Den finns att hämta här.

advertisement
Likabehandlingsplan
2016-06-30
1
Inledning
Förord
3 kap. 14 § Diskrimineringslagen (2008:567)
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska inom
ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
6 kap. 6 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat
arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta
finns i 7 och 8 §§.
Lagarna syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns trygghet i
skolan. Enligt diskrimineringslagen ska skolan skriva en årlig plan och där beskriva hur man
arbetar för att förhindra trakasserier och diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna (se ovan).
Skolan ska också, enligt skollagen, skriva en årlig plan över skolans arbete mot kränkningar.
Dessa två planer har i grunden samma syfte och därför har Pilgrimsskolan valt att föra samman
dessa i denna enda Likabehandlingsplan.
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleklass, Grundskola 1-5, skolbarnsomsorg samt fritidsklubb för årskurs 4.
Vision för likabehandling
Att skapa en trygg, utvecklande och rolig skola för alla.
Ingen ska känna sig diskriminerad eller särbehandlad på grund av kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, ålder, sexuell identitet, etnicitet, funktionshinder eller social tillhörighet.
Att aktivt motverka, förebygga och upptäcka alla former av kränkande behandling.
Främja jämställdhet mellan könen.
Planen gäller från
2016-08-20
Planen gäller till
2017-06-30
Elevernas delaktighet/förankring
- Vid varje läsårsstart går vi igenom trivselrutinerna i klasserna och ev. revideras.
- Elevrådet arbetar med lärande för hållbar utveckling utifrån resultat på elevernas trivselenkät.
Förankring vårdnadshavare
- Planen läggs ut på hemsidan (två ställen)
- På ”barnkortet” – blanketten med kontaktuppgifter som uppdateras varje läsårsstart, skriver alla
vårdnadshavarna under på att de tagit del av likabehandlingsplanen. Där står även var de kan
finna den.
- Vårdnadshavarna har möjlighet att lämna åsikter under föräldrarådsmötena.
- Skolan undersöker vartannat år hur många föräldrar som har läst likabehandlingsplanen, i
skolans årliga enkät.
2
Personalens delaktighet/förankring
- Personalen utvärderar i likabehandlingsplanen i maj
- Efter utvärderingen tas likabehandlingsplanen upp på APT med all personal.
- Den ingår i introduktionsrutinerna för nyanställd personal.
- Diskussioner och kompetensutveckling för all personal sker på APT, studiedagar m.m. för att
främja och förebygga arbetet.
Främjande arbete
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
Omfattar alla diskrimineringsgrunder.
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning.
Är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Främjande insatser med de åtta diskrimineringsgrunderna
Fadderverksamheten
- Ett väl fungerande faddersystem finns på skolan som sträcker sig från F-5 och som bildar en
fadderfamilj.
- Varje höst träffas de olika fadderfamiljerna för att lära känna varandra genom ”lära-känna” lekar
som Femmans elever ansvarar för i samband med skoljoggen.
- En fadderdag/friluftsdag på höstterminen.
- Gemensamma aktiviteter
bl. a. Lucia, jullunch, friluftsdagar och idrottsdagar.
Mottagande av nya elever
Alla elever som börjar på Pilgrimsskolan ska känna sig välkomna och trygga i sin nya miljö. För att
uppnå detta gör vi på följande sätt:
- Vi inbjuder vårdnadshavare till ett samtal då vi beskriver skolan och betonar vikten av att
vårdnadshavare tar del av skolans rutiner och regler.
- Vi lyssnar på vad vårdnadshavare har att berätta om sitt barn.
- Vi beskriver skolans verksamhet, vi beskriver klassens arbete.
- Vi gör en rundvandring i lokalerna.
- Vi samtalar i barngruppen om hur man tar emot och behandlar en ny kamrat.
- Vi berättar i veckobrev till hemmen att vi skall få en ny kamrat i gruppen.
- Vi ser till att eleverna har möjligheter att knyta goda kontakter med varandra.
Raster och uteverksamhet
Rasterna skall vara stimulerande, trygga och säkra. Under rasten skall eleverna kunna leka fritt
och vistas ute i friska luften.
Utflykten är en del av skolans arbete. Vi går på studiebesök, har idrottsdagar, går på museum och
vistas i naturen. Eleverna skall känna sig trygga och väl förberedda inför utflykter.
För att uppnå detta gör vi på följande sätt:
- Personal finns som stöd i kapprummet då eleverna klär på/av sig i samband med utevistelse.
- Vi har rutiner som vi fortlöpande samtalar med eleverna om.
- Vi hjälper till att lösa konflikter om det behövs.
3
- Eleverna har en förutbestämd ”gåkompis” som pedagogerna bestämmer.
- Minst 3 personal finns med på rasterna, de skall uppmuntra till meningsfulla sysselsättningar.
- Hemmen informeras i veckobreven om utflykter och utevistelse
Elevinflytande
Eleverna äger sin egen lärandeprocess och har ansvar för sin utveckling. Eleverna är med och
skapar skolan, det vill säga deltar i praktiskt arbete, tar ansvar för uppgifter och är med och
diskuterar och beslutar om vår gemensamma arbetsmiljö. För att uppnå detta har vi:
- Miljöstäd.
- Klassråd.
- Elevråd.
- Utvecklingssamtal.
Skolans trivselrutiner
Vårt mål är att skapa en trygg, utvecklande och rolig skola för alla. På Pilgrimsskolan visar vi
varandra respekt och lägger stor vikt vid att skapa en bra stämning i skolan. Elever, lärare och
annan personal vill ha en lugn arbetsmiljö där man kan känna sig trygg och får möjlighet att
koncentrera sig på arbetet. För att få en sådan miljö har gemensamma trivselrutiner utformats av
elever och personal.
- Vi är rädda om varandra och tillåter inga retningar, tråkningar, svordomar eller kränkningar.
- Jag säger hej och vi kryssar in mig när jag kommer, säger hej då och kryssar ut mig när jag går.
- Jag stänger av min mobil under hela skoldagen och lämnar den till en vuxen. Skolan ansvarar
inte för och ersätter därmed inte stulna värdesaker som t.ex. mobil.
- Jag håller ordning på mina saker. Jag tar av mig ytterkläder, skor, mössa eller keps när jag är
inomhus. Mina kläder och skor har jag på min hylla.
- Jag plockar undan efter mig när jag arbetat eller lekt.
- När jag vill springa är jag ute. Jag går inte utanför de gränser där jag har lov att vara och jag
säger till en personal innan jag går ut.
- Jag är snäll mot mina kamrater och tar extra mycket hand om de som är yngre.
- Jag lyssnar på mina kamrater och det är okej om de inte tycker likadant som jag.
- Jag är rädd om skolans saker och slösar inte med material.
- Jag lyssnar på personalen och följer deras uppmaningar
Om en elev bryter mot trivselrutinerna måste samtal föras på olika nivåer beroende på hur allvarlig
förseelsen är. Åtgärderna trappas upp om förseelsen upprepas. Det här är Pilgrimsskolans rutiner
om inte trivselrutinerna följs.
1. Påminnelse om trivselrutinerna, eleven får en varning.
2. Telefonsamtal/samtal med föräldrarna.
3. ”Utvisning, lärare får visa ut en elev från undervisningslokalen om eleven stör
undervisningen” (kapitel 5 ur Skollagen).
4. ”Kvarsittning, en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter
skoldagens undervisning har avslutats”(kapitel 5 ur Skollagen)
5. Om beteendet inte upphör kan rektor besluta om skriftlig varning som ska innehålla
information om vilka åtgärder som kan vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.
Elevens vårdnadshavare informeras om rektors beslut.
6. Möte med eleven, dess föräldrar och personal från skolan.
4
7. Om inte beteendet upphör ska saken utredas i samråd med elevens vårdnadshavare
och utredning om särskilt stöd påbörjas. Underlag för detta sker genom
observationer.
8. Möte med rektor och vårdnadshavare.
9. Om beteendet inte upphör kommer en utredning påbörjas av skolan och
vårdnadshavare kallas till en elevvårdskonferens.
1. Kränkande behandling
Mål
På Pilgrimsskolan ska alla känna sig trygga. Elever, personal och vårdnadshavare ska ha
kännedom om skolans likabehandlingsplan.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal, föräldrar och elever.
- Hälsosamtal med vissa klasser, som skolsköterskan ansvarar för.
- Inkomna ärenden till elevhälsan
Så gör vi:
Förankring av planen som beskrivet ovan.
Se det främjande arbetet ovan.
Se åtgärdstrappa nedan.
Ansvarig
All personal
2. Kön
Mål
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön.
Stereotypa föreställningar om kön motverkas i verksamheten. Pojkar och flickor lika stort inflytande
och utrymme i verksamheten
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal, föräldrar och elever.
- Terminsdokumentation.
Så här gör vi
Skolans bifrostinspirerade arbetssätt erbjuder varierad undervisning och utgår från barnets
intressen och lust att lära och passar därför alla barn.
Aktiviteterna på fritidshemmet planeras så att det ska passa alla barn.
Vid nya aktiviteter har vi ibland prova på för alla klasser.
Vid samlingar har vi ett medvetet förhållningssätt så att både pojkar och flickor kommer till tals.
Aktivt val av material och idéer som utmanar både pojkar och flickor.
Inreda rummen för att locka båda könen till aktiviteter.
Medvetet val av temainspiratörer och månadens kompositör.
I fadderfamiljerna blandas pojkar och flickor medvetet.
Inköpen av böcker till biblioteket har gjorts med tanke på jämställdhet.
Ansvarig
All personal
5
3. Funktionsnedsättning
Mål
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier av en elev när det har
samband med funktionsnedsättning. Alla har rätt att delta i skolans verksamhet utifrån sina
förutsättningar.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
- Individuell uppföljning vid utvärdering av åtgärdsprogram.
- Terminsdokumentation.
- Klasskonferenser
- I möten med elevhälsoteamet.
Så här gör vi:
- Anpassa de gemensamma aktiviteterna så att alla elever kan delta.
- Skolan skräddarsyr kontinuerligt anpassningar i undervisning och miljö för skolans elever med
funktionsnedsättning.
Ansvarig: Undervisande pedagog tillsammans med specialpedagog.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Mål
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion
eller annan trosuppfattning. Alla kan delta i skolan på lika villkor oavsett religion eller annan
trosuppfattning. Föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir
ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
Så här gör vi:
- Skolan har undervisning om olika religioner och varför man firar olika högtider.
- Inga högtider firas i religiösa rum.
- När förskoleklassens årliga julvandring i kyrkan sker så finns annan aktivitet på skolan parallellt.
Ansvarig
Undervisande pedagoger och skolledning
5. Etnisk tillhörighet
Mål
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk
tillhörighet. Alla ska ha rätt att delta i skolan på lika villkor oavsett etnisk tillhörighet.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
6
Så här gör vi
Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge
modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet. Att all personal har
kunskap om när, var och vilka elever som får modersmålsundervisning.
Skolan tillhandahåller modersmålsundervisning i större utsträckning än det vi är skyldiga att
tillhandahålla.
Ansvarig:
Ledningen
6. Könsidentitet eller könsuttryck
Mål
Lagen säger att ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan av skäl som har samband med
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
Så här gör vi:
- I klasserna talar man om transfrågor och normer kring kön och belyser olika familjebildningar.
- Skolan har köpt in affischer och en guide som kan användas i olika lärandesituationer när man
talar om regnbågsfamiljer med hbtq föräldrar.
Ansvarig: Alla lärare på skolan.
7. Sexuell läggning
Mål
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell
läggning. Alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
Så här gör vi
-I klasserna talar man om olika sexuella läggningar och olika familjebildningar.
-På skolan finns material som tar upp normer kring kön och sexuell läggning och belyser olika
familjebildningar.
Ansvarig: All undervisande personal
8. Ålder
Mål
Ingen får utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Alla har rätt till
inflytande oavsett ålder. Alla behandlas med respekt oavsett ålder.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
7
Så här gör vi:
-Varje ny elev på skolan får en fadder i årskursen ovanför. Tillsammans bildar det en fadderfamilj
med elever från årsk. F-5. Syftet är att lära känna varandra över åldersgränserna och skapa
trygghet. Barnen träffar sina faddrar i olika former under läsåret t.ex. vid fadderdagar, idrottsdagar,
Lucia, jullunch, temaredovisningar m.m.
-Klassråd.
-Elevråd.
- På skolan finns olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar
umgås och samarbetar.
Ansvarig
Alla pedagoger på skolan
Elevhälsans arbete:
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan består av skolhälsovården (skolsköterska, kurator och skolläkare), rektor, bitr.
rektor samt specialpedagog. Psykologtjänster köps in vid behov.
Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och har därför ett särskilt ansvar
för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Om ett barn befaras att inte nå
kunskapsmålen för respektive läsår ska det anmälas till rektor. Behovet av särskilt stöd ska även
utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektor ska skyndsamt utreda
oron för eleven. Specialpedagog kartlägger eleven tillsammans med arbetslaget, eleven och
föräldrar. Sedan beslutas om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte, av rektor. Som förälder
kan du överklaga rektors beslut. Elevhälsan träffas varannan vecka och går då också igenom
inkomna incidentrapporter och beslutar om ärendet behöver tas upp i en elevvårdskonferens.
Sammanställning görs vid läsårets slut.
Utvärdering av 2015-2016 års plan
Hur fjolårets plan har utvärderats
- Utvärderingen genomfördes i juni 2016.
- Skolan följer upp resultatet bland annat genom skolans årliga trivselenkät som går ut till föräldrar,
elever och personal. Detta görs i april-maj.
- Eleverna har varit med och utvärderat delar av planen löpande under läsåret.
Delaktiga i utvärdering av planen
- Elevhälsan
- Personalen
- Elever
- Skolledning
Angående förra årets mål:
Jämställdhet
Mål:
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs
på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan
har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för
eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
8
Vad har gjorts:
Vi har på arbetslagsträffarna 1 ggr/månad arbetat med de olika utvecklingsområdena. Vi har
identifierat vad som behöver göras, vilka åtgärder som behöver vidtas, utvärderat vad vi gjort
och satt upp nya delmål.
Vi har arbetat med jämställt talutrymme genom att införa talrundor i klasserna. Man har
arbetat med hemliga kompisar. Mer varierad undervisning med aktiviteter som passar olika
typer av barn. Valt material och böcker medvetet och tänkt på vem som är huvudperson. Vi
har jobbat med att stärka eleverna att säga nej och bestämma själva. Skolan har också
arbetat med dramaövningar, massage och avslappning samt haft kontinuerliga samtal både
individuellt och i grupp när konflikter uppstått. Vi har jobbat med att utveckla rastaktiviteterna
och skapat nya gruppkonstellationer. Sett över inomhus och utomhus miljön, vad inbjuder
miljön till för lekar. Detta arbete fortgår.
Hur blev det?
Resultatet blev lyckat med dramaövningar, ansvar för samlingarna ”att öva sig på att stå i
centrum” och andra lyssnar. Att använda lekkortet blev till slut bra men var provocerande i
början. Att jobba med en ”hemlig” kompis blev också lyckat då man blev tilldelad någon som
man kanske inte annars hade någon kontakt med. Att fördela ordet jämställt blev också lyckat.
Att utveckla rastaktiviteterna har varit bra och varierande. Bland de äldre eleverna tog fler
starka flickor plats. Gruppsamtal och individuella samtal gav långsamt resultat i ett bättre
gruppklimat. Film inspirerade till diskussioner och ifrågasättande av könsroller. Eleverna blev
mer uppmärksamma på vad som är tjejigt resp. killigt.
Arbetsro
Mål:
Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och för sin arbetsmiljö. Succesivt utövar
ett större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Vad har vi gjort?
Vi har på arbetslagsträffarna 1 ggr/månad arbetat med de olika utvecklingsområdena. Vi har
identifierat vad som behöver göras, vilka åtgärder som behöver vidtas, utvärderat vad vi gjort
och satt upp nya delmål. Vi har bland annat gjort ljuddämpande åtgärder på avdelningen
Kråkan som fått nya ljudisolerande plattor i taket. Vi har försett trapphuset med ljudisolerande
plattor. Vi har pratat med barnen om lekro, arbetsro och matro. Vi erbjuder barnen lugna
aktiviteter på morgonen. Ordet arbetsro är välkänt för barnen och de förstår konsekvenserna
av att inte bidra till en lugnare miljö. F-1 har arbetat med lek-kort vilket har bidragit till lek-ro.
Vid maten har man infört 5 minuters tystnad efter det att alla tagit mat. Vi har haft vuxen
närvaro vid handfaten och i hallen för att minska spring.
Hur blev det?
Nya aktiviteter och inköp av material gav sänkt ljudnivå, även aktivitetspärmen gav en lugnare
start på dagen. Det har också blivit lugnare då vi ringer i en liten klocka innan ny aktivitet det
har minskat barnens stress. Pedagogerna har märkt stor skillnad då vi aktivt har arbetat med
de elever som stört i klasserna. Det har också visat sig att mer strukturerad lek under raster
och fritids har gett resultat. I klasserna 4 och 5 har det också varit positivt att kunna arbeta i
ett lugnt rum eller ett pratigt rum.
9
Elevhälsans sammanställning
Elevhälsans uppgift har varit att kartlägga och följa upp anmälningar om oacceptabla beteenden
samt delta vid upprättande av åtgärdsprogram.





Åtgärdsprogram: 6 åtgärdsprogram upprättade och utvärderade, varav 4 avslutade på
grund av utskrivning ur Pilgrimsskolan. 2 åtgärdsprogram fortlöper under höstterminen
2016.
2 fall av orosanmälan inrapporterade och överlämnade till socialförvaltningen.
12 fall av incidenter rapporterade, utredda i elevhälsan och avslutade enligt
likabehandlingsplanen.
3 fall av skadegörelse rapporterade, utredda och avslutade av Pilgrimsskolan.
3 fall av olyckor rapporterade, utredda och avslutade av Pilgrimsskolan.
Kartläggning
Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling i verksamheten. Kartläggningen sker på olika plan: individ-, grupp- och
verksamhetsnivå.
Kvalitetsredovisningen
Vid läsårets utvärdering identifieras övergripande utvecklingsområden.
Planerade samtal
Skolan har samtal med enskilda elever på inskolningssamtal och inför utvecklingssamtal. På
elevrådet samtalar vi om bl.a. stämningen i klasserna. Elevvårdsteamet samtalar med
pedagogerna om elever som det finns en oro för. De vuxna i skolan har ett
medarbetarsamtal/läsår. Syftet med samtalen är att få information om stämningen på skolan och
om händelser som av eleverna upplevs som trakasserier, kränkande behandling och
diskriminering.
Dokumentation
Alla avdelningar dokumenterar terminens arbete, resultat och metoder och lämnar till ledningen
som analyserar resultaten.
Enkäter
Skolan har årliga enkäter som bl.a. kartlägger elevernas trivsel i skolan. Även anställda och
föräldrar besvarar enkäten.
Incidentrapporter
Skolan går varje måndag igenom dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande
behandling både på arbetslagsmöte och varannan vecka i elevhälsoteamet. Sammanställning görs
vid läsårets slut.
Genomgång av rutiner och trivselrutiner
Varje läsår startar ett värdegrundsarbete i klasserna och på elevrådet där regler och rutiner gås
igenom och revideras. Värdegrundsarbetet initieras av elevrådet som arbetar med olika teman:
”Livets spelregler”, Trygghet och otrygghet”, ”Retas slåss och vara elak”, ”Stjäla” och ”Förstöra”.
Dessa teman tar representanterna med sig till klasserna där de diskuterar och jobbar vidare med
det.
Husmodellen
10
Husmodellen är ett konkret kartläggningsverktyg som DO tagit fram. Utifrån en ritning av skolan
och dess verksamhet kan personal och elever tillsammans identifiera problem- och riskområden
utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Husmodellen finns på skolan.
Förebyggande
Det vi i kartläggningen har identifierat som riskfaktorer ligger sedan till grund för skolans
förebyggande arbete.
Resultat av kartläggningen per 30 juni 2016.
Kartläggningen visar att både personal och barn trivs och känner sig trygga på skolan.
Skolan har en väl fungerande organisation kring likabehandling. Elevhälsoteamet är väl
fungerande och skolans lilla format gör att alla yrkesgrupper är väl informerade om vad som
händer i hela verksamheten. Uppkomna incidenter har skötts enligt likabehandlingsplanen.
Arbetsron har blivit bättre i alla klasser. De vuxna har varit mer konsekventa vid regelbrott. Arbetet
med integration skola-fritidshem fortsätter. Jämställdhetsarbetet har också gått framåt.
Kartläggningen har visat att skolan behöver rikta sitt kommande utvecklingsarbete mot
-
Inne och utomhusmiljön
LHU
Integrationen skola – fritidshem
Rutiner för att utreda och åtgärda
Vårt gemensamma värdegrundsarbete utgår från LIP - lösningsinriktad pedagogik.
Det betyder att vi tränar oss på att möta barn, elever, föräldrar, varandra och övriga på ett
respektfullt sätt. Vårt fokus är på det som fungerar och på att finna gemensamma lösningar om
problem uppstår.
I samtalet med barnen är det viktigt att använda sig av så kallade ”kreativa frågor”. Vi utgår från
frågeställningar från boken Lösningsinriktad pedagogik.
Om någon utsätter någon annan för retningar/kränkande behandling så måste samtal föras på
olika nivåer beroende på hur allvarlig förseelsen är. Åtgärderna trappas upp om förseelsen
upprepas.
Om elev utsätts för retning/kränkning av annan elev:
1.
Om någon personal eller elev får kännedom om något problem, antingen genom den
utsatta eleven själv, andra skolkamrater, föräldrar el dyl. ska personalen eller eleven
genast kontakta klassläraren. Klasslärare eller annan personal är skyldiga att genast
agera för att få stopp på retningen/kränkningen.
2.
Klassläraren eller annan personal har samtal med den/de berörda eleverna.
Påminnelse om skolans trivselrutiner. Eleven får möjlighet att berätta vad som hänt,
elevens redogörelse skrivs ned. Föräldrarna informeras om vad som hänt.
11
3.
4.
Om retningen/kränkningen inte upphör omedelbart, är det i första hand de
inblandades lärare som måste agera så att detta upphör. En incidentrapport lämnas in
till elevhälsan.
Elevhälsan beslutar om ärendet måste behandlas i en elevkonferens.
5.
Elevkonferens med berörda elevers föräldrar samt personal från skolan så att vi
tillsammans kan komma fram till en handlingsplan så att det oönskade beteendet
upphör.
6.
Den Lösningsinriktade samtalsmodellen prövas i vissa fall, då en vuxen intervjuar den
utsatta eleven, sätter samman en supportergrupp med 5-8 elever som hjälper den
utsatta eleven, nytt möte med den utsatta, nytt möte med supportergruppen och
redogörelse för vad som händer om arbetet inte leder till önskat resultat.
7.
Uppföljning med eleven/eleverna samt deras föräldrar tills det oönskade beteendet
upphör.
8.
I fall av allvarlig kränkning kontaktar rektor polis och socialtjänst.
Om elev utsätts för kränkning av personal:
Om någon personal eller elev får kännedom om något problem, antingen genom den utsatta
eleven själv, andra skolkamrater, föräldrar el dyl. ska personalen eller eleven genast kontakta
klassläraren eller annan personal för att få stopp på kränkningen/våldet.
1. Klassläraren eller annan personal kontaktar skyndsamt rektor (tillika huvudman) som tar
över ärendet.
2. Föräldrar informeras om situationen.
3. Samtal hålls med den utsatta eleven som också erbjuds en stödperson, dokumenteras.
4. Samtal med den anklagade läraren eller annan personal, dokumenteras.
5. Skolledningen har samtal med elev och stödperson, dokumenteras.
6. Uppföljningsmöte hålls med elev och stödperson.
7. Återkoppling sker till föräldrar, klasslärare eller annan personal.
Rutiner för uppföljning och dokumentation:
Alla ärenden ska dokumenteras och arkiveras. Av dokumentationen ska framgå händelse,
tidpunkt, inblandade personer, kontaktade personer, möten, samtal, insatser, beslut etc.
Enstaka retningar/kränkningar dokumenteras och följs upp av ansvarig pedagog.
Ärende som utreds av elevhälsoteamet följs upp av elevhälsoteamet.
12
Allt ska dokumenteras och arbetet avslutas först när den som blivit utsatt anser att kränkningarna
har upphört.
Kontaktuppgifter
På skolan
Om du upplever att du blir illa behandlad av någon elev eller av någon personal ska du alltid ta
kontakt med din lärare eller annan vuxen som du har förtroende för.
Om du vill fråga något om likabehandlingsplanen eller bara prata med någon vuxen som du har
förtroende för så kontakta någon av följande personer.
Ewa Snellman rektor
08-645 00 30 [email protected]
Skolsköterska
08-645 20 70 skolskö[email protected]
Spec. ped. Emma Ståhlfors
0708-64 54 17 [email protected]
Kurator Lillianne Juth Nilsen
[email protected]
Pilis fritidshem
08-645 85 41 [email protected]
Femman
0708-645 50 25 [email protected]
Barn och elevombud på skolinspektionen
Adress: Barn och elevombudet
Box 23069
104 35 Stockholm
Tel:08-586 080 00
www.skolinspektionen.se/beo
E-post: [email protected]
Det går också att läsa om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling på
www.do.se
13
Download
Random flashcards
Create flashcards