Riskbruk vid psykisk ohälsa
hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt?
SAD.s årsmöte Lund d 27/11 2015
Agneta Öjehagen
Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Avdelningen psykiatri
Institutionen kliniska vetenskaper – Lund
Varför dricker vi alkohol?
Positiva förväntningar via föräldrar, umgänge, kultur
Vällust, självsäkerhet, sex, avslappning, stå på sig
Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem
Upprymdhet, välbefinnande, avslappning,
rogivande, ångestdämpning
Dopamin, endorfiner, opioider, serotonin, glutamat, GABA
Riskbruk - definition
Riskbruk av alkohol och narkotika
- ett konsumtionsmönster som ökar risken för
skadliga konsekvenser inkluderande ett beroende
(WHO, 2008)
- innefattar såväl konsumtionsmängder som
konsumtionsintensitet
- ännu inte uppstått skador, fysiska, psykiska eller
negativa sociala konsekvenser
- inte en diagnostisk beteckning.
Varför uppmärksamma riskbruk
vid psykisk ohälsa
• Förhindra negativ inverkan på den psykiska ohälsan och
dess behandling.
• Förhindra utveckling av beroende - personer med psykisk
ohälsa har mer än fördubblad risk att utveckla beroende.
• Tidig intervention vid riskbruk av alkohol inom somatisk
sjukvård har i många studier visat effekt.
• Studier av interventioner för riskbruk vid psykisk ohälsa
är fortfarande få.
Identifiera riskbruk vid anamnes
vid frågor om andra levnadsvanor
• Alkoholkonsumtion - standardglas
- Risk veckokonsumtion:
män
> 15 glas
kvinnor > 10 glas
- Intensivkonsumtion-per tillfälle:
män
> 5 glas
kvinnor > 4 glas
• Screeningsinstrument: alkohol
(AUDIT)
andra droger (DUDIT)
AUDIT- screening riskbruk
Självskattning el intervju, max 40p
• 10 frågor - tre områden
- konsumtion, binge drickande (AUDIT-C 3 frågor)
- beroendetecken
- skadlig konsumtion
• Gränsvärde risk:
8 – 19 män
6 - 19 kvinnor
Sannolikt beroende
> 20 om diagnos
Risk AUDIT-C:
råd, MI
råd, MI
behandla
6 - 12 män
5 - 12 kvinnor (Folkhälsomyndigheten 2015)
Hur vanligt riskbruk alkohol vid psykisk ohälsa?
Svenska undersökningar:
män
Psyk. öppenv Västerbotten
25%
Psykosvård Lund - ö.vård
22%
Allmänpsyk.vård Lund
30%
Allmänpsyk.vård Uppsala
30%
Internet KBT- Sthlm
32%
Depression primv. 6 landsting 29%
Svenska befolkningen
15%
kvinnor
25% (AUDIT)
13% (AUDIT)
22% (AUDIT)
29% (AUDIT)
30% (AUDIT)
20% (AUDIT)
Nordström mfl 2006
Cruce mfl
2006
Eberhard mf
2011
Nehlin Gordh mfl 2012
Gajecki mfl
2014
Åhlin mfl
2015
15% (AUDIT) Bergman et al
2009
Intervention vid riskkonsumtion
Sjukdomsförebyggande riktlinjer 2011
• Ge återkopplig - informera om riskerna:
att få alkoholrelaterade skador, bli beroende
• Ge enkelt råd- minska konsumtionen (5 min)
• Rådgivande samtal 10-15 min
• Kvalificerat samtal – individanpassat, ex MI,
med uppföljning
Möjligt tillägg: provtagning, skriftlig information
Intervention vid riskbruk alkohol
psykiatrisk vård - studier
• Kort rådgivning jmf skriftlig information
- efter ½ år båda interventionerna minskad konsumtion,
kort rådgivning > än skriftlig information
- efter 5 år ingen skillnad mellan grupperna,
båda mindre vård än en kontrollgrupp.
Hulse & Tait 2002, 2003
• Kort intervention har visat minskad konsumtion med hos
patienter med psykisk sjukdom och riskbruk el diagnos
missbruk, beroende.
Baker 2002, Kavanagh 2004
Ex Patienter allmänpsykiatrisk vård - intervention
• Personer i allmänpsykiatrin i Lund med omnejd + Uppsala
län erbjöds bedömning av riskabla alkohol-/drogvanor.
• AUDIT (DUDIT) ifylldes i väntrummet (N=1746), lämnades i
slutet kuvert (97% erbjöds delta, ¾ deltog)
• Forskargruppen rättade; riskpoäng kvinnor 22%, män 30%
randomisering intervention:rådgivning per telefon 10-15min
direkt eller efter 6 mån, då alla följdes upp.
• Sjuksköterskor, MI utbildade, ringde tider patienten önskat
Ansvariga: Öjehagen A och Nordström G
Intervention-riskbruk
Patients risk audit score at baseline - scoring no risk at 6 month
follow-up, intervention vs control %, ITT-analysis
60
50
49.1
43.8
p = 0.0024
40
41.5
p=0.2530
p=0.0032
34.0
intervention
control
27.7
30
22.7
20
10
0
all
women
men
Eberhard S, Nordström G, Öjehagen A. Soc Psychiat Epidemiol , 2009
Intervention riskbruk
150 patienter med riskbruk psykiatrin Uppsala
Intervention av personal efter utbildning
Minimal:
återkoppling, fylla i formulär, broschyr, 10 min
Kort intervention: återkoppling, fylla i formulär, broschyr
+kort alkoholsamtal 20 min
Uppföljning 12 månader:
- 29 % hade mindre audit-score vid 12 mån
- 21 % ej längre riskdrickande
ingen skillnad mellan ”minimal” och ”kort” intervention
(kön, antal besök inom psykiatrin påverkade inte utfallet)
Nehlin Gordh et al 2012
Riskbruk vid depression, paniksyndrom, social fobi
påverkar riskbruk behandlingsresultaten av internet-KBT?
Stockholms läns landsting, N=1581
Ingen specifik intervention för riskbruk:
• 32,4% riskbruk alkohol el droger el kombination
24,1% enbart alkohol (AUDIT >8 män, >6 kvinnor)
- negativ påverkan paniksyndrom, men ej depression
- 4.6% enbart droger (DUDIT)
fler avbrott, negativ påverkan social ångest
Gajecki et al 2014
Riskbruk vid lätt, medelsvår depression i primärvård
REHSAMstudie - Regassa - 946 patienter i 6 landsting. KI, Lunds universitet
• Erbjöds, randomiserades till 3 mån behandling:
Internet KBT el fysisk träning eller sedvanlig behandling
• Riskbruk-AUDIT: 22,4% (29,0 män, 20,0% kvinnor)
• Binge drinking: 12,7% (23,3% män, 8,7%kvinnor)
• Dubbelt så vanligt jmf svenska befolkningen Åhlin el al 2015
• 3 mån förbättring depression. Fysisk träning och IKBT lika bra,
båda bättre än sedvanlig behandling. Hallgren et al Br J Psych 2015
• Förbättringen depression stabil tom 12 mån, manuscript
• Ingen förbättring riskbruk 12 mån
Depression (MADRS), psykologisk funktion, sömn, stress förbättrades
ingen förändring riskbruk el intensivkonsumtion fr baseline - 12 mån.
25
NS
20
15
NS
Baseline
12 Months
10
5
0
Hazardous drinker
Regular binge drinker
Risken för beroendeutveckling och andra konsekvenser kvarstår.
Riskbruk – bör identifieras
706 personer psykiska sjukdomar audit - 18 mån
“Binge drinking on at least at monthly basis may be a potential
riskfactor for non-recovery from common mental disorders ”
Haynes et al Psychol. Medicine 2008
• Endast 30% av patienter med depression och riskbruk fick
intervention. Slutsats: “the low overall rate of
recommendation to reduce use highlights the need to improve
alcohol and drug use intervention among depression patients”
Satre et al Am J Psychiatry 2014
Förlopp Baseline - 3 år: Baseline frekvens binge drinking
- risk utveckla abuse, dependence efter 3 år (N=22.245) NESARC, 2008
Sammanfattning
• Riskbruk är vanligt vid psykisk ohälsa, kan
leda till beroende och kan försämra psykisk
ohälsa
• Behandling av psykisk ohälsa påverkar inte
riskbruket,
men vi har metoder för att påverka riskbruket.
• Varför används inte de metoder som fungerar
för riskbruk också vid psykisk ohälsa?
