigtvis betyda att en efterapning skulle lyckas lika bra.
Det här beror bl.a. på företagets resurser, alltså det som är en väsentlig del av hela
affärsidékonceptet. En annan sak som påverkar en affärsidés framgång är
företagskulturen. Den speciella kultur som råder i ett företag kan inte överföras till ett
annat företag. Företaget eller företagaren måste själv skapa sin kultur och det leder till
framgång eller så leder det till att verksamheten inte blir lönsam.
Om man vill bli sin egen herre, men inte har någon god idé kan man överväga
franchisingverksamhet. Då får man rätt att använda ett färdigt utarbetat koncept och
man får också stöd i början av verksamheten från franchisinggivarens sida. Mer
information finns att läsa på adressen www.franchising.fi.
Ifall du har en idé men inte själv vill förverkliga den kan du hyra ut den. Då talar man
om licensiering. Licens innebär att en person eller ett företag får tillstånd att göra
något som annars skulle innebära brott mot lag eller förordning t.ex. tillverka en
patenterad uppfinning Ersättningen som betalas till upphovsmannen kallas för royalty
och den varierar beroende på hurudant avtal som gjorts upp mellan parterna. Både då
det gäller franchisingavtal och licensavtal lönar det sig att anlita en expert när man gör
upp avtalet för att slippa överraskningar i framtiden.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(10/61)
12.6.2006
Kan man då skydda sin affärsidé mot att någon stjäl den? Vad skulle det leda till om
företagen skulle ha dylikt skydd för sina idéer? Det här är intressanta frågor som dyker
upp när man funderar på affärsidékonceptet. Svaret har jag också redan egentligen
nämnt då jag påstod att det inte går att imitera andras i och för sig lyckade affärsidéer
eftersom varje idé är bunden till entreprenören. Men, vissa viktiga delar av affärsidén
kan man skydda på olika sätt, affärsidén som helhet kan man dock inte söka skydd
för.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(11/61)
12.6.2006
3 Skydd för affärsidén
I ett samhälle med fri konkurrens kan företagarna behöva ett sätt att skydda sin näring
från illojal konkurrens. Den som har skrivit en bok har upphovsrätt till verket och den
som har gjort en uppfinning kan söka patent på den.
Immaterialrätten indelas i två huvudgrupper nämligen upphovsrätt och industriellt
rättsskydd. Upphovsrätt kan man inte ansöka om, den uppstår automatiskt då någon
gett upphov till ett konstnärligt verk t.ex. en bok eller en sång. Industriellt rättskydd,
t.ex. patent, kan man ansöka om. Till immaterialrätten hör förutom upphovsrätten även
patenträtt, nyttighetsmodellrätt, mönsterrätt, ensamrätt till kretsmönster för integrerade
kretsar, växtförädlarrätt och varumärkesrätt.
3.1 Patent
Genom att söka patent kan man få ensamrätt till en uppfinning av teknisk karaktär. En
förutsättning för att kunna registrera ett patent är att uppfinningen kan användas
industriellt och att den är ny. Med ny menas att den skiljer sig väsentligt från tidigare
registrerade patent. Om patent söker man skriftligt hos Patent- och registerstyrelsen
och till ansökningen skall man bifoga ritningen med förklaringar. Ett patent är i kraft i
20 år varefter det kan förnyas.
3.2 Nyttighetsmodellrätt
Nyttighetsmodellrätt kallas också för lilla patentet och är inte lika byråkratiskt och
invecklat som patentet. Man kan alltså skydda idéer och lösningar som inte når upp till
nivån för patentet men som ändå är uppfinningar på sitt område. Lilla patentet är i
kraft i fyra år och kan därefter förnyas för därpå följande fyra år och därefter för två år.
3.3 Modellrätt
Med mönsterrätt avses att man kan söka skydd för en produkts utseende eller form,
ett ornament. Det här är vanligt t.ex. inom klädbranschen. Ett dylikt skydd är i kraft fem
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(12/61)
12.6.2006
år och kan förnyas två gånger för fem år i gången. Patent- och registerstyrelsen
fungerar som registreringsmyndighet.
3.4 Varumärkesrätt
Med olika företag och deras produkter eller tjänster förknippas ofta ett eller flera
varumärken. Ett varumärke, eller brand, kan vara
o ett ord
o ett namn
o en figur
o en bokstav
o ett tal eller en siffra
o formen på t.ex. en förpackning
Viktigt med tanke på varumärket är att det skiljer sig från mängden och att det inte
finns risk för sammanblandning med redan existerande varumärken. Man kan
registrera ett varumärke eller inarbeta det. En registrering gäller för tio år och kan
förnyas för tio år i gången.
Att söka patent på en uppfinning eller att registrera varumärken eller mönster kräver
både tid och ekonomiska resurser av den som vill göra det. Det kan räcka flera år
förrän en uppfinning är patenterad och det kostar en hel del att göra de behövliga
undersökningarna för att bevisa att den är unik. En registrering av ett varumärke går
snabbare än en patentering.
För mer detaljerad information om olika sätt att skydda affärsidéns olika komponenter
kan man läsa på www.prh.fi. Där finns också blanketter, anvisningar och uppdaterade
prislistor för registrering och undersökning.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(13/61)
12.6.2006
BOLAGSFORMER
4 Bolagsformerna
I Finland råder näringsfrihet. Enligt lag får fysiska personer som bor inom EU idka
näring i Finland förutsatt att de följer lagstiftning och god sed. Näringsfriheten gäller
också finska samfund och stiftelser samt utländska samfund och stiftelser som har
registrerat en filial i Finland och vars hemort är inom EU.
4.1 Enskild näringsidkare
Den enklaste formen av företagsamhet kan bedrivas i form av enskild eller privat
näringsidkare. Entreprenören, ägaren, står för allting ensam d v s han ansvarar såväl
för finansieringen som arbetet ensam. Juridiskt sett är ägaren och företaget en och
samma person.
4.2 Öppet bolag
Öppet bolag är en form av personbolag. Det bildas genom ett formfritt avtal mellan
åtminstone två bolagsmän. En bolagsman har rätt att granska bolagets bokföring.
Bestämmelserna om bokslutet, revisionen och ansvaret för bolagets skulder är
tvingande. Också stadgandena om hur bolaget företräds är tvingande.
I det öppna bolaget betonas det solidariska ansvaret för företagets skulder. En
bolagsman är också ansvarig för de skulder som bolaget hade då han inträdde i det.
Han kan också bli ansvarig för förpliktelser som bolaget tagit efter utträdet ifall
borgenären inte visste om att han utträtt ur bolaget. Anmälan till handelsregistret krävs
för att man skall kunna räkna med att det är officiellt.
4.3 Kommanditbolag
Kommanditbolag är en annan form av personbolag. Bolagsmännen är antingen tysta
eller ansvariga bolagsmän. Den tysta bolagsmannens ansvar begränsar sig till hans
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(14/61)
12.6.2006
insats i bolaget. Eventuella förluster som bolaget gör delas av de ansvariga
bolagsmännen. Tysta bolagsmän får inte företräda bolaget utan speciell fullmakt.
4.4 Aktiebolag
Det finns olika typer av aktiebolag; de privata aktiebolagen, publika aktiebolag och
bostadsaktiebolag. Bolagsmännens ansvar begränsar sig till det antal aktier de äger.
Aktieägarna är inte ansvariga för bolagets förpliktelser. Bolagsstämman är det
högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Varje aktie medför en röst om det inte i
bolagsordningen finns stadganden om att olika typer av aktier har olika antal röster.
Bolag vars aktiekapital överskrider 80 000 euro skall ha en verkställande direktör.
Även mindre aktiebolag kan ha en verkställande direktör. Ett förvaltningsråd är också
möjligt i aktiebolag vars aktiekapital är större än 80 000 euro. Förvaltningsråd är inte
möjliga i små aktiebolag.
Bolagsstämman väljer också en styrelse som skall bestå av minst tre medlemmar i
bolag vars aktiekapital är över 80 000 euro.
Ett
aktiebolags
beslutande
organ
är
alltså
bolagsstämman,
styrelsen
och
verkställande direktören.
Varje aktiebolag skall ha en eller flere revisorer. I bolagsordningen skall finnas
stadganden om hur många revisorerna skall vara. Revisorn väljs av bolagsstämman.
En revisor skall ha sådan kunskap i redovisning, ekonomi och juridik, som med tanke
på bolagets verksamhet och storlek behövs, för att klara av uppgiften. En revisor får
inte vara jävig.
Stiftarna,
styrelsemedlemmarna,
förvaltningsrådsmedlemmarna,
verkställande
direktören och/eller revisorerna kan bli skadeståndsskyldiga gentemot aktieägarna. Ett
skadeståndsansvar uppstår om lagen om aktiebolag eller bolagsordningen överträds
och skadan har uppstått uppsåtligen eller genom vållande vid fullgörande av ett
uppdrag.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(15/61)
12.6.2006
4.5 Andelslag
Ett andelslag är ett samfund vars storlek inte bestäms på förhand. Också
andelskapitalet
kan
variera
beroende
på
antalet
medlemmar.
Andelslagets
medlemmar är inte personligen ansvariga för andelslagets skulder. Andelsstämman är
det högsta beslutande organet och varje medlem har en röst. I stadgarna kan också
sägas att besluten skall fattas av en fullmäktige som valts av medlemmarna. Speciellt
i stora andelslag är det vanligt.
Andelslaget har också en styrelse som sköter förvaltningen av bolaget. Vid behov kan
det även finnas ett förvaltningsråd som övervakar styrelsens arbete.
Andelsstämman skall också utse två revisorer och bestämmelserna om jäv, som finns
i revisionslagen, måste noggrant följas.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(16/61)
12.6.2006
5
Val av firma
Firmarätt hör till det industriella rättsskyddet. Enligt Firmalagen avses med firma det
namn under vilket näringsidkaren bedriver sin verksamhet. Begreppet firma är alltså
inte synonymt med företag eller bolag utan är det namn som företaget har.
Ensamrätt till firma fås genom registrering eller genom inarbetning. Det är vanligare att
man registrerar företagets firma än att man inarbetar det p g a att det grundas mycket
företag och registreringen är en snabbare metod än inarbetningen. Parallellfirma är
firman översatt till något annat språk.
För att kunna registrera en firma måste vissa krav uppfyllas. Dessa är att:
o registreringen söks av en näringsidkare
o formen och strukturen för firman fyller uppställda krav
o firman är individualiserande och strider inte mot god sed och är inte
vilseledande
o det finns inget registreringshinder
o firman tydligt skiljer sig från tidigare registrerade firmor.
En firma registreras inte för en viss tid utan är i kraft tills näringsidkaren meddelar att
verksamheten upphör. Registreringen kan upphävas om
o firman har registrerats lagstridigt eller
o firman efter registreringen har blivit lagstridig
o firmainnehavaren inte längre är näringsidkare
o firman inte använts under de senaste fem åren utan orsak.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(17/61)
12.6.2006
6 Ekonomiförvaltning
Företaget måste ha ett fungerande system för realprocessen och penningprocessen.
Material, varor och tjänster skall skaffas och levereras vid rätt tidpunkt, betalningar
skall skötas, beställningar skall skickas och tas emot etc. För att allt detta skall löpa
smidigt måste det finnas ett fungerande system. Också lagstiftningen ställer vissa krav
på skötseln av företaget.
Till företagets ekonomiförvaltning hör
o hantering av inköpsorder
o lagerbokföring
o betalning av fakturor
o försäljning
o fakturering
o inkassering av fakturafordringar
o uppföljning av betalningsfordringar
o bokföring av intäkter och kostnader
o uppgörande av bokslut
o revision
o löneräkning
o anmälningar till myndigheterna
o etc
I ett litet företag klarar en kontorsanställd av allting medan det i större företag behövs
fler som sköter om ekonomiförvaltningen. Man kan naturligtvis också anlita
utomstående företag som sköter om allting från fakturering till skattedeklarationer.
Oberoende hur det sköts, är det ändå viktigt att företagaren själv vet vad
ekonomiförvaltningen handlar om. Det är också lättare att diskutera med bokföraren
om exempelvis likviditeten då man vet vad det innebär i praktiken för företagets
resultat. En välskött ekonomiförvaltning brukar också avspegla sig positivt på
företagets resultat.
6.1 Hantering av fakturor
6.1.1 Försäljningsfakturor
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(18/61)
12.6.2006
Vid försäljningstransaktionen är faktureringen det sista momentet och den bygger på
en överenskommelse mellan företaget och kunden. Fakturan är ett skriftligt
meddelande från företaget till kunden om en betalningsskyldighet. Vid en reklamation
kan en kreditnota skrivas ut och kunden behöver då inte betala fakturan, eller kan
avdra en del av summan, p.g.a. att prestationen av någon anledning inte motsvarat
det som man kommit överens om. Kreditnotan är alltså en gottgörelse. Fakturan skall
skickas genast då produkten eller tjänsten levererats till kunden. En faktura kan
skickas innan prestationen levererats endast om företaget och kunden kommit
överens så. I annat fall strider det mot god sed.
En faktura är en del av företagets bild utåt. Den kan skrivas på många sätt, det viktiga
är ändå att innehållet är korrekt och tillräckligt och att den är snygg och trovärdig. Det
lönar sig att ha ett snabbt och fungerande faktureringssystem dels för att snabbt få
iväg fakturorna och inbetalningarna in på kontot dels för att fakturorna är en grund för
bokföringen. Det samma gäller kreditnotorna. På dem skall det tydligt stå
KREDITERING och de kan också ha en annan färg för att de lättare skall urskilja sig
från andra fakturor.
En faktura kan
o skrivas för hand
o skrivas för hand i en färdig blankett
o skrivas som ett dokument i ett ordbehandlings- eller kalkylprogram
o skrivas ut från ett orderhanterings- eller faktureringsprogram
o skickas som ett elektroniskt dokument
Många företag registrerar beställningarna i sitt adb-system och kan genast efter
leveransen skicka fakturan. Följesedeln bifogas sedan till fakturan och kunden
kontrollerar att leveransen motsvarar fakturan.
En korrekt faktura skall innehålla åtminstone följande fakta:
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(19/61)
12.6.2006
1. Uppgifter om produkten eller tjänsten
a. specificering av produkten eller tjänsten i klartext
Vad är det som har levererats?
b. pris per enhet (både före och efter moms om det är momsbelagd
försäljning)
Hur mycket kostar den levererade varan eller tjänsten per
styck, kilo eller någon annan enhet
c. totalpris (både före och efter moms om det är momsbelagd försäljning)
beloppet av momsen och procenten enligt skattesats
d. anteckning om orsakerna till att varan eller tjänsten är befriad från moms
om det är momsfri försäljning
2. Uppgifter om avsändare och mottagare
a. avsändarens namn och adress; VEM HAR SKICKAT FAKTURAN?
b. kontaktpersonens namn och telefonnummer
c. anteckning om MOMS reg. om den som skickat fakturan är momsskyldig
d. mottagarens
namn
och
adress;
TILL
VEM
HAR
FAKTURAN
SKICKATS?
e. leveransadress om den är annan än mottagarens
f. FO-nummer (=företags- och organisationsnummer som fås från
skattebyrån när verksamheten inleds)
g. i fakturor och brev från aktiebolag måste FO-nummer och hemort anges
3. Övriga uppgifter
a. fakturans datum
b. leveranstid
c. eventuellt orderdatum
d. betalningsvillkor och bankförbindelse
e. anmärkningstid
f. dröjsmålsränta
6.1.2 Fakturor som skickas utomlands
Det språk som man kommit överens om skall användas och gäller det varuhandel
inom EU skall säljarens och köparens momsnummer anges (VAT-nummer, Value
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(20/61)
12.6.2006
Added Tax) som ger befrielse från moms. Försäljaren i Finland skall begära numret av
köparen varefter man måste kontrollera hos Skatteförvaltningen att numret stämmer.
För utrikesfakturor gäller samma bestämmelser som inrikesfakturor. Säljaren måste
dock kontrollera om det finns några särskilda bestämmelser om branschen, landet
eller kunden i fråga, som måste beaktas.
En proformafaktura är en formell verifikation som behövs för att fastställa värdet av en
vara bl. a. i samband med olika betalningssätt inom utrikeshandel.
6.1.3 Kontantkvitto
Ett kontantkvitto ges till köparen som bevis på att betalningen erlagts. Det kan vara ett
kassakvitto eller en för hand skriven blankett. I fall man säljer varor med olika
skattesats måste momsspecifikationerna för de olika varorna finnas på kvittot.
6.1.4 Inköpsfakturor
Inköpsfakturor som företaget får skall alltid granskas och jämföras med beställningen
eller ankomstavin. Beställningen kan vara muntlig eller skriftlig, den kan ha gjorts
manuellt eller med hjälp av orderhanteringssystem.
Inköpsfakturan granskas av den som gjort beställningen (sakkontroll) och av dennes
förman (godkännandekontroll). Vid sifferkontrollen granskar man att antal, pris och
uträkningar är riktiga. Sakkontrollen går ut på att man kontrollerar att den fakturerade
varan eller tjänsten stämmer överens med beställningen och leveransen både när det
gäller kvalitet och kvalitet. Godkännandekontrollen innebär att fakturarn godkänns,
man har alltså följt överenskomna bestämmelser.
Fakturan förses med en stämpel i vilken granskarna antecknar att de godkänt
fakturan.
Samtidigt
kan
stämpeln
fungera
som
konteringsanvisning
för
leverantörsreskontran.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(21/61)
12.6.2006
6.1.5 Verifikationer
Varje registrering i bokföringen skall grunda sig på en verifikation. Verifikationerna
skall helst vara utskrivna av utomstående. Typiska verifikationer är fakturor,
kreditnotor, lönelistor, elräkningar, telefonräkningar samt betalningskvitton. En
verifikation skall skrivas på ett varaktigt sätt, alltså inte med blyertspenna eller med
sådant bläck som inte håller arkivering.
Verifikationerna skall dateras och av datumet får man reda på tidpunkten för
affärshändelsen. Bokföringslagen kräver att verifikaten numreras löpande och
kronologiskt.
6.2 Dokumentens förvaringstider
Dokumentens förvaringstider bestäms utgående från lagstiftningens krav samt
företagets förvaringsbehov. Bokföringslagen är en av de viktigaste lagarna då det
gäller
att
bestämma
bokföringsböcker.
Även
minimiförvaringstiden
skattelagarna
samt
för
bokföringsverifikat
personregisterlagen
och
stadgar
om
förvaringstider för olika slag av dokument.
När det gäller företagets historia kan det vara bra att arkivera dokument som enligt
lagen inte nödvändigtvis behöver sparas. Ifall lagen säger att ett dokument skall
bevaras en viss tid är det inget problem, svårare är det att avgöra förvaringstiden för
dokument som det inte stadgas om i lagstiftningen.
Av de dokument som varaktigt skall bevaras bör det framgå åtminstone företagets
utvecklingsstadier, de principer och metoder enligt vilka företaget har skött sina
åtaganden under olika tider och innehållet i individuella lösningar.
Nedan en förteckning över förvaringstider för olika dokument. (Kosonen-Pekkanen,
s.85)
Varaktig förvaring
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
företagets stiftelseurkunder
anmälning till handelsregistret
(22/61)
12.6.2006
bolagsstämmeprotokoll
revisionsberättelser
rättegångshandlingar
konvertibla skuldebrev & optionsskuldebrev
sjuk&
olycksfallsregister
inkl.
försäkringsbrev
personalplaner
egendoms- & ansvarsskadehandlingar
grunddagböcker
huvudbokföringens kontospecifikationer
lönekort
arbetsintyg& arbetsavtal
fastighetshandlingar
fullmakter i samband med avtalsärenden
avfallshanteringsdokument
körjournaler
bokföringsverifikat
korrespondens som gäller affärshändelser
fullmakter för bolagsstämmor
fartygs- & maskindagböcker
förhands- & permitteringsanmälningar vid
permittering
begäran om öppnande av remburs
förtullnings- & fordonsanmälningar
Minst 50 år
Minst 25 år
Minst 10 år
Minst 6 år
Minst 3 år
Minst 2 år
arbetsansökningar (förkastade)
bilbesiktningsintyg
personregister
som
gjorts
forskningsbehov
intyg över rekommenderade och postade
försändelser
mottagningsbevis
postens förteckningar över rekommenderade
försändelser
kopior av studieintyg för dem som varit
studielediga
rapporter över arbetstidsuppföljning
stämpelkort
timjournaler
för
Minst 1 år
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(23/61)
12.6.2006
6.2.1 Förvaringsplatser
Närarkivet finns i arbetstagarens omedelbara närhet och där förvaras endast
dokument som behövs i det dagliga arbetet. I mellanarkivet förvaras dokument som
behövs då och då. Mellanarkivet kan finnas i närheten av arbetsrummet. I slutarkivet
finns dokument som inte längre är aktuella, men som måste sparas. Slutarkivet kan
finnas i en annan byggnad.
6.2.2 Lagringsmedier
För lagringen av dokument finns olika metoder. Det som man bör tänka på är
arkivbeständigheten, d.v.s. hur länge hålls den information som lagrats i oförändrat
skick. I Finland testas arkivbeständigheten av Statens tekniska forskningscentral
(VTT) och i standarden SFS 4117 fastställs dokumentens fövaringsmedier.
Papper är det äldsta och vanligaste arkivbeständiga materialet. Förutsatt att det lagras
på rätt sätt och rätta metoder används vid arkiveringen kan informationen läsas med
eller mindre utan hjälpmedel i hundratals år.
Mikrofilm kräver en särskild läsapparat och jämfört med ett pappersarkiv sparar man
95 – 99 % utrymme. Vid mikrofilmning överförs pappersdokument till mikrofilm eller så
kan man ta en mikroutskrift direkt från ett maskinläsbart datamedium. Ritningar och
kartor är behändiga att arkivera på mikrofilm.
Disketter och datorernas hårddiskar är inte arkivbeständiga lagringsmedier och
information
som
sparats
måste
säkerhetskopieras
med
jämna
mellanrum.
Uppskattningsvis kan information lagras på diskett 1 - 5 år. Magnetband räknas till
arkivbeständiga lagringsmedier men dessa bör omspolas en gång i året och
omkopieras vart femte till tionde år för att informationen inte skall förstöras. På en CDskiva kan man lagra 500 000 A4-ark. Jämfört med andra optiska lagringsmetoder så
är CD’n den tillförlitligaste.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(24/61)
12.6.2006
FINANSIERING
7 Intäktsfinansiering
Företagsverksamhetens
finansiering
kan
indelas
i
tre
kategorier.
Med
intäktsfinansiering avses de intäkter som företaget får då man från försäljningen
avdrar de kostnader som man haft i samband med verksamheten. Hit hör t.ex.
inköpen och korrektivposterna. Försäljningsintäkterna får man reda på från företagets
resultaträkning. I det långa loppet borde företagets löpande utgifter kunna täckas med
intäkter från försäljningen.
Då man startar ett företag är det viktigt att man så noggrant som möjligt räknar ut hur
mycket man kommer att sälja. Den budgeterade försäljningen vill bl.a. andra
finansiärerna veta, för att kunna fatta beslut om huruvida man vågar bevilja lån åt ett
nytt företag eller inte. Försäljningsbudgeten bör också finnas med i företagets
affärsplan.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(25/61)
12.6.2006
8 Eget kapital
Eget kapital och främmande kapital hör till den s k kapitalfinansieringen. Med eget
kapital avses det kapital som företagaren själv satsar i företaget. Förutom av reda
pengar kan det egna kapitalet bestå av egendom som företagaren satsar, delägarnas
insatser, bidrag av olika slag eller utomståendes kapitalinsats.
I kapitalföretagen, vars verksamhet kräver större kapitalinsats, kallas det egna
kapitalet för aktiekapital eller andelskapital beroende på företagsform. Ett aktiebolag
som är i behov av mera eget kapital kan besluta om en aktieemission, då nya aktier
kan tecknas av nya och/eller gamla aktieägare. Det finns olika typer av aktier, de kan
t.ex. förknippas med olika antal röster eller vara olika värda. Det publika aktiebolagets
aktier noteras på börsen och kan i princip köpas av vem som helst medan det privata
aktiebolagets aktier inte bjuds ut till försäljning för allmänheten.
Andelslagets egna kapital kallas för andelskapital och består av de medlemsavgifter
som medlemmarna i andelslaget betalar in. Andelskapitalet kan variera under
räkenskapsperioden beroende på om nya medlemmar ansluter sig till andelslaget eller
gamla medlemmar går ut från andelslaget, eftersom en del av avgiften betalas tillbaka
åt den som besluter sig för att inte längre vara med.
I personbolagen är företagets eget kapital bundet till företagarnas personliga egendom
så att företagaren personligen ansvarar för företagets skulder.
Det lönar sig också för företaget att söka olika typer av bidrag. Det finns fonder som
finansierar
t.ex.
arbetet
i
samband
med
utveckling
av
produkter
eller
stödverksamheten då ett företag börjar med export.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(26/61)
12.6.2006
9 Främmande kapital
Främmande kapital är det kapital som externa finansieringskällor erbjuder företaget.
Den vanligaste externa finansieringskällan är banken, men idag finns ett stort utbud av
finansieringsmöjligheter på kapitalmarknaden. Det finns alltså företag som är
specialiserade på att finansiera andra företags verksamhet. Av gäldenären krävs en
viss säkerhet för lånet samt att han betalar ränta på lånet.
Det främmande kapitalet indelas i två olika typer. Dels talar man om långfristigt
främmande kapital dels om kortfristigt främmande kapital. Skillnaden mellan de här
typerna av kapital är återbetalningstiden. Då man använder sig av långfristigt FK är
återbetalningstiden längre än 12 månader och då FK är kortfristigt är betalningstiden
kortare än 12 månader.
I allmänhet är kortfristigt FK dyrare än långfristigt, dvs räntan för kortfristiga lån är
högre än för långfristiga.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(27/61)
12.6.2006
10 Finansieringsplanering
Med finansiering avses anskaffning av kapital för företag, privatpersoner, offentliga
myndigheter, organisationer m.fl. Finansiering är alltså det sätt på vilket man skaffar
pengar för olika behov.
Då man sysslar med finansieringsverksamhet finns det två grundproblem som man
alltid blir tvungen att ta ställning till. Dessa är
Finansieringens kostnader
Finansieringens tillräcklighet
De här problemen kommer upp på nytt längre fram i texten.
Det finns tre centrala faktorer som man alltid måste beakta då man överväger olika
slag av finansiering. Dessa begrepp är bekanta från bokföringen och de är
Lönsamhet
Likviditet
Soliditet
I
finansieringssammanhang
handlar
lönsamheten
om
att
hitta
så
bra
finansieringsalternativ och –kombinationer som möjligt. Likviditet betyder att företaget
alltid kan klara av sina betalningar. Ifall det finns ett finansieringsunderskott måste
företaget på förhand kunna förutse det och vidta åtgärder i tid, innan betalningen skall
ske. Soliditet innebär att företaget har en tillräckligt stor andel eget kapital i förhållande
till främmande kapital. Finansieringsrisken växer ju större främmande kapital företaget
har eftersom räntor och amorteringar då tar en allt större del av intäkterna. För att
mäta lönsamhet, likviditet och soliditet finns olika slag av nyckeltal.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(28/61)
12.6.2006
10.1 Tillgången till pengar
I början då ett företag nyss startats uppstår det en massa kostnader. Det kostar att
etablera sig, att skaffa råmaterial, att ansluta sig till olika system (t.ex. telefon, Internet,
el, vatten), att skaffa ev. maskiner och att komma i gång över huvudtaget.
Det
nygrundade företaget har ännu inga försäljningsintäkter men fakturorna börjar
strömma in i jämn takt det oaktat. Det är vanligt att det uppstår ett kapitalunderskott i
början av verksamheten. Ett välplanerat företag har finansieringen klar från början. I
affärsplanen som man gör upp innan man startar är det viktigt att man så noggrant
som möjligt tar reda på varifrån man får pengar till den första tidens verksamhet.
Möjligheterna är eget kapital, främmande kapital och olika slag av understöd och
bidrag. I allmänhet brukar det vara en kombination av dessa finansieringskällor. Olika
slag av finansieringskällor för med sig olika slag av kostnader, till vilka vi återkommer
längre fram.
I samband med grundandet av företaget är det också viktigt att man gör en
resultatbudget. Det planerade resultatet ger en vink om hurudana intäkter företaget
kan räkna med i början av verksamheten. Om försäljningen väntas komma igång på
allvar först efter en tid, måste det beaktas genom att man satsar på ett större eget
eller främmande kapital innan man kör igång annars kan likviditeten bli lidande.
Oberoende om det finns tillgång till kapital i stora mängder så lönar det sig inte att ta
emot det alltid. Det gäller ju för företaget att betala tillbaka det lånade kapitalet, vilket
ställer krav på företagets likviditet. Det gäller att välja den mest optimala lösningen om
utbudet på kapital är stort och då måste man beakta betalningstider, amorteringar,
räntor osv. Finansieringen skall alltså garantera att produktionen kommer igång, eller
kan fortsätta utan störningar, utan att den ändå belastar företagets lönsamhet alltför
mycket.
10.2 Finansieringskällor
Med inkomstfinansiering avses de medel som i huvudsak försäljningen hämtar till
företaget. Det kan också finnas andra, inte lika viktiga, inkomster i ett företag t.ex.
hyror, räntor och dividender. Försäljningsintäkterna skall räcka till för att betala den
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(29/61)
12.6.2006
dagliga verksamheten, t.ex. inköpsfakturor, löner och hyror. Det som blir kvar efter att
de dagliga utgifterna är betalda kallas inkomstfinansiering och kan användas till
exempelvis investeringar i nya maskiner, amorteringar, räntor eller dividender åt
delägare.
Då ett företag kraftigt expanderar behövs det mer pengar till produktionsfaktorerna.
Inkomstfinansieringens del av helhetsfinansieringen blir därför mindre. Det är ändå
viktigt att företaget kan förutse de kommande behoven för att inte komma i en
likviditetskris vid kraftig tillväxt.
Inkomstfinansieringen varierar också beroende på bransch. De branscher som kräver
mycket arbetskraft är tvungna att använda en större del av inkomsterna till löner, än
de branscher som är mer kapitaldominerade. I kapitaldominerade branscher kan
inkomstfinansieringen användas i större utsträckning till att återbetala lån samt till
räntor.
På lång sikt måste inkomsterna finansiera företagets verksamhet. Det kan ändå ibland
vara motiverat att skaffa kapitalfinansiering till företaget. Som bekant indelas
kapitalet i eget och främmande samt det främmande kapitalet ytterligare i lång- och
kortfristigt.
Skillnaden
mellan
lång-
och
kortfristigt
kapital
ligger
i
lånets
återbetalningstid.
Kapitalfinansiering kan övervägas i olika situationer. Som tidigare nämnts kan
företagets kraftiga expansion leda till att det behöver skaffas mera kapital. Även i
samband med perioder som tillfälligt visat förlust kan kapitalfinansiering vara ett
alternativ för att täcka förlusten. Nyinvesteringar medför ofta också att kapitalet i
företaget måste förstoras.
Ägarna investerar eget kapital i företaget. Det görs oftast för att man väntar sig en del
av vinsten i form av dividender tillbaka. Investerarna har också beslutanderätt i många
företag.
I personbolag är ägarna ofta de samma som företagarna själva. Undantag härifrån är
de tysta bolagsmännen i kommanditbolag. Ägarna satsar pengar som de småningom
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(30/61)
12.6.2006
väntar sig avkastning på. Ett sätt att höja på bolagets eget kapital är att inte dela ut
den vinst som företaget gör utan man lämnar den kvar i bolaget i form av eget kapital.
I kapitalbolagen är emellertid det egna kapitalet mera komplicerat. Det finns också en
skillnad i eget kapital mellan privata och publika aktiebolag. I de privata aktiebolagen
räcker det med ett mindre eget kapital än i publika. Ju större det egna kapitalet är
desto solidare är företaget. Ett företag med stort eget kapital som behöver lån från
någon kreditinrättning har ett bättre utgångsläge i förhandlingarna än ett företag med
ett litet eget kapital. God soliditet ökar kreditdugligheten, vilket också påverkar
företagets image utåt. Då företagets image är god blir nya intressenter intresserade av
företaget och de vill eventuellt investera i det genom att köpa aktier.
I privata familjeägda aktiebolag kan inte vem som helst som är intresserad köpa
aktier. Det är möjligt endast då företaget är publikt dvs. börsnoterat. Det finns en
speciell marknad för handel med aktier och värdepapper och en enskild investerare
behöver inte själv vara i kontakt med det företag i vilket man önskar köpa aktier.
Storföretag som planerar nyinvesteringar finansierar ofta dessa med emissioner.
Emission innebär att allmänheten kan teckna aktier och då ökar företagets
aktiekapital. Det finns olika slag av aktier som ger olika slag av rättigheter.
Bolagsstämman skall alltid besluta om emissioner i ett aktiebolag.
Företagen kan finansiera nyinvesteringar också med hjälp av främmande kapital. Det
främmande kapitalet, eller lånet, skall alltid betalas tillbaka. Förutom amorteringarna
skall företaget också betala ränta på lånet. Räntan bestäms alltid på förhand då
skuldebrevet görs upp och kreditgivare och företag förhandlar också om lånets
återbetalningstid samt andra villkor.
Främmande kapital indelas alltså i lång- och kortfristiga. Lån från kreditinrättningar
som banker och försäkringsbolag är långfristiga då återbetalningstiden vanligtvis
räknas i år. Det kortfristiga främmande kapitalets återbetalningstid är allt från några
dagar till några månader. Skulder till varuleverantörer, skatteskulder och kontokrediter
är vanliga kortfristiga lån.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(31/61)
12.6.2006
Då företaget överväger mellan kortfristiga eller långfristiga lån bör man alltid ta i
beaktande vad pengarna skall användas till. Investeringar med kort verkningstid kan
väl finansieras med kortfristiga lån eftersom återbetalningen av lånet samt räntorna
har betalats då investeringen upphör att ge avkastning. Långfristiga lån är lämpliga för
investeringar, vars avkastning kommer först i framtiden då också lånet skall börja
återbetalas.
Det finns för- och nackdelar med vardera typen av lån. Kortfristiga lån är vanligen
flexibla, men dyra medan långfristiga lån är mer ”byråkratiska” men i stället billigare.
För att en kreditinrättning skall bevilja ett lån krävs det någon form av säkerhet för
skulden.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(32/61)
12.6.2006
11 Skuldförbindelser
En skuldförbindelse är ett ömsesidigt rättsförhållande, i vilket gäldenären och
borgenären är parter. Skuldförbindelsen baserar sig på ett formfritt avtal och det
rekommenderas alltid att de båda parterna gör upp ett skriftligt avtal. Om
skuldförbindelser stadgas det i Skuldebrevslagen.
Ett skuldebrev kan innehålla följande fakta
o Gäldenärens eller gäldenärernas namn
o Skuldens belopp
o Betalningstid
o Övriga villkor i anslutning till skulden
o Datum
o Gäldenärens eller gäldenärernas egenhändiga underskrift
o Två vittnens underskrifter
Det finns två slag av skuldebrev, vilka kallas för vanliga skuldebrev och löpande
skuldebrev.
Löpande skuldebrev delas dessutom in i orderskuldebrev och
innehavarskuldebrev.
Vanliga skuldebrev
Löpande skuldebrev
o Orderskuldebrev
o Innehavarskuldebrev
Typen av skuldebrev har betydelse då skuldebrevet överlåts åt en ny borgenär. Om
ett vanligt skuldebrev överlåts åt en tredje part skyddas gäldenären. Vanliga
skuldebrev är inte ursprungligen avsedda att överlåtas därför skyddar lagen
gäldenären i sådana här fall. Gäldenären kan framföra alla sådana invändningar mot
den som fått skuldebrevet som han skulle ha kunnat göra mot den ursprungliga
borgenären. Han kan t.ex. åberopa betald ränta eller avkortning av skulden även om
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(33/61)
12.6.2006
dessa inte antecknats i skuldebrevet. Den som fått skuldebrevet, dvs. den nya
borgenären, kan inte kräva att gäldenären betalar på nytt.
Löpande skuldebrev kan bra överlåtas åt en tredje part. I sådana här fall skyddas den
som fått skuldebrevet. Fordringen överlåts alltså så som den antecknats i
skuldebrevet. Masskuldebrev är en form av innehavarskuldebrev.
Då ett skuldebrev överlåts åt en ny borgenär skall man göra en anteckning i
skuldebrevet om det.
Innehavarskuldebrev kan överlåtas utan anteckning. Då ett
vanligt skuldebrev överlåts bör man meddela gäldenären om det.
Öppet indossament innebär att överlåtaren skriver sitt namn i skuldebrevet och den
som får skuldebrevet nämns inte. Namnindossament betyder att överlåtaren skriver
under överlåtelsen och den som får skuldebrevet nämns vid namn i skuldebrevet.
Som en tumregel kan man hålla att alltid göra en anteckning i skuldebrevet om det
överlåts. I löpande skuldebrev är det obligatoriskt och i vanliga skuldebrev
rekommenderas det för klarhetens skull.
11.1 Skuldens villkor
Gäldenären och borgenären kan fritt avtala om lånevillkoren. En part kan dock inte
ensam ändra på villkoren för lånet. Borgenären kan inte heller kräva att skulden
betalas tillbaka före förfallodagen och gäldenären kan inte heller återbetala skulden
före förfallodagen.
11.1.1 Betalningstid
Man kan avtala om en förfallodag för skulden eller att skulden betalas tillbaka inom
viss tid efter att skulden sagts upp. Då det gäller långsiktiga skulder gör man en plan
för amorteringarna och räntebetalningarna. Ifall betalningsdagen infaller på en lördag,
helgdag eller en dag då bankerna är stängda sker betalningen första vardagen
därefter.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(34/61)
12.6.2006
11.1.2 Ränta
Räntelagen tillämpas ifall inte annat stadgats i t.ex. Växel- eller Checklagen.
A Ränta på tiden fram till förfallodagen
Ifall inte annat avtalats är skulden räntefri. I allmänhet avtalar parterna om
en årlig ränta. Räntan kan också vara flexibel och då är den vanligtvis
bunden till en referensränta t.ex. Euribor eller Prime.
Ifall man kommit överens om att skulden är räntebelagd men inte kommit
överens om räntans storlek betalas räntan enligt den referensränta som
finansministeriet fastslagit. Ockerränta är olagligt i enlighet med
Brottslagen 36:6.
B Dröjsmålsränta
Borgenären har alltid rätt till dröjsmålsränta även om skulden varit räntefri.
Parterna kan komma överens om dröjsmålsräntan. Ifall inget avtalats om
dröjsmålsräntan är den 4 procentenheter högre än den avtalade räntan.
Den räntefria skuldens dröjsmålsränta är 7 procentenheter högre än
finansministeriets fastslagna referensränta.
Då förfallodagen bestämts på förhand räknas dröjsmålsräntan från den. I
annat fall skall dröjsmålsränta betalas då det gått en månad sedan
borgenären skickat räkningen eller meddelat att den är obetald.
11.2 Gäldansvar
Då det finns flera än en gäldenär kan deras ansvar för skulden fördelas på tre sätt.
ansvar per capita
på förhand bestämt ansvar
solidariskt ansvar
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(35/61)
12.6.2006
Ansvar per capita innebär att skulden delas jämnt på antalet gäldenärer. Om skulden
exempelvis är 3000 euro och det finns tre gäldenärer ansvarar var och en för 1000
euro.
På förhand bestämt ansvar betyder att var och en gäldenär ansvarar för en på förhand
avtalad andel. Som exempel kan tas de tre gäldenärerna A, B och C som har en
sammanlagd skuld på 3000 euro. På förhand kan de bestämma att A ansvarar för
1500 euro, B ansvarar för 1000 euro och C ansvarar för 500 euro.
Solidariskt ansvar är den vanligaste formen av gäldansvar. Var och en gäldenär
ansvarar för hela skulden för sin egen del samt för den eller de andra gäldenärernas
del. Ifall det inte nämns något annat i skuldebrevet antas det att gäldansvaret är
solidariskt. Den gäldenär som betalt hela skulden har regressrätt gentemot de övriga
gäldenärerna. Med regressrätt menas att den gäldenär som betalt kan kräva de övriga
gäldenärerna på betalning efteråt.
11.3 Skuldens upphörande
Skulden kan upphöra på olika sätt .
1 Betalning
Då skulden betalats tillbaka upphör den! Betalningen skall ske
till rätt person
på rätt ställe
på överenskommen tid
till sitt fulla belopp
på överenskommet sätt
I praktiken betalas den ofta med bankgiro. Enligt Bankgirolagen ansvarar
banken för att betalningen kommer in på mottagarens konto på utsatt tid.
Gäldenären kan begära ett kontoutdrag över betalningen.
Ett särskilt
kvitto som bifogas skuldebrevet eller en anteckning över att skulden är
betald i skuldebrevet rekommenderas speciellt i löpande skuldebrev.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(36/61)
12.6.2006
Skulden kan också betalas på annat sätt än i pengar ifall parterna kommit
överens om det (surrogatprestation).
2 Kvittning
Då gäldenären har motsvarande fordringar på borgenären kan skulden
kvittas. Gäldenären kan avdra sin skuld från borgenärens fordring.
Gäldenären återbetalar alltså en mindre summa än lånebeloppet.
3 Förnyande (novation) av skulden
Den gamla skuldförbindelsen upphör och det kommer en ny istället.
4 Eftergift
Skulden upphör om den förlåts. I företagssaneringar och privatpersoners
skuldsaneringsprogram kan borgenären eller borgenärerna förlåta en del
av skulden.
5 Konfusion
Ifall gäldenär och borgenär blir en och samma person upphör skulden.
Det kan vara aktuellt vid företagsköp.
6 Deposition i länsstyrelsen
Då gäldenären vill bli av med sin skuld men inte vet var borgenären finns,
eller om denne inte vill ta emot betalningen, kan summan deponeras i
länsstyrelsen.
7 Preskription av skuld
Skulden har upphört då den föråldrats. Huvudregeln är att en fordring
föråldras efter 10 år från det datum då den uppstått. Alla sådana åtgärder
av
gäldenären,
vilka
medger
att
skulden
existerar,
avbryter
preskriptionstiden t.ex. en räntebetalning eller ett löfte om betalning.
8 Preklusion
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(37/61)
12.6.2006
Borgenärerna kallas till rätten genom offentlig stämning för att anmäla
sina fordringar på en gäldenär. En borgenär som inte anmäler sin fordran
inom utsatt tid förlorar sin rätt till fordringen. Det här förfaringssättet kan
användas då någon avlidit, omyndigförklarats eller ett företag har gått i
konkurs.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(38/61)
12.6.2006
12 Indrivning av fordringar
Om indrivning av fordringar stadgas det i Lagen om indrivning av fordringar (1999). I
första hand försöker man alltid få gäldenären att frivilligt betala sin skuld. Stadgandena
i ovan nämnda lag är tvingande rätt. Man får inte handla till nackdel för gäldenären.
Vid indrivning får inte användas metoder som strider mot god indrivningssed.
a. Man får inte ge felaktig eller vilseledande information om påföljderna av
betalningsförsummelse.
b. Man får inte orsaka gäldenären oskäliga eller onödiga kostnader.
c. Man får inte äventyra gäldenärens integritetsskydd.
Gäldenären bör ersätta borgenären för kostnader i samband med indrivningen.
Då
det
gäller
konsumentkrediter
åtnjuter
gäldenären
ett
speciellt
skydd.
Konsumentkrediter är sådana där borgenären är en näringsidkare och gäldenären
konsument.
I dylika fall måste gäldenären få tillräckligt med information om sitt
rättsskydd. En person som råkat i betalningssvårigheter pga. sjukdom, arbetslöshet,
handikapp
eller
avbetalningar.
dylika
Om
detta
omständigheter
stadgas
i
kan
bl.a.
få
Lagen
andhämtningstid
om
med
sina
avbetalningsköp
och
Konsumentskyddslagen.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(39/61)
12.6.2006
13 Säkerhet för skuld
I allmänhet kräver borgenären säkerhet för skuldens återbetalning. Säkerheterna
delas in i två grupper, personsäkerhet och saksäkerhet.
13.1 Personsäkerhet
A Borgen
En person förbinder sig att ansvara för en annan persons skuld.
Lagen
om borgen och tredjemanspant (1999) är tvingande lagstiftning om
borgensmannen är en privat person och borgenären en bank. Det finns
olika typer av borgensförbindelser.
Proprieborgen
Borgensmannen ansvarar för skulden som för sin egen skuld. Borgenären
kan kräva prestation av borgensmannen direkt om han så önskar då
skulden förfallit till betalning.
Fyllnadsborgen
Används vid bostadskrediter och betyder att borgensmannen svarar
endast för det belopp som inte täcks då bostaden som är säkerhet säljs.
Enkel borgen
Borgensmannen
svarar
för
skulden
först
då
huvudgäldenärens
medellöshet eller någon annan grund först konstaterats. Det kan gälla
konkurs, resultatlösa utmätningar eller huvudgäldenären finns på okänd
ort och det går inte att få tag på honom.
13. 2 Saksäkerhet
B Handfången pant
Föremålet för handfången pant är lös egendom t.ex. värdepapper eller
bostadsaktie.
Panten
ges
till
borgenären
och
det
görs
ett
pantsättningsavtal. I avtalet konstateras vad som har lämnats i pant,
vilken skuld den utgör säkerhet för och hur panten realiseras vid en
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(40/61)
12.6.2006
eventuell betalningsförsummelse. Även en tredje part kan ställa panten till
gäldenärens förfogande.
Ifall inte gäldenären betalar sin skuld får borgenären sälja panten om
(1) fordringen förfallit till betalning och
(2) det har meddelats till pantens ägare om att fordringen förfallit och om
pantens försäljning ifall inte betalningen sker inom en viss tid,
(3) tidsfristen har löpt ut och fordringen inte blivit betald.
Tidsfristen för betalningen räknat fr o m meddelandet om att fordringen
förfallit är minst en månad och två månade då panten är bostad.
Huvudregeln är att man försöker driva gäldenärens intresse m a o få ett
så högt pris som möjligt för panten. Försäljningen sker på auktion och från
det pris som fåtts avdras borgenärens fordran samt försäljningskostnader
och resten blir kvar åt gäldenären.
C Fastighetsinteckning
Om panten är en fastighet kallas det för inteckning, vilket betyder att det
görs en anteckning om det i lagfarts- och inteckningsregistret.
Inteckningen sker i två steg. Först söker man om inteckning och då får
den som söker om inteckning ett pantbrev som bevis på att inteckningen
fastställts. Panträtten uppstår då borgenären får pantbrevet som garanti
för fordringen.
Inteckning kan göras i
a. fastighet
b. del av fastighet
c. i anläggning på annans grund
Endast fastighetens ägare kan söka om inteckning, vilket förutsätter
lagfart till fastigheten. Ansökan görs skriftligt hos tingsrätten på den ort
där fastigheten är belägen. Ur ansökan skall framgå objektet för
inteckningen och inteckningens storlek i euro. Då inteckningen är
fastställd får den som sökt om inteckning ett pantbrev som bevis.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(41/61)
12.6.2006
Inteckningen är i kraft from den dag då inteckningen söks. Inteckningar
prioriteras enligt den ordning de ansökts om och den är i kraft tills den
makulerats av ägaren. Ifall man äger inteckningar kan man ”spara” dem
till garanti för nya skulder.
Gravationsbevis är en kombination av den information som finns i
lagfarts- och inteckningsregistret om en fastighet. Detta dokument kan
man få från tingsrättens kansli. Då man köper en fastighet är det på sin
plats att ta reda på vilka inteckningar fastigheten har med hjälp av ett
gravationsbevis.
Föremålet för inteckning kan också vara arrendeavtal eller annan
hyresrätt till markområden. Om man bygger ett egnahemshus på en
hyrestomt kan som föremål för inteckningen användas hyresrätten till
tomten samt inteckning på byggnaden.
.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(42/61)
12.6.2006
14 Leasing
Lösa anläggningstillgångar kan hyras på lång sikt av företag. Detta kallas för leasing.
Finansieringsbolaget köper de inventarier som företaget önskar och leasar de till
företaget. Som finansieringsform har leasingen blivit allt vanligare eftersom det inte
behövs några garantier. Leasingavtalet planeras så att det motsvarar inventariens
ekonomiska livslängd. Efter leasingtiden kan avtalet sägas upp eller förnyas.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(43/61)
12.6.2006
KONSUMENTSKYDD
15 Konsumentskyddslagen
År 1978 kom konsumentskyddslagen. Lagen gäller det inbördes förhållandet mellan
konsument och näringsidkare vid utbud, försäljning och annan marknadsföring av
konsumtionsnyttigheter. Hit räknas alltså inte förhållandet mellan två konsumenter
eller två näringsidkare.
Med konsumtionsnyttighet avses i det här avseendet sådana varor, tjänster samt
andra nyttigheter och förmåner, som bjuds ut eller anskaffas i stora mängder för privat
konsumtion. En konsument är alltid en fysisk person medan en näringsidkare kan
vara en fysisk person eller en privat eller offentlig juridisk person som i syfte att göra
vinst erbjuder konsumtionsnyttigheter till försäljning.
Ett effektivt konsumentskydd innebär att konsumenterna får ett tillräckligt skydd i de
vanligaste konfliktsituationerna då de köper konsumtionsvaror. Det är vanligt med
situationer då det förekommer fel i varan eller försäljaren gör sig skyldig till dröjsmål
vid leveransen.
Begagnade varor säljs oftast i befintligt skick.
Konsumenten har dock vissa
minimirättigheter, som tagits fram i Konsumentskyddslagen, vilken är tvingande
lagstiftning.
15.1 Konsumentskyddsmyndigheter
Då konsumenterna upplever att en näringsidkare har förfarit felaktigt i en situation
skall det finnas möjlighet för konsumenterna att söka hjälp. För det här ändamålet
finns det konsumentrådgivare i kommunerna och det är gratis att söka information och
hjälp hos dem. Det finns olika sätt i kommunerna att sköta konsumentrådgivningen.
Kommunen kan ha en egen konsumentrådgivare, en kommunal befattningshavare
kan vid sidan om sitt ordinarie arbete sköta konsumentrådgivningen eller flera
kommuner kan ha en gemensam konsumentrådgivare.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(44/61)
12.6.2006
Ifall det uppstår en konflikt mellan en konsument och en näringsidkare gällande avtal
kan
konsumenten
vända
sig
till
konsumentklagonämnden.
Till
konsumentklagonämndens uppgifter hör att ge rekommendationer till näringsidkare,
vilka dock inte är rättsligt bindande för parterna. Om någondera av parterna inte nöjer
sig med den givna rekommendationen är nästa steg att föra ärendet till allmän
domstol.
De
näringsidkare
som
inte
följer
konsumentklagonämndens
rekommendationer registreras och uppgifterna blir offentliga.
Konsumentombudsmannen fungerar på nationell nivå och till hans uppgifter hör att
övervaka lagenligheten av näringsidkarnas marknadsföring och avtalsvillkor. Ibland
vid vissa principiella fall kan konsumentombudsmannen eller en företrädare för honom
hjälpa en enskild konsument.
Konkurrensverket övervakar konkurrensläget på marknaden. Näringsidkare
är
skyldiga att ge uppgifter till konkurrensverket, som gör undersökningar om t.ex.
prisnivån. Konkurrensverket samarbetar med länsstyrelserna.
Konkurrensrådet kan vidta åtgärder då det kommer fram att näringsidkare använder
sig av avtal som är skadliga för den fria konkurrensen. Det kan förbjuda avtal och
förstärka förbudet med vite vid behov.
Marknadsdomstolen är en specialdomstol. Den behandlar ärenden som har med
otillbörlig
konkurrens
att
göra
eller
ärenden
som
har
att
göra
med
marknadsföringsåtgärder till konsumenterna.
15.2 Reglering av marknadsföringen
Det
finns
två
huvudsakliga
mål
med
bestämmelserna
om
reglering
av
marknadsföringen. Dessa behandlas kort nedan.
15.2.1 Osaklig marknadsföring
Man strävar efter att förebygga osaklig marknadsföring som riktas mot
konsumenterna.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(45/61)
12.6.2006
Det är alltså förbjudet att använda sådant förfarande vid marknadsföringen som strider
mot god sed eller som i övrigt kan anses vara otillbörlig mot konsumenten.
En
näringsidkare får t.ex. inte använda sig av formuleringar som kan vilseleda
konsumenterna. Också sådan marknadsföring som saknar information om fakta som
kan
ha
betydelse
för
konsumentens
hälsa
eller
ekonomi
är
otillbörlig.
Informationsskyldigheten gäller inte produkternas allmänt kända egenskaper men
uppgifter om pris, betalningsvillkor, service och uppbevaring av dyra varaktiga
konsumtionsnyttigheter anses ha betydelse för konsumentens ekonomi och bör därför
meddelas vid marknadsföringen.
Vid marknadsföringen är det också viktigt att beakta vilken målgrupp näringsidkaren
riktar sig till. Speciellt noggrant granskas marknadsföringen till barn, äldre personer
samt sjuka. Dessa målgrupper kan eventuellt lättare än andra vilseledas.
Även distributionssättet av en nyttighet kan strida mot god sed. Det strider således
mot god sed att leverera en nyttighet utan att konsumenten gjort någon beställning.
15.2.1.1 Information
Man strävar efter att näringsidkarna i samband med marknadsföringen av sina
nyttigheter skall ge konsumenterna mer information i frågor som är viktiga för
konsumenten.
Vid marknadsföring får näringsidkaren inte ge osanna eller vilseledande uppgifter.
Man skall undvika att använda superlativer såsom bäst, störst eller vackrast eftersom
de innehåller värderingar och påståenden som är omöjliga att bevisa. Det är viktigt att
helhetsintrycket är sanningsenligt.
Priset vid realisation får inte uppges vara nedsatt med ett större belopp än vad det är i
verkligheten. Näringsidkaren måste alltså räkna det nedsatta priset utgående från det
pris som han tidigare uppburit på sin nyttighet och inte t.ex. på riktpriset eller den
allmänna prisnivån.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(46/61)
12.6.2006
Det är inte tillåtet med tilläggsförmåner ifall det inte finns ett uppenbart sakligt
samband mellan konsumtionsnyttigheterna. Man får inte bjuda ut nyttigheter till ett
gemensamt pris eller att en nyttighet fås gratis förutsatt att man köper en annan. Krav
på sakligt samband mellan nyttigheter skall tolkas strängt. Det räcker inte att man
brukar använda två nyttigheter samtidigt för att sambandet skall anses vara sakligt
t.ex. TV-stol och TV. Däremot har det ansetts att sambandet mellan TV och
fjärreglage är sakligt. Dessa bestämmelser gäller inte s.k. reklamgåvor eftersom
dessa inte förutsätter någon motprestation från konsumenten.
Slumpartade förmåner får inte heller användas i marknadsföringssyfte ifall det
förutsätts att konsumenten köper någonting eller begär ett anbud. En konsument som
köpt en vara eller en tjänst får inte heller vara i en bättre position vid utlottningen än
konsumenter som inte köpt något. Tävlingsuppgifter i tidningar anses vara tidsfördriv
och faller inte inom ramen för det här förbudet.
15.2.1.2 Reglering av avtalsvillkor
Vid försäljning av konsumtionsnyttigheter används vanligtvis standardavtal. Då ett
standardavtal görs följer man inte de individuella avtalsbestämmelserna och
konsumenten kan egentligen inte förhandla om avtalsvillkoren. Ifall han vill göra ett
avtal måste han godkänna standardvillkoren. Vanligtvis är det säljaren som har gjort
upp standardavtalet.
Konsumentskyddslagen
förbjuder
näringsidkare
att
använda
sig
av
sådana
avtalsvillkor som kan anses vara oskäliga mot konsumenten. Här beaktas dock
helhetsverkningarna av avtalet och även branschen spelar in.
Ett avtalsvillkor är
oskäligt om det ensidigt är till fördel för säljaren. Det går inte heller att använda ett
ovanligt lågt pris som villkor för att få igenom andra oskäliga villkor, vilka är till nackdel
för konsumenten.
I ett standardavtal kan man fylla i vissa villkor t.ex. pris, leveranstid och
betalningsvillkor. Det finns såväl fördelar som nackdelar med standardavtal. En av de
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(47/61)
12.6.2006
vanligaste nackdelarna är väl den att konsumenten glömmer att läsa igenom den
finstilta texten på avtalsformuläret.
15.2.1.3 Information om priset på konsumtionsnyttigheter
Priset på konsumtionsnyttigheter skall uppges tydligt så att konsumenterna lätt kan se
dem och förstå dem. Vid marknadsföring av enskilda nyttigheter skall näringsidkaren
uppge priset på nyttigheten samtidigt. Det skall t.ex. finnas priser angivna i skyltfönster
och prislistor i affärslokalen.
15.2.1.4 Köp av konsumtionsvara
Det är nödvändigt med bestämmelser angående överlåtelsen av varor ifall det uppstår
dröjsmål vid leveransen. I hurudana situationer blir säljaren ersättningsskyldig, hur
skall leveranskostnaderna fördelas mellan parterna och när övergår fareansvaret till
köparen?
Ifall platsen för varans överlåtelse till köparen inte särskilt bestämts, är huvudregeln
den, att köparen avhämtar varan. Säljaren skall se till att varan kan avhämtas av
köparen på säljarens affärsställe.
Säljaren skall leverera varan inom skälig tid från köpslutet om inte annat avtalats.
Varan har överlåtits då köparen fått den.
Säljaren ansvarar för transportkostnaderna, samt andra kostnader som hänför sig till
varan, före överlåtelsen har skett.
Med fareansvar avses de risker som är förknippade med leveransen. Varan kan t.ex.
skadas, förstöras eller försvinna. Fareansvaret flyttas från säljaren till köparen då
varan överlåts.
Om säljaren fullgjort sina förpliktelser är köparen ansvarig för de
kostnader som uppstår ifall varan inte avhämtas i tid och förstörs eller skadas.
Om det finns ett fel i varan har köparen rätt att kräva antingen en felfri vara i stället
eller prisnedsättning för den felaktiga varan. Köparen har också rätt att häva köpet
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(48/61)
12.6.2006
ifall inte andra påföljder kan anses vara skäliga för honom. För att kunna häva köpet
måste köparen reklamera inom skälig tid efter att han märkt felet eller borde ha märkt
felet. Säljaren har rätt att erbjuda sig att på egen bekostnad och genast reparera felet.
Det förutsätts då att varans värde inte sjunker och att det inte medför väsentlig
olägenhet för köparen.
Vad som avses med fel i varan kan man inte i lagen svara uttömmande på. Då man
tar ställning till frågan om det förekommer fel i varan utgår man alltid från det avtal
som säljaren och köparen gjort upp. Varan skall till art, mängd, kvalitet, egenskaper
och förpackning motsvara det som avtalats. I konsumentköp avtalas dock inte alltid
ovanstående saker och följande principer kompletterar därför lagen:
o varan skall vara ändamålsenlig
o varan skall motsvara köparens särskilda behov, vilka säljaren skall känna till
o varan skall motsvara modellen eller varuprovet
o förpackningen skall vara saklig och ändamålsenlig
o hållbarheten skall motsvara allmänna förväntningar
o varan skall uppfylla myndigheternas krav
Vid bedömning av fel i varan beaktas också den information som givits i
marknadsföringen av varan samt innan köpet av varan skett.
Varan skall också
motsvara den information som någon annan i försäljningskedjan gett t.ex. importören
eller tillverkaren. Som fel anses också bristfälliga instruktioner för montering, skötsel
eller användning av varan.
Säljaren kan frivilligt ge varan en garantitid. Under garantitiden åtar sig säljaren att
ersätta eller reparera varan ifall det uppkommer fel i varan. En frivillig garanti påverkar
inte det lagstadgade ansvaret för varan efter garantitidens slut.
Köparens viktigaste skyldighet är att betala priset för varan på överenskommet sätt
och överenskommen tid. Ifall det inte avtalats om priset skall köparen betala ett skäligt
pris. På priset inverkar varans kvalitet, egenskaper, gängse pris samt övriga
omständigheter.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(49/61)
12.6.2006
Om betalningstiden inte avtalats skall priset betalas på säljarens uppmaning.
Dröjsmålsränta kan bli aktuell ifall betalningen dröjer. Om betalningsdröjsmålet är
väsentligt kan säljaren häva köpet.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(50/61)
12.6.2006
16 Produktsäkerhet
Lagstiftningen
om
produktsäkerhet
har
ett
förebyggande
syfte
medan
Produktansvarslagen kan leda till skadeståndsansvar. Näringsidkare som tillverkar,
säljer eller på annat sätt överlåter konsumtionsvaror eller importerar dem måste iaktta
sådan försiktighet som omständigheterna kräver för att konsumtionsvaran inte skall
medföra risk för konsumentens hälsa eller egendom. En konsumtionsvara är farlig för
hälsan om den kan orsaka skada, förgiftning, sjukdom eller annan risk för hälsan
p.g.a. fel eller brist i sin konstruktion eller sammansättning eller p.g.a. att osanna,
vilseledande eller bristfälliga uppgifter lämnats om varan.
Förutom av konsumentverket övervakas Produktsäkerhetslagen också av social- och
hälsostyrelsen, länsstyrelsen och kommunens hälsovårdsnämnd.
EU’s inverkan på det finländska konsumentskyddet har diskuterats. Konsumenternas
starka skydd i Finland kan bli betydligt svagare i fortsättningen då vår lagstiftning skall
anpassas till de övriga EU-ländernas motsvarande lagstiftning eftersom den är av
mycket
varierande
natur.
I
en
del
EU
länder
saknas
det
t.o.m.
konsumentskyddslagstiftning helt och hållet.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(51/61)
12.6.2006
AVTAL
17 Avtalsparter
Rättssubjekten indelas i två grupper nämligen fysiska och juridiska personer.
Fysiska personer är alla människor och deras rättskapacitet börjar vid födseln och
slutar vid döden. Alla fysiska personer har rättskapacitet och den kan inte tas ifrån
någon oavsett ålder eller hälsa. Med hjälp av ämbetsbetyg bevisar man en persons
existens.
Den andra typen av rättssubjekt är juridiska personer. En juridisk person är ett
samfund åt vilken lagstiftarna har gett egenskapen som rättssubjekt. De juridiska
personerna indelas i privaträttsliga juridiska personer och offentligrättsliga juridiska
personer.
De privaträttsliga juridiska personerna är t.ex. aktiebolag, andelslag och registrerade
föreningar. Alltså företag och organisationer som är registrerade. Offentligrättsliga
juridiska personer är staten, kommunerna och församlingarna.
Juridiska personers rättskapacitet börjar när
o bolagsavtalet undertecknas (öb, kb)
o aktiebolag och andelslag registreras i handelsregistret
o förening registreras i föreningsregistret
o samfund registreras i samfundsregistret
Juridiska personers rättskapacitet upphör
o när beslut fattas om upphörande
o om den fungerar mot lag och god sed kan den offentliga makten (domstol)
bestämma att den skall upphöra.
Med hjälp av utdrag ur handelsregistret bevisas en juridisk persons existens.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(52/61)
12.6.2006
17.1 Rättskapacitet
Rättskapacitet innebär att ett rättssubjekt kan ha rättigheter och skyldigheter. Varje
privaträttslig rättighet hör till ett rättssubjekt och varje skyldighet riktar sig mot ett
rättssubjekt.
17.2 Rättshandlingsförmåga
Rättshandlingsförmåga innebär att ett rättssubjekt självt kan vidta åtgärder som kan
ha rättsliga påföljder. Man kan grunda, ändra eller upphäva rättigheter. Ett köp är t.ex.
en åtgärd som här rättslig påföljd. Äganderätten överförs från en person till en annan.
17.3 Formen för rättshandlingen
Vanligtvis är rättshandlingarna formfria, d v s i lagstiftningen sägs inget speciellt om
hur rättshandlingen skall göras upp. Lösöreköp är exempel på formfria rättshandlingar.
Vissa betydelsefulla rättshandlingar är dock formbundna. Fastighetsköp och
uppgörande av testamente är formbundna. Om de inte görs skriftligt är de ogiltiga.
Villkor för när en rättshandling träder i kraft kan ställas upp och beror då på en
eventuell osäker händelse i framtiden. Uppskjutande villkor betyder att rättsverkan
börjar först då ett visst villkor uppfylls. Exempelvis övergår äganderätten först då
varans pris är betalt.
Upplösande villkor betyder att rättsverkan upphör om en viss händelse inträffar. T.ex.
kan äganderätten övergå genast men upphöra om varans pris inte betalas.
17.4. God tro (bona fide)
En ledande princip inom vårt rättssystem är att lagen skyddar en person som varit i
god tro när ett avtal har ingåtts.
God tro (på latin bona fide) innebär att en person anses vara i god tro om han inte
visste eller borde ha vetat om en felaktighet då en rätthandling gjordes.
Ond tro (mala fide)
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(53/61)
12.6.2006
En person anses vara i ond tro (lat. mala fide) om han visste om en felaktighet då
rättshandlingen ingicks. Han är också i ond tro om han påstår att han inte visste om
den men man kan anse att han borde ha vetat om den vid närmare eftertanke.
17.5 Omyndighet
Bindande rättshandlingar kan utföras av en person med rättshandlingsförmåga. För
fysiska personer börjar rättshandlingsförmågan när man fyller 18 år och för juridiska
personer genast då registreringen till handelsregistret skett. En myndig person med
rättshandlingsförmåga kan ibland vara i behov av stöd. I sådana fall kan en
intressebevakare utses åt honom. Det är dock huvudmannen som fortfarande
bestämmer, intressebevakaren ger endast goda råd i olika angelägenheter.
Intressebevakaren kan utses för att sköta ett visst ärende eller för att i allmänhet sköta
huvudmannens ärenden.
Om en persons rättigheter eller förmåner inte kan garanteras enbart genom att man
utser en intressebevakare är följande steg att personens rättshandlingsförmåga
begränsas.
17.6 Fullmakt
Om en person inte kan eller personligen vill utföra en rättshandling kan han överlåta åt
någon annan att utföra den. Ombudet får rätt att företräda fullmaktsgivaren d v s han
har en viss självständig beslutanderätt. Han ingår avtalet, även om det görs upp i en
annans namn. Det är alltså alltid tre personer som deltar i en rättshandling då det är
fråga om representation; huvudmannen (fullmaktsgivaren), ställföreträdaren (den
befullmäktigade) och tredje man. Man kan säga att huvudmannen ger ett uppdrag åt
ställföreträdaren. Att ge en fullmakt åt ställföreträdaren är en ensidig rättshandling.
Eftersom en fullmakt är en formfri rättshandling kan den ges på många sätt.
Fullmakten kan vara skriftlig och ställföreträdaren kan då visa upp den för tredje man.
Det går också att meddela tredje man direkt muntligt eller skriftligt om fullmakten.
Vissa tjänster medför att den anställda har en s k ställningsfullmakt. Banktjänstemän
är ett exempel på personer med ställningsfullmakt. Vissa rättshandlingar kräver
skriftlig fullmakt t.ex. överlåtelse eller pantsättning av fastighet.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(54/61)
12.6.2006
Det finns olika typer av fullmakt t.ex. öppen fullmakt (blankofullmakt), specificerad
fullmakt, generalfullmakt och fullmakt för bolagsstämma. Alla fullmakter behöver inte
bevittnas. Fullmakten är personlig och kan inte överlåtas åt någon annan utan tillstånd
av huvudmannen. Fullmakten kan återkallas när som helst av fullmaktsgivaren och det
skall ske lika effektivt som den gavs på m a o på samma sätt.
17.6.1 Befogenhet och behörighet
Den befullmäktigades behörighet framgår ur fullmakten, d v s vad han har tillstånd att
ingå avtal om för huvudmannens räkning. Med befogenhet avses de direktiv
huvudmannen har gett åt ställföreträdaren. De finska begreppen kelpoisuus resp.
toimivalta förklarar rätt bra vad det är fråga om. Om ställföreträdaren överskrider sin
befogenhet
binder
inte
rättshandlingen
huvudmannen.
Om
ställföreträdaren
överskrider sin behörighet är rättshandlingen bindande om den tredje parten varit i
god tro. Men om den tredje parten är i ond tro binder rättshandlingen inte
huvudmannen. Det är alltså viktigt att huvudmannen och ställföreträdaren har
förtroende för varandra.
17.7 Prokura
Prokura är en fullmakt som är avsedd för affärslivet. Ibland uppkommer det situationer
i ett företag då den person som har rätt att ingå avtal inte har möjlighet att göra det. I
dylika fall måste någon annan ingå avtalet. Det räcker emellertid inte med att någon
med en ställningsfullmakt gör det, utan företaget måste ha en prokurist som skriver
under avtalet. Prokuristen skall anmälas till handelsregistret och han bevisar sin
befogenhet med ett handelsregisterutdrag. Prokuran kan också vara gemensam, vilket
betyder att det måste vara flera prokurister tillsammans som undertecknar avtalet.
Prokuran kan återkallas när som helst. Framför prokuristens namn antecknas p.p.
eller per procuram för att visa att det är en prokurist som skrivit under.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(55/61)
12.6.2006
18 Uppgörande av avtal
Avtalet är en ömsesidig rättshandling som grundar sig på avtalsparternas
viljeförklaring. M a o skall avtalsparterna vilja bli bundna på ett visst sätt och de skall
uttrycka denna vilja för en annan person. Viljeförklaringen kan till och med vara tyst,
man visar då endast genom sitt beteende att man vill göra ett avtal.
18.1 Formfrihet
I allmänhet är avtal formfria och såväl fysiska som juridiska personer kan ingå avtal.
Med formfria avtal menas att ett avtal kan vara muntligt. Muntliga avtal kan alltså vara
lika bindande som skriftliga. Det finns vissa avtal som är formbundna, vilket betyder att
de måste göras skriftligt för att vara bindande.
Exempel på avtal som är formbundna är konsumentkredit, testamente och
fastighetsöverlåtelse. Nackdelen med muntliga avtal är att de är svåra att bevisa
efteråt vid eventuella stridigheter.
Konkludenta avtal innebär att avtalsparterna genom sitt beteende ingår ett avtal.
Exempel på konkludenta avtal är då man stiger på bussen, betalar biljetten utan att
köpslå om priset och åker iväg. Båda parterna har godkänt avtalet genom sitt
handlande.
18.2. Olika sätt att ingå avtal
Som konstaterats kan avtal ingås på olika sätt. Vanligt är dock att avtalet uppstår på
basen av ett anbud eller en offert.
Då man ger ett anbud binder det anbudsgivaren genast då mottagaren fått det. Om
man ångrar sig och vill ta tillbaka det skall annulleringen anlända före eller senast
samtidigt som anbudet till mottagaren.
Anbudet är i kraft skälig tid förutom då det gäller muntliga anbud som kräver svar
omgående. Vad som avses med skälig tid kan variera beroende på vilket sätt anbudet
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(56/61)
12.6.2006
givits. Om anbudet skickats exempelvis per telefax så skall svaret ges snabbare än
om anbudet skickats per brev. Anbudsgivaren kan bestämma hur länge ett anbud är i
kraft, men om inget sägs räknar man med skälig tid. Ifall man låter bli att svara, d v s
man tiger, betyder det att man avslår anbudet.
Ett anbud skall vara individualiserat d v s så noggrant specificerat att mottagaren
genast skall kunna godkänna anbudet utan tillägg eller förändringar. Det kallas
rättshandlingsvilja då bägge parterna vill förhandla sig fram till ett avtal. En broschyr
eller en prislista är inget anbud. Ett avtal uppstår när ett godkännande svar når
anbudsgivaren inom ramen för utsatt tid. Tiden räknas från brevets datering eller
poststämpel ifall det saknas klart utsatt datum för hur länge anbudet är i kraft.
Beställningen bör överensstämma med anbudet och svaret kallas då för ovillkorligt
eller rent.
18.3 Komplicerade situationer
Då anbudstagaren svarar jakande på anbudet uppkommer ett avtal. Om han svarar
nekande uppkommer inget avtal. Juridiskt sett binder inte anbudet anbudsgivaren
längre då han fått ett nekande svar, fastän tidsfristen för anbudet inte ännu gått ut.
Tystnad betyder vanligtvis att man förkastar anbudet. Jmf.
med
konkludent
gokännande.
I situationer då svaret anländer försenat binder inte längre anbudet anbudsgivaren.
Om han ändå godkänner det försenade svaret uppstår ett motanbud som binder
svararen. På basen av motanbudet (=det försenade svaret) kan avtal uppstå.
Om anbudsmottagaren svarar, men i svaret har förändrat det ursprungliga anbudets
villkor, uppstår ett motanbud. Det förändrade anbudet kan ses som ett negativt svar
och behandlas därför som ett motanbud.
Om svararen tror att hans svar är i enlighet med det ursprungliga anbudet, d v s att
inga ändringar gjorts, måste anbudsgivaren meddela svararen om att det inte är så. I
annat fall kan anbudsgivaren bli bunden till det förändrade svaret. Samma sak gäller
om svaret är försenat men svararen tror att det anlänt i tid.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(57/61)
12.6.2006
18.4 Andra sätt att ingå avtal
Den snabba rytmen i affärslivet idag har lett till att man börjat förhandla och göra avtal
på nya sätt. Ofta uppstår avtalen till följd av förhandlingar som avtalsparterna fört med
varandra under längre eller kortare tid. Då båda parterna är överens skrivs och
undertecknas avtalet. Ömsesidigt förtroende är viktigt och formkraven har man börjat
pruta på en aning. Avtal kan också uppstå på basen av handling.
18.5 Ogiltighetsgrunder
Man skiljer mellan olika slag av ogiltighet.
18.5.1 Självverkande ogiltighet eller nullitet
Självverkande ogiltighet eller nullitet innebär att en rättshandling från första början
varit ogiltig. I sådana fall förklarar domstolen ex officio (=å tjänstens vägnar)
rättshandlingen
ogiltig.
Exempel
på
nullitet
är
då
personer
som
saknar
rättshandlingsförmåga har gjort en rättshandling eller fastighetsköp som avtalats
muntligt.
18.5.2 Klanderbar ogiltighet
Klanderbar ogiltighet betyder att avtalet bör klandras och först när klander framställts
och det anses berättigat, kan avtalet förklaras ogiltigt av myndigheterna. Man har en
viss tid på sig att framföra klander och på basen av det utreds sedan om det är
befogat. Det finns stadgat i lag om hur man skall förfara om man vill framföra klander.
Ett exempel förklarar vad det är frågan om. Tiden för klander av testamente är 6
månader från delgivningen. Under den här klandertiden kan en arvinge, som inte vill
godkänna testamentet, väcka talan mot testamentstagaren på någon av de grunder
som stadgas i lagen för ogiltighet av testamente.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(58/61)
12.6.2006
18.5.3. Ogiltighet genom invändning
Ogiltighet genom invändning kan vara aktuellt då den ena avtalsparten som gjort
rättshandlingen inte fått fungera fritt m a o har man kanske blivit tvingad till att ingå
avtal, avtalet har av misstag fått ett annat innehåll än som var avsett eller avtalet
innehåller orimliga löften. Invändningen kan göras i eller utanför rättegång. Om ingen
invändning sker blir avtalet giltigt.
I lagen finns bestämmelser om ogiltighetsgrunder som har med avtalspartens
viljebildning eller dess uttryckande att göra. De kan indelas i tre grupper enligt nedan:
a. Orimliga avtalsvillkor. Ifall avtalet innehåller orimliga villkor,
t.ex.
priset på en fastighet, kan man med hjälp av jämkning ändra på villkoret.
Lagen skyddar den som gått med på oskäliga avtal.
b. Misstag.
Skrivfel. Om mottagaren är i ond tro p g a skrivfelet blir rättshandlingen
ogiltig men om mottagaren är i god tro blir rättshandlingen bindande. Ifall
felet är så betydande att mottagaren borde ha vetat att det var fel kan
man inte hänvisa till anbudet.
Om felet är litet och det har gjorts ett avtal så blir rättshandlingen
bindande, eftersom lagen skyddar den som är i god tro.
Exempelvis om en nolla har fallit bort från anbudets pris så att en produkt
kostar 10 euro i stället för 100 euro så borde motparten ha märkt felet.
Skillnaden är stor och motparten i ond tro. Avtalet blir inte bindande.
Motivvillfarelse innebär att t.ex. en köpare har gjort en felbedömning och
märker det först när köpet är gjort. Eftersom felbedömningen beror på
köparen själv blir avtalet bindande.
c. Begränsad viljeförklaring. Om någon har utnyttjat en annan persons
trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning vid uppgörandet av
rättshandlingen blir den ogiltig. Alltså tvång, svek eller ocker kan göra ett
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(59/61)
12.6.2006
avtal ogiltigt. Personer vars bedömningsförmåga är nedsatt p g a
ålderdom, sjukdom eller som är berusade kan inte göra upp bindande
avtal. Den ena avtalspartens okunskap får inte heller utnyttjas.
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(60/61)
12.6.2006
Litteratur- och informationskällor
Bärlund Johan m.fl., Finlands civil- och handelsrätt, Kauppakaari Juristförbundets
förlag, 2000
Centralhandelskammaren, Att bli egen företagare, TE-centralen
Forss - Rehn, Handbok i vardagsjuridik, Schildts, 1998
Haglundh – Nilsson, Bonniers ekonomiordbok, Albert Bonniers förlag, 2000
Kinkki Seppo m.fl., Företagsverksamhet, Utbildningsstyrelsen, 1997
Kinkki-Hulkko-Mäkinen, Yrtti 1-2-3, WSOY 1999
Kivelä – Nordell, Yrittäjän oikeutta, WSOY, 2003
Kosonen – Pekkanen, Kontorsarbeten, Utbildningsstyrelsen, 2002
Raatikainen Leena, Liikeideasta liikkeelle, Edita, 2001
Suojanen Kalevi, Rättslära för handel och förvaltning 2, Utbildningsstyrelsen, 1994
Tomperi Soile, Bokföring i praktiken, Utbildningsstyrelsen, 2002
Viitala Riitta – Jylhä Eila, Menestyvä yritys, Edita, 2001
Wilhelmsson Thomas m.fl., Huvudpunkter i köplagen, Kauppakaari
Juristförbundets
förlag, 1999
www.finlex.fi
www.franchising.fi
www.kolster.fi
www.kuluttajavirasto.fi
www.prh.fi
www.yrityssuomi.fi
www.ytj.fi
www.asiakastieto.fi
www.pankkiyhdistys.fi
bankernas egna hemsidor
försäkringsbolagens egna hemsidor
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth
(61/61)
12.6.2006
