Kristendomen
Uppkomsten
Under romartiden föddes en pojke som fick namnet Jesus. Jesus föddes i
Betlehem som låg i den romerska provinsen Palestina. Enligt det nya testamentet
var det Gud som sände sin son till jorden och det är också han som det sägs ha gett
upphov till kristendomen.
När Jesus blivit vuxen vandrade han omkring bland människorna i Palestina och
berättade om hur Gud ville att människorna skulle vara mot varandra. Berättelser om
Jesus och hans budskap skrevs ner och spreds runt Medelhavet.
De kristna förföljs
Många berättade om Jesus, och ännu fler lyssnade. När det blev tillräckligt många
bildades församlingar. Detta var något som stred mot den romerska tron på flera
gudar. Det var framförallt något som gick emot kejsaren som styrde staden. När
människorna trodde på någon annan än kejsaren blev de förföljda.
Från början var taktiken från kejsaren att hålla uppsikt över de kristna sändebuden
och slå ner deras berättelser som osanna. För att få med sig det romerska folkets
stöd spred man rykten om de kristna anhängarna, t.ex. år 64 när stora bränder
drabbad Rom var det de kristna som man skyllde på.
Men när smutskastningen inte fungerade och kristendomen fortsatte att växa gick
förföljelserna över till ett beslut om att utrota alla kristna anhängare. Många kristna
vägrade, andra blev rädda och övergav sin tro eller höll den hemlig. Gudstjänster
firade man i underjordiska gångar, som kallas katakomber
De som dog för sin tro kallas martyrer, bland dem nämns sändebuden Paulus
och Petrus.
Kristendomen blir mäktig
I början av 300-talet var kristendomen stor. Många människor trodde att Jesus var
gud, andra trodde att han var en vanlig människa, några trodde att han var både och.
Ledarna för olika grupper kom fram till att han var både och. De som inte trodde på
detta blev uteslutna ur kyrkan. Ju mäktigare kristendomen blev, desto viktigare var
1
det vem som skulle bestämma. Varje församling valde en ledare, biskop, och den
som blev den mäktigaste biskopen satt i Rom och fick titeln påve.
Den kristna trosbekännelsen
När man läser trosbekännelse talar man om vad man tror på. Det finns några olika
former av den, beroende på att det blivit så många grenar inom kyrkan.
Svenska kyrkan använder den apostoliska. Trosbekännelsen talar om gud som
treenig. Det betyder att han är som tre ”figurer” i en, fadern, sonen och den helige
ande.
Bibeln
Det fanns många som skrev om Jesus. Skrifterna samlades och återfinns i
kristendomens heliga skrift som är Bibeln. Den består av två delar, gamla
testamentet (GT) som innehåller 39 böcker och nya testamentet (NT) som innehåller
27 böcker.
Bönen
Bönen är ett samtal med Gud. Under bönen visar en kristen tacksamhet för livet
och att hon eller han gör sitt bästa för att leva enligt Guds vilja. När en kristen ber
använder han eller hon ofta bönen Vår fader, men man kan också använda sina
egna ord.
Kyrkan
Ända sedan den tid då människor hade egna minnen av Jesus har kristna samlats i
kyrkan varje söndag. Man samlas för att vara tillsammans och minnas Jesu liv och
budskap. Vid enskilda gudstjänster som hålls delar man bröd och vin, till minne av
den sista måltiden som Jesus och lärjungarna hade tillsammans. Detta kallas för
nattvarden.
2
Dop
Förr döpte man barn för att de skulle skyddas mot det onda. Den som inte blivit
döpt som barn kan döpas som vuxen.
Konfirmationen
Att delta i undervisningen är ett sätt att lära sig mer om kristen tro. Ordet betyder
bekräftelse. Det man säger ja till är den kristna tron.
Bröllop
I en kyrklig vigsel lovar man varandra att älska varandra hela livet. Som kristen är det
inget krav att gifta sig i kyrkan, utan man kan välja att gifta sig på en annan plats.
En präst viger de som bestämt sig för att leva tillsammans.
3
