Vilka språkkunskaper behöver
elever för att lyckas med
ämnesstudierna i NO?
Annika Norlund Shaswar
Lektor i språkdidaktik
Institutionen för språkstudier
Umeå universitet
upplägg
• Språk och ämneskunskaper ömsesidigt beroende
• Vems ansvar är elevers språklärande?
• Vad kännetecknar språket i NO-ämnen?
• Språkutvecklande undervisning – några metoder och arbetssätt
• Liten analys av språket i lärobokstext i NO
• Hur kan man utifrån Cykeln för undervisning och lärande lägga upp
arbetet med att läsa och skriva i NO?
Uppvärmningsfrågor
• Var arbetar du?
• Vilket/vilka ämnen undervisar du i?
• Har du erfarenhet av språkutvecklande arbetssätt?
• Hur ser du på sambandet mellan språkutveckling och
kunskapsutveckling i din undervisning?
• Utveckling av ämneskunskaper och språkkunskaper ömsesidigt
beroende. Kan inte separeras.
• Undervisningen i ämnet ska både
• ge eleverna ämneskunskaper och
• ge eleverna möjlighet att använda dessa kunskaper i olika språkliga och
språkligt utvecklande sammanhang.
Vilka konsekvenser får detta för hur du planerar och utför din
undervisning ?
• ”…alla lärare i planeringen och genomförandet av undervisningen ska
medverka till att eleverna får möjlighet att utveckla sitt språk i alla
skolans ämnen och verksamheter.” (Skolverket 2012 Få syn på
språket” )
Vilket ansvar har olika personalkategorier för
elevernas språk- och kunskapsutveckling?
• Vilket ansvar har olika personalkategorier för elevernas språk- och
kunskapsutveckling?
•
•
•
•
•
•
•
Skolledning
Ämneslärare
Lärare i svenska som andraspråk
Lärare i svenska
Modersmålslärare
Studiehandledare
Övriga?
• Hur ser samarbetet mellan olika personalkategorier ut på din skola?
• Vilken betydelse har detta samarbete för elevernas språk- och
kunskapsutveckling?
Språk och kunskap ömsesidigt beroende några exempel ur kurs- och ämnesplaner
Kursplanen för biologi i grundskolan
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• Använda kunskaper i biologi för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och
ekologisk hållbarhet
• Genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva oh
förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och
samhället
Kursplanen för fysik i grundskolan
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att
samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja
mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden.
Ämnesplanen för kemi på gymnasiet
Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en
naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och
diskutera etiska frågor och ställningstaganden.
I undervisningen ska eleverna ges tillfällen att argumentera kring och
presentera analyser och slutsatser.
Nisch
Vardagsspråk
Tina: jamen det är till exempel att
granar trivs bäst i skogen å inte
nånstans mitt i ingenstans, typ ute
på gatorna eller nåt sånt där dom
trivs ju bäst i skogen tillsammans
med andra
Astrid: ja med sina kompisar
(Hägerfelth 2009:189)
Skriftspråk
När man närmare ska beskriva en
arts behov använder man sig av
begreppet nisch. En arts nisch
beskriver alla de förhållanden som
gör att arten kan överleva, växa och
fortplanta sig. Den beskriver dels vid
vilka omständigheter en art trivs
bäst, dels vad arten överhuvudtaget
tål.
(Karlsson m.fl. 2000 s. 30, i
Hägerfelth 2009:189)
Vardagsspråk och skolspråk
• Från vardagsnära till alltmer skolämnesspecifikt språk
• Språket ett avancerat verktyg för
•
•
•
•
•
Tänka
Utveckla kunskap
Fördjupa kunskap
Redovisa kunskap
Kritiskt värdera kunskap
Andraspråksinlärares skolspråk
• Hur lång tid tar det för andraspråksinlärare att utveckla de
skolrelaterade andraspråksfärdigheter som krävs för framgångsrika
studier på grundskolans högstadium och i gymnasiet?
Fem till tio år. (Thomas & Collier 1997)
Vardagsspråk och skolspråk
• Det skolrelaterade språket specialiseras allt mer ju högre upp i
skolsystemet man kommer.
Vardagsspråk
Informellt
Konkret
Talspråkligt
Skolspråk
Formellt
Abstrakt
Skriftspråkligt
Vardagsspråk och skolspråk
Konkret
gripbart
enskilt
litet begreppsomfång
existerar i rummet och tiden
vardagligt
flintastek
Abstrakt
inte gripbart
inte enskilt
stort begreppsomfång
existerar inte i rummet och tiden
inte vardagligt
liberalism
Vad kännetecknar språket i
naturvetenskapliga ämnen?
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Typiska drag för det naturvetenskapliga språket
• Tekniskt
• Informationstätt
• Objektivt
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Tekniskt
• Icke-vardagliga ord: generalisering, abstraktion, t.ex.
•
•
•
•
•
Reaktion
Blandning
BTB
e-kolv
art
• Vetenskapliga taxonomier (över- och underordning av begrepp)
• Blötdjur
• Mussla
• Kammussla
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Informationstätt
• Utbyggda nominalfraser (i stället för verb eller adjektiv)
•
•
•
•
reaktion (i stället för reagera)
Luftens tyngd påverkade resultatet. (i stället för Det hände för att luft är tyngre.)
Energiomvandlingen ( i stället för Energin omvandlas)
Den icke-levande omvärlden (i stället för delar av omvärlden som inte lever)
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Objektivt (→ texter med auktoritet)
• Verb i passiv form
Vätskan hälldes i provröret. (I stället för Lotta hällde vätskan i provröret.)
Textprogression i naturvetenskapligt
skrivande Hägerfelth 2010:195
1.
2.
3.
4.
5.
Göra naturvetenskap: enkla experiment
Återberätta
Beskriva och klassificera: labbrapport
Orsaks- och konsekvensbeskrivningar
Utredande och mer analytiska genrer som teknisk rapport,
multigeneriska genrer
Texter som är sammansatta av drag från olika typer av genrer
Försök med luft af Geijerstam 2010:179
Följande rapport är skriven av en flicka i årskurs 5 i samband med att
klassen experimenterat med luft
1. Vi markerade pinnen på mitten.
2. Vi la en penna över två glas sen la vi pinnen tvärs över pennan så
att pinnen ligger rakt.
3. Vi använde en bit tejp och fäste en ballong i vardera änden av
pinnen 2 cm från ändarna.
4. Vi blåste upp en av ballongerna och Den ballongen var tyngre.
5. Det hände för att luft är tyngre.
Genrepedagogik
• ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av
en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt
vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.”
Johansson & Sandell Ring 2010:30
Genrepedagogik
• Text är (bas)genre
• Olika språk i olika ämnen
• T.ex. berättelser, beskrivningar, instruktioner, ställningstaganden,
förklaringar…
• Språket en resurs som ger språkbrukarna många olika valmöjligheter
• Lärande sker i interaktion
Genrepedagogik
• Verktyg för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Aktiv lärarroll: leda samtal om vad som utmärker olika texter i olika
ämnen
Genrepedagogik
• Demokratisk undervisning: Explicit undervisning tydliggör genrer
• Eleverna får syn på texters
• Syfte
• Struktur
• Språkliga drag
• Cykliskt arbetssätt
Läraren behöver vara ämnesspråkligt
medveten och kontinuerligt analysera…
• ord och begrepp som är centrala för ämnet
• texter som är typiska för ämnet
• vad som kännetecknar texterna när det gäller t.ex.
• syfte,
• struktur
• språkliga drag
Lärobokstexter i naturvetenskapliga ämnen
Gun Hägergfelth 2010
• Naturvetenskapliga ämnen har till syfte att beskriva och förklara
fenomen och processer i naturen och vår närmiljö
Exempel på skolgenrer (bearbetat utifrån Olofsson 2010:250-251)
Genre
Beskrivande
Bakterier
Instruerande
Hur man lagar en
nyttig måltid
Redogörande
Förklarande
Från
Klimat och
bondesamhälle till väder
Argumenterande, diskuterande
Rättvisa betyg?
industrisamhälle
Syfte
Att förmedla information
Att förklara hur något
görs
Att redogöra för varför
ett skeende inträffade
Att förklara och tolka ett
fenomen
Att övertyga andra, att
välja sida och presentera
argument.
Struktur
Klassifikation/allmänna
upplysningar
Detalj
Detalj
Målinriktad
- Stegvisa moment
T.ex. orsak - verkan
Logisk uppbyggnad:
- Fenomen
- Förklaring/beskrivning
av faserna i processen
-
Sammanlänkande ord
Förekommer vanligtvis
inte
Kan förekomma
tidsadverb (För det
första, för det andra…till
sist)
Orsakssambanden
uttrycks ofta med verb
” Detta ledde till svält”
Ofta implicita
orsakssamband, dvs få
sammanlänkande ord
För det första, för det
andra… dessutom,
emellertid, å andra sidan
Andra språkliga
drag
Verb i presens, t.ex. är,
har
Ämnesspecifikt ordförråd
Verb: imperativ, t.ex. ta,
häll, blanda
Handlingar uttrycks i hög
grad av nominalfraser i
stället för verb
”Den rikliga
nederbörden” (i stället
för ”Det regnar mycket”)
Ofta stor variation och
hög komplexitet i
meningsbyggnaden.
Språk för att övertyga:
det är uppenbarligen fel
att… det är utan tvekan
så att…
Orientering
Argument
Ev. motargument
Slutsats
Beskrivande: Rapport
Vargen
Vargen är ett rovdjur som man har jagat intensivt i alla tider, åtminstone i Nordeuropa.
Vargen finns i Europa, Asien och Nordamerika. En vuxen varg är ca 150 cm lång, inklusive
en drygt 40 cm lång svans. De största exemplaren väger omkring 75 kg. Den har grå päls
men är vit på bröst och mage. Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på
buskbevuxna stäpper. Vargen jagar och äter huvudsakligen stora djur som älg eller ren men
också mindre däggdjur och fåglar. Om den är mycket hungrig går den även till anfall mot
tamboskap men den undviker människan. Före 1850 fanns det gott om vargar i Sverige,
men nu finns det bara ca 400 kvar, tror man.
• Rapportens syfte: Delge fakta
• Rapportens steg:
• Klassifikation
• Beskrivning
Rapport
Vargen
Vargen är ett rovdjur som man har jagat intensivt i alla tider, åtminstone i Nordeuropa. Vargen finns
i Europa, Asien och Nordamerika. En vuxen varg är ca 150 cm lång, inklusive en drygt 40 cm lång
svans. De största exemplaren väger omkring 75 kg. Den har grå päls men är vit på bröst och mage.
Vargen lever huvudsakligen i vidsträckta skogar eller på buskbevuxna stäpper. Vargen jagar och äter
huvudsakligen stora djur som älg eller ren men också mindre däggdjur och fåglar. Om den är mycket
hungrig går den även till anfall mot tamboskap men den undviker människan. Före 1850 fanns det
gott om vargar i Sverige, men nu finns det bara ca 400 kvar, tror man.
• Rapportens syfte: Delge fakta
• Rapportens steg:
• Klassifikation,
• Beskrivning: utbredning, längd, vikt, utseende, habitat, föda, antal
• Övrigt: temaupprepning
Energiflödet i ekosystemet
Ett ekosystem består av en mängd olika organismer som på olika sätt är beroende av varandra samt den ickelevande omvärlden. Energin går från en organism till en annan i de näringskedjor, eller snarare näringsvävar,
som bygger upp samhället. Näringskedjorna visar hur olika organismer är beroende av varandra som föda.
Eftersom en viss art inte enbart äts av en annan art utan av flera andra arter, bildar flera näringskedjor
tillsammans en näringsväv. Organismer som kan bilda organiska föreningar som fungerar som kol och
energikälla för andra organismer kallas för producenter och de utgör alltid starten på en näringskedja.
Fotoautotrofer (gröna växter, alger och fotosyntetiserande bakterier) och kemoautrofa bakterier kallas alltså för
producenter.
Ungefär 1% av solenergin som når en växt omvandlas till kemisk energi (socker) vid fotosyntesen,
resten reflekteras eller avgår som värme. Producenternas omvandling av solenergi till kemisk energi kallas för
primärproduktion och övriga organismer i ekosystemet, konsumenterna, är beroende av denna
primärproduktion; den utgör basen i ekosystemet.
• Textens syfte
• Struktur
• Sammanlänkande ord
• Andra språkliga drag
Förklarande
Energiflödet i ekosystemet
Ett ekosystem består av en mängd olika organismer som på olika sätt är beroende av varandra samt den icke-levande omvärlden.
Energin går från en organism till en annan i de näringskedjor, eller snarare näringsvävar, som bygger upp samhället. Näringskedjorna
visar hur olika organismer är beroende av varandra som föda. Eftersom en viss art inte enbart äts av en annan art utan av flera andra
arter, bildar flera näringskedjor tillsammans en näringsväv. Organismer som kan bilda organiska föreningar som fungerar som kol och
energikälla för andra organismer kallas för producenter och de utgör alltid starten på en näringskedja. Fotoautotrofer (gröna växter,
alger och fotosyntetiserande bakterier) och kemoautrofa bakterier kallas alltså för producenter.
Ungefär 1% av solenergin som når en växt omvandlas till kemisk energi (socker) vid fotosyntesen, resten reflekteras eller
avgår som värme. Producenternas omvandling av solenergi till kemisk energi kallas för primärproduktion och övriga organismer i
ekosystemet, konsumenterna, är beroende av denna primärproduktion; den utgör basen i ekosystemet.
• Textens syfte: Förklara och tolka ett fenomen
• Struktur:
•
•
Fenomen
Förklaring av faserna i processen
• Sammanlänkande ord: ett fåtal: eftersom, och
• Andra språkliga drag: nominaliseringar, komplex meningsbyggnad, abstrakt språk, specialiserat språk, passiv form på verb,
temaprogression,
”Packa upp” texten Olofsson 2010:267
• Hoppackad version
Målsättning, lagstiftning, resurstilldelning – i form av ekonomi och
personalens kompetens och ansvar – är viktiga frågor (…)
• Uppackad version
Hur man sätter upp mål, hur man stiftar lagar och hur man tilldelar
resurser är viktiga frågor
Hur kan språket i texten ”Energiflödet i
ekosystemet” packas upp?
• Den icke-levande omvärlden
• Producenternas omvandling av solenergi till kemisk energi
Ge eleverna goda förutsättningar att utveckla
sitt språk
•Arbeta medvetet med språk och innehåll parallellt i planering och
genomförande av undervisningen.
• Analysera det utvalda innehållet:
• Vilka språkliga aspekter behöver eleverna få undervisning i och om?
• Uppmuntra eleverna att använda alla sina språk
Ge eleverna goda förutsättningar att utveckla
sitt språk: Tydliggör för eleverna…
hur ämnets språk ser ut och vilka språkliga kompetenser som krävs.
hur ämnesspecifika samtal kan föras, vilka ord, begrepp och uttryck som är
vanliga att använda
att man kan kommunicera på olika sätt i olika sammanhang.
Varför de ska läsa/skriva denna text.
Vad den handlar om och hur den ska läsas/skrivas.
Autentiska kommunikationssituationer
• Utveckla den språkliga kompetensen i autentiska
kommunikationssituationer.
• Det bör finnas ett syfte (utöver övningen) och en mottagare (utöver
läraren)
• Autentiska frågor
Undervisningen bör kännetecknas av
• Levande dialog
• Förståelse
• Att elevens tolkningar och personliga erfarenheter ses som resurser
• Hög kognitiv utmaning med mycket stöttning
Arbetssätt som tillåter eleverna att vara
språkligt aktiva
• Relativt öppna instruktioner inför gruppsamtal → mer komplex och
utvecklad interaktion.
• Samtalsgrupper med elever som har skilda åsikter och erfarenheter
→ de måste förtydliga sina tankar mer
Därigenom kan läraren…
• Identifiera sådant i språket om kan utgöra hinder för elevernas
kunskapsutveckling
• → Minska gapet mellan elevernas vardagsspråk och ämnesspråket
Läsa och skriva
• Lära sig läs- och skrivstrategier som är lämpliga att använda när man
läser eller skriver olika typer av texter.
Cykeln för undervisning och lärande
• 1. Bygga upp
kunskap om
ämnet
• 2.Dekonstruktion
av modelltext och
modellering
förkunskaper
Begrepp
Beskriva, definiera,
klassificera
Läsa modelltexter,
dekonstruera texter,
iaktta språkliga drag
studiebesök
Självständig
konstruktion av text
inom samma genre
och temaområde
• 4.Elevernas
individuella text
Gemensam
konstruktion av en
text, modelltexten
som förebild
• 3. Gemensam
klasstext
Cykeln för undervisning och lärande
• Fas 1: Bygga upp kunskap om ämnesområdet, t.ex genom att…
•
•
•
•
•
•
Skapa en tankekarta
Skriva på ett blädderblock
Lista på frågor som eleverna vill ha svar på
Läs om ämnet i faktatexter eller fiktion
Använda bilder
Skapa en ämnesspecifik ordbank på ett blädderblock
Cykeln för undervisning och lärande
• Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder, t.ex genom
att…
• Läsa upp och visa en förebild för eleverna och diskutera sedan syftet
• Gör eleverna uppmärksamma på textens struktur och vilken funktion de olika
avsnitten har
• Kasta om meningarna och låt eleverna parvis rekonstruera texten
• Dictogloss
• Lucktext
• Lista kännetecknen på ett blädderblock
Cykeln för undervisning och lärande
• Fas 3: Skriva en gemensam text (joint construction)
Eleverna ger förslag och kommer med idéer. Läraren formulerar och skriver.
Lärare och elever diskuterar sedan tillsammans hur texten kan förbättras.
Läraren ställer frågor om formulering och struktur till eleverna.
Lärare och elever diskuterar textens struktur, ordval, grammatik, stavning,
interpunktion.
• Fokus på skrivandets alla aspekter.
• Utkast renskrivs på blädderblocksblad. Får sitta uppe.
•
•
•
•
Cykeln för undervisning och lärande
• Fas 4: Skriva en individuell text
• Antingen en och en eller parvis
• Läraren påminner eleverna om arbetsgången medan de skriver
•
•
•
•
Första utkast
Bearbetning
Diskussion kring texten med kamraterna och läraren
Den färdiga texten.
Planera undervisning utifrån Cykeln för
undervisning och lärande
• Vad gör ni under fas 1-4?
• Vad krävs av dig och vad krävs av eleverna?
• Vilka är vinsterna med detta upplägg?
• Ser du några svårigheter? Hur kan de lösas?
Försök med luft af Geijerstam 2010:179
Följande rapport är skriven av en flicka i årskurs 5 i samband med att
klassen experimenterat med luft
1. Vi markerade pinnen på mitten.
2. Vi la en penna över två glas sen la vi pinnen tvärs över pennan så
att pinnen ligger rakt.
3. Vi använde en bit tejp och fäste en ballong i vardera änden av
pinnen 2 cm från ändarna.
4. Vi blåste upp en av ballongerna och Den ballongen var tyngre.
5. Det hände för att luft är tyngre.
Lärobokstexter i naturvetenskapliga ämnen
Gun Hägergfelth 2010
• Teknikalitet
• Utredande och analytiska arbetssätt
• Klassifikationer
• Taxonomier
• Logiska samband mellan abstrakta eller gneraliserade begrepp och processer
Genrepedagogik
”Utmärkande för genrepedagogiken är dess betoning på att varje
ämne har sitt språk, sitt särskilda sätt att presentera och utrycka
kunskap på. Varje ämneslärare behöver därför ha en medvenhet
om vad som kännetecknar ämnet ur ett språkligt perspektiv.”
Olofsson 2009:8
Genrepedagogik
• ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av
en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt
vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.”
Johansson & Sandell Ring 2010:30
Genrepedagogik
• Text är (bas)genre
• Olika språk i olika ämnen
• T.ex. berättelser, beskrivningar, instruktioner, ställningstaganden,
förklaringar…
• Språket en resurs som ger språkbrukarna många olika valmöjligheter
• Lärande sker i interaktion
Genrepedagogik
• Demokratisk undervisning: Explicit undervisning tydliggör genrer
• Eleverna får syn på texters
• Syfte
• Struktur
• Språkliga drag
• Cykliskt arbetssätt
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Viktigt att tala om de texter eleverna skriver
• Vad handlar texten om? Kunna förklara med egna ord.
• Kunna associera från texten till tidigare upplevelser och erfarenheter.
• Vara medveten om textens genre, syfte och mottagare
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Viktigt att tala om de texter eleverna skriver
• Vad handlar texten om? Kunna förklara med egna ord.
Leo:
om jag lägger ett ljus här
Intervjuare: mm
Leo:
sen lägger ja glaset över (.) sen efter till exempel tre fyra fem sekunder de
kommer släckas för de bränner luften eller va de e (.) sen de släcks
Hamid:
luft de fanns ingen luft
Leo:
de stängs de finns inget luft kvar
Intervjuare: mm
Leo:
så ljuset släcks
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Viktigt att tala om de texter eleverna skriver
• Kunna associera från texten till tidigare upplevelser och erfarenheter.
Emil:
får jag fråga dej en sak
Intervjuare: mm
Emil:
de e en sak som ja ha sett i två filmer. Kolla dom gör såhära de e nån som sover
sen dom tar såhära varmt vatten bredvid honom å lägger hans hand i de, då börjar
dom kissa i sängen
Intervjuare: ja
Emil:
varför e de så?
Intervjuare: ja vet faktiskt inte varför de e så
Emil:
e de liksom för att man känner nånting blött? […] det där ska jag prova nån gång!
Om skrivande i naturorienterande ämnen
Åsa af Geijerstam
• Viktigt att tala om de texter eleverna skriver
• Vara medveten om textens genre, syfte och mottagare
En flicka i årskurs 8 svarar på frågan om varför hon hoppat över delar av
meningar då hon skrev svar på frågor i samband med en laboration
Anna:
ja vet inte (fnissar)
Intervjuare: tänker du på vilka ord du använder?
Anna:
nä man tänker inte på att dom andra inte vet va frågorna är. Dom andra som ser
de där (pekar på sin text) dom förstår ju ingenting!
Intervjuare: tänker du på va du använder för ord när du skriver berättelser?
Anna:
ja de gör jag nog […] man tänker väl det här ska bara jag se det där (pekar på
berättelsen) ska andra se också.
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Aktiva läsare
•
•
•
•
•
Har strategier
Infererar
Gör förutsägelser
Använder bilderna
För ”dialog” med författaren
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Samtalet
• Aktiv men inte dominerande lärare
• Planera textsamtalet noga
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Samtalet
• Översiktsläsning/Förhandsgranskning
• omslag och titel – Vem är författaren? Vad vill hen med boken?
• Kapitelrubriker, inledning, avslutande text – Vad handlar kapitlet om?
• Bilder
• Ge eleverna bakgrundskunskaper och påminn om att de har förkunskaper
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Samtalet
• Detaljerad läsning
• Svåra ord – förklara i sammanhang, koppla till elevernas erfarenheter
Läraren: Det var ett nytt ord alldeles där i början, en del av husen, vad kallades dom?
Richard: Barnrikehus.
Läraren: Har du hört det ordet förut?
Richard: Jag tror jag har hört det, för min mamma har pratat om det.
Läraren: Ja, det betyder att man var tvungen att ha barn för att få en lägenhet i ett sådant
hus.
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Samtalet
• Detaljerad läsning
• Ställ frågor som kräver eftertanke och reflektion
• Träna eleverna på att ställa frågor
Vägar till läsförståelse – texten, läsaren,
samtalet
Reichenberg
• Samtalet
• Modeller för textsamtal:
•
•
•
•
”Att läsa mellan raderna”
Instructional conversations
Reciprocal teaching
Questioning the Author
Cirkelmodellen
OrdiL
• https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20503/1/gupea_2077_20503
_1.pdf
Litteratur
• af Geijerstam, Åsa 2010, Om skrivande i naturorienterande ämnen, i: Mikael
Olofsson (red) Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Stockholms
universitets förlag.
• Gibbons, Pauline 2010 Lyft språket, Lyft tänkandet. Språk och lärande, Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
• Hägerfelth, Gun 2010 Att förstå och skapa texter i samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnen i: Mikael Olofsson (red) Genrer och funktionellt språk i
teori och praktik. Stockholms universitets förlag.
• Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa 2010 Låt språket bära. Genrepedagogik i
praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
• Lindberg, Inger & Johansson Kokkinakis, Sofie 2007 (red). OrdiL. En
korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare
år. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk.
Litteratur forts.
• Olofsson, Mikael 2010 (red) Genrer och funktionellt språk i teori och
praktik. Stockholms universitets förlag.
• Reichenberg, Monica 2014. Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren,
samtalet, Stockholm: Natur & Kultur.
• Rose, David & Martin, J. R. 2013. Skriva, läsa, lära – Genre, kunskap och
pedagogik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
• Skolverket 2012, Få syn på språket – Ett kommentar material om språk- och
kunskaps utveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm:
Fritzes kundservice.
• Thomas & Collier, 1997. School effectiveness for language minority
students. Washington, DC: National Clearinghouse for Bilingual Education.
