Antirasistisk kravlista
Detta är en lista med antirasistiska politiska åtgärder, som ni kan kräva av er kommun. Det är inte
säkert att alla punkter gäller just er stad. Olika kommuner satsar olika mycket på att motverka
rasism, och de tillämpar en rad olika metoder. Listan ska mer ses som inspiration och tips på
saker ni kan hålla utkik efter. Ungdom Mot Rasism ser rasism som ett strukturellt problem (läs
mer i Alla Olika Alla Lika – En antirasistisk Vision & Värdegrund), vilket gör att det måste till
strukturella förändringar för att uppnå ett rättvist samhälle där alla människor har möjligheten att
uppnå sin fulla potential. Är ni osäkra över vad er kommun gör för att motverka rasism? Ta då
kontakt med kommunfullmäktige i er stad och be att få prata med den politikern som jobbar med
frågor rörande rasism och diskriminering. Ni kan berätta att ni är medlemmar i UMR och att ni
undrar vilka strategier kommunen har antagit för att motverka rasism. Utifrån den informationen,
era egna iakttagelser och förutsättningar, kan ni sedan formulera era krav.
I SKOLAN
-
Lärare borde ha bättre kännedom om rasism och hur man jobbar antirasistiskt. Den
kunskapen borde vara en integrerad del av lärarutbildningen.
-
Rasism/antirasism borde vävas in i kunskapsområdet Rättigheter och rättsskipning (se
läroplan 2011). Undervisningen borde utgå från ett normkritiskt perspektiv.
-
Obligatorisk undervisning om Sveriges antirasistiska historia. Undervisningen borde
grunda sig i diskussioner och analys, snarare än bara fakta.
-
Skolan borde ta hjälp av civilsamhället och organisationer som Ungdom Mot Rasism. Det
kan gälla utbildningar, workshops och temadagar. Inom civilsamhället finns stor kunskap
om frågor som gäller rasism/antirasism, något som skolorna själva ofta ligger efter med.
-
Skolan bör granska kursmaterialet och läromedlen utifrån ett normkritiskt och
antirasistiskt perspektiv. Många läroböcker utgår fortfarande från en västcentrerad och
mansdominerad historieskrivning.
-
Elever måste få möjligheten att tycka till och vara delaktiga i framtagningen av skolans
likabehandligsdokument.
-
Likabehandlingsplanerna följs inte på de svenska skolorna. Det behövs tydliga
kontrollmekanismer.
-
Förberedelseklasserna måste vara en integrerad del av skolan. Skolan måste bli bättre på
att skapa en känsla av tillhörighet hos alla elever. Enstaka lektioner eller kurser bör
dessutom ges till blandade grupper, med elever som redan kan svenska och de som
fortfarande lär sig.
-
Kommunen borde erbjuda distansundervisning för hemspråk. Detta eftersom
hemspråksundervisning idag erbjuds endast om det finns tillräckligt många elever som
visar intresse för ett språk.
-
Ett språk ska inte värdesättas högre är något annat. Elever ska därför kunna tillgodoräkna
sig meritpoäng för modersmålsstudier.
-
Skolan måste vara helt kostnadsfri. Dolda kostnader, såsom i samband med skolutflykter,
drabbar ofta barn med utrikesfödda föräldrar. Föräldrarna har många gånger svårt att få
jobb, då det råder diskriminering på arbetsmarknaden.
-
Skollov borde vara mer individualiserade och anpassade efter elevers egna helgdagar.
I ARBETSLIVET
-
Då det finns stor diskriminering på arbetsmarknaden, borde kommunen tillämpa
anonyma arbetsansökningar.
-
Kommunen borde föra en djupgående
representation i bolagsstyrelserna.
-
Precis som i skolan borde anställda ha rätt till mer individualiserade helgdagar.
-
Varje arbetsgivare (med fler än 25 anställda) borde årligen genomgå utbildning i
normkritik.
diskussion
krig
minoritetsgruppernas
INTEGRATION OCH MIGRATION
-
Kommunen borde satsa mer pengar på mötesplatser som främjar interkulturella möten.
Ett positivt exempel är Folkets park i Malmö.
-
Kommunen måste vara tydligare med sin antirasistiska retorik. Den måste föregå med ett
gott exempel i motioner, policydokument m.m. Målet är att den antirasistiska retoriken
ska genomsyra hela samhället. Den antirasistiska retoriken är inte bara ett
avståndstagande från rasism, utan även ett erkännande att det finns rasism i orten liksom i
hela Sverige. Politiker måste offentligt åta sig att bekämpa rasism.
-
Kommunen borde utöka sin budget för integrationsprojekt som tas fram av
civilsamhället.
-
Kommunen måste tillmötesgå den enskildas behov mer individuellt. Olika förutsättningar
kräver olika åtgärder. Ett sådant exempel är Malmöprojektet där invandrarkvinnor fick
lära sig cykla, och kunde därmed röra sig mer fritt i staden.
-
SFI-undervisningen borde vara mer individuellt anpassad. Det borde även finnas
folkbildning för vuxna som har flyttat till Sverige.
-
Kommunen bör uppvärdera och stärka förutsättningar för antirasistisk organisering, och
inte mena att det är detsamma som annan slags civil organisering. HBTQ-frågor,
exempelvis, har erkänts som unika. Nu är det dags för att erkänna antirasismens betydelse
och förändringspotential. Kommunen bör också möjliggöra för högre säkerhet för
engagerade antirasister.
-
Kommunen bör ha välkvalificerade goda män (samt byta namn på funktionen!) för
ensamkommande flyktingbarn.
-
Kommunen bör stärka alternativt initiera arbetet med en lokal Antidiskrimineringsbyrå.
BOSTAD
-
Kommunen måste bedriva en aktiv bostadspolitik och ha i åtanken den segregation och
rasism som finns inom andra samhällsområden.
-
Kommunen måste motverka diskriminering på bostadsmarknaden. Lösningar hänger
ihop med ovanstående förslag, inte minst stödet till de lokala antidiskrimineringsbyråerna
-
Bostadssegregationen
måste
motverkas.
Kommunen
ska
miljonprogramsområden och höja statusen på invandrartäta stadsdelar.
-
Invånare ska vara delaktiga i stadsplaneringen och utbyggnaden av sin stad.
-
Bostadsområden ska byggas ihop. Kommunen måste överkomma fysiska barriärer, som
till exempel vägbroar, och skapa kontaktytor mellan områden, däribland fungerande
infrastruktur.
-
Kommunen måste bygga blandat: villor, hyres – och bostadsrättsbyggnader.
-
Kultursatsningar ska vara en integrerad del av stadsplaneringen. Forum måste skapas för
många olika kostadsfria fritidssysselsättningar.
-
Gratis kollektivtrafik skulle underlätta för den fria rörligheten av individer från alla
stadsdelar.
-
Fortfarande idag finns det kommuner som inte har avtal med Migrationsverket om
mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Är din kommun en av dem? Begär då av
beslutsfattarna att de ska ta emot barn på flykt, men hänsyn till den akuta bristen för alla
slags boenden för ensamkommande barn.
-
Flyktingar, inte minst ensamkommande flyktingbarn, ska tillgodoses kvalitetsboenden
med samma goda standard som boenden för alla andra barn och vuxna.
rusta
upp
