KOSAM - Samverkanstorget

advertisement
1
KOSAM – Temadag på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
”Ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa”
Välkomna till NHV
Lars Fredén inleder dagen med att informera om verksamheten vid
Nordiska folkhögskolan. Den Nordiska akademin för forskning om
psykisk hälsa har initierats av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
med syfte att fylla en kompetenslucka, stimulera till en ökad
tvärvetenskaplighet och att skapa ett nordiskt samarbete inom fältet
psykisk hälsa.
Nordiska ministerrådet beslutade våren 2009 att den prioriterade
satsningen om psykisk hälsa ska organiseras av NHV. Det innebär att
Nordiska akademin för forskning om psykisk hälsa utformat en
handlingsplan med fem aktiviteter som ska genomföras under hösten
2009 och 2010. En central fråga är hur unga vuxna kan träda in på
arbetsmarknaden. För vidare information se, www.nhv.se och klicka
vidare till forskning/nordiska akademin för forskning om psykisk ohälsa.
Inledning KOSAM
Ordförande för KOSAM, Beatrice Toll, presenterar KOSAM, som består
av förvaltnings- och verksamhetschefer från Härryda, Partille, Mölndal
och Öckerö kommun samt från VGR psykiatri Mölndal, Beroendekliniken
och primärvården Södra Bohuslän. Processledare är Ingegerd Winqvist.
Verksamhetschef Goran Delic informerar om syftet med dagen som är
att ge deltagarna ”korta injektioner” med olika tema från föredragarna.
Ur olika perspektiv
Margareta Malm, överläkare vid SU/område 2, psykiatriska
öppenvårdsmottagningen Öckerö
Margareta berättar att mottagningen tar emot patienter mellan 17 – 89 år
från Öckerö Kommun. Andelen av patienter under 30 år har ökat. Av 100
remisser var 30 stycken 30 år eller yngre. Framförallt har
självskadebeteende och destruktivitet ökat bland både flickor och pojkar,
missbruk har krupit ner i åldrarna. Personerna har också ett
undandragande beteende, de bor ofta hemma, inget arbete eller studier
och är inte heller hjälpsökande. Margareta presenterar två typiska fall
och går därefter igenom hur en behandlingsplan läggs upp.
Margareta påtalar här vikten av behandlaren står för långsiktighet,
stabilitet och pålitlighet. Det som patienterna själva anger som en
framgångsfaktor är att kontinuitet. Förbättringsområden är utvecklad
samverkan, att behandlare aktivt uppsöker patienter som drar sig undan
kontakt. Patientgruppen behöver ”arenor” för att öva sig på ett ”vanligt”
liv.
Suzanne Ågård, överläkare allmänpsykiatrisk avd 240 psykiatri Mölndal,
Suzanne presenterar ”Ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa,
ur ett slutenvårdsperspektiv”. Kriterier för slutenvård är allvarliga
psykiska störningar såsom t ex djupa melankoliska depressioner,
2
självmordsnära patienter, manier, grandiosa vanföreställningar, akuta
psykoser. Patienterna kan också ha en psykisk störning som i sig inte
kräver sjukhusvård, men som i kombination med psykosociala faktorer
gör att patienten inte klarar sig utanför sjukhuset. (lätta/ medelsvåra
depressioner, ångesttillstånd, kriser, personlighetsstörning,
begåvningshandikapp, neuropsykiatriska diagnoser).
Målsättningen är ge dessa ungdomar hopp om en framtid. Inom vården
behöver man göra snabba utredningar och undvika psykiatrisering.
Socialtjänster behöver gå in med sysselsättningsåtgärder och stöd
avseende boende. Tillsammans behöver psykiatrin och socialtjänsten
hitta korta vägar till samverkan. Behov finns av kombinerade boende.
Josefin Östlund, psykolog allmänpsykiatri avd 241/245
Josefin informerar om problematiken kring den grupp av patienter där
slutenvård inte är det allra bästa. Det gäller patienter som gör sig
hemmastadda på avdelningen och där slutenvården fyller en funktion då
det sociala nätverket har fallerat. På avdelningen finns klara regler och
rutiner och patienten har inget egenansvar. Här träffar patienten också
även andra sårbara personer. Självskadebeteende smittar.
Det är viktigt att möjliggöra för den unge att förankra sig i samhället, på
en social och psykologiskt varaktig plats utanför sjukhuset. Den unga
vuxnas eget ansvarstagande måste främjas utan att de överges helt åt
sig själva. Långt ifrån allt de lidande patienterna uppvisar kan inte
psykiatrin lösa, utan är faser som ingår i livet i allmänhet, såsom att klara
av pubertet, skolgång och så vidare.
Avdelningsschef Mia Sjödahl, socialtjänsten Mölndal
Patientgruppen har vuxit och blivit större på kort tid. Då
sysselsättningsåtgärder inom socialtjänsten inte är anpassade till
personer med psykisk sjukdom drabbas gruppen hårt i kristider.
När det gäller arbetsmarknadsåtgärder kan dessa inte varieras
lika snabbt som klientgruppen förändras utan det blir
eftersläpning. För personer som har en utvecklingsstörning,
autism eller som fått en hjärnskada som vuxen finns "Daglig
verksamhet". Patienter med annan psykiatrisk problematik
hamnar i en slags gråzon. Samverkan skulle behöva förbättras
med ansvariga för daglig verksamhet. Mia berättar att patienter
och/eller anhöriga ofta kräver att få en viss diagnos för att få
kunna få hjälp.
Socialpedagog Annika Haglund, Fyren, Öckerö
Fyren är en insats till unga vuxna i Öckerö kommun. Målgruppen är unga
vuxna med psykiatrisk problematik som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa unga vuxna erbjuds Fyrens insatser. Annika
informerar om ärendegång bestående av bistånd, uppstart, lära känna
fas, arbetsplan, sysselsättning, mål.
3
Plan, delmål/mål formuleras ihop med den unga och godkänns slutligen
av socialsekreterare. Sysselsättning planeras utifrån den enskildes
förmåga. Sysselsättningen kan bestå av praktikplats eller studier.
Fyren söker samarbete med vårdgrannar som kan vara av skiftande
karaktär. Ibland är det svårt att veta vem man ska samarbeta med på
grund av den komplexa problematiken. Detta är ett utvecklingsområde.
Annika uttrycker behov av en koordinator för patientgrupper med
anledning av svårigheten med att veta vart dom hör hemma.
Stefan Siring, vårdsamordnare i Partille
I Partille har missbruket av narkotika/alkohol ökat bland gruppen unga
vuxna 18 – 30 år. Sedan i april 2008 arbetar två vårdsamordnare på
heltid med att ansvara för samordning av insatser, göra utredningar och
upprätta individuella behandlingsplaner och insatser. Viktiga
samarbetspartners är klientens privata närverk, socialtjänsten,
psykiatri/sjukvård, kriminalvård, arbetsförmedling, praktikplatser, skolor
och polis. Förutsättningar för att vårdsamordnas arbete är att brukarna
har förtroende för verksamheten, att det finns ett organisatoriskt stöd,
tillgång till boende, arbete, sysselsättning samt att det finns långsiktighet
och samverkan med interna/externa aktörer.
Agneta Bondjers Backlund, psykolog från S:t Lukas
Föreningen S:t Lukas i Göteborg är till för människor som vill ha hjälp att
arbeta med sina livsfrågor och psykiska problem. De arbetar även med
utbildning och handledning. Föreningen har gjort en riktad insats och
erbjudit unga vuxna korttidsterapi (15 h ) till en reducerad kostnad.
Utvärdering har gjorts för att kvalitetssäkra.
DBT-teamet Mölndal Öst, Väst samt Öckerö - Dialektisk beteende
terapi
DBT-teamet (psykolog Maria Frisk, arbetsterapeut Therese Lindén,
kurator Marie Lundgren, psykolog Marita Hellgren) från Krokslätt
vårdcentral informerar om sin verksamhet.
DBT har visat sig vara en bra behandlingsmetod för självskadade och
självmordsnära pat med emotionellt instabil eller borderline-personlighet.
DBT har sin grund i kognition och beteendevetenskap samt från
dialektisk filosofi och Zenbuddism.
Behandlingen har tre faser, 1: Orientering och kontakt, 2: Bearbetar
trauma och tidigare livserfarenheter. 3: Planera och arbeta framåt, 4: Ett
liv värt att leva.
DBT-behandlingens struktur består utav individualterapi,
färdighetsträning, telefonstöd och konsultationsteam en gång/vecka samt
utbildning och handledning. Patienten ska på sikt själv hantera sitt liv och
sina relationer.
4
Psykolog Marita Hellgren – Unga vuxna med självskadebeteende:
Effekter av dialektiskt beteendeterapi vid Psykiatri Mölndal och
SÄS/Borås, psykiatri
Marita informerar om ovanstående samverkansprojekt. Målet med
studien var att identifiera behandlingsframgång vid DBT och sedvanlig
behandling avseende t ex symtomlindring, minskat anta suicid,
självskade- och riskbeteende samt ökad livskvalitet.
Aktivitetsansvarig Ida Lindgren informerar om
samordningsförbundet Balder
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region är
gemensam ägare av Balder. Balder finansieras av
Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda och Lerum.
Verksamhet finns till för unga vuxna mellan 18-29 år. Remisser på unga
under 18 år har ökat. Målsättningen är att stötta individer till arbetet
och/eller studier. Även på Balder ser man ett behov av ökad samverkan
då ungdomarna har en problematik som kräver olika myndigheters
insatser och samverkan.
Psykolog Ljiljana Kaleb informerar om utredningen ”Unga vuxna” i
Partille
Ljiljana informerar att man för några år sedan upptäckte en stor grupp av
patienter i åldern 18 – 25 som hade problem i form av kroniska
identitetsproblem som krävde andra metoder avseende utredning och
behandling. En kartläggning av gruppen gjordes. Syftet med rapporten
var att utöka kontinuitet, kunskap av kliniska symtom och samsjuklighet,
inkludera personlighetsbedömning som stöd i behandlingsplanerna samt
undersöka hur personvariabeln interagerar med behandlingsvariabeln.
Gruppen bestod övervägande av unga kvinnor där remissinstanserna var
BUP, slutenvården samt socialtjänsten.
Enhetschef Ulla Persson informerar om Ny samverkan unga vuxna
16-29 år
Ulla informerar att arbetet ännu är i sin linda. Det finns ett behov av att
utveckla samverkansformer för åldersgruppen 16 – 25 år. Målsättningen
är att förhindra att unga vuxna utvecklar en psykisk ohälsa över tid.
Samverkanspartners är bland annat Balder, Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, kommun, landsting och BUP.
Enhetschef Mats Agerforz och samordnare Camilla Johansson,
Bergmansgatans stödteam i Mölndal
Verksamheten har funnits sedan våren 2008. Verksamheten startade då
det fanns en grupp målgrupp (självskadebeteende och/eller
neuropsykiatriska funktionshinder) där man inte kunde möte behovet.
Det rörde som om personer som sökte upprepade gånger på
akutmottagningarna och hade långa vårdtider i slutenvården. Kommunen
fick ekonomiska medel för att starta upp verksamheten. Stödteamet har i
dag nio medarbetare delat på två team som erbjuder individuellt stöd i
vardagen.
5
Teamet har tillgång till jourlägenhet. Målgrupper är blandad, vilket är
utmanande, krävande och berikande.
Familjebehandlare Helene Homertz informerar om VIMmottagningen, Mölndal,
VIM-mottagningen (Vårdkejda I Mölndal) är en öppenvårdsenhet inom
Mölndals socialtjänst som riktar sig till unga missbrukare eller personer i
riskzon för att hamna i missbruk. Mottagningen arbetar med stödjande
och förebyggande verksamhet när det gäller kriminalitet, alkohol och
andra droger. Målgruppen är mellan 13 – 25 år. VIM får in ärenden från
olika håll, t ex socialtjänst föräldrar, skola eller ungdomarna själva.
Mottagningen har samarbete med Brofästet.
Antecknat
Susanna Kovacic
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards