Rapportmall, Miljöförvaltningen

Kvicksilver i gädda
från insjöar i Göteborg
ISSN 1401-243X
R 2007:5
VI SKALL STRÄVA EFTER
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!
Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.
För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag,
organisationer och enskilda i deras miljöarbete.
Miljöpolicy
Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara
utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som
goda förebilder.
Vår egen påverkan
Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan.
Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel
utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.
Ständiga förbättringar
Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete.
Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.
Bli ledande
Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra.
Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.
Samarbete med andra
Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer.
Vi själva som resurs
Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med
helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information
för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Innehållsförteckning
Sid.
Sammanfattning
3
Bakgrund
4
Tidigare undersökning 1990-1993
5
Undersökning under 2004-2006
6
Resultat
7
Slutsatser
9
Referenser
10
Bilageförteckning:
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
2
Kommissionens förordning (eg) nr 466/2001
Kemikalieinspektionen om kvicksilver och kvicksilver i fisk
Bedömningsgrunder för miljökvalitet från Naturvårdsverket
Beräknat värde som motsvarar halten i 1-kilos gädda
Statistiska test
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Sammanfattning
Undersökningar av kvicksilver i fisk från sjöar i Göteborg 1990-1993 visade att
halterna i fiskköttet var höga. Särskilt höga var kvicksilverhalterna från fisk i de
mer högt belägna och försurade sjösystemen i Vättlefjällsområdet och i Lilla
Delsjön.
Trots minskade utsläpp av kvicksilver i Sverige är nedfallet av kvicksilver
fortfarande stort. Den huvudsakliga källan är långväga lufttransporter från andra
delar av världen. Kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver i naturen och
anrikas i näringskedjan. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och
marina däggdjur är särskilt utsatta. Gravida kvinnor rekommenderas att inte äta
vissa fiskarter alls eftersom metylkvicksilver överförs till fostret. Störningar av
nervsystemets utveckling sker vid mycket låga halter.
Kvicksilverhalten i sötvattenfisk får enligt gemensamma EU-regler inte
överstiga gränsvärdet på 0,5 mg/kg. Detta gränsvärde som också
rekommenderats internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i
ungefär hälften av Sveriges sjöar (cirka 50 000 sjöar).
För att få en bild av om föroreningssituationen förändrats har Miljöförvaltningen
genom samarbete med Sportfiskarna genomfört en begränsad omgång
undersökningar av kvicksilver i gädda. Stora Kroksjön i Vättlefjällsområdet
samt Lilla Delsjön och Härlanda Tjärn i Delsjöområdet valdes ut för
undersökning. Det visade sig vara svårt att fullt ut samla in önskat antal prov
från fångade gäddor. Insamlingen pågick 2004-2006 och man fick bara in det
önskade antalet gäddprov (fem stycken) från en sjö. Från de övriga fick man in
fyra gäddor.
Analysvärdena för kvicksilver i gäddorna är lägre än vid den tidigare
undersökningen. Trots viss osäkerhet på grund av det begränsade antalet prov så
är slutsatsen att kvicksilverhalterna i gäddor från sjöarna har minskat sedan
undersökningen 1991-1992. I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön var halterna fram
till slutet av 1970-talet mycket höga. Tidigare undersökningar liksom denna
undersökning visar att halterna därefter minskat. Kvicksilverhalten i gädda från
Stora Kroksjön ligger dock fortfarande med marginal över gränsvärdet 0,5
mg/kg.
Den allmänna bilden i Sverige är annars att man inte ser någon tendens till
minskande halter av kvicksilver i den aktuella typen av sjöar. En förklaring till
den särskilda bilden för sjöarna i Göteborg kan vara tidigare kraftiga lokala
kvicksilverutsläpp.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
3
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Bakgrund
Kvicksilverutsläppen i Göteborgsområdet var tidigare omfattande. Nedre delen
Göta älv hade till exempel under 1970-talet tidvis mycket höga kvicksilverhalter
framför allt på grund av utsläpp från kloralkaliindustrin. Dessa utsläpp minskade
kraftigt under början av1980-talet. Nedre delen av Göta älv och Nordre älv som
varit svartlistade på grund av kvicksilver i fisk frilistades som en följd av detta
under senare hälften av 1980-talet. Kvicksilverhalterna i gädda från Göta älv är
nu låga till måttligt höga. De undersökningar som har gjorts av fisk från insjöar,
både i Göteborg och i andra delar av landet, har visat att fisk från sjöar i högt
belägna och försurningskänsliga områden kan ha mycket höga kvicksilverhalter.
Trots minskade utsläpp och en allmänt minskad användning av kvicksilver i
Sverige är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort. Den huvudsakliga källan är
långväga lufttransporter från andra delar av världen. Kvicksilver är en mycket
giftig och lättflyktig metall. Kvicksilver kan inte brytas ner, utan ju mer
kvicksilver som tillförs samhället, desto mer ökar halterna i miljön. Kvicksilver
omvandlas till metylkvicksilver i naturen och anrikas i näringskedjan.
Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur, är
särskilt utsatta. Gravida kvinnor rekommenderas att inte äta vissa fiskarter alls
eftersom metylkvicksilver överförs till fostret. Störningar av nervsystemets
utveckling sker vid mycket låga halter. Undersökningar pekar på att den mentala
utvecklingen hos barn kan hämmas. (Ref. 5)
Kvicksilverhalten i sötvattenfisk får enligt gemensamma EU-regler inte
överstiga gränsvärdet på 0,5 mg/kg (Ref. 7 samt bilaga 1).
Det gränsvärde på 0,5 mg kvicksilver per kilo fisk som rekommenderats
internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i ungefär hälften av
Sveriges sjöar - ca 50 000 sjöar. För att nå målet att insjöfisken ska kunna ätas
utan hälsorisker måste nedfallet minska med cirka 80 procent vilket kräver
kraftfulla internationella åtgärder. (Ref. 5)
Livsmedelsverket har utfärdat kostråd för vissa fiskar som kan innehålla höga
halter av kvicksilver. Råden innebär att abborre och gädda konsumeras högst en
gång per vecka. Gravida, ammande och kvinnor som står i begrepp att skaffa
barn bör avstå helt från att äta dessa fiskar. En EU-förordning reglerar hur höga
halter av bly, kadmium och kvicksilver som får finnas i vissa livsmedel. (Ref. 6)
Som en följd av undersökningar som tyder på att gränsvärdena överskrids för
vissa arter, speciellt gädda, planerar Livsmedelsverket att under 2007 genomföra
ett projekt för att undersöka kvicksilverhalten i såld fisk.
4
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Tidigare undersökning 1990-1993
Systemet med svartlistningen upphörde 1991 och ansvaret för analyser av
miljögifter i fisk överfördes till kommunerna. Under 1990-93 genomfördes ett
stort antal undersökningar av miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag i
Göteborgs kommun. De större vattendragen Göta älv, Nordre älv, Säveån,
Mölndalsån och Rådasjön (i Mölndal) undersöktes av Göta älvs
Vattenvårdsförbund medan Miljöförvaltningen i Göteborg lät undersöka ett antal
sjöar samt Lärjeån och Säveån (Ref. 8).
Undersökningarna pågick under tre års tid vilket i huvudsak berodde på stora
svårigheter att fånga ett representativt urval fiskar av viss storlek.
I de stora vattendragen Göta älv, Säveån, Mölndalsån och Lärjeån var
kvicksilverhalterna som regel låga. Undantaget var några få av mer än 40
analyserade gäddor i dessa vattendrag som hade kvicksilverhalter strax över
gränsvärdet 0,5 mg kvicksilver per kg.
I Lärjeån hade man svårt att få gäddor av tillräcklig storlek. Medelvärden för de
gäddor som fångats låg, omräknat till 1 kilos gädda, på 0,38 mg/kg 1990 och
0,99 mg/kg 1993. Kvicksilverhalterna i undersökt öring från Lärjeån var mycket
låga.
Kvicksilver i gädda undersöktes 1991-1992 i Stora Kroksjön, Lilla Delsjön och
Härlanda tjärn. I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön låg kvicksilverhalten för 1
kilos gädda på ca 1,4 mg/kg respektive 1,5 mg/l medan värdet för Härlanda
Tjärn var 0,68. Dessutom undersöktes kvicksilver i abborre från Sisjön, Svarte
Mosse i Biskopsgården, Surtesjön och Stora Björsjön. För samtliga sjöar hade
fisken en kvicksilverhalt som var större än 0,5 mg Hg/kg. Särskilt höga var
kvicksilverhalterna från fisk i de mer högt belägna och försurade sjösystemen i
Vättlefjällsområdet och i Lilla Delsjön.
Situationen för Lilla Delsjön har varit speciell. Kvicksilverhalten i gädda i Lilla
Delsjön har varierat stort sedan undersökningar påbörjades i mitten av 1960-talet
då Göteborgs va-verk började pumpa upp vatten från Göta älv till Delsjöarna.
Halterna av kvicksilver i gädda steg kontinuerligt fram mot slutet av 1970-talet
och nådde extremt höga halter med medelvärden på över 6 mg kvicksilver räknat
på 1 kilos gädda och med halter i enskilda gäddor på omkring 10 mg Hg/kg.
Efter 1980 sjönk halterna kraftigt och de låg i slutet av 1980-talet i nivå med
övriga sjöar i Göteborgsområdet. Nedgången av kvicksilverhalten stämmer väl
med omläggningen till slutna processer och minskade kvicksilverutsläpp från
klor-alkaliindustrin vid Göta älv.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
5
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Undersökning under 2004-2006
För att få en bild av om föroreningssituationen förändrats tog Miljöförvaltningen
under 2004 upp en diskussion med Sportfiskarna om en ny men begränsad
omgång undersökningar för att få en bild. Stora Kroksjön i Vättlefjällsområdet
samt Lilla Delsjön och Härlanda Tjärn i Delsjöområdet valdes ut för
undersökning. I dessa sjöar fångades ett tillräckligt antal gäddor under den förra
undersökningen. Upplägget var att Sportfiskarna i första hand tog prover av
muskelkött från gäddor som ändå fiskats upp av medlemmar. En förutsättning
var dock att hade uppgifter om tidpunkt för fångst, vikt, längd etc. Proverna
förvarades frysta tills det var aktuellt med analys.
Enligt Naturvårdsverket bör klassning av kvicksilverhalter i fisk göras med
utgångspunkt från analyser av gäddor i viktintervallet 0,4–1,6 kg. I mindre sjöar
(< 10 kvadratkilometer) bör minst fem fiskar provtas. (Ref. 4)
Det visade sig vara svårt att fullt ut få det önskade antalet prov från fångade
gäddor. Insamlingen pågick 2004-2006 och man fick bara in fem gäddprov från
en sjö. Från de övriga fick man in prov från fyra gäddor. Proverna lämnades in
för analys i mitten av november 2006. Sportfiskarna hade dessutom två frysta
gäddor fångade 1999 i Lilla Delsjön och prover från två gäddor från Stora
Delsjön uppfiskade under 2004 som också lämnades in för analys.
6
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Resultat
Analysresultatet framgår av tabell 1.
Tabell 1. Analysresultat
Resultat
mg Hg/kg
Fångstdatum
Vikt
kg
Kön
Prov
Stora Kroksjön
2,6
2006-01-15
1,185
hane
hel
Stora Kroksjön
0,67
2006-04-04
1,479
hona
stjärt
Stora Kroksjön
0,78
2006-04-04
1,393
hona
stjärt
Stora Kroksjön
0,36
2006-04-04
0,740
hona
stjärt
Stora Delsjön
0,78
2004
2,040
hona
filébit
Stora Delsjön
1,1
2004-08-04
2,450
Lilla Delsjön
0,53
1999-04-21
1,100
hona
hel
Lilla Delsjön
0,5
1999-04-26
0,973
hona
hel
Lilla Delsjön
0,24
2004-07-21
1,225
hane
filébit
Lilla Delsjön
0,75
2004-07-21
2,400
hona
filébit
Lilla Delsjön
0,66
2004-07-22
1,250
hane
filébit
Lilla Delsjön
0,76
2004-07-22
1,850
hona
filébit
Lilla Delsjön
1,1
2004-08-04
2,023
hona
filébit
Härlanda Tjärn
0,29
2004-08-16
0,640
hona
filébit
Härlanda Tjärn
0,18
2005-07-19
0,603
hona
hel
Härlanda Tjärn
0,18
2005-07-19
0,571
hona
hel
Härlanda Tjärn
0,28
2006-02-14
0,914
hona
filébit
filébit
Observera att det fortfarande finns gäddor med höga kvicksilverhalter t ex
gäddan från Stora Kroksjön med en vikt strax över kilot och en kvicksilverhalt
av 2,6 mg/kg. Man kan dessutom notera att de fyra gäddorna från Härlanda
Tjärn alla hade halter under 0,5 mg/kg.
Som regel ökar kvicksilverhalten i fiskarna med ökande vikt och ålder.
Sambandet mellan halt och ålder är relativt tydligt för fiskarna i den aktuella
provtagningen.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
7
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Samband mellan vikt och kvicksilverhalt
3,000
Vikt kg
2,500
2,000
1,500
1,000
0,500
0,000
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
3,00
mg Hg/kg
Vid bedömning av kvicksilversituationen i en sjö eller ett vattendrag räknar man
som regel därför om kvicksilverhalten i provtagna gäddor till 1-kilos gädda. Det
sker enklast genom att dividera halten med fiskens våtvikt (ref. 1). Därefter
beräknas medelvärdet för de provtagna fiskarna.
Σ (Hi / Vi)
n
Hi = mg Hg/kg våtvikt
Vi = gäddans vikt i kg
n = antal gäddor
Beräknat värde för enskilda gäddor redovisas i bilaga 4. De beräknade värdena
för de olika provomgångarna redovisas i tabell 2. För att bedöma värdena finns
bedömningsgrunder för miljökvalitet som tagits fram av Naturvårdsverket (se
bilaga 3).
Tabell 2. Medelhalt av värden omräknade till 1 kilos gädda
År
8
Antal
gäddor
(1-kilos gädda)
mg Hg/kg
Stora Kroksjön
2006
4
0,92
Stora Delsjön
2004
2
0,42
Lilla Delsjön
1999
2
0,50
Lilla Delsjön
2004
5
0,40
Härlanda Tjärn
2005
4
0,34
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Slutsatser
En jämförelse med tidigare undersökning 1991-1992 visar att analysvärdena nu
är genomgående lägre än tidigare. Se tabell 3.
Tabell 3. Jämförelse med undersökningarna 1991-1992
mg Hg/kg, medelvärden (1-kilos gädda)
1991-1992
2004-2006
Stora Kroksjön
1,4
0,92
Lilla Delsjön
1,5
0,40
Härlanda Tjärn
0,68
0,34
En svårighet vid bedömning av resultatet är de statistiska osäkerheterna på grund
av det begränsade antalet prover. Med få prover och en stor variation i
kvicksilverhalt mellan olika gäddor kan en enstaka fisk med kraftigt avvikande
värde få stor betydelse för resultatet. Ett annat problem är den begränsade
tillgången till primärdata för den tidigare undersökningen. För två sjöar finns
bara medelvärden redovisade. Endast för Lilla Delsjön finns primärdata för
fångade gäddor 1991-1992 vilket gör det möjligt med ett statistiskt test av
skillnaden mellan medelvärden för undersökningarna. Resultatet av testet är att
minskningen är signifikant (p=0,01, se bilaga 5).
En rimlig slutsats mot bakgrund av testresultatet för Lilla Delsjön och trenden
med genomgående lägre analysvärden i alla tre sjöarna är att kvicksilverhalterna
i gäddor från sjöarna har minskat.
I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön var halterna fram till slutet av 1970-talet
mycket höga. Tidigare undersökningar liksom denna undersökning visar att
halterna därefter minskat. Kvicksilverhalten i gädda från Stora Kroksjön ligger
dock fortfarande med marginal över gränsvärdet 0,5 mg/kg.
Undersökningar på olika håll i landet har visat att fisk i högt belägna sjöar med
lågt pH och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt
pH och ett stort innehåll av salter i vattnet (Ref. 2). När det gäller den allmänna
situationen i riket bedömer livsmedelverkets experter att halterna i stora drag har
” ökat fram till slutet av 80-talet men efter 1990 är det svårt att se någon trend.
Det finns en stor risk att halterna fortsätter att vara på väg uppåt eftersom
halterna i mark ökar p.g.a. luftdeposition. Under överskådlig tid är det inte
troligt att halterna av kvicksilver i fisk från inlandsvatten kommer att sjunka”.
(Ref. 3)
En tänkbar förklaring till skillnaderna mellan sjöar av den aktuella typen i
Göteborg och den allmänna bilden för riket är de kraftiga lokala
kvicksilverutsläppen under perioden före 1980.
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
9
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Referenser
1. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Lisa Lundstedt. Kvicksilver i gädda i
Norrbottens län 1997.
2. Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:07. Kvicksilver i fisk. Resultat
från en inventering i Stockholms län 2004
3. Livsmedelsverket. Redovisning av gruppdiskussioner och gemensamma
diskussioner (från Livsmedelsverkets webbplats).
4 Naturvårdsverkets webbplats http://www.naturvardsverket.se
(2007-01-02)
5. Kemikalieinspektionen. Rapport 2/04. Kvicksilver – utredning om ett
generellt nationellt förbud (utdrag från referensen finns i bilaga 2)
6. Livsmedelsverket. Ingrid Nordlander, Harriet Green och Ingrid Nilsson
Rapport 5 – 2006. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska
livsmedel - Resultat 2005.
7. Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001
8. Miljöförvaltningen i Göteborg. PM betr. Tillståndet i kommunens sjöar och
vattendrag, redovisning av undersökningar samt rapport 1995:1 resp. 1995:2.
Kåre Ström 1995.
10
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
Bilagor
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
11
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
12
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
BILAGA 1
Från Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001
”Metylkvicksilver kan medföra förändringar i hjärnans normala
utveckling hos barn och höga halter kan medföra neurologiska
förändringar hos vuxna. Det är främst fisk och fiskprodukter
som är kvicksilverkontaminerade. För att skydda folkhälsan
fastställs gränsvärden för kvicksilver i fiskprodukter genom
kommissionens beslut 93/351/EEG (1). Av tydlighetsskäl bör de
relevanta bestämmelserna i det beslutet överföras till denna
förordning och uppdateras. Halterna bör vara så låga som
rimligtvis är möjligt med hänsyn till att vissa fiskarter av fysiologiska
orsaker ansamlar mer kvicksilver i vävnaden än andra arter.”
Högsta tillåtna halt för fiskeriprodukter och muskelkött från fisk är enligt
förordningen 0,50 mg/kg våtvikt. För ett antal uppräknade marina fiskarter gäller
dock gränsen 1,0 mg/kg våtvikt. För barnmat baserad på fisk (konsumtionsfärdig produkt) gäller gränsvärdet 0,05 mg/kg (enligt Livsmedelsverkets
föreskrifter LIVSFS 1993:36).
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
13
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
BILAGA 2
Kemikalieinspektionen om kvicksilver och kvicksilver i fisk
Från:
Kemikalieinspektionen Rapport 2/04
Kvicksilver – utredning om ett generellt nationellt förbud
Kvicksilver och dess föreningar, främst metylkvicksilver, har framförallt
negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, samt negativa effekter på
hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, reproduktionssystemet samt njurarna.
Störningarna av nervsystemets utveckling och toxiciteten för det centrala
nervsystemet är de känsligaste och mest väldokumenterade effekterna.
Kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver av naturliga processer och
bioackumuleras i näringskedjan. Metylkvicksilver överförs till fostret, det
passerar blod-hjärnbarriären och hämmar troligen även vid låga halter den
mentala utvecklingen. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och
marina däggdjur, är särskilt utsatta. (UNEP, 2002)
Det gränsvärde på 0,5 mg kvicksilver per kilo fisk som rekommenderats
internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i ungefär hälften av
Sveriges sjöar - ca 50 000 sjöar (Naturvårdsverket, 2002). Livsmedelsverket
rekommenderar att kvinnor som planerar att skaffa barn snart samt gravida och
ammande kvinnor inte ska äta abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra,
eftersom dessa ofta innehåller höga halter av kvicksilver. Rekommendationen
har nyligen utökats att omfatta även vissa havsfiskearter som t.ex. färsk tonfisk.
Den övriga befolkningen bör högst äta dessa fiskar en gång per vecka enligt
Livsmedelsverket (Livsmedelsverkets hemsida). Naturvårdsverket uppskattar att
en 80 %-ig minskning av kvicksilverhalterna i nedfallet krävs för att på sikt nå
halter på maximalt 0,5 mg kvicksilver/kg i insjöfisken (Naturvårdsverket, 2002).
Det finns även indikationer på att fortplantningen hos fiskätande däggdjur och
fågel påverkas av de höga halterna i fisk. Även i Nordsjön är kvicksilverhalterna
i fisk förhöjda. I de arktiska områdena finns hälsoproblem hos befolkningen då
kvicksilverhalterna i fisk, val och säl är mycket höga. Även halterna i isbjörn är
mycket höga.
Kvicksilverhalten i mårlagren i svensk skogsmark har ökat 3-5 gånger jämfört
med bakgrundsnivån. Trots att nedfallet av kvicksilver har minskat de senaste
årtiondena är det inte tillräckligt för att förhindra att metallen ackumuleras.
Halterna ökar med ca 0,5 % årligen i skogsmarkens översta lager och är i södra
Sverige redan över de nivåer som visat sig ge effekter på markbiologiska
processer och organismer. Detta kvicksilver utgör även en källa till
metylkvicksilver genom urlakning till vattensystem. (Naturvårdsverket, 2002)
14
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
BILAGA 3
Bedömningsgrunder för miljökvalitet från Naturvårdsverket
Klass
Benämning
Hg mg/kg våtvikt i
muskel hos
enkilosgädda
1
Mycket låg halt, naturligt förekommande
< 0,2
2
Låg halt, oftast förhöjd jämfört med
bakgrundsmiljö (halter i detta intervall kan dock
vara naturliga i vissa näringsfattiga skogssjöar)
0,2–0,5
3
Måttligt hög halt, förhöjd jämfört med
bakgrundsmiljö
0,5–0,75
4
Hög halt
0,75–1,0
5
Mycket hög halt
> 1,0
Källa: http://www.naturvardsverket.se (2007-01-02)
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
15
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
BILAGA 4
Beräknat värde som motsvarar halten i 1-kilos gädda
Fångstdatum
Resultat
mg Hg/kg
Vikt
kg
Viktat *
mg Hg/kg
Stora Kroksjön
2006-01-15
2,6
1,185
2,19
Stora Kroksjön
2006-04-04
0,67
1,479
0,45
Stora Kroksjön
2006-04-04
0,78
1,393
0,56
Stora Kroksjön
2006-04-04
0,36
0,740
0,49
Stora Delsjön
2004
0,78
2,040
0,38
Stora Delsjön
2004-08-04
1,1
2,450
0,45
Lilla Delsjön
1999-04-21
0,53
1,100
0,48
Lilla Delsjön
1999-04-26
0,5
0,973
0,51
Lilla Delsjön
2004-07-21
0,24
1,225
0,20
Lilla Delsjön
2004-07-21
0,75
2,400
0,31
Lilla Delsjön
2004-07-22
0,66
1,250
0,53
Lilla Delsjön
2004-07-22
0,76
1,850
0,41
Lilla Delsjön
2004-08-04
1,1
2,023
0,54
Härlanda Tjärn
2004-08-16
0,29
0,640
0,45
Härlanda Tjärn
2005-07-19
0,18
0,603
0,30
Härlanda Tjärn
2005-07-19
0,18
0,571
0,32
Härlanda Tjärn
2006-02-14
0,28
0,914
0,31
* så att värdet motsvarar 1-kilos gädda
16
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
BILAGA 5
STATISTISKA TEST
1. Test av skillnad i medelvärden för gäddor från Lilla Delsjön
Data
Kvicksilver i gädda från Lilla Delsjön
1992
Viktjusterat
mg Hg/kg
Vikt kg
mg Hg/kg
0,67
0,4
1,68
0,75
0,552
1,36
1
0,938
1,07
2,1
1,103
1,90
2,6
1,704
1,53
t-test
Nollhypotes:
Mothypotes:
Testnivå:
2004
mg Hg/kg
0,24
0,75
0,66
0,76
1,10
Vikt kg
1,225
2,400
1,250
1,850
2,023
Viktjusterat
mg Hg/kg
0,20
0,31
0,53
0,41
0,54
Ingen skillnad mellan provtagningarna
Halterna har minskat (ensidigt test)
p=0,01
Gäddor
1
2
3
4
5
Medelvärde
Varians S2
Standardavvikelse S
Antal (n)
1992
X1
1,68
1,36
1,07
1,90
1,53
1,51
0,10
0,32
5
2004
X2
0,20
0,31
0,53
0,41
0,54
0,40
0,02
0,15
5
Skillnad
X1-X2
1,48
1,05
0,54
1,49
0,98
1,11
0,16
0,40
t-test, ej parvis
(Student's unpaired t-test)
Antagande: Samma varians
T obs = 4,41
Antal frihetsgrader (d.f.) = 8
t-värde (p=0,01) = 3,36
Antagande: Olika varians
t obs = 7,08
Antal frihetsgrader (d.f.)= 5,6
t-värde (p=0,01) = 4,03
t obs är större än t-värdet för p=0,01 och resp. frihetsgrad
Det gäller även om man antar att variansen är olika
Slutsats:
Nollhypotesen förkastas
Halterna har minskat
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
17
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:5
2. Test av skillnad mellan medelvärden för sjöarna
Data
Medelvärden för sjöarna, mg Hg/kg (1-kilos gädda)
1991-1992
2004-2006
Stora Kroksjön
1,4
0,92
Lilla Delsjön
1,5
0,40
Härlanda Tjärn
0,68
0,34
t-test
Nollhypotes
Mothypotes
Testnivå
Ingen skillnad mellan provtagningarna
Halterna har minskat (ensidigt test)
p=0,05
1991-1992
2004-2006
X1
X2
X1-X2
Stora Kroksjön
1,4
0,92
0,48
Lilla Delsjön
1,5
0,4
1,1
Härlanda Tjärn
0,68
0,34
0,34
Medelvärde
1,19
0,55
0,64
Varians S2
0,20
0,10
0,16
Standardavvikelse S
0,45
0,32
0,40
Antal (n)
3
3
3
t-test, parvis
(Student's paired t-test)
Antagande om varians behövs inte
T obs = 2,74
Antal frihetsgrader (d.f.) = 2
t-värde (p=0,01) = 4,3
t obs är mindre än t-värdet för p=0,05 och aktuell frihetsgrad
Slutsats:
Nollhypotesen godtas.
Ingen signifikant skillnad mellan provtagningarna.
3. Använda beräkningsformler
t-test, ej parvis, antagande om samma varians
_________
t obs =(medelvX1 – medelvX2) / S1-2√ 1/n1 +1/n2
Antal frihetsgrader (d.f.) = n1+n2-2
t-test, ej parvis, antagande om olika varians
____________
t obs =(medelvX1 – medelvX2) / √ S12/n1 +S22/n2
Antal frihetsgrader (d.f.) = (S12/n1 +S22/n2)2 / ((S12/n1)2/( n1-1) + (S22/n2)2/( n2-1))
t-test, parvis
___
t obs =(medelvX1 – medelvX2) / (S1-2 / √ n1-2
Antal frihetsgrader (d.f.) = n1+n2-2)
Källa: http://projectile.is.cs.cmu.edu/research/public/talks/t-test.htm
18
Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning
Rapporter (ISSN 1401-2448, ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE):
R 2007:1
R 2007:2
R 2007:3
R 2007:4
R 2007:5
Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd
Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006
Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006
Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
R 2006:1
R 2006:2
R 2006:3
R 2006:4
R 2006:5
R 2006:6
R 2006:7
R 2006:8
R 2006:9
R 2006:10
R 2006:11
R 2006:12 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd
Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005
Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg
Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar.
Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet
Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet
Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg
PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg
Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar
Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg
EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning
Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg
PM (ISSN 1401-243X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE):
PM 2006:1
PM 2006:2
PM 2006:3
PM 2006:4 PM 2006:5
PM 2006:6
PM 2006:7
PM 2006:8
PM 2006:9
Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004
Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006
Ateljéprojektet – kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer.
Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005
Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier
Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005
Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg
Fördjupad försöksdjurstillsyn
Utvärdering av PM2.5 -mätningar
Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete.
Kosmetikatillsyn