HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN SP2201, Spanska (språkvetenskaplig inriktning): Sociolingvistik, 15,0 högskolepoäng Spanish (Linguistic Specialization):Sociolinguistics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och senast reviderad 2010-12-17. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2011-01-19. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Inplacering Kursen SP2201, Spanska, (språkvetenskaplig inriktning), Sociolingvistik (15 hp) ges som fristående kurs på avancerad nivå och kan ingå i magister- och mastersexamen. Huvudområde Spanska Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs examen på grundnivå om minst 180 hp, i vilken skall ingå minst Fortsättningskurs i spanska, samt språkfärdighet i spanska motsvarande nivå C1 enligt den Europeiska referensramen för språkkunskaper. Kurser i språkvetenskaplig teori och metod på grund- och avancerad nivå samt uppsats inom språkvetenskapligt område på grundnivå är meriterande vid urval. 4. Innehåll Kursen utgörs av en genomgång av olika grundläggande sociolingvistiska teorier och metoder med särskild hänsyn tagen till den spanska och latinamerikanska verkligheten i olika delar av världen. 5. Mål 2/ 3 Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för gängse sociolingvistiska metoder, problem och teorier samt att tillämpa dessa på ett spanskspråkigt material, Färdighet och förmåga - redogöra och kritiskt formulera sig på avancerad vetenskaplig och akademisk spanska i både skrift och tal (C1/C2-nivå i enlighet med den Europeiska Referensramen). - sammanställa en sociolingvistisk undersökning enligt givna förutsättningar och i enlighet med vetenskapliga normer, - kritiskt analysera materialet och kunna dra vetenskapligt rimliga slutsatser av sin undersökning Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga inlämningsuppgifter. Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För slutbetyget Väl godkänd krävs detta betyg på minst hälften av kursens totala antal högskolepoäng, dvs sammanlagt minst 7,5 högskolepoäng. 9. Kursvärdering Institutionen ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas. Kursvärderingen ligger till grund för kursens fortsatta utformning. Resultatet av kursvärderingen och eventuella förändringar i kursens upplägg föranledda av kursvärderingen förmedlas både till de studenter som genomförde kursvärderingen och till andra genom digital publicering. 3/ 3 10. Övrigt Undervisningsspråk: spanska. Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling. Humanistiska fakultetsnämnden SP2201, Spanska (språkvetenskaplig inriktning), Sociolingvistik, 15 högskolepoäng SP2201, Spanish (linguistic specialization), Sociolinguistics, 15 Higher Education Credits Avancerad nivå / Second Cycle Litteraturlista Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för språk och litteraturer 2011-01-11 att gälla fr.o.m. vårterminen 2011. Obligatorisk litteratur / Literatura obligatoria Cortés Rodríguez, Luis, (1986) ”Análisis segmental de corpus. Principios teóricos” i Luis Cortés Rodríguez, Sintaxis del coloquio. Aproximación sociolingüística, Salamanca, Ed. Universidad de Salamanca, sid. 31-55 Einarsson, Jan, (2004) “Attityder” i Sociolingvistik, Lund, Studentlitteratur, sid. 203-222. Esquivel Sánchez, María Denís (2005), “Proceso de estandarización lexical en Suecia” i “Yo puedo bien español”. Influencia sueca y variedades hispanas en la actitud loingüística e identificación de los hispanoamericanos en Suecia, Umeå, sid 85-112. Gamboa, José J. (2003), ”Tipología, distribución, alternancia de código y acomodación de los préstamos” i José J. Gamboa, La lengua después del exilio. influencias suecas en retornados chilenos, Umeå, Umeå universitet, sid. 105-136 Morant Marco, Ricard, (1999), ”Sociolingüística” i Ángel López et al. Lingüística general y aplicada, Valencia, Universitat de València, sid. 299-322. Moreno Fernández , Francisco, (1997), ”La formación de corpus de lengua hablada” i Francisco Moreno Fernández, Trabajos de sociolingüística hispánica, Alcalá de Genares, universidad de Alcalá, sid. 93-114. Moreno Fernández, Francisco (1998 el senare) Principios de sociolingüística y sociología del lenguaje, Barcelona:Ariel. Pawley , Andrew, (2002) ”Using he and she for inanimate referents in English: Questions of grammar and world view” i N.J. Enfield (ed.), Ethnosyntax. Explorations in Grammar and Culture, Oxford, OUP, sid. 110-137 Pfändler , Stefan (2002), ”Contacto y cambio lingüístico en Cochebamba (Bolivia)” i Norma Díaz et al. la Romania americana. procesos lingüísticos en situaciones de contacto, Madrid, Iberoamericana, sid. 219-253. Romaine, Suzanne (1994), ”Language and Gender” i Romaine Language in Society, Oxford, OUP, sid. 99-133. Siguán, Miguel (2001), ”El bilingüismo y sus variedades” i Miguel siguán, Bilingüisimo y lenguas en contacto, Madrid, Alianza, sid. 27-40 Silva-Corvalán, Carmen (2001) ; con ejercicios de reflexión de Andrés Enrique-Arias, Sociolingüística y pragmática del español,Washington, DC : Georgetown University PresS. Söhrman, Ingmar “Where, When and What is a language?” (2009) i Mats Andrén, Thomas Lindkvist, Ingmar Söhrman, Katharina Vajta (utg.), Cultural Identities, National Borders, SERGU (Centrum för europaforskning), Göteborgs universitet, sid. 15- 34. Urrutia Cárdenas , Hernán (1992) “Competencia léxica y sintáctica en niños monolingúes en el País Vasco” i Hernán Urrutia Cárdenas & Carmen Silva-Corvalán, Bilingüísmo y adquisición del español : estudios en España y EE UU , Bilbao:Instituto Horizonte, sid. 17-26 Referenslitteratur Alvaraz Varó, Enrique & Martínez Linares, María Antonia (1997 el. Senare) Diccionario de lingüística moderna, Barcelona, Ariel. Crystal, David (2001 el senare), Dictionary of Linguistics and Phonetics, Oxgord, Blackwells Einarsson, Jan, (2004) Sociolingvistik, Lund, Studentlitteratur.