Idrott, retorik och lögner
Klass 9C
Pedagogisk planering i ämnet svenska, årskurs 9
Lance Armstrong hade allt. Han var firad elitcyklist som vunnit Tour de France sju gånger, han var
dyrkad som hjälte efter att ha besegrat testikelcancer och var nu delaktig i att med hjälp av sitt
kändiskap dra in miljoner till cancerforskning, samt stenrik, tack vare extremt lukrativ sponsring. Det
enda som smolkade bägaren var rykten som vägrade försvinna. Rykten som sade att Armstrong var
dopad…
Armstrong höll dock fast vid att han aldrig använt dopingpreparat, men sanningen var dock en annan.
Han hade visst dopat sig, mer än kanske någon annan elitcyklist. I sin kamp för att följa sanningen,
blev han tvungen att gå allt längre: Han mutade, smutskastade och hotade. Ryktena kvarstod dock
och när bevisen blev alltför övertygande var Armstrong till slut tvungen att erkänna. Snabb förlorade
han allt: sina vinster, sina pengar, den respekt och heder han vunnit, t.o.m. sin cykling: han är nu
avstängd på livstid.
Din uppgift är att skriva ett argumenterande tal, där du antingen kommer fördöma Armstrong och
hans handlingar eller tvärtom, på ett övertygande vis försvara honom. Lotten avgör vilket uppdrag du
får. De är båda utmanande på sitt sätt. För retorik handlar inte om att ljuga. Men det handlar om att
tala väl och övertygande om en sak – oavsett om det är sant eller falskt, och oavsett i fall man själv
tror på det man säger. Det är vad vi ska testa den här veckan!
Vad ska ni göra, kortfattat:
Ni ska hålla ett argumenterade tal.
Ni ska lära er om retorikens historia och grunder.
Ni ska använda er av era kunskaper i källkritik, för att välja välj ut bra, trovärdig information för
att bygga upp ert försvar och sedan skriva en rapport över ert källkritiska tillvägagångssätt.
Lärandemål
I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att…
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
söka information från olika källor och värdera dessa
Bedömning
Underlag för bedömning är:
Ditt argumenterande tal
Din källkritiska rapport
I arbetsområdet bedöms…
Din förmåga att hålla ett argumenterande tal
Din källkritiska förmåga
Ur det centrala innehållet
•
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och
samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till
exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syften, innehåll,
uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.
•
•
Språkbruk
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man
kommunicerar.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Undervisning 9C
Måndag
Morgon
Eftermiddag
X
13.10 – 14.20
Introduktion
Övning: Doping – vad du tror, vet och tycker
Diskussion om källkritik
Du får din retorikuppgift
14.30 – 15.30
Film: ”Den ostoppbara” – Filmen om Lance
Armstrong - Del 1
Tisdag
8.30 – 9.20
Film: ”Den ostoppbara” – Filmen om Lance
Armstrong - Del 2
12.40 – 13.40
Grundkurs i retorik
13.50 – 14.30
Börja jobba med ditt tal. Sök ytterligare
information på nätet.
Onsdag
10.20 – 11.00
Vi lyssnar till ett berömt tal och analyserar
det.
De målmedvetna försöker få använda de
tricks som de nyss hört i sitt eget tal.
Läxa: INVENTIO – Skriv de argument som du
vill använda i ditt tal, både etos-, logos- och
patosargument.
13.00 – 13.50
Hur lyssnar man bra?
Därefter: DISPOSITIO – Eget arbete med ditt
tal. Välj vad du ska säga och i vilken ordning du
ska säga det.
14.00 – 15.30
DISPOSITO, fortsättning
Torsdag
11.00 – 11.40
Vi lyssnar till ett kärlekstal och analyserar
det.
De målmedvetna försöker använda de
tricks som de nyss hört i sitt eget tal.
Läxa: ELOCUTIO – Skriv de vackra stilfigurer
och annat som du vill smycka ditt tal med.
12.30 – 13.20
Eget arbete med ditt tal.
De målmedvetna fortsätter att tillämpa olika
retoriska grepp från kompendiet.
13.30 – 14.30
Ni går två och två på promenad. Ni presenterar
era tal för varandra och diskuterar och ger
varandra respons.
De målmedvetna har skrivit en färdig version av
talet för att kunna få bra respons.
Fredag
8.30 – 9.20
Halvgrupp: Skriv källkritisk rapport +
annan uppgift.
Halvgrupp: ACTIO – Redovisa era tal.
Feedback från gruppen.
Läxa: Skriv klart talet. Använd dig av tipsen du
fått av din kamrat.
MEMORIA – De målmedvetna satsar nu på
att lära sig talet utantill.
12.10 – 13.00
Fortsättning.
13.10 - 14.40
Halvgrupp: Skriv källkritisk rapport + annat.
Halvgrupp: ACTIO – Redovisa era tal
Feedback från gruppen.
Kunskapskrav i korthet
E
Eleven kan förbereda och
genomföra enkla muntliga
redogörelser med i
huvudsak fungerande
struktur och innehåll och viss
anpassning till syfte,
mottagare och sammanhang.
Du kan diskutera varierande
ämnen genom att framföra
åsikter med enkla och till
viss del underbyggda
argument
Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information från
ett avgränsat urval av källor
och för då enkla och till
viss del underbyggda
resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
C
Eleven kan förbereda och
genomföra utvecklade
muntliga redogörelser med
relativt väl fungerande
struktur och innehåll och
relativt god anpassning till
syfte, mottagare och
sammanhang.
Du kan diskutera varierande
ämnen genom att framföra
åsikter med utvecklade och
relativt väl underbyggda
argument.
Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information
från ett relativt varierat
urval av källor och för då
utvecklade och
underbyggda resonemang
om informationens och
källornas trovärdighet och
relevans.
A
Eleven kan förbereda och
genomföra välutvecklade
muntliga redogörelser med väl
fungerande struktur och
innehåll och god anpassning till
syfte, mottagare och
sammanhang.
Du kan diskutera varierande
ämnen genom att framföra
åsikter med välutvecklade
och väl underbyggda
argument.
Eleven kan söka, välja ut och
sammanställa information från
ett varierat urval av källor
och för då välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Vad betyder då det?
En typisk E-insats ser ut så här:
Du håller ett tal på tre minuter där du försvarar eller fördömer Lance Armstrongs handlingar
på ett tydligt och sammanhängande sätt. Din argumentering är bristfällig, men okej. Du skall
inte läsa innantill helt och hållet.
En typisk C-insats ser ut så här:
Du gör samma sak som på E, men du talar levande och inlevelsefullt och tillämpar flera
retoriska grepp. Din argumentering håller relativt väl.
En typisk A-insats ser ut så här:
Du ska ha en driven manipulativ talang, du ska använda de rätta retoriska greppen och tala
så uttrycksfullt att du börjar få svart till vitt och falskt till sant – alltså du övertygar på både
etos, logos och patosnivå. Du tänker på talmelodi och kroppsspråk.
Förberett tal – framförandet Namn:_____________
Talaren
E
C
A
E
C
A
E
C
A
Verkar säker och lugn, uttrycksfullt kroppsspråk
Visar engagemang
Har ögonkontakt med publiken
Talar lagom högt och tydligt, anpassar rösten
Talaren och innehållet
Har ett tydligt syfte med talet
Kan anpassa talet till tiden
Talets innehåll är övertygande
Talaren och uppläggningen
Väcker intresse genom inledningen
Målar med sina ord upp en bild för lyssnaren
Formulerar en tydlig avslutning
Anpassar språket till åhörarna och ämnet
Visar viss frihet när det gäller manus
Användande av stilfigurer
Logosargument
Patosargument
Etosargument
RETORIK
Praktiska tips
Stå stadigt med litet mellanrum mellan fötterna
Bröstet rakt fram
Inga stora bord framför föreläsaren
Ögonkontakt, fånga in alla, ligg kvar med blicken
Referera gärna till vad någon annan sagt
Ligg kvar med gesten, auktoritet
Gå lite längre fram ibland
Ett tals tillkomst i fem faser
Allra först: vad har du för syfte med talet och vilken är
målgruppen?
INVENTIO
Här kommer du på tesen och dina argument. Själva innehållet i ditt tal tar
form.
DISPOSITIO
Här bestämmer du hur du vill strukturera upp ditt tal för att hålla
lyssnaren intresserad genom hela talet. Se ditt tal som en helhet
uppbyggd av block – i vilken ordning vill du stapla dina block så att
helheten blir så hållbar som möjligt?
ELOCUTIO
Här använder du språket för att smycka ditt tal, både med hjälp av
medvetna ordval och med hjälp av retoriska figurer.
MEMORIA
Här gäller det att memorera ditt tal. Skriv ner stödord på kort och öva tills
du känner att du kan vara ett med publiken snarare än ett med din text.
Det handlar om att förstå ditt eget tal.
ACTIO
Det är här talet väcks till liv. Innan har talet varit en skriven text men nu
blir texten ett tal i egentlig mening. Det är nu samspelet mellan logos,
etos och patos synliggörs. Här använder du kroppen och rösten för att ge
tyngd åt dina ord.
Retoriska stilfigurer
Retoriska stilfigurer är språkliga knep som talare kan använda sig av för att skapa ett effektivt
och välformulerat tal. Här nedan listar vi några vanliga stilfigurer som är väl beprövade.
Allitteration
Rim i början av ord, även kallat bokstavsrim. Används för att förstärka budskapet och skapa
rytm.
Framtid, frihet och fred!
Allusion
En anspelning på något som är känt och som för publikens tankar i en viss riktning. Det får också
dig att verka mer kunnig och allmänbildad. En anspelning till ett känt tal, kan stärka din
argumentation:
Martin Luther King hade en dröm, det har också jag…
Anafor
Ett ord eller en grupp ord som upprepas i början av flera satser. Det här knepet används ofta i
retorik och lyrik, och skapar en rytm. Upprepning på samma sätt i slutet av varje sats
kallas epifor. Ett mycket känt exempel är Martin Luther Kings tal I have a dream, där just frasen
"I have a dream" inleder flera satser i mitten av talet.
Antites
Motsatser ställs mot varandra för att ge effekt och skapa kontrast. Svart ställs mot vitt, kärlek mot
hat och så vidare. Ett exempel ur Esaias Tegnérs Svea (diktverk) är:
"Dig söver Smickrets röst; hör Sanningens en gång."
Asyndes
Alla bindeord är borttagna för att budskapet ska komma fram mer effektivt i en asyndes.
Bindeord är småord som binder samman fraser i en mening kan till exempel vara orden och,
men, därför och så vidare. Till exempel ska Ceasar ha sagt:
"Jag kom, jag såg, jag segrade."
Bildspråk
Uttryck som används i överförd, bildlig betydelse. Det betyder att du som talar beskriver en bild i
stället för det som du faktiskt vill säga. Ofta vill talare genom bildspråket skapa en handfast bild
av något abstrakt för att förtydliga för de som lyssnar.
Kärleken är som en blomma – vacker i början men vissnar snart.
Inom bildspråk finns:
LIKNELSE
Ett överföringsled finns, till exempel orden som eller likt.
Du strålar som en stjärna.
METAFOR
En annan typ av bildspråk där jämförelsen saknas:
Du är en stjärna.
SYMBOL
Symboler är ofta allmänt kända och spridda inom kultur och litteratur. Vi kan använda dem för
att skapa djup i våra egna texter, berättelser och tal. Några exempel på vanliga symboler i
västerländsk kultur är färger som står för olika saker (rött – kärlek, vitt – oskuld och svart – hat),
duvan som står för fred och korset som står för kristendomen.
Hyperbol
En medveten överdrift. Det är vanligt i till exempel reklam och sportjournalistik:
Hela Sverige firade OS-bronset igår.
En medveten underdrift kallas för litotes. Ett exempel på en vanlig litotes är att säga 'inte illa' om
något som är riktigt bra. Litotesen går att jämföra med ironin.
Ironi
Ironi är ett stilgrepp som innebär att du säger motsatsen till det som du i själva verket menar.
Ironi används ofta i argumentation mot meningsmotståndare, till exempel genom falskt beröm.
Detta bör användas med måtta så att publiken inte misstar ironin för allvar.
Retorisk fråga
En fråga som ställs på ett sådant vis att det inte krävs att någon svarar på den. Svaret är redan
självklart, utifrån den allmänt rådande uppfattningen, eller genom det som tidigare sagts.
Vill du bli lycklig?
Stegring
En serie led i en mening med ökande styrka. Till exempel i Ceasars ovan nämnda replik:
"Jag kom, jag såg, jag segrade”.
Tretal
Tretalet är ett magiskt tal i sagans värld och fungerar alldeles utmärkt också i retorikens. "Alla
goda ting är tre" heter det i ordspråket, och det kan du tänka på när du ska lägga upp en muntlig
presentation. I flera exempel ovan kan tretalet hittas:
”Jag kom, jag såg, jag segrade”
Framtid, frihet och fred.
Klassisk disposition
Inledning
I ett tals inledning lär oss retoriken
att man i första hand ska väcka
publikens välvilja, uppmärksamhet,
nyfikenhet och vilja att lära.
Berättelse
Talets andra del kallas berättelsen.
Här ska man ge en bakgrund till det
man ska tala om. Det betonas att
berättelsen skall vara sannolik, klar,
kort och koncentrerad.
Nu kommer vi till talets kärna. Här
ska du presentera din tes, det du vill
ha sagt. Var tydlig och kortfattad!
Tes
Argumentation
Nu är det dags att argumentera för
din tes. Försök bevisa eller belägga.
Försök också visa att motståndarnas
argument inte håller. Vädja till
lyssnarnas förnuft!
Avslutning
Här ska du repetera och
sammanfatta det viktigaste av ditt tal,
hävdar retoriken. Roa gärna dina
åhörare och försök återigen att vinna
publikens välvilja.
Din disposition
Inledning
Berättelse
Tes
Argumentation
Avslutning
Källkritiskt tänkande
Att tänka källkritiskt innebär att du som ”mottagare” av information alltid ifrågasätter den
information du dagligen blir utsatt för. I skolan handlar det om de källor du använder när du
t.ex. skriver ett skolarbete.
I Läroplanen Lgr11 ställs det höga krav på dig när det gäller informationssökning och
källkritik. Du förväntas inte bara kunna hitta och sortera information, utan även kunna
reflektera över det du läser/ser/hör. Du ska alltså tänka själv och dra egna slutsatser.
För att veta om det man har läst, sett eller hört är rimligt och sannolikt, måste man
undersöka eller granska sina källor, som det också kallas. Här följer ett antal frågor som kan
hjälpa dig att avgöra om källan är tillförlitlig eller inte.
• Vem är författaren/upphovsmannen? Är han/hon kunnig i sitt ämne? Hur vet man det?
• I vilket syfte har texten publicerats? Är det för att göra reklam för något? Vill källan
informera dig om något? Eller vill den övertyga dig om en åsikt? Är författaren till texten
opartisk eller representerar han/hon en viss åsikt?
• När skrevs texten? Är informationen uppdaterad eller kan den ha förändrats sedan den
skrevs.
• Jämför med andra källor. Överensstämmer informationen med vad du har läst i andra
källor?
Sammanfattningsvis: VEM säger VAD, VARFÖR och NÄR?
Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
Källkritisk rapport
Namn: ___________________________________
1. Källans namn: ___________________________________________________
Källans trovärdighet:
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
2. Källans namn: ____________________________________________________
Källans trovärdighet:
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
