Skolan – ett socialt samspel

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur – språk - medier
Examensarbete
10 poäng
Skolan – ett socialt samspel
The school – a social interplay
Camilla Hansson
Sandra Mannsdorff
Lärarexamen 140 poäng
Kultur medier och estetiska uttrycksformer
Höstterminen 2005
Examinator: Bitte Johannesson
Handledare: Pia Jäderqvist
Sammanfattning
Intresset för elever/barn med social kompetens har väckts hos oss i mötet på dagens skolor.
Syftet med vår undersökning är att få en bild av vad ett antal pedagoger har för reflektioner
om social kompetens i skolan. Hur arbetar man med social kompetens i skolan? Kan man med
hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? För att
få svar på studiens frågeställningar har vi gjort kvalitativa djupintervjuer med sju pedagoger
från två olika grundskolor någonstans i Sverige. Vi använde oss av en intervjuguide och
bandade intervjuerna för att få en avslappnad närhet till intervjupersonerna. Efter intervjuerna
sökte vi efter likheter och vi fann att studiens resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar
med elevernas sociala kompetens. Pedagogerna ansåg att elever med god social kompetens
har samarbetsförmåga, är goda kamrater och kan hantera konflikter på ett bra sätt.
Nyckelord: social kompetens, färdighet, samarbete, kommunikation
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Bakgrund
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Teoretiska begrepp
Social kompetens
Social kompetens i skolan
Familjen – skolan
Vikten av social kompetens hos barn
3. Syfte och frågeställning
4. Metodavsnitt
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
Metodbeskrivning
Datainsamlingsmetod
Urval
Metodkritik
Forskningseffekt
5. Resultat
5.1 Vad är social kompetens?
5.2 Har vissa barn mer social kompetens än andra?
5.3 Är barn i behov av att ha god social kompetens?
5.4 Fördelar med god social kompetens
5.5 Nackdelar med god social kompetens
5.6 Nackdelar med saknad av social kompetens
5.7 Ansvar för social kompetens hemmet eller skolan?
5.8 Allmänt arbete med social kompetens
5.9 Arbete med bild för att utveckla den sociala kompetensen
5.10 Arbete med drama för att utveckla den sociala kompetensen
5.11 Arbete med musik för att utveckla den sociala kompetensen
6. Diskussion
6.1
6.2
6.3
6.4
Analys och diskussion
Vikten av social kompetens
Arbete med social kompetens i skolan
De estetiska läroprocesserna i utvecklingen av social kompetens
7. Konsekvenser
7.1 Slutord
7.2 Reliabilitet och validitet, om trovärdighet och giltighet
Källförteckning
Bilaga 1 Övningar för elevers utveckling av social kompetens
Bilaga 2 Intervjuguide
Bilaga 3 Informationsbrev till intervjupersonerna
7
9
9
10
11
12
13
15
16
16
16
17
18
18
20
20
20
21
21
22
22
23
23
25
25
25
26
26
27
27
28
29
29
29
1. Inledning
I dagens samhälle hör man ofta klagande röster kring barn och ungdomars brist på respekt.
Oftast gäller kritiken de ungas bemötande gentemot vuxna men man har även börjat
uppmärksamma dess bemötande gentemot varandra. Många personer i vår omgivning påstår
att dagens barn saknar social kompetens. Skillnaden mellan barn idag och för femtio år sedan
är stor. Dagens barn tar för givet att de ska vara här. De tänker inte på att lämna plats för äldre
på bussen och de skäms inte för att uttrycka åsikter och känslor. Många barn skulle utan
eftertanke dessutom kunna argumentera för sin plats på bussen och de förväntar sig då att bli
tagna på allvar. Vår uppfattning är att barn idag växer upp utan att ha respekt för vuxna som
det var för en generation sedan. Självklart är åsikterna många och vissa menar att detta ökade
mod endast är bra. Vi tror däremot att problemet är större än så. Som blivande lärare har vi
under våra möten med dagens skola sett att det finns en del brister i elevernas samspel och
bemötande gentemot varandra. De har en respektlös jargong som även syns ute i samhället.
För att förändra detta beteende behöver man bedriva ett organiserat värdegrundsarbete på
skolorna. I Lpo94 (http://www3.skolverket.se) finns det starkt stöd för detta arbete. Det står
att skolan ska sträva efter att varje elev:
”känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra”.
Det står även att skolan ska arbeta efter att varje elev respekterar andra människors
egenvärde. I värdegrundsarbetet utvecklas därmed den sociala kompetensen. Det är viktigt att
eleverna har god social kompetens för att kunna fungera i mötet med vuxna och kamrater
både i skolan och i samhället. Den sociala grund som skolan kan ge eleverna är en
uppbyggnad för framtiden Dahlkwist (2002). Det är därför viktigt att alla som arbetar inom
skolan känner till vikten av att ha god social kompetens och vet hur man ska arbeta för att
främja den sociala utvecklingen hos eleverna. Vår uppfattning är att det redan förekommer ett
aktivt arbete ute på skolorna. Vad vi däremot inte vet är i vilken grad pedagogerna använder
de estetiska läroprocessernas möjligheter. Som blivande KME - lärare (Kultur, medier och
estiska uttrycksformer) är vi intresserade av detta och vi vill i vårt arbete knyta till vårt
huvudämne.
2. Bakgrund
På skolverkets hemsida (http://www3.skolverket.se) står det att skolans demokratiska uppdrag
består av olika delar. Skolan ska främja elevers tänkande om demokrati och värdegrund.
Elever och personal ska ha inflytande och delaktighet i sitt skolarbete. Detta inflytande kan
vara till exempel genom olika råd, diskutera och påverka på olika arbetssätt och innehåll i
undervisningen. Det handlar också om att skolan ska fostra eleverna till demokratiska
samhällsmedborgare. Att arbetet med värdegrunden är en ständig process som alla vuxna på
skolan ansvarar för. Värdegrunden ska genomsyra verksamheten i sin helhet och det handlar
ytterst om relationer mellan människor och om hur vi behandlar varandra. Slutligen ska
skolans arbete bedrivas så att alla former av kränkande behandling, såsom mobbning,
trakasserier och rasism inte förekommer.
2.1 Teoretiska begrepp
”Begreppet EQ, synonymt med social kompetens och känslomässig intelligens, har blivit ett
allt mer populärt och etablerat begrepp. Det var de amerikanska psykologerna Peter Salovey
och John Mayer som myntade begreppet 1990 i sin bok Emotional intelligence, men det var
Daniel Goleman, i sin bok med samma namn, som 1993 såg till att detta begrepp fick den
uppmärksamhet det förtjänar.
Professor Peter Salovey delar upp bedömning av emotionell intelligens i fyra delar:
•
Att uppfatta, ta till sig känslor
•
Att använda känslor
•
Att förstå känslor
•
Hantera sina egna och andras känslor
Daniel Goleman beskriver EQ som social skicklighet, självkontroll, entusiasm, tålamod,
medkänsla och förmåga till självmotivation. Egenskaper som inte är biologiska utan som kan
läras in om det sker i tid. Han föreslår ett schemalagt ämne där barnen får lära sig att låta
intellekt och känslor samverka.
Människor med stor social kompetens är ofta trevliga att vara tillsammans med. Vi behöver
hjälpa våra barn i skolan att utveckla den färdigheten”. Goleman (2000).
2.2 Social kompetens
Dahlkwist (2002) tolkning av begreppet social kompetens är vuxna människors förmåga att
handskas med sina känslor och relationer med andra t ex ”att kunna ta folk” och ”att vara
trevlig”. Författaren beskriver följande egenskaper för vad god social kompetens innebär.
•
”Att ha god initiativförmåga och vara målinriktad
•
Kunna samarbeta i grupp, lösa konflikter och kunna möta andra människors behov
•
Att ha förmågan att vända motgångar till något positivt och vara flexibel
•
Att ha god stresstålighet och självkontroll”
Vidare skriver Dahlkwist att den sociala träningen sker genom de erfarenheter vi samlar på
oss under hela livet, både privat, i skolan och på jobbet. Det bevisar att människor inte föds
med sociala egenskaper. Vi kan utveckla vår sociala kompetens själva genom att arbeta med
att stärka vår självkänsla tillsammans med andra i grupp (se bilaga 1). Detta är en process som
aldrig slutar detta gör vi hela livet. God social kompetens i skolan innebär att man har god
förmåga att samarbeta med olika människor i olika situationer. Man ska ha god förmåga till
anpassning av nya krav och omständigheter, kunna fatta rätt beslut i svåra situationer, kunna
läsa av andras känslor samt möta andras behov. Man måste känna sig själv vara medveten om
sina starka och svaga sidor och ha god stresstålighet och självkontroll. Barn och ungdomar
utvecklar hela tiden känslomässiga och sociala mönster som påverkas av många olika faktorer
t.ex. familjen, skolan och kamrater. Ogden (2003) anser att behovet av social kompetens är
stort för alla människor. Han skriver att det finns många fördelar med att inneha en god sådan
eftersom det ger positiva resultat både på kort och på lång sikt. Ogden skriver vidare att social
kompetens och social attraktivitet hänger samman. Eriksson (2001) undrar om det går att säga
vad social kompetens är. Social kompetens något som man förvärvar, något som man ägna sig
åt att bli bättre och medveten om. En människas sociala kompetens varierar från situation till
situation beroende på omgivningen. Social kompetens har också med mognad att göra. I
växandet sker en ökad mognad och människor kan vara mer mogen vid ett tillfälle än vid ett
annat tillfälle och det går att utveckla sin sociala kompetens. En viktig förutsättning för att
utveckla sin sociala kompetens är att stanna upp och reflektera efter vardagliga händelser, se
hur man handlat eller inte handlat vid en viss händelse. Vi blir aldrig färdiga i vår sociala
kompetensutveckling, men för att arbeta på vår utveckling måste vi veta följande:
•
”Hur väl känner jag mig själv och hur vill jag vara
•
Vad vill jag med mitt liv vad har jag för mål
•
Vad är viktigt för mig och mitt liv”
2.3 Social kompetens i skolan
Kimber (2004) menar att när man väljer ett pedagogiskt program finns det en del viktiga saker
man bör tänka på, att övningarna bör vara åldersadekvata, undervisningen bör förekomma
regelbundet, det ska vara lätt för pedagogen att använda och programmet ska vara förenligt
med
skolans
och
läroplanens
mål.
Skolverket
skriver
på
sin
hemsida
(http://www3.skolverket.se) att skolans uppdrag är: att tillsammans med hemmen skall skolan
främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap.
2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och
fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv - värden, traditioner, språk,
kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i
deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete
med hemmen. Skolan ska sträva efter att:
•
”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete, men även lära sig
att respektera andras människors åsikter
•
Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och
vilja och lust att lära
•
Varje elev har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den
tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”
Kimber (2004) skriver att ett hjälpmedel för att nå målen är att skapa tydliga regler, rutiner
och struktur, uppmuntra och låta eleverna vara delaktiga. Persson (2000) menar att vi vuxna
ska leda barnet aktivt, sätta gränser och normer. Dahlkwist Matts (2002) skriver att det är A
och O att sätta upp mål som man tillsammans jobbar mot. Webster/Stratton (2004) beskriver
hur viktigt det är att göra föräldrarna delaktiga i elevernas skolgång men det kräver att läraren
engagerar sig i familjen och att det finns arbetstid avsatt för att kommunicera och samarbeta
med föräldrarna. Det kan vara ett tids krävande jobb men detta samarbete kan hjälpa till mer
positiva relationer med eleverna. Sjödin/Petersson (2001) ställer sig frågan. För vem lär man
sig och vad är målet med undervisningen eller lektionen? Kanske är målet för läraren att
skapa en bra inlärningssituation där eleverna tillgodogör sig kunskap. Är elevernas mål
förenliga med lärarens mål? Erfarenhet säger att elever många gånger ser kunskap som något
som ska redovisas för läraren och sedan glömmas bort. Vad är då kunskap? Det innebär att
kunna använda sina teoretiska och praktiska kunskaper, reflektera och fungera i det samhälle
som vi lever i, att förstå sina handlingar, känslor, värderingar och attityder. Att göra elever
medvetna om detta och betydelsen av social kompetens är en kunskap i sig. Åberg (1994)
skriver att våra ungdomar utsätts för enorma påtryckningar om hur de ska vara, göra, tycka,
känna och se ut. Motstridiga signaler kommer från olika håll föräldrar, kamrater, skolan, TV,
reklam mm. Det är inte så lätt att veta vem som har rätt eller fel. För att hjälpa eleverna med
detta kan vi i skolan arbeta med värderingsövningar där eleverna får möjlighet att tala om för
andra vad de själv tycker Ogden (1993) skriver att eleverna behöver sociala färdigheter för att
klara av läromiljön, samtidigt som social kompetens är ett inlärningsmål i sig. Lärarna i de
teoretiska ämnena ska försöka att nå alla eleverna med sin undervisning. De ska kunna
förklara så att alla eleverna förstår och lärarna ska även ge hjälp och feedback som är
anpassad till varje enskild elev. Pramling/Samuelsson/Sheridan (1999) menar att det är viktigt
att pedagogen kan upptäcka vad varje barn tycker om att göra så att de kan gå vidare i sitt
lärande mot det som vi tror att barn kommer att ha glädje och nytta av i framtiden. Barn
erhåller kunskap genom att träffa andra människor, genom lek, skapa, utforska, iaktta, lyssna
och jämföra. Det barn lär sig i skolan och senare i livet beror till stor del på hur vuxna
bemöter barns lärande och hur de utmanar barns tankar och teorier. Lärare ska skapa arbetsro
och organisera arbetet i klassen och bidra till social inlärning.
2.4 Familjen - skolan
Åberg (1994) skriver att familjen är den viktigaste för utvecklingen, men barnet utvecklas i
samspel med omgivningen och i olika grupper. Skolan är en mötesplats för många olika
människor med olika språklig och social bakgrund. Eleverna byter åsikter och värderingar
med varandra så konflikter är oundvikliga. I skolan får eleverna unika tillfällen till
grupputveckling och undervisning i konfliktlösning. Konflikter kan vara en hjälp till
utveckling därför bör vi se dessa som ett naturligt inslag i den mänskliga samvaron.
Pedagogen ska sträva mot att skapa så goda relationer som möjligt och detta ska vara en
ständig process. Kimber (2004) skriver förutsättningarna för att lyckas med social och
emotionell utveckling i skolan är att skolan har ett program som sträcker sig från f-klass till åk
9. Lärandet ska präglas i all undervisning och genomsyras på hela skolan. Detta skapar ett
tryggt socialt klimat i skolan och viljan att lära sig blomstrar. Skolledningen måste vara
positivt inställd i arbetet och stödja pedagogerna genom utbildning. För att ge ämnet den tid
som behövs är det bra om man kan schemalägga det. En annan viktig del är att skolledningen
är socialt kunniga så de kan leda sin personal på rätt sätt. Det bör råda ett varmt och stödjande
klimat mellan elever, lärare och andra som arbetar på en skola t ex vaktmästare,
skolmåltidspersonal och lokalvårdare. Som pedagog måste man vara tydlig, tala om vad man
vill och vad som förväntas av mig och ge beröm till eleverna men även till lärare och ledning.
Inget är så effektivs som beröm. Löwenborg/Gislason (1995) skriver hur viktigt det är för
barnens trygghet att lärare och föräldrar samarbetar. Ytterhus (2003) menar att social samvaro
handlar om att vara tillsammans med andra, utbyte av känslor, upplevelser och erfarenheter.
Den sociala samvaron är frivillig och man väljer vem man vill vara tillsammans med. Denna
process bygger på elevers upplevelser med varandra och utgör ryggraden i skolans struktur.
2.5 Vikten av social kompetens hos barn
Juul/Jensen (2003) skriver att dagens barn saknar social kompetens. Skillnaden på nutidens
barn och barn för 50 år sedan är att dagens barn tar mycket för givet. Dagens barn uttrycker
sina åsikter och känslor, argumenterar och ställer frågor och självmedvetenheten har ökat
bland barnen. Föräldrar ställer höga krav på pedagogerna som i sin tur har tagit på sig en
fostrande roll. Dagens barn lever i en stressad och nästan konstant övervakad miljö vägledd av
vuxna. Löwenborg/Gislason (1995) menar att hur barnen känner, tänker eller handlar beror
inte bara på deras egenskaper eller bakgrund. Den roll som barnet får i just den gruppen där
hon/han befinner sig är avgörande för de normer och värderingar som råder i den gruppen.
Trygghet är ett av de mänskliga behoven. Att känna till sin plats i gruppen kan vara ett hinder
för utvecklingen av eleven och det är viktigt att man kan bryta upp om gruppen är för låst.
Vilken position man får i grupp beror på tidigare erfarenheter från familjen, tidigare grupper
inom förskola, fritids osv.”det finns forskning som visar ett ganska högt samband mellan
sociometrisk status, det vill säga hur populär man är bland de andra i klassen”. s 135. Skolan
kan man se som ett ”socialt laboratorium” där eleverna får möjlighet att träna på olika saker
såsom samverkan, förståelse, konfliktlösning mm. Ewa Gislén visade på sin föreläsning om
social kompetens (2005-02-24) en punktlista över vilka färdigheter ett socialt kompetent barn
ska ha:
•
Utvecklar positiva relationer till kamrater och lärare
•
När de är oense, motiverar de varför
•
I sin kritik kommer de med konstruktiva förslag
•
Medvetna om gruppnormer och sociala regler
•
Har kunskap om situationsanpassat beteende
•
Tar vara på det de har gemensamt med andra innan de går över till att utforska
skillnader
•
Har förmågan att snabbt skapa en känsla av solidaritet med andra
•
Deras kommunikation är kontaktskapande
•
Den verbala och ickeverbala kommunikationen är mer precis än andras
•
Har mindre negativa uppfattningar om sig själva
Flertalet av författarna se ovan skriver om hur viktigt det är att berömma eleverna. Inget är
så effektivs som beröm. På ett flertal skolor arbetar man med livskunskap som ett särskilt
ämne med social kompetens som mål. Eleverna lär sig konflikthantering, självkännedom,
samlevnadsundervisning mm. För att stärka den sociala kompetensen kan man arbeta med
rollspel, fallstudier av autentiska fall, observationsövningar mm. Vidare skriver skolverket
att det finns flera vägar till kunskap och personlig utveckling och en av dem är genom
bildspråket.
3. Syfte
Syftet med vårt arbete är att undersöka vad sju pedagoger verksamma på två olika
grundskolor någonstans i Sverige har för reflektion kring social kompetens och hur de arbetar
för att främja elevernas sociala utveckling. Vi vill också undersöka om de i sitt arbete med de
estetiska uttrycksformerna utvecklar elevernas sociala kompetens.
Våra frågeställningar
•
Vad är de undersökta pedagogernas uppfattning om vikten av att ha social kompetens?
•
Hur arbetar de med social kompetens i skolan
•
Arbetar de undersökta pedagogerna med de estetiska läroprocesserna i skolan?
•
Främjas elevernas utveckling av den sociala kompetensen?
•
Kan man se skillnader på den social utveckling hos elever?
•
Om skillnader finns vad beror det på?
4. Metodavsnitt
4.1 Metodbeskrivning
Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger på två olika skolor.
Vi valde kvalitativa intervjuer för vi ville sträva efter tillförlitligheten. Genom kvalitativa
intervjuer får man värdefull insikt målgruppen förhåller sig till ett visst område i vårt fall
sociala kompetens. Kvalitativa undersökningar genomförs huvudsakligen som djupintervju
där man får möjlighet att utveckla sina tankar och synpunkter. ” I den kvalitativa intervjun är
endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju
beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp”. Johansson/Svedner
(2001) s.25. Repstad (1999)”I den kvalitativa intervjun är temat huvudsakligen klart och
informanten styrs varsamt i den riktningen, men man följer inte något detaljerat schema”.
4.2 Datainsamlingsmetod
Vi har gjort vår undersökning i form av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var kvalitativa
eftersom intervjun fungerade som ett samtal.
”Kvalitativa
undersökningar genomförs
huvudsakligen som gruppdiskussioner eller enskilda djupintervjuer”. Hämtat från Internet
2006-01-13.(http://www.temo.se/Templates/Page____96.aspx)Vi hade endast frågeområdena
bestämda och sammanställda i en intervjuguide. Repstad (1999) en intervjuguide är ett
frågeschema där man gör en kom-ihåg-lista som intervjuaren har utformat i förväg som består
av frågor man vill ha svar på (bilaga 2) och våra frågor under intervjun varierade sedan
beroende på intervjupersonernas svar Johansson/Svedner (2001). Syftet med att vi använde
oss av kvalitativa intervjuer var att vi ville få så uttömmande svar som möjligt. Att våra
intervjuer kan benämnas som djupintervjuer beror på att de alla faller inom tidsramen 40-90
minuter Aspelin (2005).
I valet av frågeområden utgick vi ifrån våra frågeställningar. Vi sammanställde därför frågor i
vår intervjuguide som alla berörde begreppet social kompetens och som var så öppna att varje
samtal gav utrymme till uppföljande frågor och de intervjuades egna lite utsvävande
reflektioner. Det gjorde att intervjupersonerna kände att vi hade ett intresse för deras
uppfattningar, synsätt och arbetsmetoder.
Vi ansåg att den valda undersökningsformen skulle vara den mest lämpliga i förhållande till
den information och det material vi ville få fram. Hade vi valt att göra en enkätundersökning
hade vi fått ett bredare material men ej samma djup och välutvecklade svar som vi fick i våra
kvalitativa intervjuer. Det var också en viss relation och närhet till intervjupersonen som vi
ville åt med vår kvalitativa undersökning och den hade vi aldrig fått i en kvantitativ. Repstad
(1999 s 9) stärker oss i vårt val av metod då han i sin bok skriver: ”Medan arbetsmaterialet är
tal och siffror vid användning av kvantitativa metoder, är det i grova drag texten som är det
centrala uttrycket och arbetsmaterialet när det gäller kvalitativa metoder”.
Under de kvalitativa djupintervjuerna valde vi båda två att medverka eftersom vi ansåg att
fördelarna var övervägande positiva även om det tog mer tid. Att medverka båda två gjorde
att vi båda fick en större helhetsbild och en relation till alla intervjuerna även om vi sedan
delade upp transkriberingen mellan oss. Under varje intervju var en av oss bekant med
intervjupersonen medan en av oss inte var det. Vi anser att det bidrog till att vi fick bättre
följdfrågor eftersom det man som bekant utan närmre förklaring förstår, ibland behöver en
närmre förklaring för den som är obekant. Att en av oss hela tiden var bekant med
intervjupersonen gjorde också att det lättare blev en avslappnad stämning.
4.3 Urval
I vår undersökning som vi tidigare nämnt har sju personer deltagit. Alla är utbildade
pedagoger men har olika utbildningar och arbetsuppgifter inom skolans verksamhet. Vi ville
få en bred repertoar av pedagoger och hade därför det i åtanke när vi valde våra
intervjupersoner. Tyvärr var det tre stycken som pga. tidsbrist tackade nej till att delta i
undersökningen. Vi fick på grund av detta fråga tre andra pedagoger som inte var tänkta att
ingå i undersökningen från början. De tre sista är valda efter samma urvalskriterier som de
första tillfrågade. Deltagarna representerar två olika skolor i Skåne. En av skolorna är belägen
i stadsmiljö och en på landsbygden. Båda skolorna är valda av praktiska orsaker. Eftersom vi
har en tidigare relation till dessa.
Presentation av urval
• Intervjuperson 1 är utbildad förskollärare och läser för tillfäller en kurs i pedagogiskt
ledarskap. Arbetar som rektor med ansvar för förskola och fritids.
•
Intervjuperson 2 är utbildad barnskötare i botten men har på senare år vidareutbildat
sig till fritidspedagog. Arbetar 50 % inom fritidsverksamheten och 25 % som lärare i
de praktiskestetiska ämnena för år 3-6.
•
Intervjuperson 3 är utbildad lågstadielärare och har på senare år läst till matematik,
naturorienterade ämnen, bild och form och en Reggio Emilia utbildning. Arbetar som
klasslärare i en år 1.
•
Intervjuperson 4 är utbildad lågstadielärare. Arbetar i en klass med år 3-4.
•
Intervjuperson 5 är utbildad grundskollärare för åk 1-7 i ämnena svenska,
samhällsorienterade ämnen och idrott. Arbetar som klasslärare i en år 4.
•
Intervjuperson 6 är utbildad grundskollärare för åk 1-7 i ämnena matematik,
naturkunskap och bild. Arbetar som resurslärare i ett arbetslag och som textillärare en
dag i veckan.
•
Intervjuperson 7 är utbildad mellanstadielärare men har läst till en behörighet för
högstadiet i ämnena bild och historia. Arbetar 50 % i en år 4.
4.4 Metodkritik
Vårt val av metod föll på kvalitativa intervjuer eftersom vi kände att vi ville möta den vi
skulle intervjua personligen. Det blev då inte så opersonlig som vi anser att en enkät kan vara.
En enkät kan ta lång tid att genomföra. Eftersom tiden var begränsad blev det istället naturligt
för oss att intervjua pedagogerna. Detta fungerade bra trots att pedagogerna inte alltid hade
den tid som vi hade önskat inför intervjuerna. När vi ser tillbaka på våra genomförda
intervjuer tycker vi att antalet intervjuer var tillräckliga och att vi skulle ha fått ett liknande
resultat även om vi intervjuar några pedagoger till. Vi kunde ha intervjuat elever för att få
deras åsikter om social kompetens men vi ansåg att det skulle bli ett för stort arbete så därför
valde vi att enbart intervjua pedagoger. Våra intervjuer är genomförda via inspelning på band
och detta gjorde att vi inte behövde skriva ned allt som sades. Den som blev intervjuad hade
möjlighet att tala fritt och intervjun blev som ett samtal. När vi hade transkriberat allt material
såg vi att vi hade fått för lite om arbetet med de estetiska läroprocesserna. Tanken med vår
studie var att höra hur pedagogerna använde sig av dess i skolan utan att berätta syftet med
studion. Om vi hade gjort om studien hade vi ändrat frågeställningarna i vår intervjuguide.
4.5 Forskningseffekt
Att intervjua pedagogerna kändes enkelt på grund av att vi hade gjort upp vår intervjuguide
innan mötet och vi kunde anpassa våra frågor efter denna. Vi hade säkert fått andra svar på
våra frågor om vi bokat en annan dag, tid eller plats och beroende på vem vi intervjuade. Om
vi hade omformulerat våra frågor eller delat ut frågorna till pedagogerna några dagar innan
intervjun hade vi säkerligen fått andra svar.
Procedur
Alla intervjupersonerna blev personligen tillfrågade av oss om dem ville medverka. Vi
berättade då även kort om vår undersökning (syfte och procedur) och bestämde tid och plats
för intervjun. Efter vi hade fått det antalet intervjupersoner som vi ville ha skrev vi ett kort
introduktionsbrev (bilaga 3) innehållande all praktisk information, beskrivning av
genomförande, forskningsetiska aspekter, national encyklopedins (uppslagsverk cd rom 1999)
definition av social kompetens samt några av oss valda relevanta punkter från Lpo 94
(http://www3.skolverket.se). Brevet var tänkt att lämnas till intervjupersonerna några dagar
innan intervjun ägde rum tanken var att alla skulle ha läst brevet och reflekterat lite kring Ne:s
definition och punkterna från Lpo 94 innan intervjun, men så blev det tyvärr inte.
Vi genomförde alla intervjuerna förutom en (pga. lokalbrist) på ostörd plats i skolans
byggnad. Vi började med att sammanfatta muntligt det som stod i vårt introduktionsbrev.
Efter det frågade vi intervjupersonen om det var okej att vi bandade intervjun med hjälp av en
diktafon. Alla svarade att det gick bra och därefter satte vi på diktafonen. Vi använde oss av
diktafon för att få ett bättre flyt i intervjuerna och behövde inte stanna upp för att anteckna. På
sin föreläsning (2005-09-15) rekommenderade Aspelin alla som valde djupintervju som
undersökningsmetod att låta intervjupersonen innan intervjun fylla i ett formulär beträffande
ålder, utbildning och nuvarande tjänst. Vi ansåg dock att den informationen skulle förmedlas
muntligt till oss vid intervjuns start som en slags mjukstart.
Efter vår mjukstart fick intervjupersonen definiera sin bild av begreppet social kompetens.
Vid alla sju tillfällen följde en djupintervju med varje medverkande som varade i ca en timme.
Som vi ovan nämnt så utgick vi ifrån vår intervjuguide i djupintervjuerna. Under varje
intervjutillfälle bjöd vi på en enklare fika.
5. Resultat
Syftet med vår undersökning som vi tidigare nämnt var att vi skulle få en bild av vad sju
verksamma pedagoger har för tankar kring begreppet social kompetens och hur de upplever
att de arbetar med begreppet i deras verksamhet.
Vidare ville vi även ta reda på om
pedagogerna ser några skillnader i social utveckling hos eleverna och vad de tror att
skillnaderna kan bero på.
Efter transkriberingen av intervjuerna kunde vi tydligt se att materialet från de båda skolorna
inte skiljer sig så mycket åt. Vi anser därför inte att det finns någon anledning till att redovisa
materialet var för sig och det gör heller ingen skillnad för vår undersökning eftersom syftet
inte är att jämföra två skolors bild av social kompetens. Svaren från alla intervjuerna har vi
därför valt att kategorisera enligt vår intervjuguide. Aspelin (2005-09-15).
5.1. Vad är social kompetens?
Samarbete
I början av alla intervjuerna bad vi pedagogerna definiera begreppet social kompetens. Alla
svarade direkt samarbete. Vidare radade de sedan upp begrepp som flexibilitet, ge och ta,
ansvar, möte och kommunikation. Någon tänkte till en stund och sa sedan att social
kompetens handlar om att fungera i grupp och att kunna fungera tillsammans med många
olika typer av människor. En pedagog gick dessutom ännu djupare och ansåg att social
kompetens även innebär att man kan läsa av människor i olika situationer och sedan anpassa
sig därefter. Förutom samarbete så tyckte också de flesta pedagogerna att social kompetens
innebär att man accepterar varandra som man är.
5.2 Har vissa barn mer social kompetens än andra?
Flickor är mer mogna
”Ja, det är klart! Det är precis som med allt annat. Jag tror det är mer att man har det i sig,
dom har fått det med sig liksom. Det är nog mer arv än miljö”.
Alla pedagoger svarade att man kan se tydliga skillnader i social kompetens hos eleverna.
Alla ansåg även att det mest var flickorna som hade en utvecklad god social kompetens och
att orsaken till det skulle kunna vara mognad. Flickor mognar helt enkelt tidigare, var det
någon som sa. En pedagog ändrade sig efter en stunds tänkande och sa att flickor nog inte har
bättre social kompetens, utan det är bara det att pojkar leker så hårt och kan därför uppfattas
som ”kantiga”. En pedagog beskrev skillnaderna mellan barnen som tydligast när det kommer
till att kunna jämka. Vissa elever vill endast göra som dem själva vill, andra kan ge efter lite
och den tredje ger efter för andras idéer hela tiden. Det finns alltså tre olika varianter. En av
intervjupersonerna hade dessutom en tanke kring att barn med flera syskon ofta utvecklar en
bättre social kompetens då de i tidig ålder lär sig att dela med sig och att ge och ta. Det var en
pedagog som skilde sig en aning från de övriga då han på vår fråga först svarade:
5.3 Är barn i behov av att ha god social kompetens?
Kunna fungera i grupp
Alla intervjupersonerna svarade tydligt ja på denna fråga. De flesta pedagogerna sa att barn
framförallt är i behov av social kompetens i skolan och då för att kunna umgås, kommunicera
och fungera i grupp. Just att kunna samarbeta och fungera socialt i en grupp betonades
mycket. En pedagog ansåg att det krävs god social kompetens av ett barn för att det ska kunna
söka positiva kontakter med andra barn och inte vara så egotrippat. En annan tyckte att barn
var i behov av social kompetens främst inför framtiden och ansåg att barn under sin barndom
kan klara sig utan det. En pedagog svarade såhär:
”Ja, absolut det är något alla ska ha därför lika bra att lära sig som barn så att man kan föra
sig i olika sammanhang och med olika människor.”
5.4 Fördelar med god social kompetens
Att barn med social kompetens får det lättare i framtiden och att de har lättare för att
samarbeta och fungera socialt i grupp har vi redan nämnt. Nämnvärt är ändå att det
upprepades av någon pedagog när vi undrade över fördelarna med att inneha det. Några
pedagoger ansåg att fördelarna med social kompetens syntes tydligt i klassrumsmiljön då de
eleverna med god sådan har större tolerans för att det kan bli tokigt eller fel och har lättare för
att se andra möjligheter. Eleverna med god social kompetens vet dessutom om sin förmåga
och kan därmed bli en ledare i olika sammanhang, pratar gärna framför andra, och kan bli en
förebild i klassrummet. De har lättare för att ta instruktioner och kommunikationen blir bättre
mellan lärare och elever med social kompetens. En pedagog uttryckte sig väldigt avslappnat
såhär:
”Dom lägger inte krutet – orken på att vara negativa utan krutet läggs istället på att
tillgodogöra sig undervisningen.”
Alla pedagoger ansåg också att elever med social kompetens har fördelar på rasterna. De
eleverna undviker nämligen konflikter med kamrater, lär sig att agera rätt i olika situationer
och vet hur man gör för att blir hörd, lyssnad på och tagen på allvar. På så vis trodde
pedagogerna att de eleverna blir socialt attraktiv, med undantag för en som var bestämd med
att det är den som skriker högst som vinner och kanske därmed ”blir någon kung” som alla
lyssnar på. Slutligen var det även någon pedagog som hade uppfattningen om att socialt
kompetenta barn utvecklar en god humor och mår mycket bättre.
5.5 Nackdelar med god social kompetens
Nästan hälften av pedagogerna tyckte sig inte se några nackdelar med att ha social kompetens
medan lite fler än hälften kunde tänka sig att det precis som det finns fördelar också finns
nackdelar. Socialt kompetenta barn är för snälla och godtar oftast för mycket ansåg någon
intervjuperson. En annan menade att de barnen lätt kunde utnyttjas av läraren för att det ska
gå smidigt i klassrummet t.ex. när en gruppindelning ska göras. En pedagog ansåg att det helt
enkelt inte är de barn med social kompetens som skriker högst och därmed aldrig vinner,
vilket i längden kan bli mycket negativt för den eleven.
5.6 Nackdelar med saknad av social kompetens
Återigen fokuserar några pedagoger på framtiden. Den kommer att bli tuff och svår för ett
barn som inte utvecklar någon god social kompetens – särskilt om det möter en överman.
Barnet som då är vuxet kommer inte att veta hur det ska reagera tillsammans med andra och
det kommer inte att utveckla någon god självbild. Pedagogerna kunde även se nackdelar inom
skolans verksamhet för de elever som inte har social kompetens. De knyter inte så många
positiva kontakter och de blir inga attraktiva samarbetspartners. Intervjupersonerna upplever
även att andra barn i klassen kan uppfatta dem som jobbiga och störiga. Någon pedagog
menade att eleverna med bristande social kompetens visst kunde klara sig i skolan som barn
eftersom läraren många gånger inte orkar ta tag i problemet men det blir ingen bra skolgång
för barnet. Allmänt så ansåg även någon pedagog att de barnen som saknar social kompetens
inte verkar lära känna sig själva och nog inte mår så bra.
5.7 Ansvar för social kompetens hemmet eller skolan?
Alla pedagoger ansåg att ett visst ansvar ligger på vårdnadshavarna, men även skolan har ett
ansvar för barnens sociala utveckling. Tre pedagoger som har arbetet i många år tyckte sig
kunna se en ökning av skolans ansvar. Detta tror någon av dem beror på att hemmen har
börjat slarva i sitt ansvarstagande och att den moderna familjebilden kan vara en av orsakerna
till detta. Nästan hälften av de medverkande i undersökningen ansåg att det största ansvaret
ligger på hemmet. Bland de som tyckte motsatsen, största ansvaret ligger på skolan, var det en
som ansåg att man i dagens samhälle tyvärr inte kan ställa så stora krav på vårdnadshavarna.
Vidare fortsätter samma pedagog med att förklara för oss om hur viktigt det är att träffa
föräldrarna eftersom man då snabbt ser vad det är för förutsättningar barnet har hemifrån. Den
pedagog som svarade mest representativt för alla medverkande sa såhär:
”Jo, det är mycket viktigt, men jag tror nog att stor del av social kompetens är i skolan, men
föräldrarna måste ge sin beskärda del av det. Men mer och mer läggs på skolan på gott och
ont”.
5.8 Allmänt arbete med social kompetens
Samtal, konflikthantering och grupparbete
Det första pedagogerna svarade när vi frågade dem hur de arbetar i skolan för att främja
utvecklingen av den sociala kompetensen var genomgående: Varje dag, hela tiden framförallt
vid tillrättavisningar och konflikthantering. En pedagog svarade:
”I alla sammanhang då jag talar med en elev.”
Det framgick därför tydligt att alla pedagoger arbetar med utvecklingen av den sociala
kompetensen hos eleverna. Någon pedagog utvecklar det i tanken aldrig mer än till
konflikthantering i form av kompissamtal (en form av samtal i klassen när alla sitter ner och
lyssnar på hur varje elevs vecka har varit). Fast de flesta pedagogerna svarade att de arbetar
mer aktivt och en pedagog hade till och med lagt in social kompetens som ett ämne på
schemat. Den pedagogen har en hel pärm med olika övningar så som ”fyra hörn” som främjar
utvecklingen av den sociala kompetensen. Flera av intervjupersonerna sa att det är i samtalet
som den största utvecklingen sker. En pedagog låter därför sina elever starta varje morgon
med att ”prata av sig” för att sedan fortsätta lektionen med ett mindre samtal i hela klassen
styrt utav läraren. Det kan vara att de t.ex. samtalar om något som hände dagen innan. Samma
pedagog betonar också vikten av sig själv som en god förebild för hur man för ett samtal. Hon
beskriver sitt arbete med det såhär:
”Ja, framförallt genom att lyssna in, pratar dom med mig så lyssnar jag och tittar dom i
ögonen och är det så att det är någonting som har en följetong så fortsätter jag ju frågandet
nästa dag. Hur gick det med det där som var problem för dig? Gick det bra eller? Man visar
att man är intresserad. Man kommer ihåg framförallt.”
Ett par pedagoger berättade om hur viktigt det är att visa intresse för eleverna och synliggöra
dem i klassrummet. Det bästa tillfället för det var enligt någon just i klassrummet. De andra
eleverna får då även öva sig i att lyssna. Vidare så tyckte pedagogerna att klassrummet var en
bra plats för att främja den sociala kompetensen. Par- och grupparbeten ansåg alla var en bra
metod för utvecklingen och den kan användas i så gott som alla ämnen enligt vissa och i alla
ämnen enligt någon. Att arbeta i grupp tyckte de flesta var bra och det berodde på att eleverna
fick lära sig att samarbeta, ge och ta och lyssna på varandra. En pedagog ansåg även att det är
då eleverna får hjälpa varandra och det krävs viss social kompetens för det. På en av skolorna
har de något som de kallar uppstartningsveckor i början av varje termin. Under de veckorna
arbetar hela skolan med värdegrunden och en pedagog menar att det även berör den sociala
kompetensen. Eleverna får under dessa veckor ett fall att arbeta med. Pedagogen berättar även
att det är beställt ett arbetsmaterial från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) inför nästa period.
Det materialet ska innehålla ännu fler fall att arbeta kring och ”fyra hörn övningar”. En
intervjuperson berättar att han har börjat ta tillvara på rasten som en källa till utveckling av
social kompetens. Det kostar honom lunchrasten då han väljer att döma fotbollsmatch åt
klassen, men han kan se så stora vinster med sitt arbete att han tycker det är värt det. Eleverna
får lära sig samspel och att godta domslut vilket verkligen främjar den sociala kompetensen
enligt pedagogen. De eventuella konflikter som uppstår kan han dessutom lösa och ibland till
och med avledda innan de riktigt uppstår. Pedagogen menar att han har igen det sedan på
lektionen och han slipper sitta på spänn i lärarrummet och vänta på att någon lärare eller elev
ska komma springandes och meddela att det är bråk. Avslutningsvis bör det nämnas att en
pedagog påpekade om vikten av projektarbete som ett bra arbetssätt för att utveckla den
sociala kompetensen hos eleverna. Pedagogen beskrev ett projektarbete kring världsdelarna
och ett 50-års jubileum med ett lyckat och aktivt arbete i grupper valda utifrån
intresseområden.
5.9 Arbete med bild för att utveckla den sociala kompetensen
Grupparbete och bildsamtal
Alla pedagogerna kunde se att det fanns tillfällen då den sociala kompetensen kunde främjas i
bildundervisningen, men få hade tidigare tänkt på det och hade därför inte medvetet haft det
med i sin planering. Alla använde sig ibland av grupparbete i bild och kunde därmed i
samband med vårt samtal koppla det till social utveckling. En pedagog började tänka en
längre stund under vårt samtal. Tillslut sa hon att hon nu skulle börja använda sig mer utav
bild i klassen, hon ansåg själv att hon hade varit dålig på det men kunde nu se bildens positiva
verkan även i den sociala kompetensen. En annan pedagog svarade att hon ofta har bildsamtal
i sin klass. Då synliggörs eleverna tankar och associationer kring det dem se och eleverna får
lära sig att man uppfattar saker och ting på olika vis beroende på vad man har för tidigare
erfarenheter.
5.10 Arbete med drama för att utveckla den sociala kompetensen
Dramatiserade redovisningar
Svaret på hur pedagogerna arbetar med drama blev inte så stort. De flesta kunde se hur man
kan arbeta med drama, men gör det tyvärr inte själva. Den pedagogen som hade en pärm med
olika övningar berättade att majoriteten av övningarna gick ut på att man skulle dramatisera
eller på olika sätt våga. Någon specifik dramaundervisning bedriver pedagogen för övrigt inte.
Som vi tidigare nämnde så hade en skola något de kallar uppstartningsveckor och då
integreras en del drama i värdegrundsarbetet. Framförallt i arbetet med fallen då de kan välja
att dramatisera sin redovisning.
5.11 Arbete med musik för att utveckla den sociala kompetensen
Det var till en början ingen pedagog som kunde komma på att social kompetens på något vis
praktiseras eller främjas i samband med musikundervisningen. Efter en stunds tänkande kom
en pedagog på att hans klass förra året skulle medverka i skolans luciatåg, något som
verkligen bidrog till den sociala utvecklingen. Alla eleverna hade dessutom tyckt att det var
ganska roligt och alla var aktiva och engagerade under repetitionerna. Den pedagog som
tidigare beskrivit de lyckade resultaten med projektarbetena kom på att det faktiskt hade ingått
en del musik i projekten och eftersom projekten bidrog till utvecklingen av den sociala
kompetensen så måste ju även musiken ha gjort det.
6. Diskussion
Sammanfattning av resultat
Efter våra intervjuer vilka vi har redovisat i föregående avsnitt undersökning hade vi ett stort
och brett material att bearbeta. Ur materialet kunde vi fort se likheter och skillnader i
deltagarnas svar. I början av alla intervjuer bad vi intervjupersonerna definiera begreppet
social kompetens. Det radades upp en del begrepp som flexibilitet och kommunikation, men
det vanligaste var samarbete. Pedagogerna ansåg alltså att man måste kunna samarbeta för att
vara socialt kompetent. Pedagogerna tyckte sig kunna se en viss genusskillnad i vilka som har
social kompetens. En av orsakerna till det, kan enligt några, vara att flickor mognar tidigare
än pojkar. Alla ansåg att barn är i behov av att ha sociala färdigheter. Någon motiverade
behovet med att det är viktigt inför framtiden, men de flesta pekade på vikten av att kunna
fungera i grupp. Det innebär dessutom att eleverna med god social kompetens bättre klarar av
skolsituationen. Några pedagoger kunde se, trots fördelarna med kompetensen, att det finns en
risk för att de socialt kompetenta eleverna kan bli utnyttjade för sin flexibilitet när någonting
ska lösas på ett smidigt vis. Fast nackdelarna är ändå fler för de eleverna med en bristande
kompetens. Alla intervjupersoner var eniga om att dem kommer att få det svårt i framtiden,
för även om de kanske kan klara sig igenom skolan så kommer det att ta stopp någonstans.
För att barnen inte ska få en svår framtid så har hem och skola ett delat ansvar för
utvecklingen av de sociala färdigheterna. I hemmet fostrar vårdnadshavarna sina barn och de
med syskon lär sig, enligt någon pedagog, tidigt att dela med sig. Skolan kan framförallt
främja barnens utveckling av den sociala kompetensen genom samtal, konflikthantering och
grupparbete. Med hjälp av de estetiska läroprocesserna kan också en utveckling ske. Några
pedagoger nyttjade estetiken mer än andra och bland förslagen på övningar fanns grupparbete
i bild, bildsamtal, dramatiserade redovisningar och luciatåg.
6.1 Analys och diskussion
Syftet med vårt arbete var att undersöka vad sju pedagoger i Sverige har för tankar kring
social kompetens och hur de arbetar för att främja elevernas sociala utveckling. Vidare ville vi
också undersöka om de i sitt arbete tar hjälp av de estetiska uttrycksformerna. För att få så
djupt och personligt resultat som möjligt valde vi den kvalitativa metod som vi ansåg vara den
bästa för vårt ändamål. Innan vi påbörjade arbetet hade vi våra egna tankar kring social
kompetens i skolan och efter en del litteraturstudier växte våra frågeställningar sig starka. När
det var dags för själva undersökningen hade vi en hypotes om att lärare arbetar för att främja
elevernas utveckling av den sociala kompetensen. Vi trodde även att de använde sig en del av
de estetiska läroprocesserna i sitt arbete med detta.
6.2 Vikten av social kompetens
Det är viktigt att vara socialt kompetent. Det anser både pedagogerna i vår undersökning och
litteraturen. Ogden (2003) menar att det är viktigt för alla människor eftersom det finns så
många fördelar med att inneha denna kompetens. Pedagogerna kunde också se många fördelar
med det, men alla var inte lika fast bestämda över att man som barn alltid behöver vara socialt
kompetent. Någon pedagog sa att elevernas skolgång blir lättare med kompetensen då den
många gånger präglas av grupparbeten och liknande, men ett barn kan ändå ta sig igenom sin
skoltid utan den. Många ansåg att det är i framtiden, som vuxen, som man är i störst behov av
att vara socialt kompetent. Vår bakgrund behandlar inte skillnaderna i behovet av
kompetensen som barn eller vuxen. Vi kunde inte finna något specifikt som pekade på att
barn skulle klara sig utan eller inte klara sig utan den sociala kompetensen. Vi anser att barn
är i stort behov av social kompetens både för att få en behaglig skolgång men även för att
kunna ha ett fungerande socialt liv på fritiden. Visst kan vi också se att det finns barn med
avsaknad som ändå tar sig igenom skolan men med vissa svårigheter. I framtiden får de
barnen det dessutom svårt om dem inte har lärt sig det sociala samspelet på vägen dit. Det
talas ofta om att skolan har i uppgift att förbereda eleverna inför framtiden och det gäller i alla
avseenden, inte bara att kunna räkna, läsa och skriva. Precis som en pedagog sa under
djupintervjuerna så kan man säga att social kompetens är något alla bör ha och det är därför
lika bra att lära sig som barn. Vi vill till det påståendet tillägga att man har ett större
överseende med barn utan social kompetens än vuxna som saknar det. Barn kan vi vuxna
dessutom i skolan lättare ta till oss och arbeta främjande med, medan man lätt tar avstånd
ifrån en vuxen som inte följer de sociala reglerna.
6.3 Arbete med social kompetens i skolan
Kimber (2004) och Dahlkwist (2002) pekar på fördelarna med att i skolan arbeta med
värderingsövningar. En av de representerade skolorna i undersökningen arbetar i början av
varje termin med just värderingsövningar. En intervjuperson berättade dessutom att de har en
pärm full med övningar. Vidare finns det mycket förslag på övningar att hitta på Internet tex.
http://www.lekarkivet.se/lek_samarbeta.shtml
Alla pedagogerna hade en uppfattning av att de arbetade med elevernas utveckling av den
sociala kompetensen varje dag oplanerat i samtal och konflikthantering. De flesta arbetar
dessutom planerat och integrerat i den vanliga undervisningen då de t.ex. har grupparbete. Vi
håller av egna erfarenheter med om att man som lärare dagligen arbetar med vissa elevers
sociala kompetens och ibland känns det dessutom som om det är ett konstant pågående arbete.
Trots det anser vi att det även är viktigt att arbeta mer strukturerat och planerat med social
kompetens. Det kan vara i så enkla situationer som grupparbete, men även övningar som ”fyra
hörn” är viktiga. Eleverna lär sig att lyssna och respektera andras åsikter samtidigt som de får
stå upp för sina egna. Skolan borde lägga mer vikt vid den sociala utvecklingen. Det måste bli
mer tydligt i läroplanen eftersom vår uppfattning är att många lärare mestadels eller helt och
hållet fokuserar på renodlad ämneskunskap. Elevernas sociala färdigheter måste även
understrykas av skolledningar och kanske är en idé att hålla kompetensutvecklings dagar
kring detta relativt nya men väldigt viktiga ämne.
6.4 De estetiska läroprocesserna i utvecklingen av social kompetens
Att i arbetet med elevernas sociala kompetens kan man använda sig av de estetiska
läroprocesserna. Både Kimber (2004) och Dahlkwist (2002) skriver hur bra drama är som en
metod i utvecklingen av social kompetens. Det finns ett nästintill oändligt antal
dramaövningar som kan verka främjande, men den mest gångbara verkar vara ”fyra hörn”
eller värderingsövningar. Bildspråket har varit svårare att finna social kompetensutvecklande
litteratur kring. Även pedagogerna fick tänka efter lite extra innan de kunde svara på hur de
arbetar med bild i kompetensutvecklingen. Bildsamtal var det en pedagog som arbetade med i
sin klass och det har vi även på lärarutbildningen kommit i kontakt med. Bildsamtal är
utvecklande inom många områden och den sociala kompetensen anser även vi är ett utav dem.
Musik var den absolut svåraste estetiska läroprocessen att få de medverkande att reflektera
kring. Även litteraturen var mer knapphändig kring musikämnet. Vi hade trott att det skulle
finnas mer estetik i de medverkandes arbetsmetoder än vad som framkom. Kanske fanns det
inte mer att tala om eller så var vi inte tillräckligt tydliga med våra frågor eller så underströk
vi inte estetiken tillräckligt. Som blivande KME-lärare (Kultur Medier Estetiska
uttrycksformer) har vi med oss idéer kring hur man kan arbeta med de estetiska
uttrycksformerna för att främja utvecklingen av den sociala kompetensen hos eleverna. Vi var
nog lite förblindade i och tänkte inte på att det var vårt huvudämne som gjort bagaget så stort.
Nu i efterhand kan vi se att vi med våra idéer därför behövs ute på skolorna.
7. Konsekvenser
Vi hoppas att vår undersökning har gjort att de medverkande pedagogerna har börjat
reflektera mer aktivt kring begreppet social kompetens. Vi såg att någon fick en ”ahaupplevelse” under vårt samtal och utan att vara för naiva så tror vi att det väcktes säkert någon
tanke kring deras eget arbete och kring kommande socialt utvecklingsarbete under alla
samtalen. För att detta arbete sedan ska bestå behövs ett intresse för arbetet och hur starkt
intresse de olika intervjupersonerna har kan vi inte uttala oss om. Vi själva hade redan innan
arbetet påbörjades ett intresse av elevers sociala kompetens i skolan. Detta intresse har nu
förstärkts och vi vet att vi kommer att tänka på barnens sociala utveckling när vi ska planera
undervisningen i vårt kommande yrke. Under arbetets gång har det väckts nya frågor hos oss.
Vi skulle kunna tänka oss att ett fortsatt arbete skulle kunna vara att undersöka närmre hur
olika övningar i social kompetens värderas av lärare. Vi tänker oss också att man kan
undersöka vilka konsekvenser barn med bristande social kompetens får i skolan och i
framtiden.
7.1 Slutord
Avslutningsvis vill vi understryka vikten av arbete med elevernas sociala kompetens i skolan
både för att ge barnen möjlighet att få en mindre problemfylld skolgång men även med
framförhållning till deras framtid. Vi hoppas att alla vuxna inom skolväsendet själva innehar
god social kompetens eftersom vi är elevernas förebilder och vi anser att det är genom oss och
i samspel med kamrater som den största utvecklingen sker.
7.2 Reliabilitet och validitet, om trovärdighet och giltighet
Vi tror att vi genom vår undersökningsmetod, litteraturen och framförallt med verkligheten
har fått fram en trovärdighet i vår undersökning. Trost menar att det kan vara svårt att visa en
kvalitativ studies trovärdighet Leo (2004 s 28). Har vi i vår undersökning någon mätsäkerhet?
Som tidigare nämnt tror vi att två andra intervjuare hade fått liknande svar om de hade följt
vår intervjuguide. Men under en intervju kommer olika tankar och associationer som väcker
följdfrågor. Därför hade de kanske blivit annorlunda vilket i sin tur leder till andra svar.
Troligt är också att även vi hade fått andra svar om vi höll intervjuerna en annan dag eller i en
annan miljö. Syftet med undersökningen var att få en bild av vad ett antal pedagoger har för
tankar om social kompetens i skolan och hur de arbetar för att främja utvecklingen av den.
Våra kopplingar till teorin och reflektioner kring den finns med i diskussionen.
Källförteckning
Dahlkwist Matts (2002) Social kompetens - en utvecklingsguide Uppsala
Kunskapsförlaget AB
Eriksson Ingalill (2001) Kaos och social kompetens Lund Studentlitteratur
Goleman Daniel (2000) Känslans intelligens Stockholm Wahlström & Widstrand
Johansson Bo Svedner Per-Olov (2001) Examensarbete i lärarutbildningen
undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala Kunskapsförlaget AB
Juul Jesper Jensen Helle (2003)Relationskompetens i pedagogernas värld Stockholm Runa
förlag
Kimber Birgitta (2004) Att främja barn och ungdomars utveckling av social och emotionell
kompetens Västerås Ekelunds förlag AB
Leo Ulf (2004) Läxor är och förblir skolarbete magisterkurs i utbildningsvetenskap med
inriktning mot utbildningsledarskap Malmö Högskola
Löwenborg Lars Gislason Björn (1995) Psykologi för lärare Stockholm Liber
utbildning AB
Ogden Terje (1993) Kvalitetsmedvetande i skolan Lund Studentlitteratur
Ogden Terje (2003)Social kompetens och problembeteende i skolan Stockholm Liber
Persson Anders (2000) Social kompetens När individen, de andra och samhället möts Lund
Studentlitteratur
Pramling Samuelsson I Sheridan S (1999) Lärandets grogrund Lund Studentlitteratur
Repstad Pål (1999) Närhet och distans kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Lund
Studentlitteratur AB
Sjödin Lars Petersson Staffan (2001) Tänk om Att arbeta med social kompetens i skolan Lund
Studentlitteratur
Webster-Stratton Carolyn (2004) Utveckla barna emotionella och sociala kompetens
Stockholm Förlagshuset Gothia
Ytterhus Borgunn (2003) Barns sociala samvaro – inklusion och exkursion i förskolan Lund
Studentlitteratur
Åberg Karin (1994) Bland stjärnor och syndabockar Värnamo Ekelunds förlag AB
Nationalencyklopedin
Internetkällor
http://www.errarp.skola.engelholm.se/spec_ped/social_komp.htm 2005-11-29 kl 20.25
http://www.nkja.se/s/sok/sok_sockomp.htm 2005-11-18 kl 10.40
http://www.lekarkivet.se/lek_samarbeta.shtml 2005-11-29 kl 20.15
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=
11&id=3869&extraId=2087 2005-11-30 kl 11.17
http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/vardegrunden/index.shtml 2005-12-04 kl
20.41
http://www.regeringen.se/sb/d/2531/a/13797 2005-12-05 kl 09.52
www.eqverkstan.se/varfor.html 2006-01-10 kl 14.35
http://www.temo.se/Templates/Page96.aspx 2006-01-13 kl 19.51
National encyklopedin uppslagsverk cd rom 1999
Föreläsningar
Aspelin Jonas föreläsning på Malmö högskola 20050915
Gisléns Ewa föreläsning på Kristianstads högskola 20050224
Bilaga 1
Övningar för elevers utveckling av social kompetens
Med hjälp bilder, berättelser och samarbetsövningar kan man stärka elevers utveckling i
sociala kompetens. Skolverket (www3.skolverket.se) bildspråket är en av flera vägar till
kunskap och personlig utveckling. Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar
möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter
samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden. När eleverna
får tolka bilder och berättelser lär de sig mycket. De tränar upp sin empatiska förmåga och lär
sig tolka uttryck och situationer som är viktiga att kunna för att förstå olika skeenden. När
man arbetar med bilder och berättelser övar eleven sin sociala förmåga genom att tänka sig in
i olika personers känslor och handlingsmotiv.
Bildsamtal
Eleverna delas in i olika grupper ca 4 elever/grupp.
Grupperna får titta på en bild (samma bild för alla grupperna) och fundera på vad som händer.
Tillsammans ska gruppen sedan bestämma hur personerna på bilden tänker och känner, hur
agerar personerna på bilden och varför?
Som avslutning får alla grupperna ge sin version av bildtolkningen. Har grupperna samma
tankar? Varför, varför inte, hur kommer detta sig? Mm
Knuten
Gruppen bildar en ring och står tätt intill varandra. Alla blundar och sträcker in händerna i
mitten av ringen. Nu gäller det att i blindo hitta två händer att ta tag i, en i varje hand.
(Ledaren kan vara till god hjälp och kolla upp så att alla verkligen någon att hålla i, speciellt
med småbarn). När alla håller varandra i händerna får man öppna ögonen. Nu ska man lösa ut
virrvarret av händer som har bildats utan att släppa taget. Om allt funkar som det ska, ska man
till slut ha en stor ring där alla håller varandra i händerna!
Färg och familj
Deltagarna delas in i fyra grupper. För att kunna se vem som tillhör var får varje deltagare ett
lekband med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött, grönt, gult eller blått. Det viktigaste är
att grupperna är exakt lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i fyra grupper får
man kanske dela i tre grupper, men fyra grupper är ganska bra. Man sätter igång leken genom
att spela en CD skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt
över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen "Färg!" eller "Familj!".
Om det är "Färg" ska alla deltagarna samlas i sin färg grupp. Om det är "Familj!" ska man
samla ihop en familj på fyra personer från vars en färg.
Kortleken
Lekledaren har två kortlekar. För varje värde på korten bestäms en kroppsdel (ex : fot, näsa,
hand, mage, rygg, armbåge..). Lekledaren drar två kort och läser upp vilka kroppsdelar t.ex.
"näsa mot mage" som de motsvarar. Nu gäller det för varje lag att plocka fram två personer
som kan uppfylla kravet. Lekledaren kontrollerar att kroppsdelarna verkligen rör vid varandra
och placerar ett av de dragna korten mellan dem. Om två personer redan är med i
"konstruktionen" men kan uppfylla kravet får de självklart göra det. Det är alltså inte
nödvändigt att plocka in fler deltagare om man inte vill. Det laget som tappar ett kort eller ger
upp förlorar.
Samarbetsövning
Ledaren förbereder övningen genom att ordna en glasburk (ex. mindre sylt eller
marmeladburk) samt en bit elastiskt gummi resårband. Resårbandet knyts till en ögla som är
vid nog att den kan spännas åt runt glasburkens smalaste del. I öglan binds sedan lika många
snören (ca 1 meter långa) som antalet deltagare i övningen. Deltagarna tar sedan vars ett av
snörena och ställer sig i ring kring burken. Nu gäller det för gruppen att genom och dra i sina
snören tänja ut öglan så att den kan träs över burken. När gruppen slutligen lyckas få öglan
kring burken ska släppa åt så att de kan lyfta den upp i luften. Kräver mycket samarbete av
gruppen!
Nummerleken
Tillbehör: Papper, penna, gem
Förbered: Om antalet deltagare är t ex 10 så gör nummerskyltar numrerade från 1 till 5 till
varje lag.
Dela upp deltagarna i två lag. Varje deltagare får en nummerskylt som fästs med ett gem på
ryggen. Nu ska lagen så snabbt som möjligt ställa sig i nummerordning. Det lag som först blir
färdigt vinner.
Bilaga 2
Intervjuguide
•
Vad har du för utbildning och tjänst?
•
Vilken är din definition av social kompetens?
•
Är det viktigt att barn utvecklar social kompetens?
•
Finns det några fördelar/nackdelar med social kompetens?
•
Vad har skolan respektive hemmet för ansvar i elevernas utveckling av social
kompetens?
•
Hur arbetar du för att utveckla social kompetens?
•
Ser du någon skillnad i elevernas sociala kompetens?
Bilaga 3
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Sandra Mannsdorff, Tfn 040-22 32 26
Camilla Hansson, Tfn 0413-33 038
2005-11-05
Hej!
Inför intervjun med dig vill vi också ge lite skriftlig information så att du vet vad den kommer
att handla om och hur den kommer att gå till.
Vi skriver just nu på vårt examensarbete som handlar om hur man i skolan kan arbeta för att
främja elevernas utveckling av social kompetens. I arbetet ska det ingå en undersökning om
hur några lärare arbetar för att utveckla elevers sociala färdigheter. I undersökningen kommer
vi att intervjua ett antal lärare på två olika skolor. Intervjuerna ska sedan sammanställas,
jämföras och användas i vårt arbete men inte värderas. Namn som kommer att nämnas blir
fingerade både när det gäller lärare och skola.
Intervjun är tänkt att fungera ungefär som att samtal. Vi har några frågor som är centrala men
för övrigt får vi se vart samtalet leder. Det kommer att ta cirka en timme och vi bjuder på fika.
Vi kommer att sitta ostört och om inget hindrar Er vill vi gärna banda intervjun.
Har du några frågor angående intervjun eller om social kompetens så får du väldigt gärna
ringa någon av oss.
Vi ses!
Sandra och Camilla
Social kompetens enligt NE: en kunskap för livet. Självkänsla, trygghet, kommunikation, konflikthantering,
beteende, samarbete.
Social kompetens i Lpo-94: Skolan ska sträva efter att varje elev
•
respekterar andra människors egenvärde,
•
utvecklar tillit till sin egen förmåga,
•
känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
•
lär sig utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
•
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.