Chefs och politiker
utbildning
för ansvarig inom missbruks
och beroendevården i
Värmlands län
11/9 2009
Kunskap till praktik
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
1
Kartläggning av hjälpbehov
och
förutsättningar för att
standardiserade
bedömningsinstrument ska
börja användas systematiskt
Kristina Öberg Östergren
[email protected]
Telefon 08 452 76 85
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan
2
En central del i
missbrukarvårdens
arbete!
•är bedömningar av de sökandes
situation, problem och behov av
hjälp
och
•dessa bedömningarnas kvalitet kan
få stora konsekvenser för enskilda
brukare.
3
Bra bedömningar…..
•Alla personer bör få sina
problem bedömda på basis av
ett relevant underlag och på ett
så öppet och enhetligt sätt som
möjligt.
•Bedömningarna bör vara
oberoende på var i landet man
bor eller vilken socialarbetare
man träffar.
4
4
Att öka bedömningarnas
kvalité…
Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med
följande faktorer:
• Samma uppgifter och instruktioner
• Poängsättning som är bestämd i förväg
• Bedömning relaterad till normvärden
• Relevant information
• Möjlighet att identifiera personer med ett visst problem
• Likvärdig och enhetlig information
• Testad reliabilitet
• Testad validitet
5
5
Hur kan vi använda
bedömningsinstrument?
PLANERING AV
VÅRD FÖR DEN
ENSKILDE
● kartläggning
● bedömning
● uppföljning
PLANERING OCH
UTVECKLING
VERKSAMHETEN
● beskrivning av
klientgrupper
● följa klientgruppers
utveckling
● studera förändring
över tid
6
6
ASI på individnivå
”
En förutsättning för att kunna
använda tillgängliga resurser på
det i varje enskilt fall optimala
sättet, är en noggrann och
allsidig bedömning, i dialog
mellan hjälpsökare och hjälpare,
av den förres problem och
svårigheter, personliga och
sociala resurser och egen
målsättning” (Jan Blomkvist 1999).
7
7
Marias problem
4
skattningsskala
3
2
Före
1
0
Fysisk hälsa
arbete och
försörjning
alkohol
narkotika
kriminalitet
familj o
umgänge
psykisk hälsa
problemområden
8
Fy
ar
si
be
sk
te
hä
oc
lsa
h
fö
rs
ör
jn
in
g
al
ko
ho
l
na
rk
ot
ik
a
kr
im
fa
in
al
m
ite
ilj
o
t
um
gä
ps
ng
yk
e
isk
hä
lsa
skattningsskala
Marias problem före och efter
4
3
2
Före
Efter
1
0
problemområde
9
Underlag för att planera och
utveckla verksamheter
Hur ser målgrupperna ut?
Vilka behov har de?
Hur förändras behoven i grupperna över tid?
Problemtyngd i grupperna?
Vilka problem är mest akuta i grupperna?
Vilka problem är mest angelägna?
10
10
En ”medelklient” på stödteam för män
2005:
•En 47 årig svensk man med någon form av kronisk
sjukdom utan läkarkontakt
•Har avslutat grundskolan, haft enklare arbeten
•Huvudsakliga missbruk något narkotiskt preparat
eller detta kombinerat med alkohol
•Han är kriminellt belastad och har tillbringat 10
månader i fängelse
•Han lever ensam nu men har tidigare varit gift eller
sambo
•Han har inte fått någon behandling för psykiska
problem
11
11
Förändringar för
”medelklienten” efter ett år:
• Inga större förändringar med den fysiska hälsan.
• Vid grundintervjun uppgav 4% att man arbetat senaste
månaden - vid uppföljningen har andelen stigit till 14%.
• Alkohol- och narkotikaanvändningen senaste 30 dagar
har i stort sett halverats.
• Kriminaliteten hade minskat - ingen fälld för nya brott
och bara ett fåtal åtalade för nya brott.
• Fritiden tillbringas i högre grad tillsammans med
familj/vänner utan missbruksproblem.
• Färre som upplevt allvarlig depression senaste 30
dagarna men fler som upplevt allvarlig ångest.
12
12
Problemdagar vid grund- respektive
uppföljningsintervjun.
14
12
10
8
Grundintervju
Uppföljningsinter
6
4
2
hä
lsa
Ps
yk
isk
Fa
m
ilj/
u
m
gä
ng
e
t
in
al
ie
Kr
im
Na
rk
ot
ika
ol
Al
ko
h
Fy
sis
k
hä
Ar
lsa
be
te
/fö
rs
ör
jn
ing
0
13
13
Inom vilka områden är de
största behoven av ytterligare
hjälp?
problemtyngd kvinnor
problemtyngd män
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
20
30
Series1
Series1
20
10
10
0
0
14
14
Akuta problem? Vilka
områden och omfattning.
Kvinnor : mycket stort
problem
män: mycket stort
problem
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
Series1
10
5
5
0
0
Series1
15
15
Rangordning av
problemområden för kvinnor
Intervjuare:
Klienter:
1.psykisk hälsa
1.psykisk hälsa
2.arbete och
försörjning
2.arbete och
försörjning
3.fysisk hälsa
3.fysisk hälsa
4. familje- och
umgänge
4. familj och umgänge
5.alkohol
6.alkohol
6.narkotika
7.rättsliga problem
5.narkotika
7.rättsliga problem
16
16
Rangordning av
problemområden för män
Intervjuare
Klienter
1.alkohol
1.fysisk hälsa
2.psykisk hälsa
2.arbete och
försörjning
3.fysisk hälsa
4.arbete och
försörjning
5.narkotika
6.rättsliga problem
7.familje- och
umgänge
3.alkohol
4.psykisk hälsa
narkotika
5.familj och umgänge
6. rättsliga problem
17
17
ASI banar vägen för EBP
Förbestämda frågor, skalor och transparenta
kriterier för behandlingsplaneringen
underlättar för evidensbaserade
(manualbaserade) metoder
Involverar klienten i beslutsprocessen – en
av ”cirklarna” i EBP
Underlag för verksamhetsuppföljning =
viktigt för att bedöma om behov av
förändringsarbete
18
18
Skäl till fokus på
implementering….
Vi vill lyckas oftare och
påskynda processen till
praktisk användning av nya
metoder!
19
19
Definition
implementering
De procedurer som används
för att införa nya metoder i en
ordinarie verksamhet och att
säkerställa att de metoderna
används som avsett och med
varaktighet.
20
20
Tidigare synsätt
Bra metoder sprider sig själva
genom sin överlägsenhet.
Människor behöver bara
upplysas för att idéer och
metoder ska börja användas.
21
21
Men i själva verket...
Dåliga metoder sprids på samma
sätt som bra
Upplysning ingen garanti
Utbildning leder bara ibland till
förändring
Nya metoder förändras ofta under
implementeringen (så att de inte fungerar)
22
22
Chefen i fokus
•Chefens ledarskap
•Chefens egna motiv
•Kunskap om det som implementeras - rimliga
resultatförväntningar
•Ett lokalt uttalat behov är grundläggande
•Välj metod omsorgsfullt
•Skilj på implementering och metod
•Planera och genomför förankringsarbetet
•Följ upp förankringsarbetet och återkoppla
•Planera och genomför metodanvändningen
•Följ upp, återkoppla och revidera
metodanvändningen.
23
23
Underlättar implementering
1. Motivera förändring genom utvärdering
2. Börja där förutsättningarna är bäst
– ”bit där det är mjukast”
3. Processperspektiv
stöd
– lång tid och kontinuerligt
4. Lokalt ägande av förändringsarbetet
5. Aktivt ledarskap
6. Ekonomiskt och personellt stöd
7. Utbildning är inte bara undervisning
24
24
Underlättar implementering
8. Forskning måste översättas – lättförståeligt,
tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt
9. Demonstrationsexempel – underlättar
förståelse
10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk –
individer på andra arbetsplatser kan spela roll
11. Utvärdera verksamheten lokalt
12. Tillåt anpassning – men först efter
implementering är klar och verksamheten
utvärderad
25
25
STEG VID IMPLEMENTERING
(Fixsen m fl, 2005)
1. Planering
2. Utbildning
3. Den nya metoden börjar användas
4. Fullständig användning
2 - 4 år
5. Utvärdering
6. Ev. utveckling av metoden
7. Vidmakthållande
26
26
Att tänka på vid implementering
• Droppen urholkar stenen,
27
27
Läs tips:
• Beslut på bättre grunder – en handbok för ASIanvändare. Utgiven av IMS. Kan laddas ner från
www.socialstyrelsen.se
• Från nyhet till vardagsnytta. Rapport från
Folkhälsoinstitutet 2007:20. Kan laddas ner från
www.fhi.se
• Maria Roselius, Knut Sundell –red (2008) Att
förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om
implementering. GOTHIA förlag.
• Ulla Jergeby – red (2008) Evidensbaserad praktik i
socialt arbete. GOTHIA förlag.
28
28
