Minnesanteckningar förda vid allergirond på Huddinge vårdcentral

advertisement
Minnesanteckningar förda vid allergirond på Huddinge vårdcentral
onsdagen den 15 februari 2007
Närvarande: Från primärvården 12 läkare (8 distriktsläkare, 2 ST-läkare, 2 övriga läkare)
och 4 sjuksköterskor representerande 9 vårdcentraler. Från Karolinska Huddinge 3 läkare och
2 sjuksköterskor. Totalt 21 deltagare.
1. Johan Odeback hälsade deltagarna välkomna till Huddinge vårdcentral.
2. Karin Toll informerade kort om allergirondernas syfte och presenterade programmet för
ronden.
3. Marianne Eduards, redaktör för AC Syds hemsida, informerade om vad som finns på
hemsidan och hur man når den (http://inuti.karolinska.se och skriv ”Allergicentrum” i
sökrutan). Alldeles nyligen har det blivit klart med en länk från VISS hemsida direkt till AC
Syds hemsida.
4. Gunnar Bylin berättade att verksamheten under 2006 omfattade 9 ronder, 8 på vårdcentral
och 1 på Karolinska Huddinge. Verksamheten vänder sig till 33 vårdcentraler. Den av
praktiska skäl betingade uppdelningen i en ”pendeltågslinjegrupp” , en
”tunnelbanelinjegrupp” och en ”Södertäljegrupp” hade fungerat bra. I genomsnitt var det 19
deltagare vid en rond (min. 13, max 27). Det totala antalet läkare (individer) och
sjuksköterskor (individer) som deltog var 64 respektive 19.
En fråga ställdes om ronderna alltid är på onsdagar, vilket kan vara olämpligt för vissa. AC
Syds målsättning är att växla mellan onsdagar och torsdagar, men det har inte alltid varit
möjligt. Vid nästa rond på Huddinge vårdcentral ska AC Syd söka ordna den på en torsdag.
5. Johan informerade om den fortsatta utvecklingen för en ung patient med misstänkt mandeloch annan födoämnesallergi som drogs vid förra ronden på Huddinge vårdcentral. Patienten
har inte haft några mer problem (fallet finns presenterat på AC Syds hemsida).
6. Diskussion kring en vuxen kvinnlig patient som sökt för ögon- och näsirritation under tidig
vår under flera år och som dessutom fått besvär av soja och nötter. Nu orolig framför allt för
de senare symtomen. Patienten uppfattade sig själv ha allergi mot al och hassel. RAST mot
nötter, soja, al och hassel dock negativ.
I diskussionen framfördes att det inte är troligt att patienten har en IgE-förmedlad allergi. En
pricktest skulle sannolikt inte visa ett annat resultat eftersom sensitiviteten för de båda
metoderna är jämförbar. Med de negativa RAST-svaren som grund kan man säga att risken
för att patienten skulle få en allvarlig, livshotande reaktion av soja och nötter är mycket liten.
Nu upplevde hon subjektiva besvär av dessa födoämnen och bör därför kanske undvika dem
ändå.
De säsongvis återkommande besvären från ögon och näsa utan hållpunkt för allergi är inte
helt ovanliga. De får t.o.m. ibland ett eget namn, NASR (Non Allergic Seasonal Rhinitis).
Orsaken är oklar. Kanske orsakas de av den ökade partikelhalt i utomhusluften som uppstår
under den aktuella tiden (bl.a. från väg och gatusand).
7. Fall – barn med mkt höft IgE mot jordnöt – tror sig aldrig ätit detta. Presenteras på den
lösenordsskyddade delen av hemsidan.
8. Spelar årstid/säsong roll när det gäller allergitest (RAST eller pricktest)? Flera deltagare
hade från andra orter hört att man t.ex. inte borde testa under sommartid. Underlaget för en
sådan rekommendation ifrågasattes dock vid ronden. IgE-halterna kan variera något under
året, men inte så mycket att det har klinisk betydelse. Det kan dock av praktiska skäl vara
svårt att göra pricktest under sommarens pollensäsong eftersom många patienter använder
antihistaminer. Föreningen för Sveriges allergisjuksköterskor (ASTA) har rätt nyligen
publicerat ett genomarbetat dokument om utförande av pricktest (länk finns från AC Syds
hemsida) och där nämns inget om att undvika test under sommaren.
9. Om en patient fått en svår reaktion av getingstick – varför ska man då ta RAST/pricktest?
Resultatet tillför väl inget i bedömningen av att det varit en svår allergisk reaktion?
Orsaken är att även toxiska reaktioner kan ge allmän påverkan liksom vasovagala reaktioner
vid ett stick. Om patienten har IgE-antikroppar mot geting eller ej avgör möjligheten att
förebygga nya svåra reaktioner med ASIT (allergenspecifik immunterapi,
hyposensibilisering).
10. Diskussion kring utredning av misstänkt pc-allergi som startade med frågan: Om en
patient som för länge sedan fått utslag i samband med pc nu är negativ i pricktest/RAST – kan
man då rekommendera patienten att ta pc utan vidare?
I diskussionen framhölls att om symtomen varit lindriga så kan man nog göra det. Om
symtomen varit mer påtagliga, t.ex. omfattat klåda och urticaria så bör man vara mer försiktig
–kanske remittera patienten för pc-provokation om man inte vill låta patienten ta sin pc-tablett
på den egna mottagningen. Just när det gäller utredning av pc-allergi är pricktest något mer
känslig än RAST.
11. Fall: Konstaterad kvalsterallergi och kvalster uppmätt i hemmet. Åtgärd? Fallet finns på
den lösenordsskyddade delen av hemsidan.
12. Gunnar Bylin informerade om ett anti-IgE-läkemedel, omalizumab (Xolair®). Xolair är
registrerat i Sverige sedan ett år. Indikationen är svår allergisk astma som inte kontrolleras
med hög dos inhalationsteroid och långverkande ß-stimulerare eller anti-leukotrien. FEV1 ska
vara <80 % och pat. ska ha gjort flera akutbesök p.g.a. astma. Behandlingen sker med s.c.
injektioner varannan till var fjärde vecka. Terapin är kostnadskrävande men ändå
hälsoekonomiskt gynnsam på rätt indikation.
Erfarenheten i Stockholm är ännu begränsad. Ett fall där en av deltagarna hade egen
erfarenhet beskrevs, finns på den lösenordsskyddade delen av hemsidan.
Tänkbara fall för Xolairbehandling- ett fall framkom t.ex. vid diskussionen kan lämpligen
remitteras till barn- eller vuxenallergimottagningen på Karolinska Huddinge.
13. Diskussion kring patient med KOL eller astma. Hjälper Xolair. Se den lösenordsskyddade
delen av hemsidan.
Gunnar Bylin ([email protected])
Minnesanteckningar från astmarond på Fittja Vårdcentral, 070307
* Dl Gordana Cancar hälsade alla välkomna.
* Presentation av 4 dl, 2 ST, 2AT, 3 astmasjuksköt, 2 sjh. sjuksköt, 3 sjh. specialister
*Gunnar Bylin inledde med en kort resumé av 2006 års ronder.
Mail-lista med inbjudan och minnesanteckningar skickas till cirka 340 läkare och
sjuksköterskor på 33 Vårdcentraler. 13-27 deltagare vid ronderna, antalet individer läkare var
64 (45 dl, 13 ST, 6 AT) antalet individer sjuksköt var 19.
22 vårdcentraler var repr. med läkare vid någon rond, sjuksköterskor från 15 VC deltog vid
något tillfälle.
* Diskussion:
**Föreslogs att även BLM: s läkare inbjuds till ronderna, sjuksköt från Hallunda BLM har
närvarit vid flera tillfällen. Anne inbjuder barnläkarna från Liljeholmen, Hallunda,
Skärholmen och Huddinge.
**Föreslås att återkoppling görs från specialistmottagningarnas remissmottagning till
allergironderna, diskutera frågor som de ofta får remiss på. Lung- och allergimottagningen har
fått fler remis för SIT efter att vi diskuterat detta på allergironderna.
**Fråga om mjölk- allergi och laktosintolerans:
Mjölk-allergi: komjölksallergi hos barn – pos RAST eller Pricktest
Ger eksem, urticaria eller kolik. Dessa barn blir oftast besvärsfria vid ca 5 åå,
man behöver oftast inte ta bort all mjölk.
Lactosintolerans: ärftlig, nedsatt lactas i slemhinnan, symtom oftast först i 3-4 åå
Men tillfällig intolerans kan ses efter gastro- enterit
Tål oftast hårdost.
Viktigt med rätt kost och kalktillskott. Lactrase kan ges vid särskilda tillfällen.
Detta är dock ett stort kapitel som kräver längre tid att diskutera.
RÅD: Om man misstänker mjölkallergi: sätt ut mjölk 2 v, om barnet då blir bättre, skicka
remiss till BLM för att barnet ska få rätt kost. Viktigt att de får uppföljning och får börja äta
mjölk när de tål det igen.
** Grazax: Finns nu som en tablett att ge sublingual hyposensibilisering för rhinit mot
gräspollen. Ska påbörjas minst 8 v före säsong men helst 16 veckor innan säsong. Effekten är
måttlig. För långtidseffekt ska terapin pågå i 3 år med 1 tablett/dag. Långtidseffekten vet man
ännu inget om. Ges ej till barn < 18 år. Lite biverkningar, ofta lokal biverkan med klåda i
munnen. Mycket låg risk för anafylaxi, men den första tabletten bör tas under övervakning.
Rekommenderas att allergi-specialist inleder behandlingen. Lung- och allergikliniken har just
startat en grupp patienter.
** Ventoline Diskhaler har utgått, går bra att med engångsskydd använda de övriga
betastimulerarna vid rev-test: Buventol, Ventoline Diskus och Bricanyl Turbuhaler.
** Bricanyl spray har också utgått, Airomir går att använda till Nebunette om man brukar lite
våld!
** PEF- stickor mer referensvärden finns flera olika. Var noga med att ni har rätt
referensvärden i spirometern – ERS (”kol och stål”) – är de som rekommenderas. Använd
PEF för att jämföra patienten med sig själv inte att bedöma ett enskilt värde.
* Veckans info:
Anne Kihlström visar bilder och berättar översiktligt om nya Vårdprogrammet för astma och
allergi hos barn. 700 + 700 ex av vårdprogrammet har redan gått åt!
Vid tangenterna
Elisabet
Minnesanteckningar förda vid allergirond på Älvsjö vårdcentral torsdagen
den 12 april 2007.
Närvarande: Från primärvården 11 läkare (7 distriktsläkare, 2 vik.distriktsläkare, 1 STläkare, 1 AT-läkare) och 4 sjuksköterskor representerande 9 vårdcentraler. Från Karolinska
Huddinge 3 läkare och 1 sjuksköterska. Totalt 18 deltagare.
1. Lotta Hallhagen hälsade deltagarna välkomna till Älvsjö vårdcentral.
2. Elisabet Svensson informerade kort om allergirondernas syfte och presenterade
programmet för ronden.
3. Gunnar Bylin berättade att verksamheten under 2006 omfattade 9 ronder, 8 på vårdcentral
och 1 på Karolinska Huddinge. I genomsnitt var det 19 deltagare vid en rond (min. 13, max
27). Det totala antalet läkare (individer) och sjuksköterskor (individer) som deltog var 64
respektive 19. Under 2007 tänker AC Syd lägga särskilt vikt vid att utveckla hemsidan
(adress, se nedan) så att de som inte kan delta i ronden ännu bättre kan följa diskussionerna
och nås av information i allergifrågor. Minnesanteckningarna mailas också ut till alla läkare
inom området och till de sjuksköterskor som är kända för AC Syd. Gunnar delade ut
verksamhetsberättelsen för 2006 för kännedom (den ligger även på hemsidan).
4. Elisabet erinrade om att Leif Rosenhall lämnat oss. Han var tidigare överläkare och
verksamhetschef vid lung- och allergikliniken på Karolinska Huddinge och initierade det
projekt med samarbete mellan primärvård och sjukhusspecialister som var föregångaren till
dagens AC Syd. Elisabet berättade om hans starka engagemang och den entusiasm som han
förmedlade i sina informationsmöten ute på vårdcentralerna (se även minnesord på AC Syds
hemsida).
5. Pollenprognoserna inför den kommande helgen förutspådde tidig start av
björkpollensäsongen. Terapin vid allergisk rinit blev därför ingående ventilerad.
a) En fråga som diskuterats mycket inom allmän medicin och även vid tidigare allergironder
har varit indikationen för systemiskt kortison i form av injektion av depåsteroid. Diskussionen
startade förra våren efter en reklamkampanj i Läkartidningen för en depåsteroid. I annonserna
hävdades att kortison i injektionsform var bra behandling av all allergisk rinit. (”Vid
säsongsallergi kan en till två intramuskulära injektioner av Depo-Medrol ofta täcka hela besvärsperioden.
Snabbt och effektivt!”).Vissa patienter ser också kortisoninjektion som en enkel lösning.
I diskussionen underströks att för den stora gruppen med lindring och måttligt svår allergisk
rinit är systembehandling med kortison över huvud taget inte indicerad. För den mindre grupp
som har svår allergisk rinit med allmän påverkan, störd nattsömn och trötthet kan
systembehandling med kortison behöva läggas till övrig behandling. Per oral behandling med
prednisolon 5-10 mg dagligen under dagar med höga pollental och/eller kraftiga symtom är då
förstahandsval. Den medger flexibilitet och en anpassning till pollensituationen som
möjliggör lägre steroiddos, särskilt säsonger med måttliga pollenmängder.
Injektionsbehandling är ett andrahandsval p.g.a. risk för systemiska biverkningar och lokal
vävnadsatrofi. (Läs gärna mer i notis på AC Syds hemsida, ARIA-dokumentet utarbetat i
samarbete med WHO, och i Läkartidningen nr 11 2007, artikel av allergolog Lars Gottberg).
b) Frågor om det nya läkemedlet, Grazax, kom även upp. Grazax används som ett sublingualt
givet preparat för behandling av gräspollenallergi. Terapin ges som 1 tablett dagligen och den
bör starta helst 4 månader innan säsongen. Priset är högt (cirka 30 kronor/tablett). I avvaktan
på kliniska erfarenheter av preparatets effekt, bl.a. dess eventuella långtidseffekt,
rekommenderar AC Syd i enlighet med Svenska förening för allergologi att preparatet tills
vidare ges endast av allergologer.
c) Antihistamin är ett basalt läkemedel vid behandlingen av allergisk rinit. Det föreligger
ingen dokumenterad skillnad i effekt mellan preparaten men prisskillnaderna är dock stora.
Kostnaderna för cetirizin och loratadin, som rekommenderas på Kloka listan, är betydligt
lägre än för t.ex. desloratadin (Aerius). Se f.ö. rekommendationer från Kloka Listan och AC
Syd i det nyligen utkomna numret av Farmaka i Fokus nr 2/200.)
6. Födoämnesfall – sesam och vallmofrön. Se lösenordsskyddade delen av hemsidan.
7. Vårdprogrammet för allergi och astma hos barn och ungdom. Anne Kihlström
presenterade det nya vårdprogrammet som utarbetats i samarbete med bl.a. många läkare och
sjuksköterskor inom AC Syd. Upp till 10 ex av vårdprogrammet kan rekvireras gratis från
landstinget, tfn 08-737 49 57.
8. Nästa rond på Sätra vårdcentral 9 maj, 2007 kl 15.00
Gunnar Bylin ([email protected])
AC Syds hemsida: http://inuti.karolinska.se, skriv Allergicentrum Syd i sökrutan.
Minnesanteckningar från allergirond på Sätra Vårdcentral 070509
* Närvarande: 4 sjh-specialister, 2 spec-sjuksköt, 7 dl, 1 ST, 1 AT, 3 astmasköterskor från
primärvård representerande 9 vårdcentraler.
* Dl Ilona Navay hälsade alla välkomna.
* Efter presentation presenterade Gunnar Bylin årets ronder: Tallhöjdens VC 12 sept.,
Liljeholmens VC 11 okt., Huddinge sjh (hud+ barn) 8 nov. samt Huddinge VC 12 dec.
* Hemsidan diskuterades och dess redaktör Marianne Eduards tar gärna emot synpunkter och
idéer.
* Allergironder ska även börja på SLL: s norrsida. Runby och Hässelby VC blir först ut.
* Återaktualiseras risken att ta för mycket allergiprover och lämna ut svaren utan tillräcklig
info. Det medför stor risk för att patienten undviker för många födoämnen och får ensidig kost
av rädsla. Anamnesen är det viktiga, provsvar kan endast stödja anamnesen.
*Kvalsterallergi:
Patient - fall: Kvalsterallergi, se lösenordsskyddad del av hemsidan.
En annan kvalsterallergiker med mycket besvär visade sig har hemmet fyllt av fårskinn och
när dessa togs bort tillfrisknade han.
Kvalster ska ju inte finnas så uttalat i Stockholmstrakten –mer i Skåne, Göteborg och Gotland.
Ett bra mått på ventilation är: om det blir mycket kondens (> cirka 10 cm) på fönstren
vintertid är ventilationen inte bra.
Personer från andra delar av världen kan ofta vara sensibiliserade för kvalster från sina
hemländer men det behöver inte var orsaken till deras besvär i Sverige, utan här är oftare en
nytillkommen björkallergi boven i dramat.
Kvalsterallergiker har ofta besvär och symtom på morgnarna.
*Ytterligare ett patientfall diskuterades: en medelålders kvinna som en gång haft urtikaria
och sedan får urtikaria en gång till denna gång tillkommer stickningar i mun och läppar. Ska
hon utredas? Ska hon ha medicin? Det vanligaste vid enbart urikaria är att man inte får fram
något utlösande agens. En bra anamnes är det viktigaste och om man får misstanke om
allvarlig allergi bör allergi mot nötter, mediciner (ASA) uteslutas först. Urticarian kan också
vara utlöst av infektion.
Varnas för risken att för snabbt och utan ordentlig grund förse pat med annan
allergibehandling än antihistamin (d.v.s. Anapen/Epipen och kortisontabletter).
Som Månadens nyhet berättar Karin Toll om diagnostik och behandling av sinuit.
Hon ger mycket handfasta råd att ge den vanliga 20-45 åriga kvinnan som söker och beställer
behandling för sin ”sinuit” som ”aldrig blir bra utan antibiotika.”
Diagnostik: ”Säkra tecken” på sinuit:
– Duration > 10 dgr
– Ensidig värk
– Dubbelinsjuknande
– Purulent sekret i näsan hela dagen
– Vargata
Diagnostik ”osäkra tecken”
– Feber
– Perkussionsömhet
– Tyngdkänsla i ansiktet
– Smärta
Diagnostik:
– anamnes och klinisk undersökning efter avsvällning med t.ex. Nezeril efter 15 min
– (Rtg) - neg rtg utesluter, men tät käkhåla kan vara allergi, polypos eller vanlig snuva. Rtg
används mycket sällan av ÖNH-läkare vid akut sinuit
– (UL) – finns små ultraljudsapparater- kan vara hjälp men bara utesluta om helt fri käkhåla,
ÖNH- kliniken har testat men tycker inte att det ger så stor hjälp.
Behandling:
– Pneumococcer, H Influensa
– PCV
– Amoxicillin
– Hög frekvens spontanläkning
Även med behandling tar det tid att bli bra, ingen ide att byta antibiotikum, om pat inte blir
bra skicka
för spolning. Vid recidiverande sinuiter med hyperreaktivitet är det bra med nasala steroider,
det kan även ges som led i behandling.
Karin Toll rek läkemedelsverket info 3:2005 WWW.mpa.se som vi får en utskrift av.
* Nästa rond på Vårby VC 13 juni.
Vid tangenterna
Elisabet Svensson
Minnesanteckningar förda vid allergirond på Vårby vårdcentral onsdagen
den 13 juni 2007
Närvarande: Från primärvården 6 läkare (3 distriktsläkare, 3 AT-läkare) och 4
sjuksköterskor representerande 6 vårdcentraler, 1 sjuksköterska från barnläkarmottagning.
Från Karolinska Huddinge 4 läkare och 1 sjuksköterska. Totalt 15 deltagare.
1. Elisabet Svensson hälsade deltagarna välkomna till Vårby vårdcentral. Deltagarna
presenterade sig.
2. Lena Skytt tog upp frågan om referensvärden för spirometriresultat vid undersökning av
vuxna patienter. Under många år har ERS (European Respiratory Society) referensvärden
använts såväl inom primärvården som vid kliniskt fysiologiska laboratoriet och lungallergimottagningen (vuxna) på Karolinska Huddinge. Men för några år sedan beslöt
fysiologiska laboratoriet att skifta till Hedenströms referensmaterial, och stora delar av
primärvården följde efter. Ett sådant skifte har dock inte införts vid lung-allergimottagningen,
som fortfarande använder ERS. Det är olyckligt att en patient som vårdas av flera av dessa
vårdgivare får resultatet (% av förväntat) angivet med utgångspunkt från skilda
referensmaterial.
I diskussionen gavs även exempel på att både ERS och Hedenström ibland använts på samma
vårdenhet. Det rådde allmän enighet om att detta är ett allvarligt kvalitetsproblem som
Allergicentrum Syd bör medverka till att söka lösa. En arbetsgrupp bestående av Lena Skytt,
Marianne Eduards och Ulla-Britt Andersson utsågs till att arbeta vidare med frågan. Vidare
föreslogs att frågan tas upp till diskussion vid allergironden på Huddinge i november och då
med representanter för lung-allergimottagningen och fysiologiska laboratoriet inbjudna. Högst
prioriterad ansågs frågan om gemensam policy för primärvården och lungallergimottagningen vara. Antalet patienter som remitteras från primärvården till fysiologiska
laboratoriet är nämligen mycket begränsat.
3. Eksem hos barn var temat för rondens ”Månadens nyhet” som presenterades av Anne
Kihlström, barnkliniken och Maria Gossart, hudkliniken. Presentationen byggde bl.a. på
erfarenheter från de gemensamma ronder som barn- och hudkliniken har kring barn med svåra
hudbesvär. Annes och Marias föredrag kommer att läggas ut på AC Syds hemsida.
Anne föreslog att remisser angående barn med besvärliga eksem idag lämpligen bör ställas till
barnallergimottagningen, vilket också ger möjlighet till hudspecialistbedömning genom
klinikernas samarbete. Om remissen ställs till hudkliniken så vidarebefordras den till Solnas
hudmottagning. Det skapar onödiga resvägar för patienter från den södra delen av
upptagningsområdet.
Anne gav en bakgrund med bl.a. prevalenssiffror för eksem hos barn och sambandet mellan
eksem som barn och besvär senare i livet av eksem och även astma. Hon redovisade även den
aktuella definition av atopiskt eksem som antagits i Europa och även av World Allergy
Organisation (WAO). Det krävs numera påvisande av IgE-antikroppar för att definiera ett
eksem hos ett barn som atopiskt eksem.
Maria presenterade 6 egna fall med bildillustrationer. Fallen belyste infantilt eksem,
acrodermatit (som förbättrades radikalt med zinktillskott), nummulärt eksem hos atopiker
(som lätt kunde feltolkas som orsakat av svamp), infekterat eksem, svårt eksem som krävde
behandling med Sandimmun för att bringas i regress och herpes simplexinfektion hos patient
med atopiskt eksem
.
I diskussionen påpekades bl.a. att det ofta sker en överanvändning av antibiotika och en
underanvändning av lokal steroidterapi vid eksembehandling.
4. Christer Norman presenterade en färsk sammanställning av uttag av receptbelagda
läkemedel vid allergi förskrivna vid 33 vårdcentraler inom sydvästra sjukvårdsområdet under
perioden 2004-01 till och med 2007-5. Han kommenterade framför allt siffrorna för de olika
årens pollenperioder. Klart störst konsumtion av dessa läkemedel skedde våren 2006 med dess
svåra pollensäsong. Rapporten kommer att läggas ut på AC Syds hemsida.
Loratadin och cetirizin, som rekommenderas i Kloka listan, används mest av
antihistaminerna. Desloratadin (Aerius), som har en betydligt högre dygnskostnad, kommer
därnäst.
Inom terapiområdet nässjukdomar (R01) används framför allt budesonid och mometason.
Rinexin är här det tredje mest använda läkemedlet.
När det gäller avsvällande medel och antiallergika för ögonbesvär dominerar kromoglikat och
därnäst kommer Livostin, som dock används betydligt mindre än kromoglikat.
Pollenrelaterad användning av systemiska steroider (Prednisolon, Betapred och Depomedrol)
sågs framför allt 2006. Användning av Depomedrol 2007 var som förväntat lägre än 2006,
men även lägre än under 2004 och 2005.
5. Marianne Eduards berättade att Allergicentrum Nord nu genomfört sin första allergirond i
slutet av maj på Runby vårdcentral i Upplands Väsby. En rapport därifrån kommer att läggas
ut på AC Syds hemsida.
7. Ulla-Britt Andersson berättade att hon och en kollega på norra sidan går igenom journaler
på 80 patienter (barn) som vårdats för allergisjukdomar vid 4 vårdcentraler. Syftet är att se i
vilken mån vi lever upp till riktlinjerna när det gäller bl.a. dokumentation. Redovisning
kommer senare.
8. Nästa rond på Tallhöjdens vårdcentral ons. 12 sept. 2007 kl 15.00
Gunnar Bylin ([email protected])
AC Syds hemsida:
http://inuti.karolinskauniversitetssjukhuset.se/templates/DivisionStart____16921.aspx
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards