Projekt-PM Projektet Ingenjören KBT271: Perspektiv på kemiteknisk verksamhet, 2019 Detta är ett projekt som genomförs i grupp och där flera obligatoriska moment ingår: (a) studiebesök, (b) granskning av annan grupps rapport, (c) godkänd skriftlig rapport, (d) muntlig presentation och (e) godkänd inlämningsuppgift om presentationsteknik. Syfte: I detta projekt får studenterna inblick i kemiteknikens industriella sammanhang samt yrkesrollen. Eftersom en förändring av en industriell verksamhet studeras i ett hållbarhetssammanhang ges studenterna även inblick i möjligheter och utmaningar för kemiteknisk industri i ett sådant sammanhang. Studenterna ges även praktisk övning i att ställa samman en enkel miljökonsekvensbeskrivning, och vi kallar det i detta sammanhang för en hållbarhetsutvärdering. I detta projekt tas alltså klivet från det fokus på kemin och molekylernas egenskaper som var huvudsyftet i kursen Kemi och biokemi till ett nytt fokus på kemitekniken och dess industriella sammanhang, i en hållbarhetskontext. Lärandemål: Efter fullgjord kurs ska studenten kunna (kursiv text är tillägg jämfört med beslutad kursplan): 1. beskriva kemisk och kemiteknisk industri samt dess specifika förutsättningar och utmaningar, inklusive sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter 3. beskriva vad som menas med livscykelperspektiv, bioraffinaderier, industriell symbios samt de idéer som ligger bakom dessa begrepp och de utmaningar som de medför, inklusive sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter 4. beskriva utmaningarna i att förändra kemiteknisk verksamhet, inklusive sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter 6. utföra en enkel hållbarhetsutvärdering för en förändring i kemisk eller kemiteknisk industri Examination: Projektet genomförs i grupp och gruppen får en gemensam bedömning avseende om prestationen är godkänd eller behöver kompletteras. Dessutom krävs av varje individ att alla obligatoriska moment genomförts: (a) studiebesök, (b) granskning av annan grupps rapport, (c) godkänd skriftlig rapport, (d) muntlig presentation och (e) godkänd inlämningsuppgift om presentationsteknik. En riktigt bra rapport (och i viss mån även en riktigt bra muntlig presentation) ger alla i gruppen ett bonuspoäng var som eventuellt kan användas för att höja betyget till fyra eller femma om man har uppnått godkänd nivå på tentadelen av kursen. Ansvarig lärare: Frida Hermansson (email: frida.hermansson…) och Magdalena Svanström (email: magdalena.svanstrom…) Övriga inblandade lärare och industrirepresentanter: Lars Josefsson (email: lars.josefsson at johannebergsciencepark.com) Jesper Gustavsson (email: jesper.gustavsson at nouryon.com) Ulrik Gran (email: ulrik.gran at nouryon.com) Eva Lind Grennfelt (email: eva.lind-grennfelt at preem.se) Anders Magnusson (email: anders.magnusson at perstorp.com) Emelie Rydén (email: emelie.ryden at perstorp.com) Emelie Andersson (email: emelie.andersson at borealisgroup.com) Johanna Rindebäck (email: johanna.rindeback at perstorp.com) I detta projekt gör en grupp av studenter en hållbarhetsutvärdering av en hållbarhetsmotiverad omställning av industrin. Hållbarhetsutvärderingen ska inkludera en enkel miljökonsekvensbeskrivning men även bredare hänsynstaganden. En miljökonsekvensbeskrivning måste göras inför uppstart eller förändring av all miljöfarlig verksamhet som ett led i tillståndsprocessen (se t ex http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/Strategiskmiljobedomning/Miljokonsekvensbeskrivningen-/ men var medveten om att det handlar om en förenklad form i kursen). Projektet ska också ge inblick i vad det finns för utmaningar i att förändra industriell verksamhet samt ge inblick i ingenjörens arbetsuppgifter och sammanhang, framför allt avseende kemiteknisk verksamhet. Projektet genomförs normalt kring samma verksamhet, med samma industrirepresentant och i samma studentgrupp som projektet i kursen Kemi och biokemi för att ge möjlighet till fördjupning. Projektuppgiften är dock helt ny. Årets projektuppgifter: Omställning till andra råvaror för FAME-biodiesel; Perstorp: Idag gör Perstorp biodieseln rapsmetylester (RME) från rapsolja. Tillgången på rapsolja är begränsad och man ser sig om efter annan biobaserad råvara. För att produkten ska bli helt ”grön” behöver även den metanol som används och blir del av slutprodukten vara biobaserad. Tillgången på biobaserad metanol är också den begränsad. Projektet syftar till att: undersöka om en dubblering av 2018 års FAME-produktion på Perstorps anläggning i Stenungsund skulle vara möjlig till år 2030, och om denna också skulle kunna vara helt biobaserad, och vad detta skulle innebära för konsekvenser för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling. Uppstartsmöte 5/4 kl 8.40-9.00. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Johanna Rindebäck. Omställning till eten från skogsbiomassa för polyeten; Borealis: Idag görs polyeten på Borealis i Stenungsund från eten från Borealis egen kracker. Fossil olja och gas är idag den råvara som man använder. Man ser sig nu om efter biobaserad råvara och en möjlighet är att jäsa etanol från lignocellulosa i skogsavfall och omvandla denna till eten. Projektet syftar till att: undersöka om det skulle gå att ställa om så att 20% av 2018 års hela polyetenproduktion på anläggningen kan vara baserad på skogsbiomassa år 2030 och vad det kan innebära för konsekvenser för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling. Uppstartsmöte 5/4 kl 9.00-9.20. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Emelie Andersson. Omställning till etylklorid och etenoxid från förnybar råvara för Bermocoll; Nouryon: Bermocoll består av cellulosa som modifierats kemiskt med bl a etenoxid och etylklorid för att få andra egenskaper. Idag har etenoxiden och etylkloriden sitt ursprung i fossil olja och gas men man ser sig om efter biobaserad etylklorid och etenoxid för att hela molekylen ska kunna göras av förnybar råvara. Etylkloriden görs idag utomlands, förutom en mindre mängd som faller ut som biprodukt från Inovyns anläggning i Stenungsund. Etenoxid tillverkas idag i Stenungsund från fossil råvara. Projektet syftar till att: undersöka om det skulle vara möjligt att all Bermocoll som tillverkas av Nouryon i Örnsköldsvik kan bestå av enbart biobaserad råvara år 2030 och vad det skulle innebära för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling. Notera att det finns en möjlig konkurrens om förnybar eten i och med projektet om polyeten ovan, men också möjliga synergieffekter. Uppstartsmöte 5/4 kl 9.40-10.00. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentanter: Jesper Gustavsson och Ulrik Gran. Omställning till vätgasproduktion och andra råvaror för ökad produktion av Evolution diesel; Preem: Talloljediesel är en del av dieselprodukten Evolution diesel som Preem framställer på Hisingen. För några år sedan byggde Preem en isomeriseringsanläggning som ger möjlighet till högre inblandning under vintern. Nu bygger man även en vätgasanläggning för att kunna öka produktionen, men då behöver man även se sig om efter andra råvaror. Projektet syftar till att: undersöka vad omställningen till egen vätgasproduktion innebär för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling undersöka om det vore möjligt och önskvärt ur hållbarhetssynpunkt att öka produktionen av biodiesel med 50% baserat på 2018 års produktion till år 2030 genom att ta in mer av samma eller av andra biobaserade råvaror. Uppstartsmöte 5/4 kl 10.00-10.20. Studiebesök 11/4 kl 12-17. Industrirepresentant: Eva Lind Grennfelt. Omställning till mer miljövänliga och biobaserade mjukgörare; Perstorp: Perstorpanläggningen i Stenungsund har fått ett viktigt tillskott i Valerox-plattformen där mjukgörare för PVC produceras. Både den högmolekylära ftalaten Emoltene och icke-ftalaten Pevalen förbättrar miljö- och hälsoprofilen hos de slutliga produkterna avsevärt jämfört med de dominerande mjukgörarna idag. Idag är bara en mindre del av mjukgörarna som produceras i Stenungsund biobaserade. Projektet syftar till att: undersöka om det skulle vara möjligt att gå över till en helt biobaserad produktion för Emoltene till år 2030, baserat på 2018 års kapacitet samt vad det skulle innebära för Perstorps verksamhet och för en hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det skulle vara möjligt att ha ställt om till en lika stor produktion av ickeftalaten Pevalen till år 2030 samt vad det skulle innebära för Perstorps verksamhet samt för en hållbar samhällsutveckling. Uppstartsmöte 5/4 kl 10.40-11.00. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Anders Magnusson (preliminärt). Omställning till delvis eller helt förnyelsebara Capa-produkter; Perstorp: Capa (polykaprolakton) är en biologiskt nedbrytbar produkt och därför en bioplast enligt EUs definition. Idag är dock råvaran till Capa huvudsakligen fossil. Man undersöker nu möjligheten att göra liknande produkter från förnybar råvara. En möjlighet är att göra en kopolymer med mjölksyra från majsstärkelse. Då skulle delar av molekylen vara från förnybar råvara, och materialet få delvis förändrade egenskaper. Man kan också tänka sig att man gör själva Capan med lignin som utgångspunkt och därmed får en helt förnybar Capa på det sättet. Projektet syftar till att: undersöka om det skulle vara möjligt och intressant att tillverka 10.000 ton per år av kopolymer mellan Capa och laktid år 2030 och vad en sådan omställning skulle innebära för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det skulle vara möjligt och intressant att gå över till att bara tillverka helt förnyelsebar Capa till år 2030 (i samma produktionsvolym som 2018) och vad en sådan omställning skulle innebära för verksamheten och för en hållbar samhällsutveckling. Uppstartsmöte 5/4 kl 11.00-11.20. Studiebesök 16/4 kl 8-14. Industrirepresentant: Emelie Rydén. I alla projekten gör man alltså en bedömning av om förändringen är möjlig och vad den skulle innebära med avseende på olika hållbarhetsaspekter. En del av uppgiften är att göra en förenklad miljökonsekvensbeskrivning och denna bakas in i en bredare hållbarhetsbedömning. En viktig del av uppgiften är att identifiera viktiga faktorer som kommer avgöra om en förändring kommit till stånd (eller som gjorde att förändringen kom till stånd). Industrirepresentantens roll är att: illustrera en framtida yrkesroll i en för kursen och programmet relevant verksamhet planera och ta emot studenterna vid ett studiebesök svara på frågor från studenterna kring yrkesrollen och kring projektuppgiften i samband med studiebesöket men även vid eventuellt ytterligare behov före och efter studiebesöket via email eller annan överenskommen kontaktform översiktligt granska studenternas preliminära rapport under i schemat angiven tid med avseende på åtminstone viktiga sakfel och för företaget känslig information försöka närvara vid studenternas muntliga presentation i slutet av kursen Uppstartsmöte och studiebesök: Vid ett uppstartsmöte ca en vecka innan studiebesöket träffar ansvarig lärare studentgruppen för att ge återkoppling på hur studenterna tolkat uppgiften, planerat för arbetet samt förberett sig inför studiebesöket. Mötet är enbart 20 minuter långt per dubbelgrupp (båda grupperna som har samma ämne kommer alltså samtidigt) så det krävs att alla grupper har förberett sig väl inför detta möte. Grupperna ska vara beredda att visa upp följande: Plan för arbetet med fördelning av arbetet mellan gruppmedlemmarna Ganttschema som visar när olika aktiviteter i projektarbetet planeras inträffa En lista med referenser som är centrala i arbetet En lista med frågor som studenterna vill ställa till industrirepresentanten i samband med studiebesöket. Denna sammanställs med fördel efter uppstartsmötet så att en gemensam lista skapas för båda grupperna och denna skickas till industrirepresentant(er) innan studiebesöket så att industrirepresentant(er) hinner förbereda svar. Studiebesöket är alltså redan inlagt i schemat och det är upp till varje grupp att själva se till att de t ex väljer tillfälle för fysiklabbar som inte krockar med studiebesöket. Datum anges i schemat i kursPM och ovan under Årets projektuppgifter. Deltagande på studiebesöket är obligatoriskt. Om någon student absolut inte kan närvara ges kompletterande uppgift av ansvarig lärare. Denna lämnas sedan in via email. Rapportskrivning och granskning; Arbetet redovisas både i form av skriftlig rapport (där individuella bidrag redovisas i en särskild bidragsrapport) och genom muntlig redovisning (där alla medlemmar i gruppen måste delta). Generella skrivanvisningar för rapporter på Chalmers kan hittas på: https://writing.chalmers.se/resurser-for-kandidat-och-examensarbete/skrivanvisningar/. För att förstå vad akademisk hederlighet handlar om, bland annat vad plagiering är, kan man titta på Chalmers guide om detta på: https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/styrdokument/Documents/akademisk %20hederlighet%20vagledning%20studenter.pdf. Vi kommer att låta sista rapportinlämningen gå genom Urkund som granskar rapporterna med avseende på plagiering och om sådan förekommer underkänns rapporten och ni riskerar att anmälas till Chalmers disciplinnämnd (vilket kan innebära avstängning från studierna). Rapporten förväntas innehålla ungefär följande delar, med vissa variationer beroende på projektuppgiften: Titelsida med projektnamn, kursnamn, universitet, år och projektdeltagare Sammanfattning: som blir kursmaterial – 600-800 ord Bakgrund: Kort beskrivning av företaget med kort historik, verksamhet, omvärld, hållbarhetsarbete; Kort beskrivning av situationen och den tänkta/genomförda omställningen med tydlig motivering (interna och externa motiv/drivkrafter) Metod: Hur ni tagit er an uppgiften (att göra en hållbarhetsutvärdering av omställningen och ta reda på viktiga faktorer bakom omställningen, och med ett livscykelperspektiv); Vilka aspekter/områden ni valt att titta på och varför (t ex processteknik, yta, råvaror, logistik, produkter, ekonomi, miljö, arbetsmiljö, kringboende, marknad, andra aktörer i värdekedjan) och hur (bl a var ni fått data/information ifrån); Vilka andra avgränsningar ni gjort och varför Resultat: Beskrivning av nya verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, och av livscykeln för relevanta produkter (det ska vara tydligt vilken roll i produktens livscykel som den undersökta verksamheten har); Bedömning av konsekvenserna av omställningen m a p de olika aspekterna och med ett livscykelperspektiv; Bedömning av viktiga faktorer bakom omställningen Diskussion: Beskrivning av hur negativa konsekvenser skulle kunna minskas och positiva konsekvenser ökas i omställningen (åtgärder, alternativa utformningar); Beskrivning (inklusive förklaring) av måluppfyllelse i relation till motiven bakom omställningen (blir situationen mer hållbar efter omställningen?); Bedömning av sannolikheten att omställningen kommer ske med motivering; Utmaningar som ses eller förväntas i omställningsarbetet Slutsatser: punktlista med de allra viktigaste slutsatserna (max en halv sida text) Bidragsrapport: ange vad varje projektdeltagare ansvarat för under projektarbetet och i rapportskrivningen (max en halv sida text). Ange här även hur många ord rapporten innehåller (men räkna inte med referenslista och eventuellt material i bilagor) Eventuella tack till andra som bidragit i/till arbetet, alltså utöver författarna själva och det som kan beskrivas i referenslistan. Referenser (tänk på att följa ett referenssystem – ni väljer själva vilket men det ska vara konsekvent - och att alla referenserna ska vara kompletta) Rapporten bör innehålla totalt mellan 6000 och 8000 ord, med undantag för referenslista och eventuellt material i bilagor. Mellan grupper genomförs en granskning av rapporterna som ett led i färdigställandet. Granskning görs av den andra grupp som gör ett arbete inom samma område. Så kallad ”kamratgranskning” (’peer response’) är en vanligundervisningsmetod som ger granskande grupp träning i att kritiskt granska en rapport samtidigt som granskad grupp får värdefull återkoppling på arbetet. Detta ger också möjlighet för läraren att prioritera sin tid till annan viktig återkoppling i kursen. Samtidigt med kamratgranskningen granskar också industrirepresentanterna rapporterna från sitt perspektiv. Ansvarig lärare granskar i detta läge enbart sammanfattningen för att den ska användas som kursmaterial i kursen. Rapport för granskning ska laddas upp både som inlämningsuppgift på kurshemsidan (Projektet Ingenjören: Inlämning Sammanfattning; läraren granskar i princip enbart sammanfattningen övriga rapporten ska finnas med för att läraren vid behov ska kunna se resten), via email till industrirepresentant(er) samt på för granskningen avsedd diskussionstråd på kurshemsidan för att bli tillgänglig för den granskande gruppen. Det är meningen att rapporten ska vara "helt färdig" vid denna inlämning och att granskningen ska användas för att göra den "perfekt". Mall för granskningen finns på kurshemsidan under ’Dokument’. Denna fylls i av granskande grupp innan granskningsmötet, läggs upp på diskussionstråden avsedd för granskning innan granskningsmötet (som ett bevis på att detta gjorts i tid) samt skrivs ut, och tas med till granskningstillfället för att utgöra underlag vid diskussionen. Se schema i kursPM för datum för inlämning av rapport för granskning. Granskningen sker enligt följande tider: 9.20-9.40: FAME Perstorp a ger återkoppling till FAME Perstorp b, PE Borealis a ger återkoppling till PE Borealis b 9.40-10.00: FAME Perstorp b ger återkoppling till FAME Perstorp a, PE Borealis b ger återkoppling till PE Borealis a 10.10-10.30: Bermocoll Nouryon a ger återkoppling till Bermocoll Nouryon b, Evolution Preem a ger återkoppling till Evolution Preem b 10.30-10.50: Bermocoll Nouryon b ger återkoppling till Bermocoll Nouryon a, Evolution Preem b ger återkoppling till Evolution Preem a 11.00-11.20: Capa Perstorp a ger återkoppling till Capa Perstorp b, Mjukgörare Perstorp a ger återkoppling till Mjukgörare Perstorp b 11.20-11.40:, Capa Perstorp b ger återkoppling till Capa Perstorp a, Mjukgörare Perstorp b ger återkoppling till Mjukgörare Perstorp a Det sker alltså två granskningsdiskussioner parallellt hela tiden. Ansvarig lärare är inte med vid granskningsdiskussionen med kommer in ibland för att svara på eventuella frågor och se till så att allt går som det ska. När granskningstillfället är över ska även industrirepresentant ha lämnat sin återkoppling på rapportens innehåll (via email) och ansvarig lärare ha lämnat återkoppling på sammanfattningen (genom Inlämningen på kurshemsidan). Återkopplingen används för att färdigställa den rapport som ska bedömas av läraren, liksom den sammanfattning av rapporten som ska användas som kursmaterial. För deadline för inlämningarna av dessa, se schemat i kursPM. Om det fortfarande finns saker som måste åtgärdas i sammanfattningen efter inlämning av korrigerad sammanfattning måste detta mycket skyndsamt åtgärdas av studenterna vid uppmaning från läraren så att andra studenters möjlighet att läsa inför tentan inte drabbas. Den slutliga rapporten bedöms av lärare efter slutinlämningen. Grupperna får en kort motivering till lärarens bedömning av rapporten genom inlämningen på kurshemsidan samt vid behov mer detaljerad återkoppling på sådant som måste åtgärdas för att rapporten ska kunna bli godkänd. Presentationer och kopplad inlämningsuppgift i presentationsteknik: Vid de muntliga presentationerna är syftet både att förmedla information till åhörarna (övriga studenter, industrirepresentanter samt lärare) om projektet och dess resultat men även att ge träning i muntlig presentation. Den muntliga redovisningen spelas in (på video; ansvarig lärare Anna Nyström Claesson) och varje student lämnar sedan in en särskild reflektion kring presentationstekniken som en inlämningsuppgift bl a baserat på denna videoupptagning (se särskild inlämningsuppgift för mer information). Varje grupp redovisar under max 20 minuter och sedan följer en frågestund på 10 minuter där åhörarna kan kommentera innehållet och ställa frågor. Alla projektmedlemmar måste presentera (både för att få träning i detta och för att ha en videoinspelning att göra inlämningsuppgiften kring). Presentationen ska summera vad ni gjort och vad ni kommit fram till. Tänk på att vid diskussionen efter presentationen kan ytterligare värdefull återkoppling som kan användas i färdigställandet av rapporten komma fram. Sammanfattningarna som ni skrivit och i viss mån även presentationer och diskussioner kan bli grund för tentafrågor. Bästa taktik för en student är därför att vara närvarande vid alla presentationer, men det rekommenderas starkt att man kommer på åtminstone hela det tvåtimmarspass där man själv presenterar och ett tvåtimmarspass den andra dagen, så att man därmed är med vid presentationer av alla ämnen. Exakta dagar och tider för varje grupps presentation avgörs längre fram när industrirepresentanternas möjlighet att närvara har avgjorts, men upplägget följer nedanstående generella schema: Dag 1: 8.00: Xa, 8.35: Ya, 9.10: Za; Rast 9.45-10.00; 10.00: Xb, 10.35: Yb, 11.10: Zb Dag 2: 8.00: Åa, 8.35: Äa, 9.10: Öa; Rast 9.45-10.00; 10.00: Åb, 10.35: Äb, 11.10: Öb
