Formbart nervsystem • M-skan det djur som har den mest formbara hjärnan • Fortsätter att utvecklas efter födseln • Därför sårbar för olika miljöfaktorer • Utvecklingen är alltid arv och miljö • Ny kunskap: miljön kan stänga av o på aktiviteten i våra gener • Ger unik möjlighet till anpassning Vår sociala hjärna • Formas:0-2 år: när barnets känslor regleras • Känslor måste organiseras/sker i samspel • Systemen utvecklas snabbt under de två första åren och formar basen för förmåga att handskas med känslor under livet • Utv är beroende av erfarenheter av samspel Betydelsen av sensitivt föräldraskap för barns utveckling • Vi vet att visar att sensitivt föräldraskap påverkar organiseringen av spädbarnets fysiologiska system Föräldrars sensitivitet antas vara centralt för utvecklingen av optimal affektutveckling o reglering av affekter multifaktoriellt • Utvecklingsmässigt utfall kan sällan tillskrivas en orsaksfaktor Det är samverkan över tid mellan miljömässiga, beteendemässiga, neurala och genetiska faktorer som driver utvecklingen framåt. Gener kan påverkas • Generna verkar på den lägsta nivån i organisimen • Generna kan inte i sig själv skapa färdiga drag eller egenskaper hos individen • Feedback från miljön bestämmer inte bara det omedelbara uttrycket för bestämda gener utan feedback kan föra till att generna själva kan förändras. temperament • Temperament har sett som ärftligt o stabila personlighetsdrag redan från början • stämmer ej. Det har visat sig påverkbart av tidiga erfarenheter speciellt de känslomässiga tillstånden. • Djurförsök visar att omsorg under de första veckorna bestämmer uttrycket för hundratals gener när avkomman nått vuxen ålder Probabilistisk epigenes • Man har funnit att utvecklingsmässiga utfall av våra gener inte är predeterminerade utan påverkbara av miljön. • Cirkulära samband snarare än linjära • Gener är inte stabila och oföränderliga utan skiftande o dynamiska o i konstant interaktion med omgivningen • Generna uttrycker sig genom att svara på både inre och yttre stimulering • Generna är del av organismens utvecklingssystem Epigenetisk evolutionsteori • Reversibla förändringar i DNA strukturen. Sådana förändringar kan skapas av miljön och kan ligga bakom många processer av fosterprogrammering. • miljön kan inte enbart påverka organismens fenotyp utan också de kommande generationernas. ex fruktfluga • Kan vara i två generationer • En enda genotyp kan producera en rad fenotyper genom epigenetiska eller andra förändringar Epigenetisk evolutions teori • Det uppstår en ny aktivitet hos några i en pop. • Den aktiviteten kan få större intensitet hos ind i en senare generation som exponeras för samma aktivitet • Den blir så genetisk assimilerad och uppstår sen själv i frånvaro av den aktuella miljö betingelsen. Hypotesen om differentiell sårbarhet på ont och gott • Går ut på att barn med en viss genotyp är mer mottaglig för miljöpåverkan än andra barn • Gäller oavsett om miljöpåverkan fungerar som riskfaktor eller beskyddande faktor. • Rimligt att anta att delvis genetiskt betingade tillstånd kan modifieras av tidiga erfarenheter av sensitivt föräldraskap implikationer • Vissa spec genotyper kan göra vissa barn mer känsliga och mer reaktiva för negativa upplevelser men de samma barn kan också visa större positiva effekter när de möter positiva och skyddande faktorer i omgivningen • De som inte har dessa spec geno-typer blir mindre påverkade både i förhållande till risk o till skyddsfaktorer Det affektiva systemet kommunikationsled mellan omgivning o biologi • • • • • • • Fullt utvecklat vid födelsen Kroppslig reaktion/triggas av yttre el inre s. Drabbar snabbt och kortvarigt Tvingar fram en kroppslig reaktion Beteende som finns mest i ansiktet Kan inte välja att ha affektiva reaktioner Kan välja att inte visa affektiva reaktioner Affektreglering: • De tidigaste känslorna handlar om att dra andra till sig o att undvika andra • Frontalloberna har central roll • Vänster aktiverar närmande: glädje, intresse engagemang • Höger aktiverar tillbakadragande: rädsla oro • Individuella olikheter:sensitiva har hög högersidig aktivering , hög bas nivå av kortisol i viloläge Det affektiva systemet • • • • • Lärt att dölja affekter: undvikande akn. Lärt att förstärka affekter: ambivalent ank. Affekter smittar Affekter väcks lättast av barn före språket Affekter.har stor betydelse för att väcka minnet, gör saker medvetna för oss så vi minns. • Minnen lagras efter den affekt som dominerar affektteori • Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner • Kan inte alls reglera sina states • Andra måste hålla dessa org i jämvikt • Därför har skrik stark effekt på föräldrarna • Skriket känns inuti/ som eget • B behöver någon som intonad för att reglera • Affektreglering hänger samman med anknytning • Tidig reglering handlar om spegling/maternal sensitivity Självutveckling- affektreglering • Tillit till föräldern: som svarar på dess signaler • Tillit till sig själv i samspel med föräldern • Upplevelse av glädjefullt samspel och ömsesidighet • Tillit till sig själv • Barnet kan göra sin egen affektreglering, har en inre arbetsmodell som är stabil, fungerar under stress • Kan då behålla sin inre organisation Arbetsmodeller/ Internalisering av föräldrarna viktig källa för att utveckla förmåga till självreglering kan då internalisera förälderns strategier för att lugna sig själva • Stress reaktion är de fysiologiska processer som kroppen sätter igång när den upplever hot. Då mobiliserar kroppen för att överleva, vilket sker bla genom att hormoner som adrenalin o kortsol fälls ut Stress sårbarhet börjar redan i fosterstadiet • • • • • Stress reaktiva delar av hjärnan/ de mest sårbara Stress responsen börjar i fosterstadiet Påverkas av stress hos modern Modern överför alltså sin översensitiva s reaktion Påverkar b:s hjärna Hippocampus o hypotalamus • Annan påverkan: alkohol,rökning, svår förlossn. Stress för bebisar handlar om överlevnad • Basala system finns för att hantera stress • HPA axeln, sympatiska nervsystemet • Barnet har låga kortisol nivåer i början när fö. håller jämvikt genom att vagga o mata. • Dess omogna nervsystem är instabilt. B kan snabbt kastas in i höga nivåer om ingen hjälper. • Om ingen svarar på barnets oro kan det skapas känsla av hjälplöshet, skadligt om det pågår . • Stress genereras av det som är oförutsägbart och okontrollerbar hotfulltt. stress • Hur b reagerar på stress handlar om kvaliteten i ank. o ej om temperament • Tryggt anknutna barn producerarde inte höga nivåer av kortisol även när de var upprörda • Nyckel element i otrygg anknytning är brist på tillit till andras känslomässiga tillgänglighet Stresskänsliga barn • • • • • sensitiva barn är mer stress känsliga Har hög bas nivå av kortisol Behöver extra sensitivt bemötande Kan utvecklas ok hos sensitiva föräldrar Samband emotionell otrygghet o kortisol dyfunktion • Det viktigaste är inte arten av stress utan tillgång till andra som kan reglera stress • Pågående stress är skadligt för B:s hjärna • Kan påverka de prefrontala delarna vilka ansvarar för att uppfatta signaler o anpassa beteende • Reducerar antalet kortisol receptorer i hippocampus, vilket minskar senare förmåga att klara stress. • Tryggt ank. b. Utv många receptorer i hippocampus, ökar förmåga till stress coping stress • Robust stress respons är som gott immunförsvar • Stress responsen blir underminerad av tidig separation osäkerhet avsaknad av tidig kontakt o affektreglering. • HPA axeln kan bli programmerad av vara hypo eller hyperreaktiv pga av tidiga erfarenheter • Hög kortisol över tid kan ha permanenta effekter • Effekten beror på intensitet, ålder, el hur kroniskt eller intermittent stressen är Definition av anknytning • Föräldern en trygg hamn för skydd och tröst • En tryggbas för utforskande • Trygg anknytning ger barnet frihet att utforska Barnets anknytning • • • • • • • • • Finns alltid/biol. förberett B måste knyta an Har överlevnadsvärde att hålla sig nära Fö Byggs av erfarenheter med Fö Aktiveras vid fara, utlöser ank.beteende Etablerad vi 1 år / trygg el otrygg/mönster Mönstren relativt stabila över tid Kan ha flera ank personer o olika mönster Finns en gräns hur många, oftast hierarki Trygg ank. förutsäger pos. utv. på många plan