Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare,
Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
SUT20140120PSE02
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
Njurcancer
Bakgrund
Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen
njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring
i njuren där njurcancer kan misstänkas.
Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
I Sverige insjuknar varje år ca 1000 personer
i njurcancer. De flesta som insjuknar är över
70 år och det är ovanligt med njurcancer före
40 års ålder. Det är nästan dubbelt så vanligt
med njurcancer bland män som bland kvinnor.
Njurcancer utgör 2 % av all cancer i Sverige.
Oftast vet man inte varför man får njurcancer.
Man har sett en ökad risk för njurcancer vid
rökning, kraftig övervikt och högt blodtryck. En
liten andel av all njurcancer beror på ärftlighet.
Njurcancer startar med en förändring i en cell,
oftast en körtelcell i njurvävnaden som börjar
dela sig utan att respektera omgivningen och
bildar så småningom en tillväxande tumör.
En tumör är samma sak som en knuta och kan
vara godartad eller elakartad. En elakartad
tumör har egenskapen att sprida sig och är då
en cancer.
Njurcancer är oftast en långsamt växande
cancer och den ger sällan symptom förrän
den blir stor. Ett symptom på njurcancer kan
vara blod i urinen. Andra symptom kan vara en
kännbar knuta i sidan, lågt blodvärde, förhöjd
sänka, förhöjt kalkvärde, feber, trötthet, viktnedgång eller högt blodtryck.
Idag är det vanligt att man genomgår röntgen
av annan anledning och finner njurcancer som
ett bifynd, dvs man har inte tidigare haft några symptom av sin njurcancer. Cirka hälften av
de som får njurcancer idag har inte haft några
symptom av sin sjukdom.
Utredning
Finns det en misstanke på njurcancer utreder
man med röntgen i form av CT (datortomografi) av buk och bröstkorg, detta för att se om
njurcancern bara finns i njuren eller om den
har spridit sig. Man tar även blodprover. Ibland
behöver man komplettera med annan röntgenundersökning ex ultraljudundersökning.
Har man bara en njure eller redan vid
diagnos en låg njurfunktion behöver man
Operation
utreda den totala njurfunktionen ytterligare.
Då kan speciella njurfunktionsundersökningar
behöva göras. Har man på röntgen en normal
andra njure och ett njurvärde som är normalt
behöver ytterligare funktionsundersökningar
inte utföras. Vi är födda med en överkapacitet
av njurfunktion och kan klara oss på en halv
njure.
Njurcancer kan idag bara botas med kirurgi.
Man kan operera bort hela njuren vilket heter
nefrektomi, då tar man även med det fettskikt
som ligger runt njuren.
Man kan om tumören har en mindre storlek
eller om dess läge i njuren tillåter det, ta bort
bara den del av njuren där tumören sitter,
detta heter njurresektion eller partiell
nefrektomi.
Operationerna kan utföras som vanliga sk
öppna operationer eller titthålsoperationer
sk laparoskopiska operationer.
Vilken teknik som används beror på hur stor
tumören är, var den sitter och på vad som bäst
passar varje patient. Alla sjukhus utför inte alla
tekniker.
Nefrektomi, borttagande
av hela njuren med tumör
Njurresektion, borttagande
av del av njure med tumör
Alternativ
Uppföljning
Alternativ till vanlig kirurgi
Att avvakta operation
Det finns tekniker där man kan förstöra
tumören utan att operera bort den, dessa
tekniker kallas ablativa. De används framförallt på mindre tumörer. Teknikerna utförs
bara vid några få sjukhus. Exempel på ablativ teknik är Cryobehandling då man med
argongas fryser tumören eller RFbehandling då man med radiofrekvensbehandling
destruerar tumören via värme.
Små tumörer har en lägre förmåga att
sprida sig än större tumörer och detta gör
att man i vissa fall kan välja att avvakta
operation. Istället kontrollerar man då
med röntgen regelbundet och om tumören
tillväxer kan man då operera.
Efter operationen tar det ett par veckor innan
svaret kommer på analysen av tumören. Därefter kommer du att följas med blodprover och
röntgenundersökningar för att se att tumören
inte kommer tillbaka. Hur ofta detta görs beror
på svaret på analysen. Är du opererad och all
cancer är borta behövs ingen ytterligare
behandling. Njurcancer följer man ofta upp
under fem år.
Spridd njurcancer
20 % av de som får njurcancer har en spridd
sjukdom vid diagnos, dvs det finns njurcancer
på platser utanför njuren. Dessa förändringar
kallas för metastaser, vilket är det som i folkmun
kallas dottersvulster och betyder att njurcancern
har spridit sig via blodet eller lymfbanor till andra
organ. Njurcancer sprider sig till lungor, lymfkörtlar
och skelett, mer sällan till hjärna, hud och lever.
Finns metastaser kan man ev operera bort dessa.
Om det går beror på var den/de sitter någonstans.
Bromsande behandling
Det har ännu inte tagits fram något läkemedel
som botar njurcancer. Det har sen tidigare
funnits ett fåtal läkemedel som bromsar dess
utveckling, de har effekt genom att stimulera
kroppens eget immunförsvar eller blockerar
hormontillförseln till tumören.
Egna anteckningar:
Uppföljning
Det har de senaste åren kommit flera nya
läkemedel som utövar en bromsande effekt på
njurcancer genom att hämma nybildning av
blodkärl. Njurcancer liksom all cancer behöver
blodkärl för sin tillväxt, hämmas nybildning av
blodkärl stryps näringen till tumören.
Har man en njurcancer som är spridd så att
botande kirurgi inte kan utföras, kan sådan
medicinering bromsa tillväxt och ge en tillbakagång av cancern. Din behandlande
doktor kommer att ge dig vidare information
om dessa läkemedel.
Datum för nästa besök: ..................................................................................................................................................................................
Behandlande läkares namn: ..........................................................................................................................................................................
Kontaktsjuksköterska: .......................................................................................................................................................................................
Telefonnummer: .................................................................................................................................................................................................
Be din läkare
markera eller
visa var din
njurcancer sitter.
Illustration: David Wadsworth
