Barns och ungdomars vikt i Västernorrland
- insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors
hälsosamtal i skolan.
Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum,
Landstinget Västernorrland 2006
Bakgrund
Fetma och övervikt hos både barn och vuxna är ett tilltagande problem i hela den
industrialiserade världen och betraktas enligt WHO som en global epidemi.
Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta
länder i Europa, Australien och USA. Medelhavsländerna ligger klart högst i Europa för yngre
barn, med siffror på 31-36 procent för övervikt och fetma bland 7-11 åringar och 20-23
procent bland 14-17 åringar (1). I nord- och centraleuropa är förekomsten av övervikt och
fetma högst i Storbritannien. Där är 23% av 10-åringarna och 31% av 15-åringarna överviktiga eller feta. 10% av sexåringarna och hela 17% av 15-åringarna definieras som feta (2).
Utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Sverige följer samma trend
som andra västeuropeiska länder. I Sverige finns idag inga representativa nationella data för
BMI bland barn, endast ett antal olika studier från olika perioder under de senaste
decennierna. Förekomsten av övervikt och fetma bland barn (4-18 år) varierar i olika studier
mellan 14 och 23 procent, varav 1-4 procent är feta (3-7). Den ökade förekomsten av övervikt
bland barn började för 20-30 år sedan och fram till dess var förekomsten av övervikt och
fetma relativt stabil och på en ganska låg nivå. En studie gjord i Umeå visar att förekomsten
av övervikt har fördubblats bland skolbarn i Umeå sedan mitten av 1980-talet. Fetman har i
samma studie ökat fem gånger (5). En annan riksomfattande studie visar att förekomsten av
fetma hos barn i åldern 10-16 år ökat 2,5 gånger mellan 1987 och 2001 (7).
I Sverige har utvecklingen kunnat förutspås i värnpliktsdata, bland mönstrande ungdomar har
andelen feta successivt ökat under de senaste 25 åren. Andelen feta 18-åriga män har ökat 4
gånger sedan 1970-talet.
Det är först under de senaste åren som statistiken bekräftar att fetma är vanlig bland yngre
barn. Redan i förskoleåldern finns en tendens till att andelen barn med övervikt och fetma
ökar i flera länder.
I Västernorrland har Landstingsfullmäktige beslutat att följa hälsoläget i länet med hjälp av ett
antal nyckeltal och redovisa detta i ett folkhälsobokslut. Ett av nyckeltalen är barns vikt.
HSD (Hälso- och sjukvårdsdelegationen) beslutade vid mötet 2003-02-17, §12, att ”planera
och styra hälso- och sjukvården utifrån systematiska analyser och prioriteringar av vårdbehovet genom att granska hälsoförhållanden och sjukdomsbördan bland västernorrlänningarna”. Programområdet ”Barn och ungdomars hälsa - övervikt och fetma valdes.
I detta arbete formulerades två mål:
•
•
Att andelen barn och unga med övervikt eller fetma inte skall öka i Västernorrland.
Att inom en femårsperiod kunna erbjuda barn och ungdomar med fetma adekvat vård i
länet.
Under läsåret 2003-2004 skedde en registrering av BMI av skolhälsovården i länets
kommuner i samband med hälsosamtalet i årskurs 4. I och med läsåret 2004-2005 sker en
systematisk registrering av BMI vid skolsköterskornas hälsosamtal läsåret 2004-2005 i
förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. Barnhälsovården började
registrering av BMI vid 4 års besöket ett antal barnavårdscentraler under hösten 2004 och
registrering av BMI vid fyra års ålder sker idag på nästan samtliga barnavårdscentraler.
Registrering av BMI har kunnat genomföras genom ett samarbete mellan länets sju
kommuner, folkhälsocentrum vid landstingets ledningsstab samt barnhälsovården i
Västernorrland.
Syfte
Rapporten beskriver BMI hos barn och ungdomar i Västernorrland som är fyra år, går i
förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet.
Metod
Den definition av övervikt och fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på
så kallat ”Body Mass Index” (BMI är kroppsvikten i kilo dividerat med längden i meter i
kvadrat, BMI= kg/m2).
För vuxna gäller BMI-gränserna övervikt 25-29,9 och för fetma 30 som undre gräns. BMImåttet har vissa brister, i synnerlighet när det gäller fetma hos barn. För barn och ungdomar
varierar BMI med ålder och kön. Gränserna för övervikt och fetma är därför ålders- och
könsspecifika.
I denna rapport används en definition på BMI gränser för övervikt och fetma baserad på en
referenspopulation från sex olika länder (9). Undervikt definieras som – 2 SD baserat på en
svensk referenspopulation som används i barnhälsovårdsjournalen samt skolhälsovårdsjournalen (8).
Material
I undersökningen ingår barn födda 2001 och undersökta på BVC vid 4 års ålder och de elever
som var inskrivna i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt vid gymnasiets årskurs1 läsåret
04/05.
I Härnösands kommun har man inte rapporterat in några data för förskoleklass på grund av att
överlämnandet till skolhälsovården sker tidigare än vid inskrivning i förskolan. För Kramfors
kommun finns inte årskurs 7 inrapporterad för där gjordes hälsosamtalet i årskurs 8 läsåret
04/05. Från gymnasiet i Timrå finns inte inrapporterat tillräckligt många för att kunna ge en
rättvis bild.
Antalet inrapporterade BMI för de olika åldrarna finns redovisade i tabellen nedan.
Ålder
4 åringar
förskoleklass
År 4
År7
Gymnasiets år 1
Antal
inskrivna
2326
2266
2943
3156
3494
Antal
Svarsprocent
inrapporterade
1678
72
1462
65
2638
90
2591
82
2294
65
Resultat
För att skapa en övergripande och upplysande analys av de inrapporterade BMI-värdena så
redovisas BMI i stapeldiagram. I diagrammen redovisas antal procent barn per BMI grupp i
hela materialet samt procent barn med övervikt och fetma i varje kommun.
I resultatet som redovisas på kommunnivå är pojkar och flickor sammanslagna. Detta för att
få tillräckligt stor population så att det skall gå att jämföra mellan kommunerna.
4-åringar
BMI
4- åringar 2005
100
90
80
Procent
70
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Andel överviktiga och feta
Fetma
Övervikt
4- åringar 2005
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
Härnösand
Kramfor
Sollefteå
Sundsvall
Kommun
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Förskoleklass
BMI
Förskoleklass läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Andel överviktiga och feta
Fetma
Övervikt
Förskoleklass läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Kommun
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Årskurs 4
BMI
Årskurs 4 läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Andel överviktiga och feta
Fetma
Övervikt
Årskurs 4 läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Kommun
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Årskurs 7
BMI
Årskurs 7 läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Andel överviktiga och feta
Fetma
Övervikt
Procent
Årskurs 7 läsåret 04/05
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Kommun
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
Gymnasiet årskurs 1
BMI
Gymnasiet år 1 läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
Flickor
Pojkar
50
40
30
20
10
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Andel överviktiga och feta
Fetma
Övervikt
Gymnasiet år 1 läsåret 04/05
100
90
80
Procent
70
60
50
40
30
20
10
0
Härnösand
Kramfors
Sollefteå
Sundsvall
Kommun
Timrå
Ånge
Örnsköldsvik
För framtiden
Fortsatt uppföljning av barn och ungdomars vikt kommer att ske vid skolsköterskornas
hälsosamtal som görs i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiet år 1 samt på
barnhälsovården vid 4-årskontrollen.
Detta kan ligga till grund för arbetet med att hindra utvecklingen med ökad övervikt och
fetma i länet samt för uppföljning av de interventioner som genomförs.
Kontaktpersoner:
Folkhälsocentrum: Anna Bostedt, folkhälsostrateg, 0611-800 75, [email protected]
Primärvårdscentrum: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare, 060-182533,
[email protected]
Referenser
1. Lobstein T, Frelut M-L. Prevalence of overweight among children in Europe.
Obes Rev 2003;4:195-200.
2. Reilly JJ, Dorosty AR. Epidemic of obesity in UK children. Lancet 1999;354:1874-75
3. Becker W, Enghardt Barbieri H. Svenska barns matvanor2003-resultat från enkätfrågor.
Livsmedelsverket;2004. www.slv.se.
4. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C, Schäfer Elinder L. Compass- en studier i sydvästra
Stockholm. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar.
Stockholm: Samhällsmedicin & statens folkhälsoinstitut; 2004. R 2004:1.
5. Petersen S, Brulin C, Bergström E. Increasing prevalence of overweight in young school
children in Umeå, Sweden, from 1986 to 2001 Acta Paediatr 2003;92:848-53.
6. Ekblom ÖB, Oddson K, Ekblom BT. Prevalence and regional differences on overweight
in 2001 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 2001. Scand J
Public Health 2004;32:257-63.
7. Rasmussen F, Johansson M. Increase in the prevalence of overweight ond obesity from
1995 to 1998 among 18-years-old males in Sweden. Acta Paediatr 2000;89(7):888-9.
8. Karlberg J, Luo ZC, Albertsson-Wikland K. Body mass index reference values (mean and
SD) for Swedish children. Acta Paediatr, 2001;90:1427-34.
9. Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child
overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 20003;20:1-6.
Engagemang är halva arbetet
Ledningsstaben Folkhälsocentrum, Landstingets kansli, 871 85 Härnösand
Tel: 0611-800 00 Fax: 0611-800 26
