Man är vad man äter S VENSKA KONSUMENTER gillar ekologiska ägg. KRAV uppskattar i sin Marknadsrapport 2011 att 17% av äggförsäljningen är ekologisk. Somliga säger att äggen smakar bättre. Och Livsmedelsverket noterade för några år sedan att innehållet av bland annat selen, jod och vitamin B12 är lite högre i ekologiska ägg. Men viktigast är kanske bilden av sprättande ekohönor som sandbadar och pickar efter mask. Hur som helst vill alla att äggen ska hålla vad reglerna lovar, uppfödare, butiker och inte minst kunderna som betalar ett merpris på 100% för KRAV-märkta ägg. Kemiska fingeravtryck Nu har forskare i Nederländerna tagit fram en kemisk analysmetod som utförs på själva ägget för att bekräfta vilken produktionsmetoden är, eller egentligen vad hönsen fått för foder. Fodret påverkar nämligen vilka karotenoidämnen som förekommer i äggen, och det är denna detalj som analysmetoden bygger på. Karotenoider är en familj av över 600 stycken röda och orange färgämnen som förekommer naturligt i många växter. För att få riktigt gula gulor krävs att fodret innehåller någon lämplig karotenoidkälla, kanske färska gröna växter, majs, lusernmjöl, FOTO: MAJA KARLSSON Om nya metoder för att kontrollera att ett ekologiskt ägg verkligen är det. kålrötter eller ensilage. Analysmetoden mäter exakt vilka röda och gula färger som finns i ägggulan. För varje ägg fås ett slags ”fingeravtryck” uttryckt i relativ förekomst av olika färger, som alltså svarar mot olika karotenoider. Nästan alla rätt I den nederländska studien analyserades ägg från 48 olika gårdar av blandade storlekar och produktionsmetoder: ekologiska, konventionella frigående utomhus och konventionella frigående inomhus. Från varje gård blandades tre äggulor för att minska brusnivån i mätningarna och för säkerhets skull utfördes proverna tre gånger per gård vid olika tillfällen. Sammanlagt blir det 432 ägg från de olika gårdarna som tillsammans SAM ODLARNA SVERIGE Värmdövägen 738-740 132 35 Saltsjö-Boo Försäljning: tel. 08-556 700 50 www.samodlarna.se visar ett tydligt mönster. Fingeravtrycken från de ekologiska äggen har ett typiskt utseende och de konventionella har ett annat. Med resultatet från denna träningsomgång gjordes sedan ett försök med nya ägg från 36 gårdar att identifiera vilka som var ekologiska och vilka som var konventionella. Resultatet? Man fick rätt svar i 35 av 36 fall. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Food Chemistry. Författarna skriver att nästa steg blir att titta närmare på kopplingen mellan fodrets sammansättning och äggulans kemiska fingeravtryck. Bra för stickkontroll Saskia von Ruth som har arbetat med studien skriver i The Organic Standard att metoden verkar funge- ǁǁǁ͘ŐƵŶŶĂƌƐŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ƐĞ ĂŶŝĞůůŝĂƐƐŽŶ DŽďŝů͗ϬϳϬͲϮϰϭϱϲϱϴ ĚĂŶŝĞů͘ĞΛŐƵŶŶĂƌƐŵĂƐŬŝŶĞƌ͘ƐĞ e-post: [email protected] ͟ŝŶƐƚĂďŝůĂũŽƌĚďƌƵŬƐƉĂƌƚŶĞƌŶƵŽĐŚŝĨƌĂŵƚŝĚĞŶ͘͟ 16 | EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2011 ra i princip men att den kan förfinas. Analysen kan utföras i ett standardlaboratorium och kostar i dagsläget ca 75 euro att utföra. Med lite övning och i större skala bör det bli betydligt billigare. Jan Hoekman på SKAL (nederländska ekocertifieringen) tycker att analysen gör praktisk nytta. – Jag ser detta som en bra möjlighet för alla certifieringsorgan och handlare att utföra slumpmässiga tester för att kontrollera att äggen kommer ifrån ekologisk produktion. Man skickar en signal till industrin och undviker därmed kanske bedrägerier, säger Hoekman till The Organic Standard. Det återstår att se om det finns intresse i svensk äggindustri, men holländska SKAL har redan hoppat på. – Vi har sedan i december 2010 använt den här analysen med goda resultat, och det kommer vi att fortsätta med. RASMUS EINARSSON Referenser Saskia van Ruth et al. (2011) Authentication of organic and conventional eggs by carotenoid profiling. Food Chemistry, vol. 126, nr 3, ss. 1299–1305. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/ pii/S0308814610014998 Saskia van Ruth. (2011) Eggspectation. The Organic Standard, nr 118, ss 3–4. KRAV:s Marknadsrapport 2011 finns på http://www.krav.se/Om-KRAV/marknadsstatistik/ Även konstgödselfuskare lever snart farligt Olika kväve i naturlig och syntetisk gödsel K A ROT E N OI DER I ÄGG är inte den enda analys som kan visa skillnader mellan eko och konventionellt. Beroende på vilken sorts kväve som finns i en växt kan man gissa om den har odlats med konstgödsel eller stallgödsel. Samma skillnad bör man kunna se i ägg, kött eller mjölk från djur som har ätit växterna. Olika isotoper Alla levande organismer är uppbyggda av ett antal grundämnen, mestadels syre, kol, kväve och väte. De flesta grundämnen förekommer naturligt i flera varianter, isotoper, som har olika antal neutroner i atomkärnan. Exempelvis har kväve-15 (15N) en neutron mer än 14N. Olika isotoper är alltså nästan identiska, men har minimala skillnader som gör att de har en tendens att ta olika vägar i kemiska system. Därför kan olika växter ha små men mätbara skillnader i fördelningen mellan olika isotoper, t ex 15N och 14N eller 13C och 12C. Luftkväve olikt Därför har till exempel EU-kommissionen antagit isotopanalys som en metod att se till att vin inte innehåller tillsatser som socker eller syntetisk äppelsyra. Men nu pratas det också i forskarvärlden om att isotopanalys kan användas för att skilja ut ekologiska och konventionella grödor. Kväveisotoperna 14N och 15N separeras nämligen delvis när de genomgår nitrifikation och denitrifikation eller upptag i växter. Därför är inte kvoten 15N/14N densamma i stallgödsel som i atmosfären. Och eftersom kvävet i konstgödsel kommer direkt från atmosfären (genom Haber-Bosch-processen), är alltså isotopblandningen olika i stallgödsel och konstgödsel. Försök pågår Ett försök att odla pak choi-kål (TsangSen et al., 2009) har bekräftat att idén är korrekt. Man såg skillnad på pak choi odlad med konstgödsel och stallgödsel. Men eftersom alla arter har olika egenskaper kvarstår en del forskning innan man kan säga säkert om metoden är användbar. RASMUS EINARSSON Referens: Liu TsangSen et al. (2009) Certification of organic vegetable by analyzing the nitrogen isotope composition of plant: a preliminary evaluation. Journal of Taiwan Agricultural Research, vol 58, nr. 3, ss. 169–175. 6NUlGGDUV\GLQWU\JJKHW 9LKMlOSHUGLJDWWVNUlGGDUV\HQQ|WI|UVlNULQJ I|UMXVWGLQDEHKRY5LQJ EKOLOGISKT LANTBRUK 3/2011 | 17