Likabehandlingsplan Pusslet 2009-11-19
1 Inledning
Den 1 april 2006 infördes en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67). Syftet med den nya lagen samt
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan
(2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans ansvar för barnets/elevens trygghet.
Trygghetsuppdraget betonas även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola
(Lpo94).
Lagen innebär att barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshindersamt mot annan kränkande
behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt
uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja
alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling såväl
mellan barn som mellan barn och vuxen. Barn och elever ska efter mognad och förmåga delta
i arbetet med likabehandlingsplanen.
Andra styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s
konvention om barnets rättigheter (BK) och skollagen (1985:1100). I och med att Sverige har
ratificerat BK ska barnets bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder
som rör barn och unga. Skollagen framhåller bl.a. skolans uppdrag att arbeta för jämställdhet
mellan könen och motverkande av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska
beteenden (1:2 SkolL).
2 Definitioner och begrepp1
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka inte får välja ett visst ämne eller
en grupp för att det redan finns så många flickor i den gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla
lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken
missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
1
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i
skolan, 2008.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elever värdighet och som har koppling till
någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en vuxen på skolan eller en
annan elev som står för trakasserierna. Om en elev till exempel får nedsättande kommentarer
om sin hudfärg, är det trakasserier på grund av etnisk härkomst.
Diskriminieringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som lagen tar upp är kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Ingen ska alltså behöva bli
diskriminerad eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta
för att främja allas rättigheter att vara olika.
Annan kränkande behandling
Utöver de trakasserier som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, tar lagen upp
att ingen ska utsättas för annan kränkande behandling. Lagen skyddar alltså även mot
kränkningar av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan
kränkande behandling kan vara det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser
som inte är mobbning. Exempel på det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara
att en elev blir kallad för elaka saker direkt eller på Internet.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
3 Kommunens vision: Trygga trivsamma Tyresö – allas vårt ansvar
Pusslet
4 Långsiktiga mål för förskolan Pusslet
Pedagogerna ska ha jämställdhet som ett långsiktigt mål och skapa en
medvetenhet hos vårdnadshavare, pedagoger och barn.
Pedagogerna ska hjälpa barnen att hitta lösningar för att hantera
konflikter.
Pedagogerna ska arbeta för att utöka föräldrars delaktighet.
Pedagogerna ska ta till vara på barnens intressen och nyfikenhet
5 Förskolan Pusslets arbete för att förebygga kränkningar och främja
likabehandling
Gemensamt för förskolan Pusslet
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Hur?
I början av terminen 2010
röstar barnen tillsammans
med pedagogerna fram nya
namn för grupperna.
Varje dag.
Den som tar emot barn och
föräldrar på morgonen.
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Katarina och Veronica
Genom att diskutera och se
över miljön och lokalernas
utformning.
Agneta K
Behandla alla
vårdnadshavare lika.
I daglig dialog med
vårdnadshavarna se till
barnets bästa.
Emma och Agneta U
Maten är anpassad efter allas
behov oavsett religion och
allergi
Öka vårdnadshavarens
delaktighet
Vid varje måltid och vid
planering av matsedel
Margareta i köket
Genom att ha
gruppdiskussioner på
föräldrar möten med aktuella
frågeställningar.
Inför utvecklingssamtalet
besvara frågor gällande
barnets verksamhet
Kajsa och Agneta K
Våra grupper har
könsneutrala namn
Uppmärksammar och hälsar
på barn och föräldrar när de
kommer till förskolan. Vi
lyssnar in varandra vuxnavuxna, barn-barn och vuxna
– barn.
Miljön för skapande och
material ska vara anpassad
för alla barns enskilda behov
Anneli, Annika och Lotta
Två pedagoger på förskolan
ser till att arbetet med
jämställdhet fortlöper och
informerar övrig personal.
Låta barnen visa runt
förskolans ute och inne miljö
för nya barn och
vårdnadshavare utifrån ett
barns perspektiv
Hur är man en bra kompis.
Barnen har tagit fram
gemensamma regler för hur
en bra kompis ska vara.
Vid konflikter göra barnen
medvetna om hur man löser
konflikter.
Det ska genomsyra
Katarina och Veronica
verksamheten dagligen
genom att ha grupp och delge
övrig personal information
Vid inskolningsstart visar ett Annika, Lotta och barn
eller två barn det nya
barnet/en förskolans inne och
utemiljö.
Vi ska börja arbeta med
Kloke pärmen, empati
träning för yngre barn.
Pedagogerna för en dialog
med barnen om hur en
konflikt kan lösas.
Uppmuntra barnen att lösa
konflikter genom dialog, i
första hand utan en vuxens
hjälp.
Katarina, Kajsa och Lotta
Avdelningen Stora Björn
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Identitetsdockor, varje barn
har en egen docka. Varje dag
uppmärksammas vilka barn
som är på förskolan.
Det barn som vill prata får
talbananen och då måste alla
barn lyssna.
Visa respekt för varje individ
som tillexempel när barnen
är på toaletten. De ska känna
att de får vara ifred, både om
man vill dörren öppen eller
stängd.
Inte låta barnen avbryta när
man hjälper ett annat barn.
Barnen får vänta på sin tur
oavsett kön. Barnen
uppmuntras till att hjälpa
varandra.
Barnen är dukvärdar. Barnen
dukar och hälsar de andra
barnen välkomna till bords.
Barnen uppmuntras att lyssna
på varandra, vänta på sin tur
samt att hjälpa varandra.
Hur är man en bra kompis.
Barnen har tagit fram
gemensamma regler för hur
en bra kompis skall vara. Allt
finns dokumenterat i en sol
på avdelningen.
Använda tecken för att
förstärka barnets språk.
Utvärderingspunkter som
har tillkommit:
Varje dag på samlingen
Fungerar bra
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Den som ansvarar för
samlingen
Varje dag.
Ändring: En vuxen vid
toaletterna
Alla som arbetar på
avdelningen
Varje dag
Fungerar
Alla som arbetar på
avdelningen
Varje dag innan maten
Fungerar
Pedagogen vid varje bord ser
till att alla barn får lika
mycket talutrymme. De barn
som är dukvärdar samt
ansvarig pedagog
Detta arbete pågår ständigt
Till och från har vi arbetat
med detta. Dokumentationen
tas upp igen.
Alla på avdelningen
Vid varje samling
Fungerar.
Annika
Alla pedagoger
Vilka svårigheter har vi på
Stora björn?
Svårigheter
Återkommande konflikter
mellan samma barn
Barn som har svårt att ta
kontakt med andra barn,
saknar lekkoder
Återkommande konflikter
både fysiskt/psykiskt
Att främja barn med
olikheter
Insats
Pedagog är i dialog med barn
och stöttar vid konflikter
Vi delar upp i smågrupper
Pedagog är i dialog med barn
och stöttar vid konflikter
Avdelningen Stjärnan
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Identitetsdockor eller
fotografier av barnen. Varje
dag uppmärksammas vilka
barn som är på förskolan.
Varje dag på samlingen
Det har inte funnits dockor åt
alla barn. Vi har använt
fotografier på flano. Fungerar
bra och varje barn
synliggörs.
Varje dag
Alla som arbetar på
Fungerar bra, vi vuxna finns avdelningen
med vid behov.
Visa respekt för varje individ
som tillexempel när barnen
är på toaletten. De ska känna
att de får vara ifred, både om
man vill ha dörren öppen
eller stängd.
Inte låta barnen avbryta när
man hjälper ett annat barn.
Barnen får vänta på sin tur
oavsett kön. Barnen
uppmuntras till att hjälpa
varandra.
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Den som ansvarar för
samlingen
Varje dag
Alla som arbetar på
Det kan vara för många barn avdelningen
i hallen vid på och
avklädning. Därför har vi
delat upp barnen i mindre
grupper vid utgång. Vi
pedagoger är uppmärksamma
på att flickor och pojkar får
lika stor hjälp.
Barnen är dukvärdar. Barnen Varje dag innan maten
dukar och hälsar de andra
. Barnen uppmärksammar
barnen välkomna till bords.
inte alltid den mat som
Barnen uppmuntras att lyssna presenterats, därför kommer
på varandra, vänta på sin tur barnen att visa det man ska
samt att hjälpa varandra.
äta samtidigt som
presentationen görs.
Hur är man en bra kompis.
Barnen har tagit fram
gemensamma regler för hur
en bra kompis skall vara. Allt
finns dokumenterat i en sol
på avdelningen.
Pedagogen vid varje bord ser
till att alla barn får lika
mycket talutrymme. De barn
som är dukvärdar samt
ansvarig pedagog
Detta arbete pågår ständigt
Vi har arbetat med Kloke
pärmen som är ett
arbetsmaterial om småbarns
empati. Barnen har blivit
bättre på konflikthantering
och kunnat sätta ord på sina
känslor.
Alla på avdelningen
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Identitetsdockor, varje barn
har en egen docka. Varje dag
uppmärksammas vilka barn
som är på förskolan.
Visa respekt för varje individ
som tillexempel när barnen
är på toaletten. De ska känna
att de får vara ifred, både om
Varje dag på samlingen
Det har genomförts enligt
planen. Alla barn har
uppmärksammats varje dag.
Varje dag
Vi upplever att barnen
känner sig mer trygga med
sina toalettbesök efter att vi
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Den som ansvarar för
samlingen
Avdelningen Solen
Alla som arbetar på
avdelningen
man vill dörren öppen eller
stängd. En linje en bit från
dörren där kön kan bildas för
att undvika att någon blir
störd.
införde köstrecket
Inte låta barnen avbryta när
man hjälper ett annat barn.
Barnen får vänta på sin tur
oavsett kön. Barnen
uppmuntras till att hjälpa
varandra.
Varje dag
Barnen har förstått vikten av
att vänta på sin tur och hjälpa
varandra vid flera dagliga
situationer. Vi-känslan i
gruppen har förstärkts genom
ett medvetet och målinriktat
arbetssätt.
Barnen är dukvärdar. Barnen Varje dag innan maten
dukar och hälsar de andra
De äldre barnen har haft en
barnen välkomna till bords.
fast veckodag som de hjälper
Barnen uppmuntras att lyssna till med att duka. Uppskattat
på varandra, vänta på sin tur av både barn och
samt att hjälpa varandra.
vårdnadshavare. Vi
pedagoger ser att barnens
självkänsla har utvecklats.
.
Hur är man en bra kompis.
Barnen hat tagit fram
gemensamma regler för hur
en bra kompis skall vara. Allt
finns dokumenterat i en sol
på avdelningen.
Använda tecken för att
förstärka barnets språk.
Faddersystem vid
inskolningar tar gamla barn
emot nya barn på förskolan.
Nya benämningar på gamla
uttryck som mamma, pappa
använder familjen m.m. I
ställer för dockvrå säger vi
lägenheten.
Alla som arbetar på
avdelningen
Pedagogen vid varje bord ser
till att alla barn får lika
mycket talutrymme. De barn
som är dukvärdar samt
ansvarig pedagog
Detta arbete pågår ständigt
Alla på avdelningen
Ett bra arbetssätt för barn och
pedagoger, kommer att
fortlöpa.
Vid varje samling
Detta arbetade vi med i
början på terminen.
Prioriterades mindre när vi
fick lägga fokus på vårat
kompistema.
Vid inskolningar
Med nya
inskolningsmodellen behövs
inget faddersystem för alla
barnen är med hela tiden i
verksamheten.
Vi uppmärksammar detta
hela tiden och
uppmärksammar varandra på
vad vi säger.
Vi har inte benämnt den med
Alla pedagoger
Alla pedagoger
något annat namn.
6 Nulägesanalys
Kartläggningsmetoder
Observationer i barngruppen
Diskussioner på arbetsplatsträffar, planeringar och på våra planeringsdagar.
Föräldrarnas synpunkter
Barnens synpunkter
Aktuella problem i verksamheten
Föräldrar utrycker en oro om att deras barn inte vill gå till förskolan
Barn som har svårt att ta kontakt med andra barn, saknar lekkoder.
Barn med funktionshinder –är hårdhänt i kontakten med andra barn.
7 Handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Avdelningen Solen
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde
Avdelningen Stjärnan
Insats
Tidsplan
Ansvar
Föräldrar uttrycker oro om att deras barn inte
vill gå till förskolan pågrund av osämja
mellan några barn
Barn och pedagoger arbetar med
kompistema, där barnen har diskuterat fram
hur en bra kompis skall vara. Temat pågår
under hela höstterminen. Gruppstärkande
lekar i samlingarna.
Arbetet pågår under hela höstterminen
Lotta
Kontinuerliga föräldrasamtal med berörda
familjer. Utvärderingar på planeringar och på
avdelningsmöten.
Barn som har svårt att ta kontakt med andra
barn, saknar lekkoder.
Observationer i gruppen. Barnet är ofta
tillsammans med en pedagog och några barn.
Där pedagogen hela tiden kan vara med och
stötta barnet i leken tillsammans med de
andra barnen
Höstterminen 2008
Alla pedagoger på avdelningen
Uppföljning
Kontinuerligt vid planeringar och
avdelningsmöte och i föräldrasamtal.
Problem/utvecklingsområde
Avdelningen Stora Björn
Barn med funktionshinder - är hårdhänta i
kontakten med andra barn.
Insats
Förekommer i mindre utsträckning.
En pedagog följer barnet under stora delar av
dess dag. Hjälper barnet i kontakten med de
andra barnen.
Stämmer överens med det vi har skrivit. Det
är ett ständigt pågående arbete.
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Annika och Ulrika
Alla pedagoger men Annika har
huvudansvaret/habiliteringen.
Kontinuerligt på planeringar,
avdelningsmöten samt i samtal med
habiliteringen.
Pågående arbete
