Uploaded by User386

Gymnasiam Work Deus ex Veritas

advertisement
Vasaskolan
Deus ex Veritas
En undersökning om debatten kring religions
fortsatta existens.
Johan Gonzalez
Gymnasiearbete 100 poäng
Klass S3I
Sam-Internationella programmet
Läsåret 2018/2019
Handledare: Henrik Bengtsson
Abstract (sammanfattning)
For centuries the debate about the validity of religious knowledge versus secular science has
troubled the minds of great thinkers around the world. With the advent of the internet, this
discussion has only increased in ferocity.
The aim of this study is to map out the discussion about the continued existence of religion by
analysing the statements and works of popular contemporary figures and studies on both sides
as well as scientific studies in order to establish what the dominant opinion will be in the
future through a subjective analysis of the data.
Innehållsförteckning
Använd word-funktionen
1. Inledning
Debatten om religions påverkan på samhället är ett känsligt ämne som är lika populärt som
det är gammalt. I millenier har politiker, filosofer och kända figurer tagit ställning i frågan om
religion vilket nu har manifesterat sig i en konstant strid mellan tankesätt, vilket bara har ökat
sedan uppkomsten av internet.
De populära ikonerna vars åsikter och verk kommer analyseras i den här studien, får alla sina
åsikter presenterade på ett sätt som låter läsaren komma fram till ett eget svar, i och med att
denna studie på grund av sin subjektiva natur troligtvis inte kan komma till en objektiv
slutsats.
De populära ikonernas uttalanden och studierna i detta arbete kommer röra frågor som rollen
religion spelar i dagens samhälle och demografiska frågor som kan vara värdiga av egna
analyser, men kommer finnas i det här arbetet för att föra vidare analysen av det övergripande
ämnet: själva religionsdebattens tillvaro och framtid.
Denna studie prioriterar analysen av de mest framgående och motsatta tankesätten i denna
intellektuella ”strid”: de som har ett naturalistiskt förhållningssätt mellan vetenskap och
religion (där vetenskapens kunskap prioriteras över och förklarar religion) och de som har ett
trosenligt förhållningssätt mellan religion och vetenskap (där religionens kunskap prioriteras
över och förklarar vetenskap).
1.2 Syfte och frågeställningar – (CC från PM)
Syftet med detta gymnasiearbete är att kartlägga den stora debatten om religionens existens
genom att analysera populära kontemporära ikoner inom ämnet och vetenskapliga studier.
Studien ska även genom resultaten försöka förutse åt vilket håll debatten kommer gå i
framtiden.
För att komma till ett svar ska jag använda de mest vokala representanterna av det
naturalistiska sättet att se på tro (de som lutar mot icke-troende med fokus på vetenskap) och
representanterna av det trosenliga sättet att se på tro (med tro som basen över allt inklusive
vetenskap). Dessutom analyseras studier gjorda av olika neutrala och vetenskapliga
institutioner för att detta arbete ska bättre kunna förutspå debattens gång med hjälp av kontext
i form av demografisk statistik.
2. Material och metod – (CC från metoddelen)
På grund av frågeställningarnas natur kommer uppsatsens material främst bestå av litterära
källor vilket gör att kompletterande metoder som enkäter och intervjuer inte används.
Metoden jag använder för att samla in information till den här uppsatsen är kvalitativ, då jag
använder mig av färre källor i utbyte mot att de kan studeras mer ingående. Anledningen till
att en kvalitativ litteraturstudiemodell används är för att komma djupare in i ämnet och för att
få en mer nyanserad bild av det som hittas vilket kan ses som en styrka.
Något som dock kan ses som en begränsning valet av metod kan vara att urvalet av källor inte
riktigt är brett nog, till exempel kan det finnas flera olika perspektiv som kan vara värda att ta
upp utöver de två kolliderande extrema synvinklar som kommit i fokus i detta arbete. Ett
exempel på detta är t.ex. hur den här studien främst använder amerikanska katoliker för att
representera det trosenliga perspektivet, vilket helt försummar USAs mindre religiösa kulter,
för att inte nämna trosenliga perspektiv från andra världsreligioner.
Enligt den litteraturanalytiska modellen används i detta arbete den Religionskunskapsbaserade
identifieringsmetoden[((SHSHS))] som skiljer på vetenskaps-lutande människor som
naturalister och religiöst lutande människor som trosenliga. Denna metoden användes
originellt som ett sätt att identifiera hur individer förhåller vetenskap och religion och vilket
av dem individen prioriterar i sin världssyn men i den här avhandlingen används metoden för
att identifiera individer som antingen religiöst lutande eller vetenskapligt lutande i sin agenda.
För att få en så klar bild som möjligt över de motsatta tankesätten kommer de i den här
avhandlingen representeras av populära ledare inom de ideologierna, som den amerikanske
astrofysikern Neil DeGrasse Tyson får representera de mer naturalistiska (icke-troende)
synsätten medan Jordan B. Peterson bland andra kan komma att representera de mer
trosenliga (troende) synsätten.
För arbetet så valdes det att ha de båda ideologierna representerade av två av sina mest
verbala ledare och att genom det göra arbetet till en kvalitativ studie istället för en kvantitativ
främst på grund av logistiska svårigheter, att det kan vara svårt att hitta tillräckligt många och
ideologiskt motsatta individer för att kunna göra en mer välgrundad studie.
För att kunna få material till ett ämne så diffust som debatten kring religion används som sagt
främst en kvalitativ arbetsmetod för att införskaffa information, men trots det används källor
som i sin tur kan använda sig av kvalitativa mätningsverktyg. På det sättet har både kvalitativa
studiemetoder och kvantitativa tekniker använts i detta arbete i syfte att besvara
frågeställningen. Uppgiften: ”att kartlägga debatten om religionen”, har en direkt koppling till
följdfrågan att med informationen införskaffad under studien försöka ”förutspå vilket håll
debatten kommer att gå i framtiden”. Dessa olika frågorna kräver jämförelsevis ofta väldigt
olika data gällande kvantitativa åsikter och kvalitativa fakta.
EXEMPEL FÖR DE KVANTITATIVA KÄLLORNA
I och med att denna uppsats kommer fokusera på att jämföra demografers åsikter som
representeras genom populära individer så kan det förekomma att de populära ikonerna
åsikter inte alltid passar ihop med hela demografin vilket kan ses som en eventuell svaghet i
detta arbete.
Neil DeGrasse Tyson anses vara en bra representant för de naturalistiskt (vetenskapligt)
lutande individerna på grund av att han är en stor förespråkare för antireligiöst tänkande i och
med att han har hållit flera seminarier och presentationer där han pratar om religionens skada
på samhället och för att är aktiv i sociala medier där han även visar sina negativa åsikter om
religion.
Etologen Richard Dawkins anses även vara en bra representant för de naturalistiskt lutande
individerna på grund av hans många bidrag och stora insatser i kampen emot religiös lära i
form av flera publicerade böcker, barnböcker, presentationer samt framträdanden i både TV,
radio och internet.
Den populära kristna konservativa filosofen och teologen William Lane Craig anses vara en
bra representant för det trosenliga perspektivet på grund av hans stora insatser för och med
den kristna kyrkan i USA. På grund av William Lane Craigs stora närvaro på den religiösa
sidan av internetdebatten om religion, hans popularitet som forskare inom religionsfilosofi
och hans partnerskap med den populära kristna sidan resonablefaith.org så anses han vara en
bra representant för de mer trosenligt lutande perspektiven.
Den kliniska psykologen och internetsensationen Jordan Bernt Peterson anses vara en stor
representant för de trosenligt lutande tankesätten på grund av den stora påverkan han har på
den religiösa debattsfären främst inom internet.
2.1 Källkritik
Allt material som hänvisar till de fyra representanterna valda i detta arbete kommer från
intervjuer eller arbeten som innehåller direkt medverkan och engagemang från representanten
i fråga. [ta nu upp vem var hur och ta upp minst en svaghet och styrka som varje representant
har (ex agenda hint hint)]
Resten är ju vetenskaps gott och blandar som jag måste göra separat. McDonaldsisera
källkritiken hanna hjälpte mig utveckla i Latinamerikauppgiften
Det är frågan, McDonaldsisera eller generalisera.
Gör allt för att ge en bra källkritik för de mest framstående källorna.
3. Tidigare forskning/bakgrund - (CC från PM) Sätt i henriks
artikel så den kan användas i diskussion. (ta med åtminstone en)
Det finns arbete som har gjorts i det här fältet tidigare men inte i överflöd. Genom att sätta
ihop data ifrån flera olika källor så kan jag komma fram med en bättre bild av debattlanskapet.
Merrill Miller skriver i the Humanist.com1 att amerikanska städer som är svagare ekonomiskt
har ett större influx av religiöst relaterade Google-sökningar, tex om helvetet, domedagen och
antikrist. Robert Mcaffy Brown skriver i sin bok ”Religion and Violence”2 om hur
stereotypen om att det gamla testamentet i bibeln handlar mest om krig och våld och hur
stereotypen att nya testamentet mest handlar om fred och kärlek är en bred generalisering som
inte fungerar efter granskning. Robert M Brown menar att kristendomens litteratur och
därmed påverkan är nyanserad och svår att bed öma som helhet. Denna teori kommer
1
Miller, Merrill. Why are the poor more religious? The Humanist, 27/8 – 2014.
https://thehumanist.com/news/national/why-are-the-poor-more-religious
2
McAffey Brown, Robert. Religion and violence. The Westminster press Philadelphia, Philadelphia.
https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=BYY0gYPhzQQC&oi=fnd&pg=PR7&dq=religion+and+violence&ot
s=6FlWxYOBg7&sig=Gdm66cdYaT2FTZtKBIWod1UaWG0&redir_esc=y#v=onepage&q=religion%20and%20viole
nce&f=false
användas mycket i gymnasiearbetet. Enligt Lisa A. Keister (Faith and Money) 3 så är
korrelationen mellan religiösa människor och fattiga människor större i fattiga länder. Därför
kan man tro att ett land blir rikare ju mindre religiösa som finns där men existensen av rika
religiösa människor i I-länder motbevisar den teorin.
Vissa som astrofysikern Neil DeGrasse Tyson menar att religion historiskt har lett mer till en
nedsaktande (retardation) av mänsklig utveckling Han tar upp medeltiden, ”the dark ages”
som exempel för religionens negativa effekt på mänsklig utveckling och därför som en
förklaring till varför religion förekommer mer i fattiga länder i presentationen: The Erosions
of Progress by Religions4. Pastor och doktor Juan Pablo Domingues tycker dock annorlunda,
vilket han visar i sin artikel (Introduction: Religious tolereration in the age of enlightenment)5
där han skriver att en av de mänskliga tidperioderna som såg mest utveckling var
Upplysningstiden – renässansen, som båda startades på grund av religion. Han förklarar som
exempel att Darwin började sin resa där ha upptäckte evolution, inte för att motbevisa att en
gud fanns, men för att bekräfta dennes existens.
En universell koncensus har inte nåtts. I studier som Bruce Sacerdotes och Edward, L
Glaesers ”Education and Religion”6 bevisas att utbildning har en negativ effekt på religiös tro
och en ökning i social interaktion. Medan Neil DeGrasse Tyson tar upp i sin presentation7, hur
islamiska ”lärda män” gjorde banbrytande upptäckter och forskning kring t.ex. anatomi,
astronomi och framförallt matematik under den islamiska guldåldern, en tidsperiod
karakteriserad av en ökad stabilitet, mångfald och ekonomisk säkerhet i det muslimska
osmanska riket. Neil DeGrasse Tyson tar sedan upp ett exempel från samma rike långt efter
guldåldern; en man som anklagar matematik för att vara djävulens verk. Neil DeGrasse Tyson
använder det här exemplet (plus ISIS) för att bevisa att ett rikes prosperitet inte har någonting
med vilken religion landet har eller om landet har en religion alls.
3
A. Keister, Lisa. Faith and Money. Cambridge University Press, Duke University. North Carolina.
https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=El2TZrI8OE4C&oi=fnd&pg=PR7&dq=religion+and+poverty+correl
ation&ots=3wwr4ivetC&sig=BtUp1tQPovIrW0m6aJWyMD86YOw&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
4
DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video] Mormondialogue: YouTube.
(hämtad 2018-10-03) http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-erodingscientific-progress/
5
Pablo Dominguez, Juan. Introduction: Religious toleration in the Age of Enlightenment. Taylor and Francis
Online. 4/7 – 2016. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01916599.2016.1203590
6
Sacerdote, Bruce. L. Glaeser, Edward. EDUCATION AND RELIGION. National bureau of economic research,
Cambridge, Massachusetts avenue, 2001. http://www.nber.org/papers/w8080
7
DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video] Mormondialogue: YouTube.
(hämtad 2018-10-03) http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-erodingscientific-progress/
4. Undersökning och resultat - GET SOME DEMPGRAPHICS
[science gått och blandat]
Litteraturstudie. Undersöka statements och påverkan av de tidigare nämnda personerna. Här
tas upp: Neil Degrasse Tyson, JORDAN PETERSON, richard dawkins, William Lane Craig.
Niel DeGrasse Tyson, en känd naturalist har öppet och ofta sagt hur och att: ”Religion is
stunting scientific progress…” att religion saktar ner vetenskapen. Man kan se att Tyson är en
stor figur inom den religiösa debatten i och med att hans åsikter både används för argument
som är mer för religion (https://thinkprogress.org/neil-degrasse-tyson-shows-science-andreligion-can-co-exist-in-cosmos-3e4484fdd41b/) och argument som är mer emot religion
(https://friendlyatheist.patheos.com/2014/01/21/neil-degrasse-tyson-explains-why-hebelieves-faith-and-reason-are-irreconcilable/) Niel DeGrasse Tyson används fortfarande som
en symbol för ett mer naturalistiskt tankesätt dels på grund av det arv han har lämnat sedan
tidigare, men även det arbete DeGrasse Tyson fortsätter att göra för att sprida ”skeptiskt”
vetenskapligt (naturalistiskt) tänkande via internet. (wikipedia??). Neil DeGrasse Tyson
hävdar att religion har hjälpt mänskligheten vetenskapligt ibland tidigare i människans
historia i och med att religion har fungerat som ett verktyg att samla människor, men Tyson
fortsätter med att religion oftast historiskt sett som småningom blir en kraft som verkar emot
vetenskapligt tänkande, då en religions guldålder har nått sitt slut och ”investigation is
replaced by revalation”. http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-onreligion-eroding-scientific-progress/. yep
Enligt Niel DeGrasse Tyson har religion lett till en negativ påverkan för mänskligheten…
Richard Dawkins är till skillnad från Niel DeGrasse Tyson inte lika närvarande på senaste tid
inom internet, då Richard Dawkins arbete för det mer naturalistiska tankesättet mest har
kommit i form av litteratur och TV-media, vare sig intervjuer eller dokumentärer
The god delusion?
William Lane Craig
Maybe Jordan B Peterson
5. Analys och diskussion
I och med att detta är ett ytterst polariserande och subjektivt ämne kan ingen diskussion eller
analys ge ett definitivt svar på vilken (om någon) av sidorna har mest rätt, men kontext kan
alltid ges till information i syfte att subjektiva åsikter skapas.
…Detta kan bero på de stora inkomstskillnaderna som _____ säger och…
Man skulle kunna dra slutsatsen att diskussionen kring religion faktiskt har blivit mer
nyanserad i och med att internet har effektiviserat hastigheten som information kan delas
mellan peosoner.
-Baserat på det tidigare nämnda kan man förutsäga att de existerande institutionerna som är
starka nu kommer att försvagas, i och med ett politiskt skifte, men religion i sig och debatten
om den kommer troligen att stärkas då det förekommer i fler former.
Sätt ihop research från den tidigare forskningen och de fyra prominenta karaktärerna för att
sedan analysera och skapa en bild av den stora debatten.
Vem kommer vinna lol
5.2 Studiens begränsningar och styrkor – källkritik?? naä
6. Källförteckning
A. Keister, Lisa. Faith and Money. Cambridge University Press, Duke University. North
Carolina.
https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=El2TZrI8OE4C&oi=fnd&pg=PR7&dq=religio
n+and+poverty+correlation&ots=3wwr4ivetC&sig=BtUp1tQPovIrW0m6aJWyMD86YOw&r
edir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Miller, Merrill. Why are the poor more religious? The Humanist, 27/8 – 2014.
https://thehumanist.com/news/national/why-are-the-poor-more-religious
McAffey Brown, Robert. Religion and violence. The Westminster press Philadelphia,
Philadelphia.
https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=BYY0gYPhzQQC&oi=fnd&pg=PR7&dq=reli
gion+and+violence&ots=6FlWxYOBg7&sig=Gdm66cdYaT2FTZtKBIWod1UaWG0&redir_
esc=y#v=onepage&q=religion%20and%20violence&f=false
DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video]
Mormondialogue: YouTube. (hämtad 2018-10-03)
http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-eroding-scientificprogress/
Sacerdote, Bruce. L. Glaeser, Edward. EDUCATION AND RELIGION. National bureau of
economic research, Cambridge, Massachusetts avenue, 2001.
http://www.nber.org/papers/w8080
Pablo Dominguez, Juan. Introduction: Religious toleration in the Age of Enlightenment.
Taylor and Francis Online. 4/7 – 2016.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01916599.2016.1203590
Henriks länkar:
SVT Privatreligiositeten ökar i samhället
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/professor-privatreligiositeten-okar-i-samhallet
The Economist: Missionaries from the global south try to save the godless west
https://www.economist.com/international/2019/01/12/missionaries-from-the-global-south-tryto-save-the-godless-west
SvD: Hårdför religionspolitik leder Sverige på fel väg
https://www.svd.se/hardfor-religionspolitik-leder-sverige-pa-fel-vag
Nya egna länkar
JBP – Joe Rogen – HYPER truth
https://www.youtube.com/watch?v=VHWA0PW28us
Download