1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 1 (7 p)
Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.
Svar:
2
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 2 (4 p)
Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till CO2
och vatten?
Svar:
3
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 3 (5 p)
Överskottet på glukos lagras i muskelcellen som glykogen. Beskriv hur glykogen bildas
och hur det lagras.
Svar:
4
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 4 (4 p)
För att cellen skall kunna utvinna ATP ur glukos krävs tillgång till flera vitaminer.
Nämn två sådana och beskriv vilken funktion var och en av dessa har för just detta
ändamål.
Svar:
Tiamin
Co-faktor för överföring av aldehydgrupper i t.ex. pyruvatdehydrogenas som katalyserar
omvandlingen av pyruvat till acetyl-CoA. Därmed erhålles en länk mellan glykolysen och
citronsyracykeln som ger möjlighet till att fullständigt förbränna glukos.
Niacin
Ingår i NAD som är co-faktor i enzymer som katalyserar oxidations- och reduktionsreaktioner
och som överför elektroner till den s.k. elektrontransportkjedjan. Denna gör det möjligt att
överföra energin i glukos till ATP.
Riboflavin
Ingår i FAD som är co-faktor i enzymer som katalyserar oxidations- och reduktionsreaktioner
och som överför elektroner till den s.k. elektrontransportkjedjan. Denna gör det möjligt att
överföra energin i glukos till ATP.
Biotin
Ingår som co-faktor i enzymer som överför karboxylgrupper, t.ex pyruvatkarboxylas. Detta
enzym katalyserar bildningen av oxaloacetat fråm pyruvat vilket har betydelse för
citronsyracykelns reglering.
Pantotensyra
Ingår i CoenzymA och fungerar vid överföring av acylgrupper i t. ex. pyruvatdehydrogenas.
5
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 5 (8 p)
Beskriv hur proteinet i födan bryts ned i mag- och tarmkanalen och hur
nedbrytningsprodukterna tas upp i kroppen.
Svar:
Redan åsynen av föda stimulerar utsöndringen av gastrin från magsäckens slemhinna. Denna
sekretion stimuleras ytterligare av föda i magsäcken. Gastrin stimulerar i sin tur
syraproduktionen i magsäcken och även produktionen av pankreassaft. Digestionen påbörjas
redan i munhålan där maten sönderdelas genom tuggning och blandas med saliv. Av
magsäckens syra denatureras proteinet vilket gör det mer lättåtkomligt för proteaser. I
magsäcken utsöndras även pepsinogen, ett inaktivt förstadium till pepsin som påbörjar
nedbrytningen av proteinet. Omvandlingen av pepsinogen till pepsin sker under inverkan av
det låga ph-värdet i magsäcken. Efter bearbetning i magsäcken blir maginnehållet alltmer
flytande och detta kommer efter hand att släppas ut i duodenum. Detta utlöser frisättning av
sekretin och cholecystokinin från duodenum vilket stimulerar pankreas att utsöndra
pankreassaft som har ett högre ph och som innehåller förstadier till proteaser. I
tarmslemhinnan finns enteropeptidas (kallas även enterokinas) som klyver trypsinogen till
trypsin som i sin tur aktiverar övriga proteaser i pankreassaften. De proteolytiska enzymerna
från pankreas är trypsin, chymotrypsin, elastas och carboxypeptidas. Dessa hydrolyserar
peptider i tarminnehållet till små peptider och fria aminosyror. Även aminopeptidaser från
tarmslemhinnan bidrar i denna process. Det finns flera transportsystem i tarmen som gör att
aminosyror och små peptider kan tas upp av enterocyten, en del är mycket specifika medan
andra kan transportera olika aminosyror och peptider. Detta upptag är ofta kopplat till
upptaget av natrium men kan också ske via s.k. faciliterad diffusion. Inne i enterocyten
hydrolyseras små peptider till aminosyror. Aminosyrorna transporteras vidare till blodet via
aktiv transport eller faciliterad diffusion. Upptaget av protein i tunntarmen är effektivt men en
mindre andel tas inte upp utan passerar ut i grovtarmen och feces.
6
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 6a (3 p)
Tunntarmarna indelas anatomiskt i tre huvudsakliga delar. Nämn dessa i proximodistal
riktning med utgångspunkt från magsäcken! Vilken anatomisk struktur indikerar
övergången mellan den första och den andra delen av tunntarmen?
Svar: Duodenum, jejunum, ileum (i nämnd ordning). Övergången mellan duodenum och
jejunum indikeras av Musculus (ligamenturm) suspensorius duodeni (Lig. Treitz).
Eponymen Lig. Treitz torde vara den absolut vanligaste benämningen på denna struktur.
7
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 6b (1 p)
Den första delen av tunntarmen är ca. 20-25 cm lång. Dessa 20-25 cm indelas i sin tur i
fyra regioner. Den första regionen sträcker sig från magsäckens pylorus-sfinkter till en
nivå i höjd med gallblåsans hals och utgör predilektionsställe för tunntarmssår (dvs,
tunntarmssår är vanliga här). Vad heter denna region? Det första ordet i namnet
används för att beskriva utseendet på en struktur, vad beskriver det?
Svar: Regionen heter Ampulla duodeni. Ampulla betyder "litet kärl", och brukas för att
benämna en (ofta långsräckt) utvidgning av ett hålformigt organ. (Ampulla brukades
ursprungligen för att benämna ett dryckeskärl med två handtag (engelskans "two-handed
flask")).
8
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 6c (2 p)
Utförsgångarna från lever och bukspottkörtel mynnar vanligen i en gemensam öppning
i tunntarmen. Vad heter denna öppning ? Var är den belägen? Vissa människor har
också en accessorisk öppning. Vad heter denna? Vilken anatomisk struktur mynnar
genom denna öppning?
Svar: Papilla duodeni major (finns hos alla), är belägen i pars descendens duodeni. Den
accessoriska öppningen heter papilla duodeni minor, och är utförsöppning för Ductus
pancreaticus accessorius.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
9
Kodnr:_________
Fråga 7a (4 p)
Vilka celltyper är tunntarmens epitel uppbyggd av? Ange huvudsakliga funktioner för
respektive celltyp.
Svar: Tunntarmsslemhinnan är uppbyggd av fingerlika utskott, s.k. villi. Dessa omges av
körtelmynningar vilka benämns de Lieberkühnska kryptorna (crypts of Lieberkühn). Såväl
kryptor som villi bekläds av ett enkelt cylindriskt epitel. Cellerna som bekläder villi anses
vara huvudansvariga för absorptionen medan kryptcellerna primärt har sekretion som
huvuduppgift. I villi är de flesta cellerna av två typer, absorptiva celler (enterocyter) och
bägarceller (goblet celler). I kryptorna tillkommer de enteroendokrina cellerna, Paneth
cellerna samt stam(progenitor)cellerna.
10
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Cellerna i tunntarmslemhinnan omsätts under loppet av en vecka. Det betyder att
nybildningen av celler är omfattande i slemhinnan.
Fråga 7b (4 p)
Beskriv i stora drag hur nybildningen av epitelcellerna i slemhinnan går till. Redogör
också för vilka celler nybildningen primärt utgår ifrån, var i epitelet dessa celler finns
samt vilka egenskaper som generellt sett utmärker denna celltyp.
Svar: Epitelcellerna i tunntarmen härstammar från stamceller lokaliserade i de
Lieberkühnska kryptorna. Stamcellerna ger upphov till celler (progenitorer) som delar sig
snabbt under sin vandring upp från kryptorna. Under denna vandring uppåt utvecklas
celltyper med olika morfologiska och funktionella karakteristika (ett undantag utgör Panethcellerna som lokaliseras till kryptan). Stamceller generellt utmärker sig på vissa sätt:
Långlivade celler som delar sig långsamt
Kan ge upphov till alla celltyper i en vävnad
Ofta asymmetrisk celldelning – ena dottercellen blir ny stamcell medan den andra blir en
start för olika differentieringsvägar
11
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 8 (4 p)
Alla händelser som en cell genomgår från stimulansen av en mitogen signal till
celldelning sker i en välkontrollerad ordningsföljd.
Hur i stora drag reglerar cellen detta?
Svar: Övergången mellan olika cellcykelfaser regleras genom uttrycket av proteiner som
benämnes cykliner. Olika cykliner reglerar olika cyklinberoende kinaser (cdk) som in sin tur
påverkar utvecklingen genom fosforyleringar. I samband med mitos degraderas cyklinerna.
Vid en mitogen signal ökar transkriptionen av ”det första” cyklinet (cyklin D) varvid
fosforyleringen av Rb-proteinet börjar. Denna fortsätter genom en positiv återkopplingskrets
som inbegriper nästa cyklin i kedjan (cyklin E). Inaktivering av Rb medför övergång från G1
till S-fas. Ytterligare cykliner uttrycks under S-fas, då DNA-replikationen sker och under
G2/M-fas då cellen förbereder och genomför mitosen. (För full aktivering av cdk krävs oftast
också defosforylering av specifika aminosyror.) Utöver cyklin/cdk-komplexen finns också
andra proteinkomplex inblandade vid mitosen, då centriolerna formeras, kromatiderna
linjeras vid metafas och sedan separeras under anafasen. (Aurora-proteinerna och APCkomplexet är några exempel).
12
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 9 (4 p)
För att behålla vävnadshomeostas kommer epitelcellerna efter ett par dagar att dö genom
programmerad celldöd (apoptos).
Apoptosprocessen kan generellt sett starta genom två principiellt skilda mekanismer.
Beskriv dessa.
Svar: apoptos kan starta när en ligand binder in till en dödsreceptor (TNF-receptor familjen)
vilket leder till att ett proteinkomplex (DISC) bildas och aktiverar procaspase-8. En annan
väg för apoptosinduktion går genom mitokondrien som frisätter cytokrom c som i sin tur
bildar ett proteinkomplex (apoptosomen) med Apaf-1 och aktiverar procaspase-9. Både
procaspase-8 och -9 kan sedan aktivera effektorcaspaserna-3, -6 och -7, vilket leder till
degradering/fragmentering av cellen.
13
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 10 (6 p)
De 4 glykoproteinerna CG, LH, FSH och TSH – thyroideastimulerande hormon-består alla av
en alfa-subenhet och en beta-subenhet. Alfa-subenheten är identisk för de fyra hormonerna
medan de har unika betasubenheter, vilken ger specificitet för respektive receptor.
Beta-subenheten för TSH är 138 aminosyror lång, mRNA:t består av 704 nukleotider och
genen av 4527nukleotider.
Med hjälp av ovanstående data resonera kring bildandet av beta-subenheten och TSH
(gen till färdigt protein).
Svar: ska ta upp genen med promotor, reglerande område, exon och intron, hnmRNA mRNA
kodon, signalpeptid ER- Glykosylering, dimer ev. med SS bind.
14
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 11:
Efter frisättning från basofila celler i hypofysen binder TSH till TSH-receptorn som återfinns
på ytan av epitelcellerna i thyroidea. Hormon-receptor komplexet leder till cAMP produktion
vilket startar syntesen av thyroideahormon.
Beskriv syntesen av T3 och T4 efter signalering via TSH-receptorn. (5 p)
Svar: Bild
15
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 12 (3 p)
I blodet transporteras hormoner främst bundet till albumin och andra hormonbindande
proteiner och endast en mindre del finns som fritt hormon.
Diskutera vad som händer med koncentrationen T4 i blodet om syntesen av dess
transportprotein (transfyretin) sjunker.
Svar: Koncentrationen fritt hormon jmf med bundet hormon bestäms genom kemisk jämvikt.
Om koncentrationen transfyretin sjunker så kommer konc fritt T4 att öka. Denna ökning kan
dock normaliseras genom negativ feedback, vilket gör att den totala T4-koncentrationen i
blodet sjunker.
16
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 13:
Redogör för thyroideas histologiska uppbyggnad genom att rita in relevanta celler och
strukturer i bilden nedan. (2 p)
Svar:
Enkelt kubiskt epitel (aktivt) som tillverkar T3 & T4
Parafollikulära celler (C-celler) tillverkar calcitonin
Colloid som innehållerthyroglobulin
Kärl i mellan folliklarna
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
17
Kodnr:_________
Fråga 14 (3 p)
Beskriv thyroidea anatomiskt och var den är belägen?
Svar:
Thyroidea – vikt eller volym, lober + istmus + bindväv- placering av organ- blodförsörjning
18
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 15 (3 p)
Transporten över cellmembranet är oftast en väl reglerad process.
Beskriv hur lipofila respektive hydrofila substanser kan passera över cellmembranet.
Svar: Oladdade lipofila (O2, CO) substanser passerar enkelt genom membran
Små polära substanser (tex H2O) kan passera via intermolekylära porer. Större hydrofila
molekyler repelleras och måste transporteras över lipidlagret i membranet - bärarprotein
kanaler-. Till denna grupp hör kolhydrater, proteiner och joner.
19
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007
Kodnr:_________
Fråga 16 (8 p)
Beskriv översiktligt embryots utveckling från encellsstadiet (då pronuklei har
sammansmält) tills det att de tre definitiva groddbladen (germ layers) har bildats. Nämn
även något om tidsförloppet och var dessa skeenden äger rum. Ge slutligen exempel på
några vävnader som urspringer ur varje groddblad.
Svar:
Beskriv översiktligt embryots utveckling från encellsstadiet (då pronuklei har sammansmält)
tills det att de tre definitiva groddbladen (germ layers) har bildats. Nämn även något om
tidsförloppet och var dessa skeenden äger rum. Ge slutligen exempel på några vävnader som
urspringer ur varje groddblad. (8)p
Var (1p)?
Start i ampulla tubae uterina, vandrar till uterus där det implanteras (slutet V1)
Vad (5p)?
V1
Delning: zygot -> morula (16-32) -> blastocyst
Blastocyst: Embryoblast och trofoblast (+ topografi)
V2
Ur embryoblastet bildas hypoblast och epiblast
Amnionhåla och gulesäck bildas, enligt bilden
V3
Primitiva strimman bildas, vilken celler senare vandrar igenom vid gastruleringen
Gastrulering. Epiblastceller ersätter hypoblastet (blir endoderm), bildar mellanliggande
mesoderm och kallas därefter ektoderm
När (1p)?
Enligt ovan.
Vad blir vad (1p)?
Ektoderm: Nervsystemet, epidermis,
(bröstkörtel, emalj, lins, inneröra, melanocyter)
Mesoderm: Muskler, skelett, brosk, bindväv och hjärta
Urogenitalsystemet, blod, immunceller, mjälte, pleura/peritoneum
Endoderm: Mag-tarmkanalens parenkymceller, lever, pancreas, lungorna
Urinblåsa, thyroidea/parathyroidea
