Uploaded by User173

ProjektPM Projektet Ingenjören 2019

advertisement
Projekt-PM Projektet Ingenjören
KBT271: Perspektiv på kemiteknisk verksamhet, 2019
Detta är ett projekt som genomförs i grupp och där flera obligatoriska moment ingår: (a)
studiebesök, (b) granskning av annan grupps rapport, (c) godkänd skriftlig rapport, (d) muntlig
presentation och (e) godkänd inlämningsuppgift om presentationsteknik.
Syfte: I detta projekt får studenterna inblick i kemiteknikens industriella sammanhang samt
yrkesrollen. Eftersom en förändring av en industriell verksamhet studeras i ett
hållbarhetssammanhang ges studenterna även inblick i möjligheter och utmaningar för
kemiteknisk industri i ett sådant sammanhang. Studenterna ges även praktisk övning i att ställa
samman en enkel miljökonsekvensbeskrivning, och vi kallar det i detta sammanhang för en
hållbarhetsutvärdering.
I detta projekt tas alltså klivet från det fokus på kemin och molekylernas egenskaper som var
huvudsyftet i kursen Kemi och biokemi till ett nytt fokus på kemitekniken och dess industriella
sammanhang, i en hållbarhetskontext.
Lärandemål: Efter fullgjord kurs ska studenten kunna (kursiv text är tillägg jämfört med
beslutad kursplan):
1. beskriva kemisk och kemiteknisk industri samt dess specifika förutsättningar och
utmaningar, inklusive sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter
3. beskriva vad som menas med livscykelperspektiv, bioraffinaderier, industriell symbios
samt de idéer som ligger bakom dessa begrepp och de utmaningar som de medför,
inklusive sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter
4. beskriva utmaningarna i att förändra kemiteknisk verksamhet, inklusive sociala och
ekonomiska aspekter samt miljöaspekter
6. utföra en enkel hållbarhetsutvärdering för en förändring i kemisk eller kemiteknisk
industri
Examination: Projektet genomförs i grupp och gruppen får en gemensam bedömning avseende
om prestationen är godkänd eller behöver kompletteras. Dessutom krävs av varje individ att alla
obligatoriska moment genomförts: (a) studiebesök, (b) granskning av annan grupps rapport, (c)
godkänd skriftlig rapport, (d) muntlig presentation och (e) godkänd inlämningsuppgift om
presentationsteknik. En riktigt bra rapport (och i viss mån även en riktigt bra muntlig
presentation) ger alla i gruppen ett bonuspoäng var som eventuellt kan användas för att höja
betyget till fyra eller femma om man har uppnått godkänd nivå på tentadelen av kursen.
Ansvarig lärare: Frida Hermansson (email: frida.hermansson…) och Magdalena Svanström
(email: magdalena.svanstrom…)
Övriga inblandade lärare och industrirepresentanter:





Lars Josefsson (email: lars.josefsson at johannebergsciencepark.com)
Jesper Gustavsson (email: jesper.gustavsson at nouryon.com)
Ulrik Gran (email: ulrik.gran at nouryon.com)
Eva Lind Grennfelt (email: eva.lind-grennfelt at preem.se)
Anders Magnusson (email: anders.magnusson at perstorp.com)



Emelie Rydén (email: emelie.ryden at perstorp.com)
Emelie Andersson (email: emelie.andersson at borealisgroup.com)
Johanna Rindebäck (email: johanna.rindeback at perstorp.com)
I detta projekt gör en grupp av studenter en hållbarhetsutvärdering av en hållbarhetsmotiverad
omställning av industrin. Hållbarhetsutvärderingen ska inkludera en enkel
miljökonsekvensbeskrivning men även bredare hänsynstaganden. En
miljökonsekvensbeskrivning måste göras inför uppstart eller förändring av all miljöfarlig
verksamhet som ett led i tillståndsprocessen (se t ex http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/Strategiskmiljobedomning/Miljokonsekvensbeskrivningen-/ men var medveten om att det handlar om en
förenklad form i kursen). Projektet ska också ge inblick i vad det finns för utmaningar i att
förändra industriell verksamhet samt ge inblick i ingenjörens arbetsuppgifter och sammanhang,
framför allt avseende kemiteknisk verksamhet. Projektet genomförs normalt kring samma
verksamhet, med samma industrirepresentant och i samma studentgrupp som projektet i
kursen Kemi och biokemi för att ge möjlighet till fördjupning. Projektuppgiften är dock helt ny.
Årets projektuppgifter:
Omställning till andra råvaror för FAME-biodiesel; Perstorp: Idag gör Perstorp biodieseln
rapsmetylester (RME) från rapsolja. Tillgången på rapsolja är begränsad och man ser sig om
efter annan biobaserad råvara. För att produkten ska bli helt ”grön” behöver även den metanol
som används och blir del av slutprodukten vara biobaserad. Tillgången på biobaserad metanol
är också den begränsad. Projektet syftar till att:

undersöka om en dubblering av 2018 års FAME-produktion på Perstorps anläggning i
Stenungsund skulle vara möjlig till år 2030, och om denna också skulle kunna vara helt
biobaserad, och vad detta skulle innebära för konsekvenser för verksamheten och för en
hållbar samhällsutveckling.
Uppstartsmöte 5/4 kl 8.40-9.00. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Johanna
Rindebäck.
Omställning till eten från skogsbiomassa för polyeten; Borealis: Idag görs polyeten på Borealis i
Stenungsund från eten från Borealis egen kracker. Fossil olja och gas är idag den råvara som
man använder. Man ser sig nu om efter biobaserad råvara och en möjlighet är att jäsa etanol från
lignocellulosa i skogsavfall och omvandla denna till eten. Projektet syftar till att:

undersöka om det skulle gå att ställa om så att 20% av 2018 års hela polyetenproduktion
på anläggningen kan vara baserad på skogsbiomassa år 2030 och vad det kan innebära
för konsekvenser för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling.
Uppstartsmöte 5/4 kl 9.00-9.20. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Emelie
Andersson.
Omställning till etylklorid och etenoxid från förnybar råvara för Bermocoll; Nouryon: Bermocoll
består av cellulosa som modifierats kemiskt med bl a etenoxid och etylklorid för att få andra
egenskaper. Idag har etenoxiden och etylkloriden sitt ursprung i fossil olja och gas men man ser
sig om efter biobaserad etylklorid och etenoxid för att hela molekylen ska kunna göras av
förnybar råvara. Etylkloriden görs idag utomlands, förutom en mindre mängd som faller ut som
biprodukt från Inovyns anläggning i Stenungsund. Etenoxid tillverkas idag i Stenungsund från
fossil råvara. Projektet syftar till att:

undersöka om det skulle vara möjligt att all Bermocoll som tillverkas av Nouryon i
Örnsköldsvik kan bestå av enbart biobaserad råvara år 2030 och vad det skulle innebära
för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling.
Notera att det finns en möjlig konkurrens om förnybar eten i och med projektet om polyeten
ovan, men också möjliga synergieffekter. Uppstartsmöte 5/4 kl 9.40-10.00. Studiebesök 16/4 kl
8-14. Industrirepresentanter: Jesper Gustavsson och Ulrik Gran.
Omställning till vätgasproduktion och andra råvaror för ökad produktion av Evolution diesel;
Preem: Talloljediesel är en del av dieselprodukten Evolution diesel som Preem framställer på
Hisingen. För några år sedan byggde Preem en isomeriseringsanläggning som ger möjlighet till
högre inblandning under vintern. Nu bygger man även en vätgasanläggning för att kunna öka
produktionen, men då behöver man även se sig om efter andra råvaror. Projektet syftar till att:

undersöka vad omställningen till egen vätgasproduktion innebär för verksamheten och
för en hållbar samhällsutveckling

undersöka om det vore möjligt och önskvärt ur hållbarhetssynpunkt att öka
produktionen av biodiesel med 50% baserat på 2018 års produktion till år 2030 genom
att ta in mer av samma eller av andra biobaserade råvaror.
Uppstartsmöte 5/4 kl 10.00-10.20. Studiebesök 11/4 kl 12-17. Industrirepresentant: Eva Lind
Grennfelt.
Omställning till mer miljövänliga och biobaserade mjukgörare; Perstorp: Perstorpanläggningen i
Stenungsund har fått ett viktigt tillskott i Valerox-plattformen där mjukgörare för PVC
produceras. Både den högmolekylära ftalaten Emoltene och icke-ftalaten Pevalen förbättrar
miljö- och hälsoprofilen hos de slutliga produkterna avsevärt jämfört med de dominerande
mjukgörarna idag. Idag är bara en mindre del av mjukgörarna som produceras i Stenungsund
biobaserade. Projektet syftar till att:

undersöka om det skulle vara möjligt att gå över till en helt biobaserad produktion för
Emoltene till år 2030, baserat på 2018 års kapacitet samt vad det skulle innebära för
Perstorps verksamhet och för en hållbar samhällsutveckling samt

undersöka om det skulle vara möjligt att ha ställt om till en lika stor produktion av ickeftalaten Pevalen till år 2030 samt vad det skulle innebära för Perstorps verksamhet samt
för en hållbar samhällsutveckling.
Uppstartsmöte 5/4 kl 10.40-11.00. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Anders
Magnusson (preliminärt).
Omställning till delvis eller helt förnyelsebara Capa-produkter; Perstorp: Capa (polykaprolakton)
är en biologiskt nedbrytbar produkt och därför en bioplast enligt EUs definition. Idag är dock
råvaran till Capa huvudsakligen fossil. Man undersöker nu möjligheten att göra liknande
produkter från förnybar råvara. En möjlighet är att göra en kopolymer med mjölksyra från
majsstärkelse. Då skulle delar av molekylen vara från förnybar råvara, och materialet få delvis
förändrade egenskaper. Man kan också tänka sig att man gör själva Capan med lignin som
utgångspunkt och därmed får en helt förnybar Capa på det sättet. Projektet syftar till att:

undersöka om det skulle vara möjligt och intressant att tillverka 10.000 ton per år av
kopolymer mellan Capa och laktid år 2030 och vad en sådan omställning skulle innebära
för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling samt

undersöka om det skulle vara möjligt och intressant att gå över till att bara tillverka helt
förnyelsebar Capa till år 2030 (i samma produktionsvolym som 2018) och vad en sådan
omställning skulle innebära för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling.
Uppstartsmöte 5/4 kl 11.00-11.20. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Emelie
Rydén.
I alla projekten gör man alltså en bedömning av om förändringen är möjlig och vad den skulle
innebära med avseende på olika hållbarhetsaspekter. En del av uppgiften är att göra en
förenklad miljökonsekvensbeskrivning och denna bakas in i en bredare hållbarhetsbedömning.
En viktig del av uppgiften är att identifiera viktiga faktorer som kommer avgöra om en
förändring kommit till stånd (eller som gjorde att förändringen kom till stånd).
Industrirepresentantens roll är att:





illustrera en framtida yrkesroll i en för kursen och programmet relevant verksamhet
planera och ta emot studenterna vid ett studiebesök
svara på frågor från studenterna kring yrkesrollen och kring projektuppgiften i samband
med studiebesöket men även vid eventuellt ytterligare behov före och efter
studiebesöket via email eller annan överenskommen kontaktform
översiktligt granska studenternas preliminära rapport under i schemat angiven tid med
avseende på åtminstone viktiga sakfel och för företaget känslig information
försöka närvara vid studenternas muntliga presentation i slutet av kursen
Uppstartsmöte och studiebesök:
Vid ett uppstartsmöte ca en vecka innan studiebesöket träffar ansvarig lärare studentgruppen
för att ge återkoppling på hur studenterna tolkat uppgiften, planerat för arbetet samt förberett
sig inför studiebesöket. Mötet är enbart 20 minuter långt per dubbelgrupp (båda grupperna som
har samma ämne kommer alltså samtidigt) så det krävs att alla grupper har förberett sig väl
inför detta möte. Grupperna ska vara beredda att visa upp följande:




Plan för arbetet med fördelning av arbetet mellan gruppmedlemmarna
Ganttschema som visar när olika aktiviteter i projektarbetet planeras inträffa
En lista med referenser som är centrala i arbetet
En lista med frågor som studenterna vill ställa till industrirepresentanten i samband med
studiebesöket. Denna sammanställs med fördel efter uppstartsmötet så att en gemensam
lista skapas för båda grupperna och denna skickas till industrirepresentant(er) innan
studiebesöket så att industrirepresentant(er) hinner förbereda svar.
Studiebesöket är alltså redan inlagt i schemat och det är upp till varje grupp att själva se till att
de t ex väljer tillfälle för fysiklabbar som inte krockar med studiebesöket. Datum anges i schemat
i kursPM och ovan under Årets projektuppgifter.
Deltagande på studiebesöket är obligatoriskt. Om någon student absolut inte kan närvara ges
kompletterande uppgift av ansvarig lärare. Denna lämnas sedan in via email.
Rapportskrivning och granskning;
Arbetet redovisas både i form av skriftlig rapport (där individuella bidrag redovisas i en särskild
bidragsrapport) och genom muntlig redovisning (där alla medlemmar i gruppen måste delta).
Generella skrivanvisningar för rapporter på Chalmers kan hittas på:
https://writing.chalmers.se/resurser-for-kandidat-och-examensarbete/skrivanvisningar/. För
att förstå vad akademisk hederlighet handlar om, bland annat vad plagiering är, kan man titta på
Chalmers guide om detta på:
https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/styrdokument/Documents/akademisk
%20hederlighet%20vagledning%20studenter.pdf. Vi kommer att låta sista rapportinlämningen
gå genom Urkund som granskar rapporterna med avseende på plagiering och om sådan
förekommer underkänns rapporten och ni riskerar att anmälas till Chalmers disciplinnämnd
(vilket kan innebära avstängning från studierna).
Rapporten förväntas innehålla ungefär följande delar, med vissa variationer beroende på
projektuppgiften:







Titelsida med projektnamn, kursnamn, universitet, år och projektdeltagare
Sammanfattning: som blir kursmaterial – 600-800 ord
Bakgrund: Kort beskrivning av företaget med kort historik, verksamhet, omvärld,
hållbarhetsarbete; Kort beskrivning av situationen och den tänkta/genomförda
omställningen med tydlig motivering (interna och externa motiv/drivkrafter)
Metod: Hur ni tagit er an uppgiften (att göra en hållbarhetsutvärdering av omställningen
och ta reda på viktiga faktorer bakom omställningen, och med ett livscykelperspektiv);
Vilka aspekter/områden ni valt att titta på och varför (t ex processteknik, yta, råvaror,
logistik, produkter, ekonomi, miljö, arbetsmiljö, kringboende, marknad, andra aktörer i
värdekedjan) och hur (bl a var ni fått data/information ifrån); Vilka andra avgränsningar
ni gjort och varför
Resultat: Beskrivning av nya verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning
och omfattning, och av livscykeln för relevanta produkter (det ska vara tydligt vilken roll
i produktens livscykel som den undersökta verksamheten har); Bedömning av
konsekvenserna av omställningen m a p de olika aspekterna och med ett
livscykelperspektiv; Bedömning av viktiga faktorer bakom omställningen
Diskussion: Beskrivning av hur negativa konsekvenser skulle kunna minskas och
positiva konsekvenser ökas i omställningen (åtgärder, alternativa utformningar);
Beskrivning (inklusive förklaring) av måluppfyllelse i relation till motiven bakom
omställningen (blir situationen mer hållbar efter omställningen?); Bedömning av
sannolikheten att omställningen kommer ske med motivering; Utmaningar som ses eller
förväntas i omställningsarbetet
Slutsatser: punktlista med de allra viktigaste slutsatserna (max en halv sida text)

Bidragsrapport: ange vad varje projektdeltagare ansvarat för under projektarbetet och i
rapportskrivningen (max en halv sida text). Ange här även hur många ord rapporten
innehåller (men räkna inte med referenslista och eventuellt material i bilagor)
 Eventuella tack till andra som bidragit i/till arbetet, alltså utöver författarna själva och
det som kan beskrivas i referenslistan.
 Referenser (tänk på att följa ett referenssystem – ni väljer själva vilket men det ska vara
konsekvent - och att alla referenserna ska vara kompletta)
Rapporten bör innehålla totalt mellan 6000 och 8000 ord, med undantag för referenslista och
eventuellt material i bilagor.
Mellan grupper genomförs en granskning av rapporterna som ett led i färdigställandet.
Granskning görs av den andra grupp som gör ett arbete inom samma område. Så kallad
”kamratgranskning” (’peer response’) är en vanligundervisningsmetod som ger granskande
grupp träning i att kritiskt granska en rapport samtidigt som granskad grupp får värdefull
återkoppling på arbetet. Detta ger också möjlighet för läraren att prioritera sin tid till annan
viktig återkoppling i kursen. Samtidigt med kamratgranskningen granskar också
industrirepresentanterna rapporterna från sitt perspektiv. Ansvarig lärare granskar i detta läge
enbart sammanfattningen för att den ska användas som kursmaterial i kursen.
Rapport för granskning ska laddas upp både som inlämningsuppgift på kurshemsidan (Projektet
Ingenjören: Inlämning Sammanfattning; läraren granskar i princip enbart sammanfattningen övriga rapporten ska finnas med för att läraren vid behov ska kunna se resten), via email till
industrirepresentant(er) samt på för granskningen avsedd diskussionstråd på kurshemsidan för
att bli tillgänglig för den granskande gruppen. Det är meningen att rapporten ska vara "helt
färdig" vid denna inlämning och att granskningen ska användas för att göra den "perfekt".
Mall för granskningen finns på kurshemsidan under ’Dokument’. Denna fylls i av granskande
grupp innan granskningsmötet, läggs upp på diskussionstråden avsedd för granskning innan
granskningsmötet (som ett bevis på att detta gjorts i tid) samt skrivs ut, och tas med till
granskningstillfället för att utgöra underlag vid diskussionen. Se schema i kursPM för datum för
inlämning av rapport för granskning. Granskningen sker enligt följande tider:
9.20-9.40: FAME Perstorp a ger återkoppling till FAME Perstorp b, PE Borealis a ger
återkoppling till PE Borealis b
9.40-10.00: FAME Perstorp b ger återkoppling till FAME Perstorp a, PE Borealis b ger
återkoppling till PE Borealis a
10.10-10.30: Bermocoll Nouryon a ger återkoppling till Bermocoll Nouryon b, Evolution Preem a
ger återkoppling till Evolution Preem b
10.30-10.50: Bermocoll Nouryon b ger återkoppling till Bermocoll Nouryon a, Evolution Preem b
ger återkoppling till Evolution Preem a
11.00-11.20: Capa Perstorp a ger återkoppling till Capa Perstorp b, Mjukgörare Perstorp a ger
återkoppling till Mjukgörare Perstorp b
11.20-11.40:, Capa Perstorp b ger återkoppling till Capa Perstorp a, Mjukgörare Perstorp b ger
återkoppling till Mjukgörare Perstorp a
Det sker alltså två granskningsdiskussioner parallellt hela tiden. Ansvarig lärare är inte med vid
granskningsdiskussionen med kommer in ibland för att svara på eventuella frågor och se till så
att allt går som det ska.
När granskningstillfället är över ska även industrirepresentant ha lämnat sin återkoppling på
rapportens innehåll (via email) och ansvarig lärare ha lämnat återkoppling på
sammanfattningen (genom Inlämningen på kurshemsidan). Återkopplingen används för att
färdigställa den rapport som ska bedömas av läraren, liksom den sammanfattning av rapporten
som ska användas som kursmaterial. För deadline för inlämningarna av dessa, se schemat i
kursPM.
Om det fortfarande finns saker som måste åtgärdas i sammanfattningen efter inlämning av
korrigerad sammanfattning måste detta mycket skyndsamt åtgärdas av studenterna vid
uppmaning från läraren så att andra studenters möjlighet att läsa inför tentan inte drabbas.
Den slutliga rapporten bedöms av lärare efter slutinlämningen. Grupperna får en kort
motivering till lärarens bedömning av rapporten genom inlämningen på kurshemsidan samt vid
behov mer detaljerad återkoppling på sådant som måste åtgärdas för att rapporten ska kunna bli
godkänd.
Presentationer och kopplad inlämningsuppgift i presentationsteknik:
Vid de muntliga presentationerna är syftet både att förmedla information till åhörarna (övriga
studenter, industrirepresentanter samt lärare) om projektet och dess resultat men även att ge
träning i muntlig presentation. Den muntliga redovisningen spelas in (på video; ansvarig lärare
Anna Nyström Claesson) och varje student lämnar sedan in en särskild reflektion kring
presentationstekniken som en inlämningsuppgift bl a baserat på denna videoupptagning (se
särskild inlämningsuppgift för mer information).
Varje grupp redovisar under max 20 minuter och sedan följer en frågestund på 10 minuter där
åhörarna kan kommentera innehållet och ställa frågor. Alla projektmedlemmar måste
presentera (både för att få träning i detta och för att ha en videoinspelning att göra
inlämningsuppgiften kring).
Presentationen ska summera vad ni gjort och vad ni kommit fram till. Tänk på att vid
diskussionen efter presentationen kan ytterligare värdefull återkoppling som kan användas i
färdigställandet av rapporten komma fram.
Sammanfattningarna som ni skrivit och i viss mån även presentationer och diskussioner kan bli
grund för tentafrågor. Bästa taktik för en student är därför att vara närvarande vid alla
presentationer, men det rekommenderas starkt att man kommer på åtminstone hela det
tvåtimmarspass där man själv presenterar och ett tvåtimmarspass den andra dagen, så att man
därmed är med vid presentationer av alla ämnen. Exakta dagar och tider för varje grupps
presentation avgörs längre fram när industrirepresentanternas möjlighet att närvara har
avgjorts, men upplägget följer nedanstående generella schema:
Dag 1: 8.00: Xa, 8.35: Ya, 9.10: Za; Rast 9.45-10.00; 10.00: Xb, 10.35: Yb, 11.10: Zb
Dag 2: 8.00: Åa, 8.35: Äa, 9.10: Öa; Rast 9.45-10.00; 10.00: Åb, 10.35: Äb, 11.10: Öb
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards