Språk – ett konkurrensmedel också inom Sverige
Det är sällan man pratar om språkkompetens på svenska företag. Om man gör det så
brukar det vara i kontexten internationalisering eller export eller om vikten av ”bra”
svenska. Olika språk kan emellertid även öppna upp affärsmöjligheter inom den svenska
marknaden. Det är få företag som har råd att välja bort kunder. Men ändå är det något som
man frekvent gör.
Vikten av språk vid kundkontakter
A och O vid all försäljning är att förstå och kommunicera med kund. Vidare är det önskvärt att
bygga kundrelationen på ett sådant sätt att man får upprepad försäljning; Det är vedertagen
sanning att det är billigare och effektivare att nå befintliga kunder snarare än att försöka vinna
nya kunder.
Det är därför logiskt att språket är ett av de enskilt viktigaste verktygen man har i sin kundrelation.
Att kommunicera är såklart inte bara vilket språk man talar, utan även på vilket sätt man
kommunicerar. Men även sättet att kommunicera är avhängigt till det språk man använder,
eftersom språket även speglar underliggande kulturella värderingar och förhållningssätt. För att
citera Federico Fellini (italiensk filmregissör), “A different language is a different vision of life”.
Det finns tre stora målgrupper inom Sveriges, där språk kan användas som konkurrensmedel i ett
företags sälj och marknadsföring;
1. De människor som bor i Sverige, men som inte har svenska som modersmål. (Obs! Att ha
annat modersmål än svenska, behöver inte innebära att man inte kan prata svenska).
2. Gästarbetare eller människor som är här en längre tid, men utan avsikt att bosätta sig i
Sverige.
3. Turister eller affärsresenärer som besöker Sverige.
Vilka språk talas i Sverige idag
Enligt Institutet för språk och folkminnen så talas minst 150 olika språk i Sverige. Mer än 20
procent av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. De största språken (efter
svenska) är finska, bosniska-kroatiska-serbiska, arabiska, kurdiska, polska, spanska och
persiska.
I tillägg till svenskan, så har Sverige dessutom fem nationella minoritetsspråk: finska, samiska,
meänkieli, romska och jiddisch. De språken talas av sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer
respektive judar. Ett annat viktigt språk är svenskt teckenspråk.
Det är alltså väldigt många personer i Sverige som har ett annat språk än svenska som
förstaspråk. Det betyder inte att dessa personer inte kan tala svenska. Men det kan betyda att de
gärna skulle vilja använda sig av ett annat språk än svenska. Eller att de skulle tycka det vore
trevligt att prata ett annat språk än svenska. Oavsett skäl, så är språk något som företag aktivt
kan använda sig av när de önskar differentiera sig och positionera sig jämfört med andra företag.
Utländska besökare mer än bara hotell
Utländska besökares konsumtion har stor betydelse för både svensk besöksnäring och landet
som helhet. I den undersökning som gjordes 2014 av Tillväxtverket, så konstaterades det att
Sverige under 2014 tog emot 19,9 miljoner besök från utlandet. 84 procent av alla besök var
privatresor, medan 16 procent var affärsresor. Under ett besök gjordes i genomsnitt 2,3
aktiviteter. Efter shopping (60%) och restauranger/barer/caféer/kiosker (55%) var de vanligaste
aktiviteterna sightseeing och utflykter (24%) och byggnader/slott/monument m.m. (16%).
Endagsbesökarna shoppade i större utsträckning än flerdagsbesökarna medan
flerdagsbesökarna ägnade sig åt sightseeing i första hand. Besökarna från Norge, Finland och
Ryssland spenderade mest per person och dag under besöket i Sverige, medan det land som
spenderade mest per besök totalt sett var USA.
De allra flesta besöken kom från Norge, Finland och Danmark som tillsammans stod för två
tredjedelar av alla besök. Därefter kommer Tyskland (8%), Storbritannien (4%), Ryssland (3%),
Polen (3%), USA (2%), Nederländerna (2%) och Frankrike (2%). Andelen förstagångsbesökare
var störst från länder utanför EU: Kanada (79%), Japan (75%), Australien (66%), Kina (62%),
USA (60%). Men andelen förstagångsbesökare var även hög från flera länder inom EU: Spanien
(61%), Frankrike (59%), Italien (57%).
Varje år kommer alltså en stor mängd besökare till Sverige. Bortser man från det stora segmentet
av människor från andra nordiska länder, så kvarstår ändå 7 miljoner årliga besökare som pratar
andra språk än svenska. Lägger man till de finska besökarna, så blir det 11 miljoner besökare.
Det är många köptillfällen.
Hotellindustrin har under många år förstått vikten av språk. Scandic tar nu det ett steg längre
genom att utveckla olika bröllopspaket för olika slags bröllopskulturer. Detta hade inte varit möjligt
utan den språkkompetens och medföljande kulturell kompetens, som de har internt bland sina
medarbetare.
Shopping är den enskilt största aktiviteten bland utländska besökare. Man kan därför tycka att
alla affärer borde vara intresserade av att tydligt skylta med sin språkkompetens, i synnerhet om
man har andra språk än svenska och engelska bland sina medarbetare. Detsamma gäller
restauranger, barer, caféer och kiosker. Det finns också anledning att tro att det kan bli ett
uppsving i sektorn ’Livsstil & Skönhet’ (t ex frisörer, nagelsalonger, massage) om de skulle bli
mer lättillgängliga för konsumenten.
Vid affärsbesök så kan språkkompetens även användas till sin fördel på andra sätt; Har man en
medarbetare som kan prata kundens (eller leverantörens) språk, så bör den personen alltid
finnas på plats under ett affärsbesök. Medarbetaren kan komma med påpekande och insikter
som man annars hade haft svårt att uppfatta. Dessutom så blir det en personlig touch, och bara
det kan i sig vara tillräckligt för att man ska kunna komma till avslut i affären.
Var ligger affären
Eftersom det finns så många människor i Sverige som talar andra språk än svenska, så finns det
en stor sannolikhet att några av ett företags befintliga eller potentiella kunder skulle tycka det var
positivt om någon i företaget kan tala med dem på deras språk, även om det bara vore med
enklare hälsningsfraser. Kan man sedan höja språknivån ytterligare, så blir det ett ännu starkare
konkurrensmedel jämfört med andra företag.
Detta är självklart applicerbart för de företag som säljer direkt till konsument. Comviq är ett av de
få företag som utmärkt sig inom detta område; Man ser ofta deras kampanjer på olika språk i
både digital och traditionell media.
Språkkompetens är dock lika tillämpbart för företag som i huvudsak arbetar mot andra företag
(B-2-B). Om man tar ett så elementärt exempel som försäljning av en hemsida; Antag att ett
företag i Sverige vill bygga en hemsida på svenska. Detta innebär dock inte att de per automatik
önskar göra affären på svenska. De hemsideföretag som inser att de besitter annan språkkompetens än svenska, har ofta en konkurrensfördel och kan därför ta hem affären.
Det behöver inte vara begränsat till att kunden önskar göra affären på ett visst språk. Att kunna
ett specifikt språk, innebär ofta att man har annan kunskap på hur man bäst går till väga under
försäljning samt att man kan ha ett annat kontaktnät. Ett bra exempel är ett företag som anställde
en säljare som händelsevis även pratade thailändska. Inom kort hade de fått en mängd nya
kunder som alla hade gemensamt att de hade thailändsktalande ägare.
Möjligheterna är alltså oändliga. Ändå är det fortsatt få företag som beaktar de möjligheter som
diversifierad språkkompetens medför. Även om de redan har kompetensen inom företaget! Ofta
är man så fokuserad på svenska, att man är hemmablind och inte ser den kompetens man redan
har inom företaget. Det finns idag ytterst få företag som inser potentialen att bygga sin affär mot
det segment som talar andra språk än svenska.
Hur många språk talar svenskar?
I svenska skolan får alla lära sig engelska. Dessutom så har eleverna möjlighet att välja
ytterligare ett språk. Tidigare stod valet främst mellan franska och tyska, men sedan 1994 så är
även möjligt att välja spanska. Beroende på skola, så kan det även gå att välja andra moderna
språk. I avgångsklasserna för gymnasiet 2014, så dominerade spanskan, följt av tyska och
franska. Italienska var också tämligen populärt, följt av danska, kinesiska, japanska och arabiska.
Mer än en femtedel (20%) av alla svenskar har ett annat modersmål än svenska. Det innebär att
de kan vara flytande på svenska, men dessutom prata ytterligare minst ett språk lika bra eller
bättre.
Slutligen, allt fler svenskar är ute och reser. Detta innebär exponering till språk och därför är det
många som börjar studera nya språk efter de har lämnat skoltiden bakom sig.
Totalt så finns det alltså massor av svenskar som behärskar olika språk. Det är däremot få
företag i Sverige som tänker på språk som en möjlighet att konkurrera på sin respektive marknad
inom Sverige. Om man diskuterar språk vid rekrytering, så brukar det vara till tjänster som är
renodlade mot export/internationalisering eller mot turistnäringar såsom hotell och sightseeing.
Det kan nu vara på sin plats att tänka nytt och annorlunda; Men inte bara vid nyrekrytering, utan
man bör även se över vilken språkkompetens man redan har inom företaget.
Vilken språkkompetens finns inom ditt företag?
Är ni ett av de företag som ser potentialen av en kundkrets som pratar fler och andra språk än
bara svenska? Första steget är att identifiera vilken språkkompetens som finns redan idag inom
företaget. Sedan gäller det att aktivt börja använda den och se var och hur ni bäst tillämpar er
språkkompetens.
Det kan initialt kännas knepigt att tänka och göra annorlunda. Men det är lätt att ta sig förbi detta
om man håller fast vid målbilden; Genuin önskan att förstå och kunna kommunicera med kund.
Samt säkra att man inte väljer bort 20% av sitt kundunderlag, bara för att man missade att
använda den språkkompetens som redan finns inom företaget.
SpotMi and språk
Mångfaldsakademien och SpotMi publicerar löpande information och artiklar om språk och
språkets betydelse för företag och företagaren. Om du vill läsa mer, så finner du information här.
Källa: Svenska Centralbyrån (SCB)
Källa: Tillväxtverket, IBIS nationell gränsundersökning 2014
Källa: Institutet för språk och folkminnen, Språken i Sverige (2014)
Källa: Skolinspektionen, Moderna språk 2010
Källa: Skolverket, Spanska är störst i gymnasieskolan (2015)
.
SpotMi och Mångfaldsakademien
SpotMi är en ny digital app som snart kommer ut på marknaden. Den ger
företag möjlighet att aktivt använda sig av sina värderingar och nuvarande
mångfald i sin sälj och marknadsföring. Därmed så öppnar den äntligen
upp möjligheten för personer att hitta de företag som matchar upp på
deras krav på värderingar och likabehandling. Det hjälper även personer
att hitta de företag som kan tillgodose deras specifika behov såsom språkkunskap eller tillgänglighet
samt att den hjälper föräldrar att navigera sin vardag. SpotMi är företagens verktyg att enkelt kunna få
affärsnytta av sina nuvarande värderingar och mångfaldskompetens. SpotMi är appen som kommer
leda utvecklingen i dagens samhälle där ”annorlunda” trendar mot att bli det nya ”normala.
Mångfaldsakademien hjälper företag att bli mer effektiva
och konkurrenskraftiga genom ökad Mångfald och ett
mer Inkluderande arbetsklimat. En positiv sidoeffekt är
att detta även hjälper att skapa ett mer Hållbart och
Integrerat samhälle. Mångfaldsakademien arbetar med
att bryta normer och att få individer, företag och organisationer att våga och vilja tänka och göra
annorlunda. Våra produkter och metoder är utvecklade så att de är enkla att förstå och lätta att
applicera. Det ska vara en kort startsträcka för att starta igång och man ska genast kunna se effekten
och nyttan av arbetet.
