Vasaskolan Deus ex Veritas En undersökning om debatten kring religions fortsatta existens. Johan Gonzalez Gymnasiearbete 100 poäng Klass S3I Sam-Internationella programmet Läsåret 2018/2019 Handledare: Henrik Bengtsson Abstract (sammanfattning) For centuries the debate about the validity of religious knowledge versus secular science has troubled the minds of great thinkers around the world. With the advent of the internet, this discussion has only increased in ferocity. The aim of this study is to map out the discussion about the continued existence of religion by analysing the statements and works of popular contemporary figures and studies on both sides as well as scientific studies in order to establish what the dominant opinion will be in the future through a subjective analysis of the data. Innehållsförteckning Använd word-funktionen 1. Inledning Debatten om religions påverkan på samhället är ett känsligt ämne som är lika populärt som det är gammalt. I millenier har politiker, filosofer och kända figurer tagit ställning i frågan om religion vilket nu har manifesterat sig i en konstant strid mellan tankesätt, vilket bara har ökat sedan uppkomsten av internet. De populära ikonerna vars åsikter och verk kommer analyseras i den här studien, får alla sina åsikter presenterade på ett sätt som låter läsaren komma fram till ett eget svar, i och med att denna studie på grund av sin subjektiva natur troligtvis inte kan komma till en objektiv slutsats. De populära ikonernas uttalanden och studierna i detta arbete kommer röra frågor som rollen religion spelar i dagens samhälle och demografiska frågor som kan vara värdiga av egna analyser, men kommer finnas i det här arbetet för att föra vidare analysen av det övergripande ämnet: själva religionsdebattens tillvaro och framtid. Denna studie prioriterar analysen av de mest framgående och motsatta tankesätten i denna intellektuella ”strid”: de som har ett naturalistiskt förhållningssätt mellan vetenskap och religion (där vetenskapens kunskap prioriteras över och förklarar religion) och de som har ett trosenligt förhållningssätt mellan religion och vetenskap (där religionens kunskap prioriteras över och förklarar vetenskap). 1.2 Syfte och frågeställningar – (CC från PM) Syftet med detta gymnasiearbete är att kartlägga den stora debatten om religionens existens genom att analysera populära kontemporära ikoner inom ämnet och vetenskapliga studier. Studien ska även genom resultaten försöka förutse åt vilket håll debatten kommer gå i framtiden. För att komma till ett svar ska jag använda de mest vokala representanterna av det naturalistiska sättet att se på tro (de som lutar mot icke-troende med fokus på vetenskap) och representanterna av det trosenliga sättet att se på tro (med tro som basen över allt inklusive vetenskap). Dessutom analyseras studier gjorda av olika neutrala och vetenskapliga institutioner för att detta arbete ska bättre kunna förutspå debattens gång med hjälp av kontext i form av demografisk statistik. 2. Material och metod – (CC från metoddelen) På grund av frågeställningarnas natur kommer uppsatsens material främst bestå av litterära källor vilket gör att kompletterande metoder som enkäter och intervjuer inte används. Metoden jag använder för att samla in information till den här uppsatsen är kvalitativ, då jag använder mig av färre källor i utbyte mot att de kan studeras mer ingående. Anledningen till att en kvalitativ litteraturstudiemodell används är för att komma djupare in i ämnet och för att få en mer nyanserad bild av det som hittas vilket kan ses som en styrka. Något som dock kan ses som en begränsning valet av metod kan vara att urvalet av källor inte riktigt är brett nog, till exempel kan det finnas flera olika perspektiv som kan vara värda att ta upp utöver de två kolliderande extrema synvinklar som kommit i fokus i detta arbete. Ett exempel på detta är t.ex. hur den här studien främst använder amerikanska katoliker för att representera det trosenliga perspektivet, vilket helt försummar USAs mindre religiösa kulter, för att inte nämna trosenliga perspektiv från andra världsreligioner. Enligt den litteraturanalytiska modellen används i detta arbete den Religionskunskapsbaserade identifieringsmetoden[((SHSHS))] som skiljer på vetenskaps-lutande människor som naturalister och religiöst lutande människor som trosenliga. Denna metoden användes originellt som ett sätt att identifiera hur individer förhåller vetenskap och religion och vilket av dem individen prioriterar i sin världssyn men i den här avhandlingen används metoden för att identifiera individer som antingen religiöst lutande eller vetenskapligt lutande i sin agenda. För att få en så klar bild som möjligt över de motsatta tankesätten kommer de i den här avhandlingen representeras av populära ledare inom de ideologierna, som den amerikanske astrofysikern Neil DeGrasse Tyson får representera de mer naturalistiska (icke-troende) synsätten medan Jordan B. Peterson bland andra kan komma att representera de mer trosenliga (troende) synsätten. För arbetet så valdes det att ha de båda ideologierna representerade av två av sina mest verbala ledare och att genom det göra arbetet till en kvalitativ studie istället för en kvantitativ främst på grund av logistiska svårigheter, att det kan vara svårt att hitta tillräckligt många och ideologiskt motsatta individer för att kunna göra en mer välgrundad studie. För att kunna få material till ett ämne så diffust som debatten kring religion används som sagt främst en kvalitativ arbetsmetod för att införskaffa information, men trots det används källor som i sin tur kan använda sig av kvalitativa mätningsverktyg. På det sättet har både kvalitativa studiemetoder och kvantitativa tekniker använts i detta arbete i syfte att besvara frågeställningen. Uppgiften: ”att kartlägga debatten om religionen”, har en direkt koppling till följdfrågan att med informationen införskaffad under studien försöka ”förutspå vilket håll debatten kommer att gå i framtiden”. Dessa olika frågorna kräver jämförelsevis ofta väldigt olika data gällande kvantitativa åsikter och kvalitativa fakta. EXEMPEL FÖR DE KVANTITATIVA KÄLLORNA I och med att denna uppsats kommer fokusera på att jämföra demografers åsikter som representeras genom populära individer så kan det förekomma att de populära ikonerna åsikter inte alltid passar ihop med hela demografin vilket kan ses som en eventuell svaghet i detta arbete. Neil DeGrasse Tyson anses vara en bra representant för de naturalistiskt (vetenskapligt) lutande individerna på grund av att han är en stor förespråkare för antireligiöst tänkande i och med att han har hållit flera seminarier och presentationer där han pratar om religionens skada på samhället och för att är aktiv i sociala medier där han även visar sina negativa åsikter om religion. Etologen Richard Dawkins anses även vara en bra representant för de naturalistiskt lutande individerna på grund av hans många bidrag och stora insatser i kampen emot religiös lära i form av flera publicerade böcker, barnböcker, presentationer samt framträdanden i både TV, radio och internet. Den populära kristna konservativa filosofen och teologen William Lane Craig anses vara en bra representant för det trosenliga perspektivet på grund av hans stora insatser för och med den kristna kyrkan i USA. På grund av William Lane Craigs stora närvaro på den religiösa sidan av internetdebatten om religion, hans popularitet som forskare inom religionsfilosofi och hans partnerskap med den populära kristna sidan resonablefaith.org så anses han vara en bra representant för de mer trosenligt lutande perspektiven. Den kliniska psykologen och internetsensationen Jordan Bernt Peterson anses vara en stor representant för de trosenligt lutande tankesätten på grund av den stora påverkan han har på den religiösa debattsfären främst inom internet. 2.1 Källkritik Allt material som hänvisar till de fyra representanterna valda i detta arbete kommer från intervjuer eller arbeten som innehåller direkt medverkan och engagemang från representanten i fråga. [ta nu upp vem var hur och ta upp minst en svaghet och styrka som varje representant har (ex agenda hint hint)] Resten är ju vetenskaps gott och blandar som jag måste göra separat. McDonaldsisera källkritiken hanna hjälpte mig utveckla i Latinamerikauppgiften Det är frågan, McDonaldsisera eller generalisera. Gör allt för att ge en bra källkritik för de mest framstående källorna. 3. Tidigare forskning/bakgrund - (CC från PM) Sätt i henriks artikel så den kan användas i diskussion. (ta med åtminstone en) Det finns arbete som har gjorts i det här fältet tidigare men inte i överflöd. Genom att sätta ihop data ifrån flera olika källor så kan jag komma fram med en bättre bild av debattlanskapet. Merrill Miller skriver i the Humanist.com1 att amerikanska städer som är svagare ekonomiskt har ett större influx av religiöst relaterade Google-sökningar, tex om helvetet, domedagen och antikrist. Robert Mcaffy Brown skriver i sin bok ”Religion and Violence”2 om hur stereotypen om att det gamla testamentet i bibeln handlar mest om krig och våld och hur stereotypen att nya testamentet mest handlar om fred och kärlek är en bred generalisering som inte fungerar efter granskning. Robert M Brown menar att kristendomens litteratur och därmed påverkan är nyanserad och svår att bed öma som helhet. Denna teori kommer 1 Miller, Merrill. Why are the poor more religious? The Humanist, 27/8 – 2014. https://thehumanist.com/news/national/why-are-the-poor-more-religious 2 McAffey Brown, Robert. Religion and violence. The Westminster press Philadelphia, Philadelphia. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=BYY0gYPhzQQC&oi=fnd&pg=PR7&dq=religion+and+violence&ot s=6FlWxYOBg7&sig=Gdm66cdYaT2FTZtKBIWod1UaWG0&redir_esc=y#v=onepage&q=religion%20and%20viole nce&f=false användas mycket i gymnasiearbetet. Enligt Lisa A. Keister (Faith and Money) 3 så är korrelationen mellan religiösa människor och fattiga människor större i fattiga länder. Därför kan man tro att ett land blir rikare ju mindre religiösa som finns där men existensen av rika religiösa människor i I-länder motbevisar den teorin. Vissa som astrofysikern Neil DeGrasse Tyson menar att religion historiskt har lett mer till en nedsaktande (retardation) av mänsklig utveckling Han tar upp medeltiden, ”the dark ages” som exempel för religionens negativa effekt på mänsklig utveckling och därför som en förklaring till varför religion förekommer mer i fattiga länder i presentationen: The Erosions of Progress by Religions4. Pastor och doktor Juan Pablo Domingues tycker dock annorlunda, vilket han visar i sin artikel (Introduction: Religious tolereration in the age of enlightenment)5 där han skriver att en av de mänskliga tidperioderna som såg mest utveckling var Upplysningstiden – renässansen, som båda startades på grund av religion. Han förklarar som exempel att Darwin började sin resa där ha upptäckte evolution, inte för att motbevisa att en gud fanns, men för att bekräfta dennes existens. En universell koncensus har inte nåtts. I studier som Bruce Sacerdotes och Edward, L Glaesers ”Education and Religion”6 bevisas att utbildning har en negativ effekt på religiös tro och en ökning i social interaktion. Medan Neil DeGrasse Tyson tar upp i sin presentation7, hur islamiska ”lärda män” gjorde banbrytande upptäckter och forskning kring t.ex. anatomi, astronomi och framförallt matematik under den islamiska guldåldern, en tidsperiod karakteriserad av en ökad stabilitet, mångfald och ekonomisk säkerhet i det muslimska osmanska riket. Neil DeGrasse Tyson tar sedan upp ett exempel från samma rike långt efter guldåldern; en man som anklagar matematik för att vara djävulens verk. Neil DeGrasse Tyson använder det här exemplet (plus ISIS) för att bevisa att ett rikes prosperitet inte har någonting med vilken religion landet har eller om landet har en religion alls. 3 A. Keister, Lisa. Faith and Money. Cambridge University Press, Duke University. North Carolina. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=El2TZrI8OE4C&oi=fnd&pg=PR7&dq=religion+and+poverty+correl ation&ots=3wwr4ivetC&sig=BtUp1tQPovIrW0m6aJWyMD86YOw&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 4 DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video] Mormondialogue: YouTube. (hämtad 2018-10-03) http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-erodingscientific-progress/ 5 Pablo Dominguez, Juan. Introduction: Religious toleration in the Age of Enlightenment. Taylor and Francis Online. 4/7 – 2016. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01916599.2016.1203590 6 Sacerdote, Bruce. L. Glaeser, Edward. EDUCATION AND RELIGION. National bureau of economic research, Cambridge, Massachusetts avenue, 2001. http://www.nber.org/papers/w8080 7 DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video] Mormondialogue: YouTube. (hämtad 2018-10-03) http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-erodingscientific-progress/ 4. Undersökning och resultat - GET SOME DEMPGRAPHICS [science gått och blandat] Litteraturstudie. Undersöka statements och påverkan av de tidigare nämnda personerna. Här tas upp: Neil Degrasse Tyson, JORDAN PETERSON, richard dawkins, William Lane Craig. Niel DeGrasse Tyson, en känd naturalist har öppet och ofta sagt hur och att: ”Religion is stunting scientific progress…” att religion saktar ner vetenskapen. Man kan se att Tyson är en stor figur inom den religiösa debatten i och med att hans åsikter både används för argument som är mer för religion (https://thinkprogress.org/neil-degrasse-tyson-shows-science-andreligion-can-co-exist-in-cosmos-3e4484fdd41b/) och argument som är mer emot religion (https://friendlyatheist.patheos.com/2014/01/21/neil-degrasse-tyson-explains-why-hebelieves-faith-and-reason-are-irreconcilable/) Niel DeGrasse Tyson används fortfarande som en symbol för ett mer naturalistiskt tankesätt dels på grund av det arv han har lämnat sedan tidigare, men även det arbete DeGrasse Tyson fortsätter att göra för att sprida ”skeptiskt” vetenskapligt (naturalistiskt) tänkande via internet. (wikipedia??). Neil DeGrasse Tyson hävdar att religion har hjälpt mänskligheten vetenskapligt ibland tidigare i människans historia i och med att religion har fungerat som ett verktyg att samla människor, men Tyson fortsätter med att religion oftast historiskt sett som småningom blir en kraft som verkar emot vetenskapligt tänkande, då en religions guldålder har nått sitt slut och ”investigation is replaced by revalation”. http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-onreligion-eroding-scientific-progress/. yep Enligt Niel DeGrasse Tyson har religion lett till en negativ påverkan för mänskligheten… Richard Dawkins är till skillnad från Niel DeGrasse Tyson inte lika närvarande på senaste tid inom internet, då Richard Dawkins arbete för det mer naturalistiska tankesättet mest har kommit i form av litteratur och TV-media, vare sig intervjuer eller dokumentärer The god delusion? William Lane Craig Maybe Jordan B Peterson 5. Analys och diskussion I och med att detta är ett ytterst polariserande och subjektivt ämne kan ingen diskussion eller analys ge ett definitivt svar på vilken (om någon) av sidorna har mest rätt, men kontext kan alltid ges till information i syfte att subjektiva åsikter skapas. …Detta kan bero på de stora inkomstskillnaderna som _____ säger och… Man skulle kunna dra slutsatsen att diskussionen kring religion faktiskt har blivit mer nyanserad i och med att internet har effektiviserat hastigheten som information kan delas mellan peosoner. -Baserat på det tidigare nämnda kan man förutsäga att de existerande institutionerna som är starka nu kommer att försvagas, i och med ett politiskt skifte, men religion i sig och debatten om den kommer troligen att stärkas då det förekommer i fler former. Sätt ihop research från den tidigare forskningen och de fyra prominenta karaktärerna för att sedan analysera och skapa en bild av den stora debatten. Vem kommer vinna lol 5.2 Studiens begränsningar och styrkor – källkritik?? naä 6. Källförteckning A. Keister, Lisa. Faith and Money. Cambridge University Press, Duke University. North Carolina. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=El2TZrI8OE4C&oi=fnd&pg=PR7&dq=religio n+and+poverty+correlation&ots=3wwr4ivetC&sig=BtUp1tQPovIrW0m6aJWyMD86YOw&r edir_esc=y#v=onepage&q&f=false Miller, Merrill. Why are the poor more religious? The Humanist, 27/8 – 2014. https://thehumanist.com/news/national/why-are-the-poor-more-religious McAffey Brown, Robert. Religion and violence. The Westminster press Philadelphia, Philadelphia. https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=BYY0gYPhzQQC&oi=fnd&pg=PR7&dq=reli gion+and+violence&ots=6FlWxYOBg7&sig=Gdm66cdYaT2FTZtKBIWod1UaWG0&redir_ esc=y#v=onepage&q=religion%20and%20violence&f=false DeGrasse Tyson, Neil. The Erosion of Scientific Progress by Religion (2010) [video] Mormondialogue: YouTube. (hämtad 2018-10-03) http://www.mormondialogue.org/topic/61813-dr-neil-tyson-on-religion-eroding-scientificprogress/ Sacerdote, Bruce. L. Glaeser, Edward. EDUCATION AND RELIGION. National bureau of economic research, Cambridge, Massachusetts avenue, 2001. http://www.nber.org/papers/w8080 Pablo Dominguez, Juan. Introduction: Religious toleration in the Age of Enlightenment. Taylor and Francis Online. 4/7 – 2016. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01916599.2016.1203590 Henriks länkar: SVT Privatreligiositeten ökar i samhället https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/professor-privatreligiositeten-okar-i-samhallet The Economist: Missionaries from the global south try to save the godless west https://www.economist.com/international/2019/01/12/missionaries-from-the-global-south-tryto-save-the-godless-west SvD: Hårdför religionspolitik leder Sverige på fel väg https://www.svd.se/hardfor-religionspolitik-leder-sverige-pa-fel-vag Nya egna länkar JBP – Joe Rogen – HYPER truth https://www.youtube.com/watch?v=VHWA0PW28us
