Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan
inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Gabon 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Situationen rörande de mänskliga rättigheterna i Gabon är oroväckande.
Tortyr förekommer och förhållandena på landets fängelser är undermåliga.
Rättsväsendet har allvarliga brister. Press- och yttrandefriheten är begränsad,
likaså föreningsfriheten. Människohandel förekommer liksom tvångs- och
barnarbete. Korruptionen är utbredd. Kvinnans ställning är svag och
diskriminering mot kvinnor är vanligt förekommande.
Vad gäller det politiska styret domineras landet av president Omar Bongo som
suttit vid makten sedan 1967. Maktstrukturen har byggt på en balans mellan
etniska grupper och ett nätverk av personer som är lojala mot presidenten.
Senaste presidentvalet ägde rum den 27 november 2005. Den sittande
presidenten Omar Bongo fick då uppemot 80 procent av rösterna.
I samband med presidentvalet 2005 förekom anklagelser om bland annat
manipulerade röstlistor och oproportionerligt stor tillgång för presidenten till
media i valkampanjen. I december 2007 skedde en regeringsombildning.
Landets opposition är inte tillräckligt välorganiserad för att utgöra ett reellt
alternativ till den sittande presidenten.
Gabons författning garanterar formellt de fri- och rättigheter som man finner i
demokratiska samhällen. Respekten för dessa fri- och rättigheter är dock i
praktiken begränsad. Landets säkerhetsstyrkor fortsätter att begå övergrepp,
dock i mindre omfattning än tidigare. Straffriheten är utbredd.
Gabon avskaffade dödsstraffet under 2007.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Gabon har ratificerat följande centrala konventioner på de mänskliga
rättigheternas område:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
dock inte de två fakultativa protokollen (tilläggsprotokoll) om enskild
klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR).
- Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
(CERD).
- Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
- Konventionen mot tortyr (CAT) men inte dess fakultativa protokoll
om förebyggande av tortyr som endast har undertecknats.
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt det fakultativa
protokollet om barn i väpnad konflikt. Det fakultativa protokollet om
handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har
undertecknats.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder.
- Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1967.
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC).
- Den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter.
Gabon har endast sporadiskt rapporterat till konventionskommittéerna.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Författningen förbjuder tortyr och grym eller omänsklig behandling. Förbudet
verkar i huvudsak respekteras av statsmakten samtidigt som uppgifter gör
gällande att polisen och säkerhetsstyrkorna ibland tillgriper våld för att
framtvinga bekännelser. FN:s flyktingorgan, UNHCR har bekräftat rapporter
om att säkerhetsstyrkorna ska ha trakasserat flyktingar.
Förhållandena i landets fängelser är undermåliga. Fängelserna är överbefolkade
och det finns stora brister när det gäller hygien, tillgång till läkarvård och
mediciner samt livsmedel.
3
4. Dödsstraff
Gabon avskaffade dödsstraffet under 2007.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Författningen innehåller förbud mot övervakning av enskilda personer,
husrannsakan, censur av post och avlyssning av telefonsamtal utan
bemyndigande från domstol. Detta respekteras inte alltid av myndigheterna.
Det finns uppgifter om att godtyckliga frihetsberövanden förekommer. Lagen
föreskriver att en anhållen person skall ställas inför häktningsdomare inom 48
timmar efter gripandet, men det respekteras sällan.
Rapporter finns om flera frihetsberövanden av politiskt oliktänkande de
senaste åren.
Reserestriktioner förekommer för gifta kvinnor som måste ha sin makes
godkännande vid utrikesresor. Dessa restriktioner tillämpas inte alltid.
Rörelsefriheten begränsas ibland av att polis och militär sätter upp vägspärrar
för att utkräva mutor. Rapporter gör gällande att utfärdandet av pass kan ta
lång tid.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga enligt författningen men manipuleras ofta av
statsapparaten. Domstolarna är underbemannade och de rättsliga förfarandena
drar ut på tiden. Presidenten kan både utse och avskeda domare. Likhet inför
lagen är garanterad i författningen. Den utbredda korruptionen inom
rättsväsendet har dock negativa konsekvenser för det praktiska genomförandet
av principen om allas likhet inför lagen.
7. Straffrihet
Straffriheten är utbredd när det gäller övergrepp som begås av medlemmar av
säkerhetsstyrkorna eller andra myndighetspersoner.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Författningen garanterar press- och yttrandefrihet. Det finns ett tiotal
privatägda tidskrifter samt även privatägda radio- och TV-kanaler. Utländska
tidningar får säljas utan hinder. Kritik mot regeringen samt presidenten
förekommer även om regeringen ingriper genom utgivningsförbud om man
anser att åsikterna är alltför regimkritiska. Det förekommer också rapporter om
att journalister har blivit trakasserade och hotade av ministrar efter att ha
4
uttryckt kritik mot regeringen. Självcensur bland journalister är vanligt
förekommande. Inga restriktioner råder för internettrafik.
Förenings- och religionsfrihet är föreskrivet i författningen men efterlevs inte
alltid i praktiken.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
De politiska institutionerna i landet är starkt kontrollerade av presidenten och
regeringspartiet Parti Démocratique Gabonaise (PDG). Presidenten väljs i direkta
val för en period av sju år. År 2003 genomfördes en ändring av landets
författning. Ändringen möjliggör bland annat för en sittande president att
kandidera till fler än två presidentperioder om sju år vardera. Senaste
presidentvalet hölls den 27 november 2005. Den sittande presidenten Omar
Bongo fick då uppemot 80 procent av rösterna, valdeltagandet uppskattas dock
ha varit lågt. Anklagelser om manipulerade röstlistor, felaktig användning av
regeringens resurser inför valet och oproportionerligt stor tillgång för
presidenten till media i valkampanjen, förekom.
Regeringsombildning skedde i december 2007. Lokalval planeras till april 2008,
efter att ha skjutits upp under 2007.
Nationalförsamlingen väljs i direkta val och senaten indirekt. Premiärministern
utses av presidenten.
Det finns inga restriktioner för kvinnors deltagande i det politiska livet, men
endast en liten del av parlamentets och regeringens medlemmar är kvinnor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Tvångsarbete är förbjudet men förekommer i hemmen liksom inom
jordbruket. Arbete är förbjudet för barn under sexton år, men överträdelser är
vanliga. Lagen om arbetsrätt reglerar arbetsförhållanden och föreskriver en rad
rättigheter för arbetstagaren, bland annat rätten till en minimilön.
Arbetslösheten är högre bland kvinnor än bland män.
Facklig verksamhet, kollektiva förhandlingar och strejker tillåts. Mot bakgrund
av ett stort antal strejker under de senaste åren har presidenten slutit ett avtal
om strejkstillestånd med fackförbunden, vilket innebär att flertalet fackförbund
lovat att inte strejka under en treårsperiod i utbyte mot att regeringen
tillmötesgår fackförbunden på diverse områden.
5
Gabon har ratificerat sju av ILO:s (International Labour Organization) åtta
centrala konventioner om mänskliga rättigheter:
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konvention nr 87 och nr 98).
- Icke-diskriminering i arbetslivet (konvention nr 100 och nr 111).
- Förbud mot tvångsarbete (konvention nr 29 och 105).
- Förbud mot de värsta formerna av barnarbete (konvention nr 182).
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den förväntade livslängden är 57 år. Barnadödligheten är hög. Det har inte
varit möjligt att få fram uppdaterad information om Gabons situation vad
gäller tillgång till sjukvård och andra frågor relaterade till rätten till bästa
uppnåeliga hälsa.
12. Rätten till utbildning
Gabon har en relativt god utbildningsstandard. En del av Gabons oljeintäkter
har använts till att bygga skolor och att betala lärarlöner, även på landsbygden.
Utbildning är obligatorisk upp till sexton års ålder, men i praktiken är mindre
än 50 procent av barn i grundskoleåldern inskrivna. Av befolkningen uppges
64 procent av kvinnorna och 78 procent av männen vara läskunniga.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Gabon har förhållandevis hög BNP per capita och stadig tillväxt, men en
mycket ojämn inkomstfördelning innebär dock att majoriteten av Gabons
befolkning lever i fattigdom. Särskilt allvarlig är situationen på landsbygden.
Gabon hamnar på 119:e plats av 177 länder i UNDP:s Human Development
Index (FN:s fattigdomsindex) för 2007.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Författningen garanterar lika rättigheter för kvinnor och män, men i praktiken
är kvinnans ställning svag. Ojämlikheten är djupt rotad i familjestrukturen,
vilket avspeglas i resten av samhället. Hustrumisshandel är vanligt
förekommande, särskilt på landsbygden. Månggifte är tillåtet och utbrett.
Våldtäkt kan enligt lag ge mellan fem och tio års fängelsestraff, men våldtäkt
leder sällan till åtal. Våldtäktsoffer får endast ytterst begränsat rättsligt och
medicinskt stöd.
6
Könsstympning är inte förbjudet, men utförs i regel inte på gabonesiska
flickor. Däremot förekommer könsstympning bland flyktingar och
immigranter från de delar av Afrika där denna sedvänja är utbredd.
Det finns ingen lag som förbjuder sexuella trakasserier.
Människohandel är ett allvarligt problem i Gabon. Framförallt flickor från
Västafrika används som arbetskraft i den informella sektorn. Sexuellt
utnyttjande är vanligt förekommande. Det finns ingen lagstiftning som
förbjuder människohandel i Gabon och regeringen har förhållit sig passiv till
problemet. Ett samarbete har dock inletts med EU och Unicef (FN:s
barnfond) för att bekämpa människohandeln.
Enligt lag skall kvinnor ha lika rätt till utbildning och egendom, men
diskriminering förekommer, särskilt på landsbygden.
15. Barnets rättigheter
Gabon har anslutit sig till FN:s barnkonvention, vilket dock inte nämnvärt har
påverkat landets lagstiftning på området. FN:s kommitté för barnets rättigheter
konstaterar att landets ekonomiska situation samt brist på kvalificerad personal
har en negativ inverkan på landets möjligheter att fullgöra sina åtaganden.
Existerande lagar och sedvänjor är inte heller alltid förenliga med vad som
stadgas i barnkonventionen. Barn, i synnerhet från fattigare förhållanden, blir
ofta utnyttjade i både ekonomiska och sexuella syften.
Lagstiftningen förbjuder barnarbete och åtal har förekommit mot
människohandel med barn och utnyttjande av barn för arbete.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Gabons befolkning på en miljon invånare är uppdelad i ett antal etniska
grupper, varav fyra grupper dominerar. Presidenten har försökt balansera
inflytandet mellan dem, även om hans egen grupp, bateke, är
överrepresenterad inom armén och säkerhetsorganen. Pygmébefolkningen har
formellt samma rättigheter som den övriga befolkningen men lever i praktiken
under svåra omständigheter och utanför de formella ekonomiska och politiska
sfärerna. Från regeringen görs inga större ansträngningar för att förbättra deras
villkor och öka deras inflytande.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Någon tillförlitlig information om situationen för homo-, bi- eller transsexuella
personer i Gabon har inte funnits att tillgå. Däremot finns uppgifter om att
7
kulturen i landet inte är särskilt tolerant vad gäller homo-, bi- och
transsexualitet.
18 Flyktingars rättigheter
Gabon har framför allt tagit emot flyktingar från Republiken Kongo och från
Västafrika. Landet har ratificerat 1951 års flyktingkonvention, men UNHCR
(FN:s flyktingorgan), som i praktiken har ansvar för att bistå flyktingarna
tillsammans med andra internationella organisationer, uppger att de får in flera
rapporter varje dag om trakasserier av flyktingar utförda av säkerhetsstyrkorna.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns inga lagar som diskriminerar personer med funktionshinder, men
inte heller regler som skyddar dem. Det leder till att personer med
funktionshinder har svårt att få del av landets begränsade resurser.
Funktionshindrade personer är socialt diskriminerade och har svårt att få
adekvat vård samt att hitta ett arbete.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Frivilligorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter tillåts att verka i
landet. Inrikesministern stängde dock i slutet av året tillfälligt ett antal
frivilligorganisationer, med motiveringen att de ägnat sig åt politisk
verksamhet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Politisk dialog förs mellan Gabons regering och EU. Dialogen inkluderar även
mänskliga rättigheter.
