OM NJURCANCER Njurcancer är en relativt ovanlig och allvarlig form av cancer men kunskapen om sjukdomen har ökat och behandlingarna har förbättrats de senaste åren. Prognosen beror på i viket stadium sjukdomen upptäcks. Små tumörer som inte vuxit genom njurkapseln kan oftast botas genom att opereras bort och har en bättre prognos än tumörer som spridit sig till andra organ. Om cancern spridit sig till andra organ kan den inte botas utan endast bromsas med läkemedel som verkar genom att hämma cancercellernas tillväxt och minska den blodtillförsel som gör att cancercellerna kan växa. FAKTA OCH STATISTIK
Njurcancer utgör 2,4 % av cancersjukdomarna i Sverige (1)
Cirka 1000 personer drabbas varje år av njurcancer och ca 600 personer dör årligen i sjukdomen i Sverige (1)
Njurcancer är vanligare bland män (60%) än kvinnor (40%)(1)
Njurcancer är ovanlig hos yngre människor. De flesta får diagnosen mellan 50 och 80 år där genomsnittsåldern är 67 år(1)
Vid diagnos har drygt 20% av njurcancerpatienterna i Sverige spridd (metastaserad) njurcancer(2)
Vid tumörer som inte spridit sig utanför njuren är överlevnaden i Sverige efter fem år så hög som 80‐90%(2)
För patienter med avancerad/spridd njurcancer är överlevnaden i Sverige efter fem år fortfarande låg, ca 10‐20%(2)
Förbättrade röntgenmetoder har också lett till att många fall av njurcancer numera upptäckts i ett tidigare skede av en slump vid utredningar av andra besvär än misstanke om njurcancer(3) RISKFAKTORER
Rökning: Rökning fördubblar risken att få njurcancer. Ungefär en tredjedel av njurcancerpatienterna har fått det på grund av rökning.(4)
Fetma: Forskning har visat ett samband mellan njurcancer och övervikt (4)samt förhöjt blodtryck. Vissa läkare anser att fetma kan vara en bidragande faktor cirka i 20 % av fallen(5).
Ärftlighet: Personer med en stark familjehistorik av njurcancer löper större risk att få denna typ av cancer. Von Hippel‐Lindaus sjukdom är den vanligaste ärftliga sjukdomen som kan ge njurcancer. Sjukdomen innebär att man har ett ärftligt tumörsyndrom som gör att man har en större risk att utveckla både godartade eller cancertumörer i olika delar av kroppen. (2,5) TUMÖRBIOLOGI Personer med njurcancer har ofta höga nivåer av de två proteinerna vaskulär endotelial tillväxtfaktor (VEGF) och blodplättshärledd tillväxtfaktor (PDGF). Överproduktion av dessa proteiner hos njurcancerpatienter beror ofta på en genetisk mutation, där den vanligaste är inaktivering av von Hippel‐
Lindau genen.(6) INL20120925PSE04
VEGF och PDGF reglerar celltillväxt och –delning(7,8) o
Höga VEGF‐nivåer spelar en viktig roll i angiogenesen, blodkärlsnybildningen till tumören som gör att den växer (6) o
Höga PDGF‐nivåer leder till mognad och överlevnad av nyligen bildade och existerande blodkärl och kringliggande vävnad(7) o
Förhöjda nivåer av PDGF förknippas också med tumörtillväxt vid njurcancer(7) mTOR‐proteinet (mammalian target of rapamycin) har också visat sig spela en central roll i regleringen av celltillväxt och detta gäller även cancerceller(9) o
mTOR‐signalvägen bidrar till många viktiga cellfunktioner, såsom angiogenes, och studier har visat att denna signalväg är starkt aktiverad hos njurcancerpatienter(8) DIAGNOS OCH BEHANDLING
Symptom vid njurcancer kan bestå av blod i urinen, en knöl i övre delen av magen, ryggsmärta, trötthet, minskad aptit, viktnedgång, eller blodbrist.(1)
Den vanligaste behandlingen för tumörer som inte spridit sig utanför njuren är kirurgi, men det är vanligt att njurcancer inte upptäcks förrän i ett senare skede, då den har spridit sig till andra organ, och är då svårare att behandla.(1)
Fram till 2005 var njurcancer en mycket svårbehandlad sjukdom, där få medicinska behandlingar hade effekt. Den enda godkända första linjens medicinska behandling av avancerad njurcancer i Sverige var immunologisk behandling med interferon. Den genomsnittliga överlevnaden var då cirka 12 månader.(10)
Introduktionen av målstyrda läkemedel för drygt sex år sedan har förbättrat behandlingen av metastaserad njurcancer(11). De senaste åren har vi sett att överlevnadstider fördubblats (12)och exempel på dramatiska tumörsvar. Referenser: 1. Cancerfonden: http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Njurcancer/ 2. .Nationella Njurcancerregistret ‐ Rapport från åren 2005–2008. Stockholm: Onkologiskt Centrum Stockholm‐Gotland; 2010 3. Lam JS, Breda A, Belldegrun AS and Figlin RA. Evolving principles of surgical management and prognostic factors for outcome in renal cell carcinoma. J Clin Oncol. 2008;24:5565‐5575. 4. Cancer.net. Kidney cancer risk factors and prevention. Available at: http://www.cancer.net/patient/Cancer+Types/Kidney+Cancer?sectionTitle=Risk%20Factors%20and%20Prevention. Accessed May 4, 2011. 5. American Cancer Society. Detailed Guide: Kidney Cancer. (Adult) – Renal Cell Carcinoma. Available at: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003107‐pdf.pdf. Acessed May 4, 2011. 6. George D et al. The von Hippel‐Lindau Protein, Vascular Endothelial Growth Factor, and Kidney Cancer. The New England Journal of Medicine. 2003; 349: 419‐421. 7. Ferrara N, Gerber H‐P, LeCouter J. The biology of VEGF and its receptors. Nat Med. 2003;9:669‐676. 8. Yu J, Ustach C, Choi Kim H‐R. Platelet‐derived growth factor signaling and human cancer. J Biochem Mol Biol. 2003;36:49‐59. 9. Pantuck A et al. Prognostic Relevance of the mTOR Pathway in Renal Cell Carcinoma. Cancer. 2007; 109: 2257‐2267. 10. Motzer RJ, Hutson TE, Tomczak P et al. Sunitinib versus interferon alfa in metasttic renal‐cell carcinoma. N Engl J Med.2007; 356:115‐124. 11.Hudson et al. Targeted Therapies for the Treatment of Metastatic Renal Cell Carcinoma: Clinical Evidence. The Oncologist 2011; 16(suppl 2):14‐
22 12. Motzer RJ, Hutson TE, Tomczak P, et al. Overall survival and updated results for sunitinib compared with interferon alfa in patients with metastatic renal cell carcinoma. J Clin Oncol 2009;27:3584‐3590 INL20120925PSE04
