Sarkomer Sarkomer Sarkomer Hoppa till navigeringHoppa till sök Sarkomerer, sammandragande enhet i hjärt- och skelettmuskulatur som gör det möjligt för muskeln att dra ihop sig. Sarkomerer finns i myofibriller som i sin tur är paketerade inuti det vi kallar muskelfibrer. Sarkomerer består av fyra filament: aktin, myosin, tropomyosin och troponin. Aktin: Långa filamentösa polymerer (F-aktin) som består av två slingor av globulära proteinmonomerer (G-aktin). Har polaritet och inte alla har åt samma håll. Tropomyosin: En lång tunn molekyl, ca 40 nm lång. Innehåller två polypetidkedjor. Dessa kedjor bildar filament som ligger utanpå aktinsubenheternas fåror. Troponin: Ett komplex av tre subenheter: TnT, som binder starkt till tropomyosin; TnC, som binder kalciumjoner; och TnI, som hämmar aktin-myosininteraktion. Ett troponinkomplex fäster på varje tropomyosinmolekyl. Myosin: Består av två identiska tunga kedjor och två lätta kedjor. De tunga kedjorna sitter hoptvinnade. Små globulära projektioner på varje sida av en tung kedja bildar huvudena som har ATP-bindningsplatser, enzymatisk förmåga att hydrolysera ATP (ATPase activity) och förmåga att binda till aktin. A-band: Blandat myosin och aktin. Aktinet fäster på Z-linjen. I-band: Den del av sarkomeren där det bara finns aktin (tunna filament). H-band: Endast myosin (i mitten av sarkomeren). M-linjen: Laterala förbindelser mellan myosin. Består till stor del av kreatinkinas (ett protein). Kreatinkinas katalyserar överföringen av en fosfatgrupp från fosforkreatin till ADP och bistår därför med ATP till muskelkontraktion. Kapillär Kapillär Kapillär Kapillärer eller hårrörskärl utgör kroppens minsta blodkärl. Utbyte av näringsämnen och gaser sker mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring, därför att kapillärens vägg är så pass tunn att diffusion av mindre molekyler såsom koldioxid, syrgas samt glukos kan ske spontant. Kapillärväggen består endast av ett enda lager med endotelceller. Det finns tre olika typer av endotel som kapillärer kan ha – kontinuerlig, fenestrerad[1] och diskontinuerlig. Den kontinuerliga kapillären läcker ej och finns i bland annat bindväv, hjärtat och nervvävnad. Den fenestrerade kapillären har så kallade porer (öppningar) och finns i bland annat njuren och tarmen. Den diskontinuerliga kapillären läcker och finns i bland annat benmärg och mjälte. Kapillärernas diameter, 0,005–0,020 millimeter,[2] är precis tillräcklig för att en röd blodkropp i taget ska kunna passera. Kapillärerna mynnar från arterioler som är förgrenade från artärer. Efter en kapillärbädd förenar sig de små kärlen till venoler, som till slut bildar vener. Venolerna har en förmåga att kontrahera, vilket ökar trycket i kapillärbädden, och därmed pressas vätska ut i vävnaden. Venolerna kan även vidgas (dilatera) vilket minskar blodtrycket. Om blodtrycket minskar för mycket är man i en farozon som kan leda till döden. Kapillärtrycket är det fysikaliska trycket i kroppens kapillärer. Kappilär återfyllnad Kapillär återfyllnad definieras som den tid det tar för huden att återfå sin färg efter att tryck applicerats mot huden, exempelvis en nagelbädd. Lyft handen ovanför hjärtats höjd och tryck på en nagel tills den är vit. Släpp trycket och mät tiden det tar för färgen att återkomma. Tiden bör inte överstiga 2 sekunder. Längre tid än så kan tyda på dehydrering, cirkulationssvikt, minskad perifer perfusion eller perifer kärlsjukdom. Mitokondrie Mitokondrie Mitokondrie Mitokondrier (av klassisk grekiska μίτος, "tråd", och χονδρίον, "litet korn") är en typ av organeller i eukaryota celler. Mitokondrierna innehåller en kort DNA-sekvens, kallad Mitokondrie-DNA (MtDNA). Eftersom detta DNA är utanför cellkärnan räknas det inte till kärn-DNA, utan är ickekromosomalt. MtDNA ärvs av både söner och döttrar men enbart från modern. Beskrivning Mitokondrierna har en viktig roll i ämnesomsättningen genom att tillverka adenosintrifosfat (ATP), den molekyl som sedan används som energikälla i de flesta processer i cellen. Här sker den aeroba metabolismen. Antalet mitokondrier i en cell varierar kraftigt beroende på celltyp, från ett fåtal till flera hundra. I celler med hög ämnesomsättning är antalet mitokondrier särskilt stor, såsom skelettmuskelceller. Cirka 90 procent av cellernas ATP-produktion kommer från mitokondrierna.[1] Mitokondrien beskrivs som cellens kraftstation därför att dess centrala process är förbränning av acetylkoenzym A med hjälp av syre, som fungerar som elektronacceptor i den kemiska reaktionen, till koldioxid, vatten och ATP. Denna process är komplicerad, och kräver en lång rad enzymer som tillsammans brukar kallas elektrontransportkedjan eller andningskedjan. Effekt vid träning Mitokondriers kapacitet för produktion av energi (ATP) i muskulaturen kan öka snabbt med upprepad träning, men även återgå snabbt efter träning.
